Undervisning kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena

Undervisning kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena En litteraturstudie med fokus på elevers föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag KURS: Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp PROGRAM: Grundlärareprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 4-6 FÖRFATTARE: Albin Karlström, Tobias Mete HANDLEDARE: Per Askerlund EXAMINATOR: Mikael Gustafsson TERMIN: VT17

JÖNKÖPING UNIVERSITY School of Education and Communication Självständigt arbete för grundlärare 4-6, 15 hp Grundlärareprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolan 4-6 Vårterminen 2017 SAMMANFATTNING Albin Karlström, Tobias Mete Undervisning kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena - En litteraturstudie med fokus på elevers föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag Teaching about food and health in the science subjects - A literature study focusing on students conceptions about digestion and nutrient absorption Antal sidor: 23 De senaste decennierna har TIMMS undersökningar visat att svenska elevers resultat försämrats inom de naturvetenskapliga ämnena. Forskningen menar att möjliga faktorer till dessa resultat kan bero på elevernas inställning till ämnet samt hur undervisningen är utformad. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring elevers föreställningar kring naturvetenskapliga begrepp, med fokus på matspjälkning och näringsupptag, samt hur lärare undervisar om mat och hälsa i naturvetenskap. I studien har internationella och nationella litteraturer behandlats, dessutom har valda lärandeteorier analyserats med fokus på konstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. I Studien har vi även behandlat olika undervisningsmetoder verksamma lärare använder sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på att elever har svårigheter att förstå och förklara naturvetenskapliga begrepp. Elever använder sig av vardagsbegrepp när de ska förklara vad som sker i magsäck och tarm. Resultatet visar att elever tillämpar sina tidigare erfarenheter för att förklara matspjälkning och näringsupptag. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visar även att lärarens kvalité på undervisningen har en stor betydelse för elevernas kunskapsinhämtning. Enligt forskningen är det lärarens egna attityder och kunskaper till ämnet som speglar undervisningen, där det är viktigt att lärare har en korrekt förståelse för det aktuella begreppet. Detta betyder att lärare med hög ämneskunskap och god pedagogisk skicklighet gynnar elevers begreppsförändring. Sökord: Föreställningar, Begreppsförändring, Matspjälkning, Konstruktivism, Sociokulturellt perspektiv

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. BAKGRUND... 3 2.1 STRUKTURERAD UNDERVISNING... 3 2.2 PEDAGOGISKA TEORIER... 3 2.2.1 KONSTRUKTIVISMEN... 4 2.2.2 SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET... 4 2.3 STYRDOKUMENT... 5 2.4 SKOLANS ANSVAR... 6 2.4.1 Pedagogisk lunch... 6 2.5 DEFINITION AV BEGREPP... 7 3. SYFTET... 9 3.1 FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 4. METOD... 10 4.1 INFORMATIONSSÖKNING... 10 4.2 URVAL... 11 4.3 MATERIALANALYS... 11 5. RESULTAT... 12 5.1 TEORIER OM LÄRANDE KRING NATURVETENSKAPLIGA BEGREPP... 12 5.1.1 Sociokulturella perspektivet- Språkets betydelse... 12 5.1.2 Sociokulturella perspektivet - Drama... 12 5.2 KONSTRUKTIVISMENS PERSPEKTIV... 13 5.2.1 Konstruktivismen - Odling... 13 5.3 ELEVERS FÖRESTÄLLNINGAR KRING MATSPJÄLKNING OCH NÄRINGSUPPTAG... 14 5.3.1 Nationell forskning... 14 5.3.2 Internationell forskning... 15 5.4 UNDERVISNING KRING NATURVETENSKAPLIGA BEGREPP... 17 5.4.1 Begreppsförändring... 17 6. DISKUSSION... 19 6.1 METODDISKUSSION... 19 6.1.1 Studiens svaga respektive starka sidor... 20 6.2 RESULTATDISKUSSION... 20 REFERENSER... 24 BILAGOR... 27 TABELL 1... 27 TABELL 2... 28

1

1. Inledning Diskussioner kring matvanor och livsstilar är ett ämne som ständigt är aktuellt i dagens samhälle, speciellt i de yngre åldrarna. Frågan dyker ofta upp om elevernas skolprestationer påverkas av deras matvanor. Det är idag allt vanligare att man betonar vikten av goda matvanor, sömn och rörelse som en förutsättning för normal tillväxt och utveckling och framförallt en god hälsa. Statens folkhälsoinstitut (2011) belyser att god kost har en avgörande betydelse för en god hälsoutveckling. För att förebygga de folkhälsoproblem som finns idag, till exempel typ 2- diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, stroke och vissa cancerformer, bör goda kostvanor i kombination med fysisk aktivitet grundläggas i tidig ålder. Det är därför ytterst viktigt att vi har förståelse för vad vi stoppar i oss och hur det påverkar oss. Därför vilar ett stort ansvar på skolans anställda att de har god insikt om vad näringsrik kost och hälsosam livsstil innefattar. I den svenska skolan har det varit varierande resultat inom de naturorienterande ämnena de senaste 25 åren. TIMMS undersökningar som gjordes runt om i världen under 90-talet visade svenska elever toppresultat. Därefter har svenska elever visat en negativ trend gällande resultat inom de naturorienterande ämnena. Dock, indikerar nya undersökningar från 2015 på en positiv resultatutveckling hos svenska elever i mellanåren (Skolverket, 2016, s. 47-48). Möjliga faktorer till dessa varierande resultat kan bero på elevernas inställning till ämnet samt hur undervisningen är utformad. Sjöberg (2005) skriver att elevers attityder, intressen, erfarenheter och värderingar är oerhört viktigt att beröra, för att eleverna ska känna lust och motivation till de naturorienterande ämnena (s. 378). Han förstärker detta genom att säga, att all undervisning i såväl naturorienterande ämnena som svenska bör bygga på elevernas erfarenheter, intressen och låta elever ha inflytande på lektionernas delar för att skapa motivation, som i sin tur är nödvändigt för lärande. Elevernas attityder, värderingar och intressen ligger ofta till grund för fortsatta studier och yrkesval. Att undervisningen bedrivs med en form av elevinflytande är viktigt för att behålla lust och motivation (s. 379). Vårt intresse för att genomföra denna litteraturstudie grundar sig i resultaten från TIMMS och våra egna erfarenheter från skolvärden, där vi har intresserat oss för hur lärare undervisar 1

kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena samt hur elevernas föreställningar är kring matspjälkningen och näringsupptag. Det vi har erfarit från skolvärden är att elevers föreställningar kring matspjälkningen och näringsupptag är väldigt varierande. Forskningen visar att elevers begreppsförståelse kring kroppens inre processer är bristande. Elever använder sig av vardagliga begrepp som de känner sig bekväma med, istället för ämnesspecifika begrepp (Skolverket, 2016). Vi kommer i denna litteraturstudie att lägga fokus på hur elevernas föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag ser ut samt hur lärare undervisar kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena. 2

2. Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att behandla hur lärarens val av undervisningsmetoder påverkar elevernas kunskapsinhämtning. Även två ledande lärandeteorier som är väsentliga för naturvetenskaplig undervisning kommer att tas upp, samt relevanta och aktuella styrdokument kommer att behandlas. Avslutningsvis behandlar vi skolans ansvar för elevernas välmående. 2.1 Strukturerad undervisning Både i ämnen som idrott och hälsa och biologi får undervisning om matens påverkan på kroppen väldigt lite utrymme i skolans verksamhet. En rad forskare poängterar att lärarens kompetens har en helt avgörande betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (West, 2011, s. 94). Goda förutsättningar för elevernas kunskapsinhämtning grundar sig på lärarens val av innehåll, där arbetssättet och arbetsformerna ska vara anpassade till elevernas behov, intresse, kunskapsnivå och ålder (Nordlund, 2002, s. 42). Jerome S. Bruner, amerikansk socialpsykolog och pedagog ansåg att det var oerhört viktigt att det elever skulle lära sig upplevdes som relevant, kunskap som talar till deras känslor och motiv (Egidius, 2002, s. 104). Bruners didaktiska syn är att elevens eget intresse måste vara den centrala drivkraften. Enligt Bruner har människan en grundläggande vilja att lära sig och till grund för detta ligger nyfikenhet, ömsesidighet och kompetens. För att inlärningen ska fungera menar Bruner att stoffet som ska läras in måste ha en mening för eleven (Egidius, 2002, s. 105). 2.2 Pedagogiska teorier I detta avsnitt vill vi lyfta fram två tongivande pedagogiska teoretiker som har anknytning till vårt arbete kring hur naturvetenskaplig undervisning bedrivs i svenska och internationella skolor. Nedan kommer vi att beskriva dessa två teorier och deras syn på elevernas kunskapsinhämtning. Företrädaren för den första är Jean Piaget som var en framstående företrädare för konstruktivismen. Den andra pedagogen vi vill nämna är Lev Vygotskij som var den första att erkänna kulturen och miljöns betydelse för inlärning. 3

2.2.1 Konstruktivismen Betoningen inom konstruktivismen grundar sig på det som händer med individens mentala strukturer under inlärningen. Piaget menar att det vi lär och upplever inte är en spegelbild av en yttre värld (Imsen, 2006, s. 49). Fokus ligger på interaktion mellan den enskilde individen och omvärlden där inlärningen får en individuell betydelse. Människan väljer ut, tolkar och anpassar stimuleringen till sitt egna system. Genom att anpassa stimuleringen efter sina gamla kunskaper och erfarenheter utgör man grunden för metakognition, det vill säga att eleverna blir medvetna om sitt tänkande. Genom Piagets pedagogiska inriktning blir eleverna med kritiska som individer och vågar göra nya saker och inte bara upprepa vad andra har gjort (Imsen, 2006, s. 49). Piagets konstruktivistiska teori om inlärning har tre huvuddrag, idén om jämvikt genom självreglering, tanken att människan till sin natur är nyfiken och vetgirig och föreställningen om tankestrukturen (Andersson, 2008, s. 18). Enligt Piagets första huvuddrag gällande jämvikt genom självreglering kan ett exempel på idén vara att en föreställning inte stämmer med verkligheten. Jämvikten störs då, vilket kan vara början till ett försök att tänka på ett nytt sätt (Andersson, 2008, s. 19). Enligt Piagets andra huvuddrag menar han att människan är naturligt nyfiken och vetgirig, med en strävan att förstå sin omvärld. Härigenom försätter människan sig i situationer som den inte förstår vilket leder till att jämvikten störs. Människan försöker sedan genom tänkande, resonerande, samtal och undersökningar att återställa jämvikten (Andersson, 2008, s. 19). Enligt Piagets tredje huvuddrag gällande tankestruktursidén är intelligens ett biologiskt fenomen som hjälper människan att anpassa sig till sin omvärld. Förändringar som sker i barns hjärnor under uppväxten är kopplat till hur barnen skapar sin verklighet. (Andersson, 2008, s. 19). Schoultz (2000) skriver vidare att barn som utvecklas passerar distinkta stadier i sin utveckling (s. 13). Piaget menar att begreppsinlärning endast kan ske när en elev har nått en viss utvecklingsnivå. För att eleven ska tillägna sig begrepp och kunskaper måste undervisningen vara anpassad efter elevens utvecklingsnivå (Schoultz, 2000, s. 13). 2.2.2 Sociokulturella perspektivet Det sociokulturella perspektivet som finns inom skolan utvecklades av Lev Vygotskij (Imsen, 2006, s. 50). Imsen (2006) skriver att det sociala samspelet mellan kultur och språk har en väsentlig roll. Språket är inte bara ett redskap för kommunikation utan även ett redskap för tänkande och medvetande (s. 50). Vygotskij ansåg att socialt samspel och språket är de 4

