KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - VÅRD OCH OMSORGSNÄMND - Plats och tid för sammanträdet Kommunkontoret, Heby, Stora sammanträdesrummet, kl 09.00-12.00 Studiebesök Regnbågen, kl 13.00 24 augusti 2016 Gruppmöten: Allians+MP i Stora sammanträdesrummet kl 08.30 S+V i Lilla sammanträdesrummet kl 08.00 Ärenden Inledning 1 Anteckning om Närvarande Anteckningar 2 Val av justerande (förslag, Gudrun Wängelin Lernskog) 3 Justeringsplats och tid (förslag, kommunkontoret, 30 aug kl 12.00) 4 Revidering av föredragningslistan Ärenden 5 Redovisning av delegationsbeslut 2015/282 Lista deleg.beslut 6 Budgetuppföljning 2016, uppföljningsrapport 31 maj samt måluppfyllelse 2016/114 PM 12 augusti 2016 Uppföljningsrapport per 31 maj 2016 Uppföljning av effektmål maj 2016 7 Budget 2017 2016/15 PM 15 augusti 2016 Prel. Budget 15 augusti 2016 8 Total ekonomisk översyn, effektiviseringar 2016/9 Muntlig information 9 LOKUS - nulägesanalys 2015/282 kl 10.00, Linda Ahlin Nulägesanalys Heby 10 Rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL och 9 LSS 2015-2018 2015/230 PM 10 augusti 2016 11 Verksamhetsrapport 2016 2016/5 Muntlig information 12 Återrapport från sociala utskottet 2016 13 Struktur för kommunens styrdokument, prioriteringslista för översyn 2016/4 Muntlig information 2016/159 PM 11 augusti 2016 Ks 122/2016 1
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - VÅRD OCH OMSORGSNÄMND - 14 Riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun, Remiss 15 Revidering av riktlinjer för tekniska hjälpmedel, arbetsgrupp utses 16 Regional utvecklingsstrategi, Uppsala län - Remiss 2016/160 PM 16 augusti 2016 Ks 108/2016 Riktlinjer 10 maj 2016 2016/28 Muntlig information 2016/145 PM 11 augusti 2016 Von 80/2016 Regional utvecklingsstrategi, Remissversion 2016 Avslutning 17 Information och rapporter 2016, delgivningar - övrigt 2015/282 - Delgivningar enligt lista - Kf 73/2016 - Kf 69/ 2016 - Reglemente för ersättning till förtroendevalda Heby FS 2016 17 - Uppdrag till Migrationsverket - Uppsägning av övergripande överenskommelse om mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, Migrationsverket - Uppsägning av överenskommelse om anordnande av boende för såväl asylsökande ensamkommande barn som ensamkommande barn med uppehållstillstånd utan legal vårdnadshavare i Sverige, Migrationsverket - Skrivelse från Migrationsverket - Tillsyn av hem eller boende HVB vid Olivlunden - avslutat ärende - Kfrev 49/ 2016 - Granskning av flyktingmottagande, kommunfullmäktiges revisorer - Granskning av flyktingmottagande, KPMG - Resultat av inspektion 31 maj 2016, Arbetsmiljöverket - Dom, särskild avgift enligt SoL 18 Övriga frågor Margareta Gadde-Jennische Ordförande 2
Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: 2016-08-17 Utskriven av: Clara Thorgren Diarieenhet: Beslutsfattare: Kategori: Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: Sekretess: Vård- och omsorgsnämnden Alla Alla Vård och omsorgsnämnd 2016-08-24 Visas ej Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori 2016.2726 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-10 Emelie Lundin Therese Frank 1/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2754 Anställningsbevis för tjänst som boendepedagog Kerstin Dahlström 2016-06-13 Therese Eriksson Kerstin Dahlström 10/2016 VON 2016/22-023 Tjänst som boendepedagog Kerstin Dahlström 2016.2802 Delegationslista för biståndsenheten, maj 2016 2016-06-14 Vård och omsorgsnämnden Anne Eriksson 2016.2825 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Liljebacken Birgitta Lind 2016-06-15 Eva-Lena Jansson Birgitta Lind 4/2016 VON 2016/120-023 Tjänst som undersköterska dag 100 % vid Liljebacken Birgitta Lind 2016.2826 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska, Rungården Karin Johansson 2016-06-15 Susanna Karlin Karin Johansson 13/2016 Karin Johansson 2016.2833 Anställningsbevis för tjänst som familjebehandlare Kerstin Dahlström 2016-06-16 Juhani Panula Kerstin Dahlström 11/2016 VON 2016/23-023 Tjänst som familjebehandlare Kerstin Dahlström 2016.2848 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Helena Nordin Therese Frank 2/2016 3 Sidan 1 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Kategori Therese Frank 2016.2852 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Birgitta Ström Therese Frank 3/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2854 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Marina Kulpakko Therese Frank 4/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2855 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Elin Dahlström Therese Frank 5/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2856 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Mikael Odhner Therese Frank 6/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2857 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Anette Olsson Therese Frank 7/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2858 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Kerstin Ryd-Eriksson Therese Frank 8/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2859 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Camilla From Therese Frank 9/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2860 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Maria Johansson Therese Frank 10/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 4 Sidan 2 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori 2016.2861 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Ulla Reinholdsson Therese Frank 11/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2862 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Sandra Forebäck Therese Frank 12/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2863 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Annette Samsioe Therese Frank 13/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2864 