främsta redskapen för lärande och utveckling. Han undersökte hur detta samspel kunde struktureras för att på bästa sätt stimulera lärandet på det psykologiska planet (Imsen, 2006, s. 319-320). I varje situation har individen en potential för sin kognitiva utveckling, detta med hjälp och stöd av en kvalificerad person som kan bidra till att eleven utvecklar en ny kunskapsnivå (Schoultz, 2000, s. 19). Imsen (2006) skriver att, Vygotskij också lade grunden för anpassad undervisning, i och med den proximala utvecklingzonen (s. 316). Vygotskij menade att undervisningen bör ligga på en nivå som inte eleven behärskar eller är fullständigt bekant med. Utan bemöta nya begrepp med nyfikenhet och revidera begreppen med sina erfarenheter, på så sätt utmana eleven att söka efter ny kunskap (Imsen, 2006, s. 316-317). Dessa två teorier skiljer sig på två markanta sätt. Schoultz (2000) skriver att Piagets konstruktivism utgår från att eleven ska upptäcka och utforska på egen hand för att förstå. Skolans naturvetenskapliga undervisning grundar sig till stor del på Piagets syn på lärande, exempelvis när eleverna får använda sina erfarenheter och säga vad som kommer hända innan de utför ett experiment. Vygotskij sociokulturella syn på inlärningen är att kunskap skapas i en social miljö. Med detta menar Vygotskij att lärande sker i samspel med varandra och med användning av språket som främsta redskapet (s. 20-21). 2.3 Styrdokument Syftet inom de naturvetenskapliga ämnena för biologi, kemi och fysik samt teknik, grundar sig i att eleverna skapar sig nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själva och sin omvärld. Kunskaper i framförallt biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen, där varje elevs hälsa behandlas för att kunna göra medvetna val som påverkar deras välbefinnande (Skolverket, 2011, s. 155). Inom biologi och kemi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att granska information och göra ställningstaganden gällande frågor som berör hälsan. Vidare ska biologins begrepp, modeller och teorier att användas för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället (Skolverket, 2011, s. 156-157). I det centrala innehållet för de naturorienterande ämnena ska eleverna ges undervisning i hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost och motion samt hur människans organsystem fungerar (Skolverket, 2011, s. 158). För att eleverna ska kunna utveckla de ovan 5

nämnda kunskaperna är det viktigt att lärare och elever arbetar efter tydliga mål samt att undervisningen bygger på elevernas erfarenheter och intressen (Sjöberg, 2005, s. 379). 2.4 Skolans ansvar Den svenska skolan har ett ansvar enligt skollagen där eleverna ska erbjudas näringsrika skolmåltider. Alla verksamma pedagoger och övrig skolpersonal ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället (Skolverket, 2011, s. 14). För att uppnå detta lärandemål underlättar det om de ansvariga i skolan har en god insikt om vad näringsrik kost och hälsosam livsstil innefattar. Skolan är en central plats för barn och ungdomar där de spenderar mycket av sin unga ålder och bygger upp vanor som fortlöper genom hela livet. Skolan är betydelsefull eftersom kunskap om bland annat kost, fysisk aktivitet och hälsa kan ges där (Hörnell, Lind & Silfverdal, 2009, s. 287). I skoltidens uppväxtår kan sunda matvanor förebygga risker för kortsiktiga hälsoproblem som övervikt, ätstörningar och karies. Vidare kan sunda matvanor minska risker för mer långsiktiga hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabets och cancer (Hörnell et al., 2009, s. 287). Därför bör skolan arbeta efter att bygga upp goda vanor som uppmuntrar fysisk aktivitet och bidra till näringsrika måltider, för att främja en hälsosam livsstil. Hörnell et al., (2009) skriver i en artikel att skolan har en viktig roll när det gäller arbete med kunskaper gällande en välmående livsstil. De betonar vikten av att ge elever kunskaper om de faktorer som påverkar hälsan positivt och negativt, både på kort och lång sikt (s. 287). Skolan är en viktigt arena för att gagna folkhälsoarbetet, dels ge kunskaper om sambandet mellan kost och aktiv rörelse, men inte minst genom att ge eleverna näringsrika måltider för att fylla energibehovet för en hel dag i skolan. Dessutom bidrar skolan med en förbättring av kosten till barn och ungdomar med lägre socioekonomisk status (Hörnell et al., 2009, s. 290). 2.4.1 Pedagogisk lunch Skolmåltiden är en del av elevernas utbildning. Skolmåltiden har betydelse för hälsan, men också en förutsättning för trivsel och lärande. År 2011 trädde en ny skollag i kraft med krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga (Livsmedelsverket, 2013, s. 3). 6

I Bra mat i skolan (2013) ger Livsmedelsverket råd till skolan om hur på bästa sätt komponera en skollunch, som ska främja koncentrationen, inlärningen och trivsel i skolan (s. 4). De anser att skollunch ska bestå av sex krav, den ska vara god, trivsam för att maten ska hamna i magen. Den ska vara näringsriktig och säker för att elever ska få i sig de nödvändiga delarna för en näringsrik måltid, säker i den bemärkelsen att alternativ ska erbjudas till de elever som har allergier. Den ska även vara integrerad i undervisningen då skollunchen ska ses som en resurs i exempelvis det pedagogiska arbetet. Till sist ska den vara hållbar för att bidra till en hållbar utveckling, att kasta mat istället för att konsumera den innebär ett stort resursslöseri. Dessa delar ska ses som ett pussel där varje del kompletterar den andre och tillsammans utgör en grundtanke för hur en skollunch ska komponeras på bästa sätt för elevernas välmående. Trots att skollagens beskrivning om det näringsriktiga innehållet i maten samt Livsmedelsverket råd om hur måltiderna i skolan ska se ut, får inte eleverna i sig tillräcklig med frukt och grönsaker. Hörnell et al., (2008) hänvisar till studieresultat som visar att 25 procent av elevers totala energiintag kommer från godis, läsk, snacks och bakverk. Dessutom var intaget av mättat fett, sackaros och koksalt för högt. Mängden av D-vitamin, frukt och grönsaker var låga i förhållande till de svenska näringsrekommendationerna. Endast 10-15 procent av eleverna uppnår de rekommenderande 400-500 gram frukt och grönt om dagarna (s. 288). 2.5 Definition av begrepp I denna litteraturstudie används vissa begrepp mer frekvent. Nedan följer en beskrivning av hur begreppen används i detta arbete. Begreppet hälsa är något som kan definieras på olika sätt och innefattar många olika teoriområden. Vi använder begreppet som beskriver en individs välmående och tillstånd, både psykiskt och fysiskt. Kosten har en väsentlig roll genom att fylla kroppens behov på näringsrika ämnen, mineraler och vitaminer (Hultén & Wahlberg, 2007, s. 71). Elevers föreställningar är ett begrepp som nämns flitigt i detta arbete. Med detta begrepp menas vad eleverna har för tidigare erfarenheter och tankar i mötet med ny kunskap. Det vi kommer fokusera på är elevers föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag. Matspjälkning är en process vars viktigaste uppgift är att bryta ner den intagna födan (Lännergren, Westerblad, Ulfendahl, Lundeberg, 2012, s. 261). Vi kommer i detta arbete inte 7

fokusera på den kemiska sönderdelningen av maten vi stoppar i oss. Det vi kommer fokusera på är vilka föreställningar eleverna bär på angående matspjälkningen Näringsupptag är ett begrepp som beskriver hur kroppen tar tillvara på de näringsrika ämnena i födan. Näringsupptaget är en process i matspjälkningen som sker i tunntarmen och förser vår kropp med energi och näring till blodet (Lännergren et al., 2012, s. 266). 8

3. Syftet Syftet med denna studie är att undersöka litteratur kring elevers föreställningar om naturvetenskapliga begrepp i skolans mellan år, med fokus på matspjälkning och näringsupptag. Vidare vill vi granska hur lärarnas undervisningsmetoder påverkar elevernas föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag. Vi vill även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier och hur dessa tillämpas i undervisningen. Genom denna studie vill vi besvara följande frågor. 3.1 Frågeställningar Hur ser elevernas föreställningar ut kring naturvetenskapliga begrepp, med fokus på matspjälkningen och näringsupptag? Hur undervisar lärare kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena? 9

4. Metod För att samla in data som belyser de område vi valt att fördjupa oss i började vi med att göra en översiktsläsning av litteratur, vilka handlade om undervisning kring mat och hälsa samt grundskoleelevers föreställningar om naturvetenskapliga begrepp. Vidare i detta avsnitt presenteras hur informationssökningen gick till, urval av källor, bortfall, det tillvägagångsätt som använts vid inhämtande av data. Avslutningsvis sker en materialanalys. 4.1 Informationssökning För att strukturera sökningen började vi med att söka på huvudområdet mat och hälsa. De sökord vi använde oss utav i vår översiktliga sökning var, mat och hälsa i skol*, elev* föreställning* skol* kroppen, skollunch*, elev* föreställning* matspjälkning*, elev energibehov*, näringslära*. Sökningar av studier gjordes i fyra söktjänster: SwePub, Google Scholar, Primo och ERIC. Anledningen till att vi har valt att använda oss av dessa söktjänster är att de behandlar vårt ämne som våra frågeställningar grundar sig i. SwePub innehåller svenska publikationer inom forskningsområdet, Google Scholar och Primo behandlar all möjlig data, däribland ämnet naturvetenskap som berör vårt arbete. Söktjänsterna gav oss flera möjligheter att göra kedjesökningar där vi fann mycket litteratur som behandlade vårt ämne. ERIC berör allmänt om pedagogiken där vi fann internationell forskning som berör vårt ämne. Vår första sökning mat och hälsa* gjorde vi i Primo där vi fick 125 träffar och det gav oss nyttig information om mat och hälsa. Därefter preciserade vi oss genom att söka elev* föreställningar* matspjälkning*. Där fick vi 54 träffar. Två träffar som vi valt att använda behandlar vårt arbete där Grantklint Enochsons (2008) avhandling utgör en utav dessa. Den valdes för att forskaren varit medverkande i flera artiklar om mat och hälsa samt elevers föreställningar om naturvetenskapliga begrepp. Genom den avhandlingen kunde vi sedan göra kedjesökningar på nyckelord författaren använt sig av. De andra sökorden vilka användes i översiktssökning gav oss mer ingående material kring vårt område, men det var svårt att hitta studier som var reefreegranskade eller peer reviewed. Vi insåg att det behövdes fler sökord för att hitta fler studier som behandlade det område vi var intresserade av. För att få mer information om hur lärare bedriver undervisning kring mat och hälsa i naturorienterande ämnena, sökte vi på följande sökord: Digestion* School* teach*, School child* digestion* 10

food intake* på Google Scholar. I databasen ERIC sökte vi på följande sökord: digestion primary school* School child* taste vegetables. Där märkte vi att forskaren Shiela Turner upprepades i flera studier inom vårt forskningsområde därför valde vi att ta med två utav hennes publikationer i vårt resultat del. Vi fann också forskningar som gjorts kring elevers föreställningar matspjälkningsprocessen som gav oss nyttig information. 4.2 Urval Det finns mycket forskning om elevers föreställningar kring naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare undervisar i de naturorienterande ämnena. Det är viktigt att resonera om de vetenskapliga texterna vi hittat efter deras relevans och kvalité. Efter de studier vi valde att läsa igenom översiktligt var det långt ifrån alla som vi valde att använda oss utav i denna litteraturstudie. Det första vi fokuserade på vid läsningen var att innehållet i studierna speglade syftet i denna litteraturstudie. De som inte uppfyllde kraven sållades bort. Vi valde endast vetenskapliga texter där problemformuleringen var utskriven. Vid översiktsläsningen kontrollerade vi att metod och syfte hängde ihop, att metoden var väl skriven och att det skedde en analys av studiens resultat. Därefter valdes endast vetenskapliga artiklar som var refreegranskade eller peer- reviewed. Vi kunde sedan granska dessa vetenskapliga texter och utesluta de som inte hade relevans och den kvalité som krävdes för denna litteraturstudie. Det slutliga materialet vi kommer använda oss utav i denna litteraturstudie består av nio vetenskapliga tidskriftsartiklar och tre avhandlingar. 4.3 Materialanalys När de vetenskapliga texterna analyserades delades de in efter dennas studies frågeställningar, elevernas föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag samt hur lärare undervisar kring mat och hälsa i de naturorienterande ämnena. Vidare undersöks lärarnas undervisningsmetoder för att främja elevernas kunskapsinhämtning. Det innebär att de vetenskapliga texter vi använder oss av i denna studie komma att jämföras med varandra i förhållande till vårt fokus. Dessa jämförs utifrån vilket metodologiskt tillvägagångsätt forskarna valt att använda. De kan exempelvis valt att använda sig av intervjuer, observationer och läromedelsanalys som metod. Syftet och resultaten i de vetenskapliga texterna kommer även att jämföras. I bilagan översikt över analyserad litteratur beskrivs studierna mer översiktligt. 11