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-16 Nathalie Karlsson Therese Frank 14/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2872 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som enhetschef Anne Eriksson 2016-06-17 Eva Karlbaum Anne Eriksson 6/2016 Anne Eriksson 2016.2873 Egen uppsägning från tjänst som vårdare Lotta Holmin 2016-06-17 Mikael Odhner Lotta Holmin 4/2016 Lotta Holmin 2016.2887 Anställningsbevis för tjänst som enhetschef myndighetsutövning Anne Eriksson 2016-06-17 Jessica Eriksson Anne Eriksson 7/2016 VON 2016/143-023 Tjänst som enhetschef för myndighetsutövning äldre och funktionsstöd Anne Eriksson 2016.2896 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Therese Frank 2016-06-20 Maria Malmström Therese Frank 15/2016 VON 2016/117-023 15 tjänster som undersköterskor/vårdare för Bemanningsenheten Therese Frank 2016.2946 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Gunilla Karlberg 2016-06-20 Mona Pettersson Gunilla Karlberg 2/2016 5 Sidan 3 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori Gunilla Karlberg 2016.2950 Attestförordnande - förordnande av attesträtt för ansvar 30000-39300 från och med 160701. 2016-06-20 Vård- och omsorgsförvaltingen Emma Burstedt 2016.2951 Attestförordnande - förordnande av attesträtt för ansvar 30000-32000, 33000-39300 från och med 160701. 2016-06-20 Vård- och omsorgsförvaltingen Åsa Johansson 2016.2952 Attestförordnande - förordnande av attesträtt för ansvar 20000, 32100-32700 från och med 160701. 2016-06-20 Vård- och omsorgsförvaltingen Anne Eriksson 2016.2976 Anställningsbevis för tjänst som assistent Eva Karlbaum 2016-06-22 Ida Benjaminsson Eva Karlbaum 2/2016 Eva Karlbaum 2016.2977 Anställningsbevis för tjänst som assistent Lotta Holmin 2016-06-22 Cornelia Löfgren Lotta Holmin 5/2016 Lotta Holmin 2016.2978 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Maud Sandberg 2016-06-22 Hans Lautakoski Maud Sandberg 9/2016 Maud Sandberg 2016.2986 Attestförordnande - avsluta attesträtt på ansvar 33100, 34100-34400 från 160531 Lena Orlov-Hellström 2016-06-23 Vård- och omsorgsförvaltning Lena Orlov-Hellström 8/2016 Lena Orlov-Hellström 2016.2987 Attestförordnande - förordnande av attesträtt för ansvar 34300-34400. Lena Orlov-Hellström 2016-06-23 Vård och omsorgsförvaltningen Lena Orlov-Hellström 9/2016 Lena Orlov-Hellström 6 Sidan 4 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig 2016.3048 Tillstyrkan av ansökan om entledigande från tjänst för annan tjänst inom kommunen Kategori Lotta Holmin 2016-06-29 Ulla Reinholdsson Lotta Holmin 6/2016 Lotta Holmin 2016.3052 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Vera Gyllander 2016-06-29 Åsa Sjöquist Vera Gyllander 9/2016 Vera Gyllander 2016.3063 Anställningsbeslutsunderlag för tjänst som sjuksköterska 50 % i pool Therese Siwertsson 2016-06-30 Ulla Ragnarsson Therese Siwertsson 11/2016 VON 2015/138-023 Tjänst som sjuksköterska 50 % i pool Therese Siwertsson 2016.3099 Anställningsbevis för tjänst som socialsekreterare Anna Pierrou 2016-07-01 Eva Johansson Anna Pierrou 9/2016 VON 2016/91-023 Tjänst som socialsekreterare vid mottagningsgruppen i barn- och familjeenheten Anna Pierrou 2016.3106 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Vera Gyllander 2016-07-01 Christina Andersson Vera Gyllander 10/2016 Vera Gyllander 2016.3148 Delegationslista, biståndsenheten, juni 2016 2016-07-05 Vård och omsorgsnämnden Jessica Eriksson 2016.3217 Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Maud Sandberg 2016-07-11 Vanessa Lindh Maud Sandberg 10/2016 VON 2016/31-023 Två tjänster som undersköterska, hemtjänsten söder 75 % Maud Sandberg 2016.3219 Anställningsbeslut för tjänst som vårdbiträde Maud Sandberg 2016-07-11 Margareta Arvidsson Maud Sandberg VON 2015/34-023 Fem tjänster som undersköterska till hemtjänstpool Maud Sandberg 2016.3220 Anställningsbevis för tjänst som vårdbiträde i pool Birgitta Andersson 2016-07-11 Erika Stolpe Birgitta Andersson 23/2015 VON 2015/34-023 Fem tjänster som undersköterska till hemtjänstpool Birgitta Andersson 7 Sidan 5 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori 2016.3221 Anställningsbevis för tjänst som vårdbiträde i pool Birgitta Andersson 2016-07-11 Frida Andersson Birgitta Andersson 24/2015 VON 2015/34-023 Fem tjänster som undersköterska till hemtjänstpool Birgitta Andersson 2016.3269 Anställningsbevis för tjänst som socialsekreterare på IFO barn och familj Anna Pierrou 2016-07-14 Sara Westlund Anna Pierrou 10/2016 VON 2016/112-023 Tjänst som socialsekreterare för ensamkommande, vikariat Anna Pierrou 2016.3290 Bevis och Delegationsbeslut om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen för servering av alkoholdrycker Anne Eriksson 2016-07-18 Heby Folkets Hus & Park Anne Eriksson 8/2016 VON 2016/158-702 Ändring i gällande tillstånd för Heby Folkets hus Lisa Hellström 2016.3295 Anställningsbeslut för tjänst som socialsekreterare, vikariat Anna Pierrou 2016-07-18 Tobias Wallin Anna Pierrou 11/2016 Anna Pierrou 2016.3296 Anställningsavtal för tjänst som biståndshandläggare Jessica Eriksson 2016-07-19 Louise Preinitz Jessica Eriksson 4/2016 VON 2016/128-023 Tjänst som biståndshandläggare Jessica Eriksson 2016.3408 Beslut om tillfälligt serveringsbeslut enligt alkohollagen 8 kap 2 Anne Eriksson 2016-08-03 Heby AIF Anne Eriksson VON 2016/155-702 Tillstånd för servering av alkoholdrycker vid enstaka tillfälle/tidsperiod i Heby under Heby-karnevalen den 19-20 augusti 2016 Anne Eriksson 2016.3464 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Therese Siwertsson 2016-08-09 Angelika Finnberg Therese Siwertsson 12/2016 Therese Siwertsson 2016.3465 Tillstyrkt ansökan om entledigande från tjänst som undersköterska Therese Siwertsson 2016-08-09 Sol Kjärman Therese Siwertsson 13/2016 Therese Siwertsson 2016.3466 Anställningsbevis för tjänst som arbetsterapeut Therese Siwertsson 8 Sidan 6 av 7
Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Kategori 2016-08-09 Christina Nordström Therese Siwertsson 14/2016 VON 2016/87-023 Tjänst som arbetsterapeut till Rehabgruppen i Heby Therese Siwertsson 9 Sidan 7 av 7
PM 1 (1) Datum 12 augusti 2016 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Uppföljningsrapport per den 31 maj 2016 Förslag till beslut: Vård- och omsorgsnämnden beslutar Uppföljningsrapport per 31 maj 2016 avseende vård- och omsorgsnämnden antas med redovisning av ett prognostiserat underskott på 6 100 tkr för året Sammanfattning Verksamheten redovisar ett positivt resultat för perioden jan- maj med 2 mkr. Resultatet består av vakanser som kommer att var tillsatta till hösten men den största delen återfinns inom individ- och familjeomsorgen där placeringar för både barn och vuxna är lägre jämfört med samma tidsperiod 2015. Kostnader för placeringar kan mycket snabbt komma att förändras. Kostnaderna för personer på sjukhus, medicinskt färdigbehandlade, har drastiskt ökat under perioden och verksamheten har också ökade kostnader i form av överbeläggningar på korttidsenheten. En ny extern boendeplacering inom LSS har tillkommit. Åtgärdsplanerna för vård och omsorgsboende beräknas ha full effekt. Däremot har inte effektiviseringarna inom hemtjänsten gett förväntat resultat. Ett stort analysarbete pågår och nya åtgärdsplaner kommer att arbetas fram efter att analysen är klar i augusti. Prognosen beräknas utan åtgärder inom hemtjänsten. Mot ovanstående beräknas ny prognos med ett sämre resultat motsvarande 3,5 mkr jämfört med mars. Utredning Bilaga Uppföljningsrapport per den 31 maj, 2016. Bilaga Uppföljning av effektmål maj 2016 Åsa Johansson HEBY100 v 1.0 2005-11-28, Delges: Kommunstyrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 10
1 (35) 31 maj 2016 Central förvaltning Ekonomienheten Mikael Eriksson Ekonomichef mikael.eriksson@heby.se 0224 36021 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Uppföljningsrapport maj 2016 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224 360 00 0224 301 94 www.heby.se 366 5114 212000 2049 744 88 Heby information@heby.se 11
31 maj 2016 20 (35) Vård och omsorgsnämnden Ekonomisk uppföljning Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 helår Ack budget maj Utfall jan maj Avvik maj Avvik mars Diff majmars Intäkt 74 282 116 245 48 299 43 640 4 659 3 503 1 156 Kostnad 359 888 403 750 166 722 160 033 6 689 4 886 1 804 Nettokostnad 285 607 287 505 118 423 116 393 2 030 1 383 648 Investeringsbudget Inkomster 0 0 0 0 0 0 0 Utgifter 1 631 1 630 679 346 333 279 54 Nettoinvestering 1 631 1 630 679 346 333 279 54 Kommentarer till förändring mellan avvikelse mars och maj: Gemensam verksamhet har ett överskott motsvarande 816 tkr jämfört med mars, vilket främst beroende på vakanta tjänster samt projektmedel. Socialpsykiatri redovisar ett överskott motsvarande 353 tkr i jämförelse med mars som beror på vakanser samt något färre placerade dygn än budgeterat. Ordinärt boende visar ett överskott gällande budget för hemtjänst LOV. Jämfört med mars så har utförare hemtjänst LOV har försämrat resultatet med 450 tkr, medicinskt färdigbehandlade 830 tkr samt korttidsvården 260 tkr. Totalt visar verksamhet ordinärt boende en försämring motsvarande 1517 tkr. Hälso och sjukvård redovisar ett ökat underskott främst beroende på hjälpmedel. Individ och familjeomsorgen visar ökat överskott. Placeringar både för barn och vuxna 700 tkr, ekonomiskt bistånd 230 tkr, vakanser personal 400 tkr. Totalt visar verksamheten ett överskott med 1370 tkr. Kommentarer till årsprognosen 2,6 Mkr Ny beräknad prognos 6,1 mkr Verksamheten redovisar ett positivt resultat för perioden jan maj med 2 mkr. Resultatet består av vakanser som kommer att var tillsatta till hösten men den största delen återfinns inom individ och familjeomsorgen där placeringar för både barn och vuxna är lägre jämfört med samma tidsperiod 2015. Kostnader för placeringar kan mycket snabbt komma att förändras. Kostnaderna för personer på sjukhus, medicinskt färdigbehandlade, har drastiskt ökat under perioden och verksamheten har också ökade kostnader i form av överbeläggningar på korttidsenheten. En ny extern boendeplacering inom LSS har tillkommit. 12
31 maj 2016 21 (35) Åtgärdsplanerna för vård och omsorgsboende beräknas ha full effekt. Däremot har inte effektiviseringarna inom hemtjänsten gett förväntat resultat. Ett stort analysarbete pågår och nya åtgärdsplaner kommer att arbetas fram efter att analysen är klar i augusti. Prognosen beräknas utan åtgärder inom hemtjänsten. Mot ovanstående beräknas ny prognos med ett sämre resultat motsvarande 3,5 mkr jämfört med mars. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 helår Ack budget maj Utfall jan maj Avvik maj Avvik mars Diff majmars Politisk verksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader 685 852 355 291 64 44 20 Nettokostnad 685 852 355 291 64 44 20 Gemensam vht Intäkter 1 645 687 286 946 660 117 543 Kostnader 25 132 25 788 10 594 10 196 398 126 273 Netto 23 486 25 101 10 308 9 250 1 058 243 816 Socialpsykiatri Intäkter 330 522 217 219 2 53 55 Kostnader 6 195 6 844 2 777 2 318 459 161 298 Netto 5 865 6 322 2 560 2 099 461 109 353 Ordinärt boende Intäkter 26 893 32 110 13 257 10 206 3 051 1 895 1 157 Kostnader 73 262 75 943 31 254 30 621 633 993 360 Netto 46 369 43 833 17 997 20 415 2 418 902 1 517 Vård och omsorgsboende Intäkter 13 183 14 631 6 094 6 390 296 212 84 Kostnader 88 600 89 953 37 112 37 376 264 237 27 Netto 75 417 75 322 31 018 30 987 32 25 57 Hälso och sjukvård Intäkter 1 005 705 294 291 3 24 27 Kostnader 25 283 25 416 10 328 10 465 137 301 438 Netto 24 278 24 711 10 034 10 174 140 325 465 Funktionsstöd Intäkter 2 468 1 944 810 953 143 1 143 Kostnader 56 020 56 621 23 484 23 247 238 283 46 Netto 53 552 54 677 22 674 22 294 380 283 98 Individ och familjeomsorg Intäkter 3 521 1 034 430 1 532 1 102 306 796 Kostnader 62 966 57 721 23 909 22 400 1 510 936 574 Netto 59 445 56 687 23 479 20 868 2 612 1 242 1 370 Ensamkommande Intäkter 25 235 64 612 26 911 23 104 3 807 2 215 1 593 Kostnader 21 745 64 612 26 909 23 120 3 789 2 279 1 510 Netto 3 491 0 2 16 18 65 83 Summa intäkter 74 282 116 245 48 299 43 640 4 659 3 503 1 156 Summa kostnader 359 888 403 750 166 722 160 033 6 689 4 886 1 804 Nettokostnad 285 607 287 505 118 423 116 393 2 030 1 383 648 13