5. Resultat I resultatavsnittet beskrivs vad forskningen nämner kring hur elevernas föreställningar om naturvetenskapliga begrepp ser ut med fokus på matspjälkningen och näringsupptag, samt hur lärare undervisar om mat och hälsa i de naturorienterande ämnena. I avsnittet presenteras även vilka lärandeteorier som är mest använda enligt forskningen i den aktuella undervisningen. 5.1 Teorier om lärande kring naturvetenskapliga begrepp 5.1.1 Sociokulturella perspektivet- Språkets betydelse Vygotskij kopplade samman lärande och undervisning utifrån begreppet proximala utvecklingzonen, där lärarens roll i klassrummet blir att göra den kunskap och det sociala språk som finns inom naturvetenskap tillgänglig på den nivå eleverna befinner sig i och stödja eleverna när de försöker förstå (West, 2011, s. 29). Det sociokulturella perspektivet bygger till stor del på att elever utvecklar kunskaper om det aktuella ämnet och dess ämnesspråk genom diskussion i helklass. Läraren fungerar som en stödpelare och ställer öppna frågor där eleverna får reflektera och agera i sociala sammanhang (West, 2011, s. 30). Enligt ett stort antal studier från hela världen är formativ bedömning och relevant återkoppling till eleverna ett av de kraftfullare redskap som finns beträffande elevers lärande (West, 2011, s. 30). Studierna pekar på att formativ bedömning förbättrar elevernas motivation, självkänsla och lärande. Studierna visar även att formativbedömning gynnar alla elever framförallt de elever som är lågpresterande (West, 2011, s. 30). Gemensamt pekar de olika studierna på att grundläggande framgångsfaktorer för lärande är att läraren har formulerat tydliga mål för elevernas lärande (West, 2011, s. 94). 5.1.2 Sociokulturella perspektivet - Drama Undervisning genom drama har visat sig vara ett användbart redskap inte bara som redovisningsmaterial utan också för att öka elever motivation, samarbete samt att utmana elevers kreativitet (Gil- Quílez, Martínez-Pena, De la Gándra, Ambite & Laborda, 2012, s.93). I Skolverket (2011) står det att eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskap där drama i undervisningen kan vara till hjälp för att främja elevernas lärande (s. 10). Gil-Quílez et al., (2012) gjorde en studie i Spanien där de följde 12 elever i årskurs 6 där de uppmanades att dramatisera matspjälkningsprocessen (s. 93). Forskarna menar att elevernas 12

motivation kring kroppens inre processer är lägre i jämförelse med att arbeta med levande material eller sådant som är observerbart (Gil-Quílez et al., 2012). Matspjälkningen är något som involverar flera organ, genom att representera detta genom drama synliggörs de olika delarna samt tillförs spänning och lust till lärande (s. 97). 5.2 Konstruktivismens perspektiv Enligt Helldén (2008) är den ledande lärandeteorin inom naturvetenskap konstruktivismen. Teorin grundar sig i att elever ska vara aktiva under sin kunskapsinhämtning, detta sker fördelaktigt i en aktiv lärandemiljö (s. 25). Nedan beskrivs två forskningsprojekt som gjorts där konstruktivismen användes som lärandeteori. 5.2.1 Konstruktivismen - Odling En vilja att smaka grönsaker hos elever är ett essentiellt steg för att förbättra elevers matvanor (Morris, Neustader & Zindberg-Cherr, 2001, s. 45). Två olika forskningsprojekt gjordes för att påverka elevernas attityder till grönsaker. Åkerblom (2003), Morris, Neustader & Zinberg-Cherr (2001) bedrev forskningsprojekt där elever tillsammans med pedagoger fick bygga upp en skolträdgård. Åkerbloms (2003) forskning involverade sex skolor, fem stycken i Sverige och en skola i England (s. 5). Forskningen resulterade i att elever förbättrar sin motorik och rör på sig mer än i vanliga undervisningssammanhang. Åkerblom menar att elever som är ute i friska luften bidar till god hälsa (Åkerblom, 2003, s. 60). De intervjuade pedagogerna i Åkerbloms forskning menar att eleverna vågar smaka fler grönsaker som de odlat. De elever som inte gillar en viss grönsak vill ändå smaka de grönsaker som de odlat och lagt möda vid (Åkerblom, 2003, s. 107). Det andra forskningsprojektet som bedrevs i Kalifornien hade som syfte att få elever att äta mer grönsaker, detta skulle ske genom ett utbildningsprogram (Morris, Neustader & Zindberg-Cherr, 2001 s. 2). Två skolor deltog i projektet och sammanlagt 97 elever tillsammans med pedagoger. Elevskaran delades i två, då den ena gruppen fungerade som kontrollgrupp och den andra som försökspersoner (s. 45). Inledningsvis började projektet med intervju med varje elev, då ett mat igenkänningstest och smakprov på de grönsaker som skulle 13

odlas. Eleverna poängsattes på deras förkunskaper samt hur villiga de var att testa grönsakerna (Morris et al., 2001, s. 44). Vidare fick försöksgruppen odla grönsaker i en skolträdgård samt undervisning i näringslära i klassrummen, den andra kontrollgruppen fick enbart undervisning kring näringslära (s. 45). Efter odlingsprojektet var slutfört fick eleverna göra samma intervju igen. Då visade resultatet att eleverna var mer villiga att smaka på de olika grönsakerna (s. 46). De slutsatser Morris et al., (2001) gjorde var att skolträdgårdar är ett framgångsrikt sätt för eleverna att arbeta med för att få upp ögonen för grönsaker, då eleverna vågar smaka på dessa. På detta vis kan skolträdgårdsarbete bidra till bättre matvanor och god hälsa (s. 46). 5.3 Elevers föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag Undersökningar som ofta görs i skolan för att ta reda på barns föreställningar kring matspjälkning och näringsupptag, består av att elever i olika åldrar får följa en bit mat från att det intas och sedan beskriva vad som händer med födan. Detta demonstrerar eleverna genom att måla en människokropp och försöka beskriva vilka organ och kanaler som matspjälkningen behandlar. Först kommer en svensk studie presenteras, sedan följer internationella resultat från Brasilien, England, Portugal samt Turkiet (Cakici, 2005, Rowlands, 2004, Granklint Enochson, 2008, Carvalho, Silva, Lima, Coquet & Clemént (2004, Teixeria, 2000) 5.3.1 Nationell forskning Granklint Enochson (2008) skriver i sin licentiatavhandling att elevers främsta kunskapsförmedlare i ämnet kropp och hälsa är skola, föräldrar och TV (s. 89). Då skolan inte har monopol på lärandet kan elever uppfatta hälsa olika beroende från vilken källa de väljer att lyssna till. Elever tar till sig råd kring sin hälsa utan att reflektera över konsekvenser för kroppen (Granklint Enochson, 2008, s. 11). Granklint Enochson (2008) styrker detta påstående genom elevintervjuer som gjorts rörande bantning och vad som händer när man avstår en måltid. Studien visade att elever har föreställningen att fett lagras i kroppen om man avstår att äta (s. 58). Syftet med Granklints Enochsons forskning (2008) var att undersöka elevernas föreställningar kring kroppens organ. Forskningen visade att eleverna i årskurs nio generellt visade goda kunskaper kring matspjälkningskanalen och dess uppbyggnad. Eleverna fick i uppgift att rita 14