31 maj 2016 22 (35) Ny redovisning av verksamhetsområden Verksamheter (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 helår Ack budget 2016 Utfall jan maj Avvik maj Avvik mars Diff majmars Politisk verksamhet Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader 685 852 355 291 64 44 20 Nettokostnad 685 852 355 291 64 44 20 Gemensam vht Intäkter 1 645 687 286 946 660 117 543 Kostnader 25 132 25 788 10 594 10 196 398 126 273 Netto 23 486 25 101 10 308 9 250 1 058 243 816 Äldreomsorg Intäkter 41 081 47 446 19 645 16 886 2 759 1 659 1 100 Kostnader 187 145 191 313 78 693 78 461 232 1 057 825 Netto 146 064 143 867 59 048 61 575 2 527 602 1 925 Funktionsstöd Intäkter 2 798 2 466 1 027 1 172 145 53 198 Kostnader 62 215 63 464 26 262 25 565 696 444 252 Netto 59 417 60 998 25 235 24 393 841 391 450 Individ och familjeomsorg Intäkter 28 757 65 646 27 341 24 636 2 705 1 908 797 Kostnader 84 711 122 333 50 818 45 520 5 298 3 214 2 084 Netto 55 954 56 687 23 477 20 884 2 593 1 306 1 287 Summa intäkter 74 281 116 245 48 299 43 640 4 659 3 503 1 156 Summa kostnader 359 888 403 750 166 722 160 033 6 689 4 886 1 804 Nettokostnad 285 607 287 505 118 423 116 393 2 030 1 383 648 Politisk verksamhet Oförändrad verksamhet Gemensam verksamhet Oförändrad verksamhet Äldreomsorg Innehåller verksamheterna: Ordinärt boende Vård och omsorgsboende Hälso och sjukvård Funktionsstöd Innehåller verksamheterna: Socialpsykiatri Funktionsstöd Individ och familjeomsorg Innehåller verksamheterna: Individ och familjeomsorg Ensamkommande 14
1 (17) - Central förvaltning Ekonomienheten Mikael Eriksson Ekonomichef mikael.eriksson@heby.se 0224-36021 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Bilaga till Uppföljningsrapport maj 2016 Uppföljning av effektmålen Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 15
Datum 31 maj 2016 2 (17) Inriktning Effektmål Politiskt organ 1.1 Heby Barnfattigdomsindex ska Ks kommun ska årligen vara en trygg minska i Heby kommun. och säker 2009 2010 2011 2012 kommun. 2013 12 % 14% 12% 14% 14% Källa: Statens folkhälsoinstitut 1.2 Risker för oskyddade trafikanter skall minska till år 2018 jämfört med 2015. Uppföljning Handlingsplan för att utrota barnfattigdom är framtagen av trygghetsrådet och följs upp årligen. Utifrån handlingsplanen arbetar förvaltningen med att stötta barn som lever i ekonomisk utsatta familjer och att underlätta för unga att komma ut i arbete. Arbetsmarknadsenheten. B.arnfattigdomsindex är släpande 2 år eftersom den baseras på SCB, Inkomst- och taxeringsregistret. 2014 års siffror presenteras 2016 osv. Barnfattidomen är en komplex problematik där Heby kommun är en av flera aktörer i samhället som påverkar utfallet. 2014 har barnfattigdomindex minskat med 2 procentenheter, vilket är glädjande. Ks Eftersom måluppfyllnad skall uppnås 2018, redovisas i stället aktuellt situation avseende verksamhetsplanen för 2016. Identifiera risker i gatuplaneringen och meddela detta till tekniska kontoren - Arbetet skall bedrivas i Risk och säkerhetsgruppen, vilken i dagsläget inte är aktiv. Dock pågår arbete för att återstarta arbetet. Komplettera brandutbildningen i årskurs 6 och 8 med uppmaning till användande av cykelhjälm och reflexer - För årskurs 6 blev inte detta genomfört i år, men för årskurs 8 som utbildas under höstterminen skall detta genomföras Planera för en ny utbildningsinsats i årskurs 2 med fokus på användande av reflex (även inkluderande en enklare brandutbildning) - Ingen kontakt med skolförvaltningen har ännu tagits 16
Datum 31 maj 2016 3 (17) 1.3 Räddningstjänstens förmåga att hantera bränder och trafikolyckor ska förbättras till år 2018 jämfört med 2015. Ks Eftersom måluppfyllnad skall uppnås 2018, redovisas i stället aktuellt situation avseende verksamhetsplanen för 2016. Ta fram stationsanpassade räddningsfordon för Tärnsjö brandstation - Arbetet pågår och fordonen bedöms driftsättas före årsskiftet Utveckla övningsverksamheten genom: Skapa ett årsschema för alla stationer Säkerställa baskunskaper genom specifika övningar Identifiera behov av stationsspecifika övningar Genomföra samövningar mellan stationer inom egen organisation Genomföra befälsövningar inom egen organisation Påbörja en planering av utbildningssamordning med räddningstjänsterna Enköping-Håbo och Uppsala brandförsvar - Delar har påbörjats, men viktigare är att en utbildningsansvarig utsetts för att hantera aktiviteten Strukturera kemkompetensen materiellt och kunskapsmässigt - Ej påbörjat Utveckla operative rutiner för årets kalla period - Ej påbörjat 17
Datum 31 maj 2016 4 (17) 1.4 Den enskildes medvetenhet om brandrisker och agerande vid bränder skall öka till år 2018 jämfört med 2015. Ks Eftersom måluppfyllnad skall uppnås 2018, redovisas i stället aktuellt situation avseende verksamhetsplanen för 2016. Samverka med hemtjänstorganisationen avseende brand- och sjukvårdsutbildning - Idén har initierats med Vård och omsorgsförvaltningen, men inget konkret har ännu diskuterats Ett Öppet hus och ett Brandskydd i hemmet information med utgångspunkt från det nya handlingsprogrammet på samtliga brandstationer - Informationsinsatsen genomförd (med mycket klent resultat), och det öppna huset genomförs efter sommaren Utveckla hemsidan avseende brandskyddsinformation till den enskilde - Arbetet har påbörjats Genomföra enkätundersökning på brandstationsorterna avseende innehav av brandvarnare och släckutrustning, samt upplevd oror över brand i hemmet och i publika lokaler - Enkäten har skickats ut till brandstationerna och den genomförs under sommaren 1.5 De årliga planerna för bygg- och miljöenheternas arbete ska beakta inriktningen Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. 1.6 Bygg- och miljöenheterna ska delta aktivt i kommunens utveckling när andra förvaltningar kallar. Bmn Bmn Inriktiningen beaktas och ligger som en parameter vid framtagning av de årliga planerna. Planerna genomförs successivt och har trygghet och säkerhet som en av utgångspunkterna. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. Bygg och miljö kommer till de möten och inbjudningar som kommunens övriga enheter och intressenter kallar till samt håller egna informationsmöten vid behov. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. 18