och namnge organ som behandlades vid matens väg genom kroppen, detta redogjorde eleverna på en skissad kontur av människokroppen (Granklint Enochson, 2008, s. 56). 5.3.2 Internationell forskning Teixeria (2000) och Rowlands (2004) har båda gjort studier kring barns uppfattningar om matens väg genom kroppen samt vad som händer med maten. Teixeria (2000) undersökte vilka föreställningar som elever bär på när de äter något. De elever som deltog i studien var mellan fyra- och tio år gamla. Eleverna fick äta en chokladbit, måla en kropp på ett ark och därefter beskriva chokladbitens väg genom kroppen, samt om de kunde nämna några organ (s. 508). De yngre barnen trodde att chokladbiten åkte till benen och rör sig genom kroppen tack vare rörelser som att gå eller springa. Fyraåringarnas kunskaper tyder på deras erfarenheter av att materia faller genom gravitationen (Teixeria, 2000, s. 519). Forskningen visar att inga barn under 8 år hade någon kunskap kring matens nedbrytning (Teixeria, 2000, s. 510). I en engelsk studie undersöker Rowlands (2004) hur tioåringar, på samma vis som Teixerias (2000) undervisningsmetod om hur elever uppfattar matspjälkningsprocessen. Studien visar att ingen av eleverna hade kunskaper kring den kemiska nedbrytningen i matspjälkningen och nästan tre fjärdedelar hade föreställningen om att kroppen kunde disponera maten i två delar, nyttig mat respektive onyttig mat (Rowlands, 2004, s. 169). I en turkisk studie på 283 elever i årskurs 4 och 5 var den främsta upptäckten att merparten av eleverna tror att matspjälkningen är en process som smälter maten istället för att bryta ner den i olika delar. Genom att se matspjälkningen som en smältande process går eleverna miste om var i kroppen näringsupptaget sker (Cakici, 2005, s. 86). Cakici (2005) tänker att denna föreställning grundar sig i elevers erfarenheter från vardagslivet och deras användning av vardagliga begrepp (s. 95). Att smälta maten är ett mer vardagligt begrepp och enklare att förklara för elever än att använda rätt terminologi som nedbrytning (Cakici, 2005, s. 95). Att använda vardagliga begrepp för att beskriva vad som händer vid intagen föda är något som även Rowlands (2004) diskuterar i sin forskning (s. 170). Rowlands (2004) forskning visade att eleverna kan förklara och beskriva med vardagliga ord den intagna maten från munnen till magsäcken. Efter magsäcken har eleverna svårt att formulera vad som händer med maten, detta tyder på att bristande kunskap angående tarmsystemet (s. 170). 15

Carvalho, Silva, Lima, Coquet & Clemént (2004) undersökte efter liknande princip som tidigare beskrivits, hur elever uppfattar matens väg genom kroppen efter den intagits. Deras studie grunder sig på två elevgrupper, mellan fem till sex år samt nio till tio års ålder (s. 1111). När elevgruppen mellan fem- sexåringar skulle redogöra vad som hände med en kaka som intagits ritade de en kaka som går igenom hela kroppen. Elevgruppen ritade hur kakan gick runt i hela kroppen och där eleverna beskrev att kakans rörelsemönster påverkades efter kroppens rörelse. Elevgruppen hade föreställningen om att ju mer kroppen rör på sig desto mer rörde sig kakan i kroppen, och detta fick i sin tur kakan att försvinna i kroppen (Carvalho, et al., 2004, s. 1122). När elevgruppen mellan nio- tio år skulle beskriva matens väg genom kroppen så kunde ingen redogöra en väg mellan matspjälkningsprodukter, tarmar och blodsystemet (s. 1123). Utifrån elevernas resultat kunde Carvalho et al., (2004) dra slutsatser att lärare är mer fokuserade på matspjälkningskanalen, än hur näring ska nå cellen i sin undervisning (s. 1127). Utifrån en läromedelsanalys gjord i Portugal, kunde forskarna komma fram till att läromedlen inte är tillräckligt tydliga i sina bilder som representerar organsystemet. Skolböckerna förklarar inte den fullständiga processen av absorption av näring till blodet (Carvalho, Clement & Silva, 2007, s. 186). Detta leder till att eleverna omtolkar bilderna som i sin tur leder till ett inkorrekt lärande (s. 186). Vidare jämför forskarna läromedel från Portugal med Frankrike, där det visar sig att bilder i franska läromedel visar bilder på ett mer sammankopplat och tydligt sätt (s. 187). Enligt Carvalho et al., (2007) synliggör bilderna i franska läromedlen övergången mellan tolvfingertarmen och tunntarmen, blodsystemet visas också på ett tydligare sätt i motsats till portugisiska läromedel (s. 187). När eleverna får rita och beskriva med egna ord sina hypoteser angående kroppens inre organ och processer, ges nyttig information till läraren angående elevernas tidigare uppfattningar. Genom att läraren känner till hur elevernas tidigare uppfattningar är kan läraren påverka elevernas kunskapsinhämtning (Teixeira, 2000, s. 519). För att tydliggöra elevernas föreställningar menar forskningen att språket är en väsentlig faktor till korrekt förståelse, då matspjälkning är tämligen abstrakt och inte i vanliga fall observerbar. Även begreppsförändring och begreppsförståelse är något som måste arbetas med för att eleverna ska begripa de fullständiga processerna för matspjälkningen och kroppens näringsupptag (Cakici, 2005, Rowlands, 2004, Granklint Enochson, 2008, Carvalho, Silva, Lima, Coquet & Clemént, 2004, Teixeria, 2000). Vidare diskuterar Cakici (2005) att 16