Datum 31 maj 2016 5 (17) 1.6 Vård- och omsorgsverksamheten har trygga brukare och anhöriga. 1.7 Nöjdhet med gator, vägar samt cykelvägar ska öka år 2017 2.1 Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. Kommunens webbinformation till medborgarna, enligt SKL s webbinformationsundersökning, ska öka år 2016 jämfört med år 2013. 2010 2011 2012 2013 2014 63% 72% 73% 76% 74% 2015 76% Källa: Kolada Von Sbn Ks För att undersöka vad förvaltningen behöver utveckla när det gäller anhöriga till äldre har särskilda anhörigundersökningar initierats under våren. Resultaten från dessa kommer sedan analyseras och ligga till grund för fortsatt arbete under hösten och 2017. Det utvecklingsarbete som pågår inom hemtjänsten utgår från ett tydligt brukarfokus i samtliga delar. Det arbetet förväntas ge resultat hösten 2016 och framåt. På boendena för personer med funktionsnedsättningar, pågår ett aktivt arbete med att minska förekomsten av hot och våld, ett arbete som redan börjat ge goda resultat. Förvaltningen bedömer att delar av effektmålet kommer att uppnås under året men att arbetet med trygga brukare och anhöriga bör vara långsiktigt. Därav kommer effektmålet att kvarstå även 2017. Vi asfalterar cykelbanor och gator efter behov, och ser över gatubelysning så att den okej. Arbetet håller planeringen. Vad gäller cykelvägar ska vi ta fram en plan för vilka områden som ska prioriteras och vi har sökt pengar för att jobba med sommarcykelvägar. Vi bedömer att målet kommer att nås. Arbetet ned att förbättra webbinformtionen till medborgarna pågår ständigt. Ett samarbete mellan medborgarkontor och förvaltningarna ska påbörjas under hösten2016 för att säkerställa att de frågor som kommer in till kommunen via medborgarkontoret finns att hitta på hemsidan. Införandet av E-tjänster kommer påbörjas under hösten. Målet kommer med störta sannolikhet att uppnås. 19
Datum 31 maj 2016 6 (17) 2.2 Andelen elever i åk 7 och 9 som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen ska öka år 2016 jämfört med 2013. Åk 7 2009 2011 2013 2015 20,5% 25% 15% 18% Åk 9 2009 2011 2013 2015 21,5% 19,8% 11,4% 26,2% Källa: Liv och hälsa ung (fråga 101) 2.3 NII (nöjd-inflytandeindex) ska öka. Ks Ks Inga specifika aktiviter riktat på ungdomar pågår. Förvaltningen planerar dock för insatser under 2017. Nytt mål inför 2016. För att öka medborgarnas inflytande pågår ett arbete genom demokratiberedning. Riktlinjer för arbetet är framtaget och beslutat. Under 2015 har medborgardialoger hållits för att ta reda på på vilket sätt medborgarna skulle vilja få ökat inflytand.e 2.4 Vid överprövning i samband med överklaganden ska nämndens beslut visa sig vara riktiga. 2.5 Kontroll- och tillsynsplanerarnas planerade tillsyn ska utföras för det aktuella året, eventuell resterande tillsyn överförs till nästa år. Bmn Bmn Arbetet för att nå målet sker genom att följa och analysera nya rättsfall och utbildning av personal vid förändringar i lagstiftning. Av fem överklagade beslut stod sig alla fem i överprövande instans. (20160530) Målet bedöms att vara uppfyllt under året. Tillsynen och kontrollen följs upp månadsvis. Avvikelser från planerade insp/kontroller kan ofta korrigeras genom omprioriteringar. Går ej det så redovisas konsekvensen av avvikelsen till nämnden. Planerna genomförs metodiskt under året. Ingen avvuikelse från planerna under uppföljningsperioden. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. 20
Datum 31 maj 2016 7 (17) 2.6 Vård- och omsorgsverksamheten drivs med god kvalitet och med ett professionellt bemötande. 2.7 Vård- och omsorgsverksamheten har delaktiga och nöjda brukare. 3.1 Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Verksamhetens nettokostnader ska minska med 0,5 % per år. Von Von Ks Det pågår ett förvaltningsövergripande arbete med att bygga upp ett ledningssystem för kvalitet. Det är en långsiktig satsning som kommer att fortgå även 2017. Arbetet med bemötande pågår kontinuerligt i verksamheterna. Under hösten/våren 2017 kommer en förvaltningsövergripande satsning att göras med fokus på professionellt bemötande. Samtidigt pågår flera verksamhetsspecifika kvalitetssatsningar. Exempelvis har ett nära samarbete med barnoch ungdomsförvaltningen påbörjats rörande barn som inte går till skolan. Det arbetas också intensivt med stödet till Socialtjänstens familjehem. Det kommer sedan att utvärderas under hösten och ligga till grund för fortsatt arbete. För att utveckla kvaliteten inom Daglig verksamhet upprättades tidigare en handlingsplan som nu gett goda resultat. Bland annat får samtliga brukare nu välja arbetsplats utifrån intresse. För att matcha rätt kompetens utifrån behov, kommer en inventering av personalens utbildningsnivå att genomföras på boendena för personer med funktionsnedsättning. Förvaltningen bedömer att effektmålet kräver ett långsiktigt arbete och att det således inte kommer att uppnås under året. För att undersöka hur nöjda förvaltningens brukare är kommer en förvaltningsgemensam brukarundersökning genomföras. Resultaten kommer sedan analyseras och ligga till grund för verksamheternas fortsatta arbete. En särskild undersökning pågår för att säkra barns delaktighet i de insatser de berörs av. Även det resultatet kommer att användas för fortsatt arbete. Förvaltningen bedömer att effektmålet kräver ett långsiktigt arbete och att det således inte kommer att uppnås under året. Det ligger en besparing inbyggd i budgetprocessen som förvaltningen kommer att påverkas av under budgetarbetet. Svårigheten uppstår om inte anpassningar skett eller oväntade kostnadsökningar uppstår under löpande budgetår. Det kan behövas ytterligare åtgärder för att förvaltningen ska reducera kostnadsökningarna genom politiska beslut om besparingar. Idagsläget ser målet inte ut att kunna nås men vid delårsbokslutet får vi en bättre samlad bild av det ekonomiska läget. 21
Datum 31 maj 2016 8 (17) 3.2 Kommunens soliditet exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras. Heby 2011 Riket ovägt medeltal 2011 27,7 49,8 Heby 2012 Riket ovägt medeltal 2012 25,3 49,4 Heby 2013 Riket ovägt medeltal 2013 42,6 50,3 Heby 2014 Riket ovägt medeltal 2014 41,4 49,6 Ks Vi kan mäta soliditeten först vid delårsbokslutet och har i budget arbetat in en förstärkning av soliditeten men det blir helt avgörande av hur vårt resultatöverskot ser ut och vid den interna månadsrapporten vid maj månad kan vi inte uttala oss om soliditen kommer att förbättras eller inte. Heby 2015 2015 42% Riket ovägt medeltal 3.3 De årliga planerna för bygg-och miljöenheternas arbete ska beakta inriktningen Heby kommun ska ha en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Bmn Inriktiningen beaktas och ligger som en parameter vid framtagning av de årliga verksamhetsplanerna Planerna genomförs successivt och har hållbar utveckling som en av utgångspunkterna. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. 22
Datum 31 maj 2016 9 (17) 3.4 Bygg- och miljöenheterna ska delta aktivt i kommunens utveckling när andra förvaltningar kallar. Bmn Bygg och miljö kommer till de möten och inbjudningar som kommunens övriga enheter och intressenter kallar till samt håller egna informationsmöten vid behov. 3.5 Vård- och omsorgsverksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 3.6 Våra matgäster ska erbjudas en högre andel ekologisk, närodlad och rättvisemärkt mat 2016 än 2015. 3.7 Kommunförvaltningens tjänsteresor ska i högre grad ske med kollektivtrafik eller miljöfordon 2016 än 2015 och andelen egenproducerad energi som används i kommunens verksamheter ska öka till slutet av 2016. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. Von För att personer med långvarigt försörjningsstöd ska få det stöd och den ersättning de har rätt till pågår ett samarbete mellan kommunen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget. Arbetet skedde tidigare i projektform men har nu övergått till löpande verksamhet. Det pågår också ett aktivt arbete med att minska förvaltningens sjukfrånvaro. Det görs bland annat genom att systematiskt följa de rutiner och riktlinjer som finns i kommunen kring sjukfrånvaro, snabb återkoppling samt aktivt arbete med de systemstöd som finns. Förvaltningens Mötesplatser för äldre kommer att fortsätta utvecklas utifrån den nöjdhetsundersöknig som ska genomföras i höst. Förvaltningen bedömer att effektmålet kräver ett långsiktigt arbete och att det således inte kommer att uppnås under året. Sbn Från skolstart HT-16 ska så mycket mjölk som möjligt som köken köper in ska vara ekologisk. Ekologisk mjölk är dyrare än vanlig så en avstämning behöver göras så att kostnaden ryms i beslutad portionspris. Ett nytt avtal kommer att tecknas för koionial, chark och djupfryst. Avtalet som beräknas träda i kraft 160901 kommer att innehålla mer ekologiska varor. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. Sbn Arbete pågår för att uppdatera styrande dokument för tjänsteresor för att säkerställa att tjänsteresor i högre grad sker med kollektivtrafik eller miljöfordon. Den finns en privatbilsutredning att utgå från för att informera om läget och hur man kan underlätta resor med kollektivtrafik och våra egna fordon. Vi har info från ULs resevaneundersökning att använda, och det finns bra information om fakturakort för kollektivtrafiken på vår hemsida. Mycket arbete återstår att göra, och en centraliserad fordonshantering och gemensam bilpool skulle bidra till att målet uppnås med högre grad. Vi följer upp antal körda km med egen bil och med kommunens fordon, och tar fram siffror på resor med kollektivtrafik. Vi kan i dagsläget inte mäta resor som personal gör med egna kort, ex. ULs månadskort, fakturakort etc. Vad gäller egenproducerad 23
Datum 31 maj 2016 10 (17) energi så har reningsverket satt upp solceller, vilket ger en ökning av egenproducerad energi. Vi är osäkra på om målet när det gäller tjänsteresor kommer att uppnås men målet när det gäller egenproducerad energi kommer att uppnås. 3.8 Utveckla nya finansieringsmodeller för att kunna utveckla verksamheten och säkerställa en ekonomisk, ekologisk och social utveckling, detta genom att öka externa intäkter med 10 %. 3.9 Öka uthyrning av lokaler och aktivitetsutbudet under lågsäsong med 50 %. 4.1 Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. Andelen vuxna som upplever att de har bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd ska öka 2017. 2004 2008 2012 Män 72% 71% 66% Kvinnor 66% 66% 68% Källa: Liv och hälsa Kfn Kfn Ks Nämnden har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för ansökan om extern finansering och man har redan under 2016 kunnat starta nya aktiveteter för, i första hand barna och unga. Om inget oförutsett händer kommer rutinerna att vara upprättade under 2016. Nämnden har tagit nya prioriteringsregler för hyra av sporthallar vilket man tror kommer att leda till en ökad uthyrning av lokalerna. Eftersom lågsäsongen för uthyrning av lokaler är under sommaren har man ännu inte kunnat se om reglerna gett ett positivt resultat, huruvida målet kommer att uppnås går därför inte att se i dagsläget. Denna indikator mäts var 4:e år. nästa år 2016. Inget samlat centralt arbete riktat mot den vuxna befolkningen sammanställs. Några insatser som pågår är inom äldreomsorgen mötesplatserna, och systematiskt med kvalitetsregistret Senior Alert. Kommunen har ett nära samarbete med föreningar via t ex vår föreningsutvecklare. Simhallen erbjuder vuxensimskola. 24