arbeta i klassrummet med en prägel av mer laborativt material och i mindre grupper där det ryms plats för diskussion (s. 96). 5.4 Undervisning kring naturvetenskapliga begrepp Eva West (2011) tar i sin doktorsavhandling upp att lärarens kompetens är helt avgörande för elevers lärande i de naturorienterande ämnena (s. 94). Många forskare uttrycker att undervisning i naturvetenskap bör utvecklas mot ett mer elevcentrerat synsätt, där eleverna utvecklar kunnande och färdigheter som är användbara i deras vardagsliv samt i deras vuxna liv framöver. Genom att undervisningen är mer elevcentrerat så får eleverna träna sig på att argumentera i olika frågor utifrån värderingar och naturvetenskapliga kunskaper. (West, 2011, s. 95). 5.4.1 Begreppsförändring Undervisningen i de naturorienterande ämnena handlar till stor del att förstå och tolka begrepp. Under de senaste tre årtiondena har den didaktiska forskningen kring skolans naturvetenskap huvudsakligen handlat om begreppsförståelse (Helldén, 2009, s. 26). Helldén (2009) skriver vidare om teorin conceptual change (begreppsförändring) som handlar om att jämföra elevernas vardagliga uppfattningar och sätta de i naturvetenskaplig kontext (s. 26). Posner, Strike, Hewson & Gertzog (1982) skriver att fyra villkor måste vara uppfyllda för att ett nytt sätt att förstå ett begrepp ska ersätta den existerande förståelsen. Det första steget för att eleven ska ta till sig ett nytt begrepp handlar om att eleven är otillfredsställd med sin tidigare förståelse (dissatisfaction). Eleven behöver själv inse att hens uppfattning kring sitt begrepp inte stämmer överens med de existerande begreppen. Samtidigt måste det nya begreppet vara begripligt, eftersom eleven annars inte kan ta reda på och prova dess möjligheter att förklara (intelligibility). En tredje förutsättning är att det nya begreppet behöver framstå som rimligt för eleven (plausibility). Det fjärde och sista steget menar Posner et.al att det nya begreppet även måste kunna leda vidare eleven så att det ökar elevens förståelse för världen (fruitfulness) (s. 218-220). Forskningen nämner att det är väsentligt att lärare är medveten kring elevernas olika uppfattningar kring begrepp. Lärare bör därför arbeta aktivt för att undersöka olika strategier 17

som utvecklar elevernas begreppsförändring. Forskning pekar även på att lärarens egna attityder och kunskaper till ett visst ämne speglar undervisningen där det är viktigt att lärare har en korrekt förståelse för det aktuella begreppet. Detta betyder att lärare med hög ämneskunskap och god pedagogisk skicklighet gynnar elevers begreppsförändring (Fulmer, 2013, s.1222, Turner, Öberg & Unnerstad, 1999, s. 91). 18

6. Diskussion I diskussionsdelen kommer studiens frågeställningar att analyseras, dessa knyter an till de ovan beskrivna resultaten. Vidare kommer innehållet beskriva vår metodik gällande informationssökning, arbetets starka respektive svaga sidor samt tillvägagångsätt för pedagoger att följa för att bedriva sin undervisning. Avslutningsvis kommer studien att sammanfattas samt ge förslag till fortsatt forskning. 6.1 Metoddiskussion Då denna studies frågeställningar är hur elevers föreställningar ser ut kring naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare undervisar om mat och hälsa inom de naturorienterande ämnena, har vi funnit att ämnena är välbeforskade. Då vi valt olika studier från Sverige, England, USA, Portugal, Brasilien, Spanien och Turkiet och läst många fler under vår litteraturgenomgång, har vi insett att det finns ett stort forskningsfält vilket beskriver elevernas föreställningar kring naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare undervisar om mat och hälsa inom de naturorienterande ämnena. Den forskning vi använt oss mest av är mestadels internationell, men även nationell forskning återges i arbetet. Forskningen kring elevernas föreställningar kring naturvetenskapliga begrepp, med fokus på matspjälkning och näringsupptag märkte vi att forskningen mest var internationell. I vår databassökning valdes sökord på både engelska och svenska vilket i sin tur genererar ett bredare forskningsresultat. För att öka studiens tillförlitlighet har vi varit noggranna med att först undersöka om studierna uppfyller de urvalskriterier vi valt att använda. Genom användandet av våra sökord i de olika databaserna fick vi en stor mängd träffar. När vi granskade våra källor märkte vi att många inte var aktuella för vårt arbete. Dessa källor sållade vi bort och var oss till fördel då vi genast fick en mindre mängd litteratur att förhålla oss till. Våra erfarenheter har avspeglat sig i denna litteraturstudie, då vi båda haft erfarenheter av att både arbetat och praktiserat inom skolvärlden. Detta har utvecklat en medvetenhet hos oss gällande hur lärare bedriver sin undervisning kring naturvetenskapliga begrepp. Det som vi har observerat är att elever har svårigheter att ändra på sina vardagsföreställningar om 19

naturvetenskapliga fenomen. Eleverna använder sig av ett annat språk i vardagen som skiljer sig från ämnesspråken i skolan. Våra erfarenheter av våra observationer vi gjort i praktiken tillsammans med litteraturanalyseringen kan ha påverkat vad vi har letat efter i den aktuella forskning som vi funnit. De motgångar vi stötte på under arbetes gång har styrkt vår förmåga att lösa problem och gav oss givande erfarenheter vi kommer att ta med oss i fortsatta studier. Till en början när vi skulle söka efter vetenskapliga artiklar var rätt sökord ett problem då vi hade svårt att precisera oss. Efter rådgivning med handledare och revidering av sökord kunde vi rikta in oss på vårt fokus och hitta artiklar som var givande i vår studie. Vi förhåller oss kritiska till de texter vi valt i vår litteraturstudie att dessa är vetenskapliga och att resultatet i dessa grundar sig på vetenskaplig grund 6.1.1 Studiens svaga respektive starka sidor Denna studie behandlar kost och hälsofrågorna inom ramarna för de naturorienterande ämnena. Detta anser vi vara en av studiens styrka, ty då vi preciserat och kunna analysera på djupet på vilket sätt undervisningen bedrivs i förhållande till vårt ämne. En svaghet denna studie bär på är i frågan om genusperspektiv, vi hade kunnat titta närmare på flickor och pojkars olika matvanor och deras föreställningar kring naturvetenskapliga begrepp. En av studiens styrkor är att informationssökningen har gett oss nyttig data från hela världen, bland annat Brasilien, Spanien, Sverige, USA och Turkiet. Den inhämtade information tyder på att i alla dessa länder har undervisningen utgått efter samma princip kring matspjälkning och näringsupptag, då det har varit enkelt att se likheter och skillnader från land till land. 6.2 Resultatdiskussion Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier lärare använder sig utav för att främja elevernas kunskapsinhämtning gällande naturvetenskapliga begrepp. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att undersöka litteratur kring elevernas föreställningar om naturvetenskapliga begrepp, med särskilt fokus på matspjälkning och näringsupptag. Vidare är vår ambition att undersöka hur lärare undervisar kring mat och 20