Datum 31 maj 2016 11 (17) 4.2 Andelen barn i åk 9 som upplever att de har bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd ska öka 2016 jämfört med 2013. Flickor Pojkar 2009 80% 85% 2011 75% 89% 2013 70% 89% 2015 77% 92% Källa: Liv och hälsa ung 4.3 Andelen arbetslösa i åldrarna 16-24 år ska år 2016 understiga 7.3%. Ks Ks Styrgruppen för samverkan kring barn och unga verkar för barn och ungas hälsa. Det ligger ett fokus på barn som inte går till skolan och tobaksförebyggande insatser. Skolorna anordnar aktiviteter och kunskapshöjande insater inom hälsoområdet. Föreningslivet strävar mot ett föreningsliv för alla, sim -och sporthallen och ungdomsgårdarna, biblioteken är viktiga aktörer som också påverkar barn och ungas hälsa. Under våren 2016 har ett arbete med DUA påbörjats. Delegation för unga i arbete. DUA är ett samverkansprojekt där kommunen och arbetsförmedlingen samverkar för att underlätta för unga i arbete. DUA ska verka för att skapa förutsättningar för att få till stånd varaktig och framgångsrik verksamhet för ungas etablering på arbetsmarknaden. 4.4 Antalet nystartade företag ska över tid ha en positiv trend. Antal nya företag/1000 invånare som startas under 2016 ska öka jämfört med 2010. Ks Målet uppnås. Perioden 2010-01-01-2010- 05-31 registrerades 14 nya företag. Samma period år 2016 registrerades 45 nya företag i Heby kommun. Hemsidan utformas för att underlätta för nya företagare att hitta tillstånd som krävs, företagare ges möjlighet till konsultation med näringslivsansvarig samt sammankoppling med nyföretagare av olika stödjande samverkanspartner till nyföretagaren. 4.5 Resultatet i SBA:s och SKL:s undersökning Insikt ska öka. 2011 2013 2015 54 62 73 Ks Förenklingar för företagare och skapande av relevanta nätverk pågår kontinuerligt och arbetet fortskrider samtidigt som det fortfarande finns aktiviteter som kan sättas igång för att underlätta ännu mer. På samma sätt som för nyföretagandet används hemsida som en hjälp till självhjälp för företagare att hitta och söka de tillstånd de kan behöva söka. Handläggare för enheter med "kundkontakter" har genomgått utbildningar och det förs pågående diskussioner i kundbemötande. Heby kommuns handläggare hade i den senaste mätningen 5:e mest nöjda kunder i hela SBA-regionen (av 53 ingående kommuner) utifrån NKI. En stor eloge bör ställas till alla duktiga kommunala handläggare som bidragit till detta resultat. 25
Datum 31 maj 2016 12 (17) 4.6 Personalens sjukfrånvaro ska vara mindre än 5,0 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. 2011 2012 2013 2014 2015 4 % 4,7% 5,5% 6,6% 7,4% 4.7 Medarbetarengagemanget i kommunens medarbetarenkät ska vara över genomsnittet för de kommuner som mäter HME. Heby 2013 Riket 2013 79 78 Heby 2015 Riket 2015 76 78 Källa: Kolada och kommunens medarbetarenkät 4.8 I kommunens medarbetarenkät får medarbetarna ta ställning till påståendet 'Jag skulle kunna rekommendera mina vänner att söka arbete med Heby kommun som arbetsgivare'. Resultatet för förvaltningen som helhet ska 2016 vara högre än 4 på den 6-gradiga skolan. 2013 2015 4 3,57 Källa: Kommunens medarbetarenkät 4.9 Betygsindex för kommunikationer ska öka. Ks Ks Ks Ks Sjukfrånvaron försätter att öka inom Heby kommun jämfört med 2015. Den 31 maj är den totala sjukfrånvaron för Heby kommun 9,0%. Dock sker en liten förbättring jämfört med mätningen januari mars 2016 (totalt 9,2 %). Den största förändringen sker inom Samhällsbyggnadsförvaltningen som under andra kvartalet minskar med 1,0 % till 7,3 %, men ligger ändå över föregående år. Kommunens två största förvaltningar, Vårdoch omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen ligger kvar på höga 9,4% respektive 9,5 %. Heby kommuns HME som är 76 har sjunkit sedan 2013 och ligger nu under det nationella genomsnittet. Det rör sig om en liten, jämn men tydlig minskning av medarbetarengagemanget som syns i samtliga förvaltningar och på samtliga områden (motivation, ledarskap, styrning). De flesta sektorer visar också sämre resultat nu än tidigare. Ett tydligt undantag från den negativa trenden är Kultur och fritidssektorn som höjt sitt HME och nu ligger högst i hela kommunen. I 2015 års medarbetarenkät var svarsmöjligheterna utformade till en 5-gradig svarsskala, istället för 6-gradig som effektmålet mäter mot. Detta index mättes senast 2014. Inget index kommer tas fram för 2016. Det som hänt i kommunen som kan påverka medborgarnas nöjdhet är bl.a. förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken genom ex pendlarparkeringar, cykelparkeringar, tillgänglighetsanpassning för funktionsnedsatta. Eftersom detta inte 26
Datum 31 maj 2016 13 (17) kommer mätas i år vet vi inte om vi kommer nå målet. 4.10 Andelen av befolkningen som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s ska öka. 4.11 Nöjdhetsundersökningar såsom NKI och KKIK ska användas som underlag för bygg- och miljöenheternas förbättringsarbete. 