hälsa. I det centrala innehållet för årskurs 6 inom de naturorienterande ämnena står det att undervisningen ska behandla matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan (Skolverket, 2011, s.179). I bakgrunden och resultatet nämner vi två olika lärandeteorier, det sociokulturella perspektivet samt konstruktivismen. Enligt det sociokulturella perspektivet är språket och diskussion den ledande metoden för lärande. Imsen (2006) belyser vikten av att språket får sig en ledande roll i klassrummet, då det är ett redskap för tänkande och medvetande (s. 50). Här ser vi ett behov av att läraren grundligt strukturerar upp sin undervisning med särskilt fokus på samtal och diskussion. Detta kan ske genom att eleverna får samtala i smågrupper där de får dela med sig av sina erfarenheter och föreställningar och att läraren finns tillhands för de elever som behöver stöd (West, 2011). Den andra lärandeteorin vi nämner i bakgrunden och resultatdelen är konstruktivismen. Konstruktivismens syn på lärande bygger på elevens perspektiv. För att uppnå de ställda mål läraren satt upp bör läraren ta reda på så mycket som möjligt om elevens utgångsläge (Schoultz, 2000). Detta kan kopplas till elevens motivation, där elevens tankestruktur sätter ramar för vad han eller hon intresserar sig för. Framgångsfaktor till att motivera eleverna för naturvetenskap kan vara att hitta deras tankenivå och föreställningsvärld (Schoultz, 2000). Både Åkerbloms (2003) och Morris et al., (2001) forskning tyder på att elevers motivation stärks genom att undervisning bedrivs i utomhusmiljö. Detta påstående stärks genom att eleverna fick arbeta praktiskt med skolträdgårdar, där de fick odla och äta sina egna grönsaker. Genom att arbeta med skolträdgårdar kan lärare på ett lustfyllt sätt behandla mat och hälsa i de naturorienterande ämnena. De forskningar som gjorts tyder på att matspjälkningen är en process som elever i olika åldrar har svårt att beskriva i korrekta termer. Dessa föreställningar är grundade av olika faktorer. Carvalho, Clement & Silva (2007) diskuterar kring de innehåll elever följer i läromedlen och att dessa inte speglar hur den verkliga processen ser ut (s.186). I de yngre åldrarna grundar sig elevernas föreställningar och slutsatser kring matspjälkningen av dagliga erfarenheter samt en tillämpning av empirisk kunskap från omvärlden (Teixeria, 2000, s. 519). Cakici (2005) beskriver att elever refererar till att maten smälter i magen och inte bryts ner (s. 86). Denna uppfattning menar Teixeria (2000) härstamma från att det dagliga livet, då de stött på mat som 21

löses upp eller smälter i olika vätskor, exempelvis socker i kaffe eller en brustablett i vatten (s. 519). I den engelska studien om elevers förståelse för vad som händer med maten de äter visar resultaten likheter med ovan nämnda. Resultaten visar att eleverna tillämpar sina erfarenheter från vardagen för att tolka vad som händer med maten de ätit. Eleverna kan förklara den intagna maten från munnen till magsäcken, men efter magsäcken har eleverna svårt att formulera vad som händer med maten (Rowlands, 2004). De elever som svarade att näringen tas upp av tarmen hade svårigheter att förklara hur näringen sedan kommer ut i blodet. En förklaring till detta kan vara att eleverna kan kunskaperna utantill men att de saknar förståelse för processen (Zetterstrand, 2010). När elever inte förstår undervisningen beror det inte nödvändigtvis på att begreppen är som Piagets teori menar: på fel nivå. Det kan istället bero på elevernas kontext (Zetterstrand, 2010). Alla elever bär på så kallade vardagsföreställningar om åtskilliga naturvetenskapliga fenomen och detta kan försvåra inlärningen av vetenskapliga begrepp, då de står i strid med det man vet sedan tidigare (Sjöberg, 2005). Vygotskijs teori om lärande kan förklara varför många elever inte kan beskriva matspjälkningskanalens uppbyggnad och funktion. Turner et al., (1997) redogör i sin artikel att många av elevernas erfarenheter kring mat och god hälsa härstammar från hemmets regler och hur sociala medier framhäver det (s. 493). Eleverna socialiseras in i ett språk som kan vara svårt att förstå, där eleverna även kan vara på olika utvecklingsnivåer (Zetterstrand, 2010). För att eleverna ska ta till sig kunskapen krävs det en mer kunnig person som kan vägleda och ge eleverna det språk som krävs. Får inte eleverna hjälp med och vägledning med begreppen kan det bli svårt att ta till sig den tilltänkta kunskapen (Zetterstrand, 2010). Det forskningen visar gemensamt är att lärarens roll vid olika undervisningssammanhang är väldigt betydande för elevernas kunskapsinhämtning, där stor fokus ligger på lärarens ämneskunskaper. För att innehållet i undervisningen ska kännas elevnära är det viktigt att läraren bygger undervisningen på elevernas tidigare erfarenheter (West 2011, s.94). Granklint Enochson (2008) nämner att det är viktigt att det sker en dialog i klassrummet där givna argument får ifrågasättas om sambandet mellan kropp och hälsa. Eleverna måste i högre grad knyta an sin vardag till lärandesituationen i skolan. Här är det viktigt att diskussionerna och samtalen i klassrummet åtföljs av lärarens kunskaper så att inte samtalen skenar i väg. Tidigare nämnt är formativbedömning och relevant återkoppling till eleverna ett av de kraftfullare redskap som finns beträffande elevers lärande (West, 2011). Genom att använda sig av detta redskap i undervisningen förbättras elevernas motivation, självkänsla och lärande. 22