4.12 Medarbetarna inom vårdoch omsorgsverksamheten har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö. 4.13 Alla tätorter ska 2017 rymma en grön mötesplats för alla åldrar. Ks Bmn Von Sbn Kommunens bredbandsstrateg samarbetar med bredbandsaktörer i kommunen och det har startats flera olika projekt under 2015 och 2016. En nyhet i år är att kommunen lägger ner rör för fiber vid alla nyexploateringar av områden. Vi bedömer att målet kommer att nås. Arbete för att nå målet sker genom att ha aktuella rutiner för våra verksamhetsområden, ständigt diskutera bemötandefrågor på enhetsmöten och analysera de sunpunkter som kommer in från enkätundersökningar. (Heby kommun fick 74 av 100 i NKI år 2015) Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. För att trygga medarbetarna har vård- och omsorg bland annat fokuserat på att minska förekomsten av hot- och våld. Det gäller både i gemensamma lokaler och i specifika verksamheter som kan vara särskilt utsatta. Arbetet handlar bland annat om att upprätta och uppdatera rutiner för hot- och våld. Utifrån behov har vissa verksamheter även haft särskilda utbildningssatsningar inom området. För att bidra ytterligare till en trygg och utvecklande arbetsmiljö kommer ett förvaltningsövergripande arbete påbörjas under hösten kring framtagande av uppdragsbeskrivningar och kompetensutvecklingsplaner för medarbetarna. Förvaltningen bedömer att vissa delar av effektmålet kommer att uppnås under året medans andra kommer att drivas vidare på annat sätt än i målarbetet. Den del som helt kvarstår (önskad sysselsättningsrad i större utsträckning) kommer istället att vara ett eget effektmål 2017. Arbete pågår för att besluta om en definition för grön mötesplats och att se över de mötesplatser som redan finns. Viktigt att poängtera är att det inte behöver skapas helt nya mötseplatser utan att befintliga kan utvecklas. Kommunen har fått medel för att ta fram en grönstrukturplan som kan underlätta arbetet med detta mål. Vår bedömning är att målet kommer att uppfyllas till 2017. 27
Datum 31 maj 2016 14 (17) 4.14 Det ska finnas tomter, av den typ som efterfrågas, redo för bostadsbebyggelse i alla kommunens tätorter. 4.15 Vi ska genomföra en kundundersökning minst 2 gånger per år på respektive verksamhetsområde. 4.16 Resultatet av kartläggningen skall uppnå ett nöjdindex på 80-85 %. 5.1 Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. Kunskapsresultaten i skolan ska öka. 2014 2015 207,6 207,3 Mätmetod: Genomsnittligt meritvärde i åk 9. 5.2 Andelen invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning ska öka. 5.3 80 % av övriga kommunala verksamheter skall känna till kultur och fritidsverksamhetsområdet genom att erbjudas utbildningstillfällen. 5.4 Utveckla samarbetsformer för att öka innanförskapet genom att öka besöksantalet inom våra verksamhetsområden med 10 %. Sbn Kfn Kfn Ubn Ks Kfn Kfn Exploatering genomförs för att ta fram nya villatomter i de orter där det finns ett behov, senast i Vittinge och Östervåla. Just nu saknas byggbara villatomter i Heby och därför kommer ett nytt område exploateras där under hösten. Förutom villatomter efterfrågas det också tomter för flerbostadshus vilket kommunen i dagsläget saknar. Detaljplanearbete pågår för detta ändåmål. Ökade personella resurser krävs för att säkerställa att vi når målet och vi bedömmmer nu att vi troligtvis kommer att nå målet. Utrustning för att kunna göra kundundersökningar när kommunmedborgare lämnar våra verksamheter har köpts in. Undersökningar har genomförts vid tre av nämndnes sex verksamhetsområden. Förhoppningen är att minst en undersökning kommer att genomföras inom alla verksamhetsområden under året men målet kommer alltså inte att uppnås till fullo. Vid de mätningar som genomförts har NKI varit högre än 85 %. Nämnden gör bedömningen att även resterande undersökningsresultat kommer att följa samma mönster. Långsiktigt arbete för högre måluppfyllelse. De officiella siffrorna redovisas i november, preliminärt ser det ut som att vi klarar målen. Nytt effektmål för 2016. Inget samlat centralt arbete pågår. Förvaltningen har deltagit vid ett utbildningstillfälle för all personal inom skolförvaltningen under våren. Förvaltningen saknar resurser för att statistiskt säkerställa ett resultat för detta mål. Nämnden har startat nya aktiviter och utvecklat befintlig verksamhet genom att bland annat söka extern finansiering och omfördela befintliga resurser för att möjliggöra nya samarbetsformer. Intresset för verksamheter inom nämndens ansvarsområden har varit stort bland nyanlända i kommunen och besöksantalet har stigit främst hos sim- och sporthall, ungdomsgårdarna och biblioteken, föreningslivet har även upplevt ett ökat 28
Datum 31 maj 2016 15 (17) intresse. Målet förväntas att uppnås under året. 5.5 Våra matgäster ska erbjudas lugna, goda och nyttiga måltider. 5.6 De årliga planerna för bygg-och miljöenheternas arbete ska beakta inriktningen Skolorna i Heby ska vara bland landets bästa. Sbn Bmn Goda och nyttiga måltider erbjuds matgästen då maten lagas så mycket som möjligt från grunden och matsedeln är näringsberäknad i kostdataprogrammet mashie. Vi bedömmer att det går bra. Ja vi bedömmer att målet uppfylls, förutom lugna måltider inom skolan där det är skolan som lägger matsalsschema och det kan vara väldigt trångt i matsalarna vissa tider. Inriktiningen beaktas och ligger som en parameter vid framtagning av de årliga planerna. Planerna genomförs successivt och har skolans kvalitet som en av utgångspunkterna. Nu pågår en kartläggning av skolornas ventilation. Arbetet går långsamt. Målet bedöms att kunna uppfyllas under året. 6.1 Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. Pojkars resultat ska öka så att skillnaden mellan pojkar och flickors resultat minskar. 6.2 Föräldrarnas nöjdhet med förskolornas arbete med utveckling och lärande ska bibehållas. 6.3 Andelen förskollärare skall vara minst 66 % på varje förskoleenhet i kommunen. Ubn Ubn Ubn Förvaltningen inväntar eheternas systematiska kvalitetsarbete som lämnas in 31/8. Förskolorna arbetar med att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarana samt arbetar systmatiskt med att utveckla verksamheten utifrån styrdokumenten. Föräldrarnas nöjdhet med verksamheterna har ökat i årets enkätundersökning. Vi har ännu inte nått detta mål då det är väldigt svårt att rekrytera förskollärare. Vi har förbättrat förutsättningarna för förskollärarna för att det ska bli mer attraktivt att söka våra tjänster. 29
Datum 31 maj 2016 16 (17) 6.4 Föräldrarnas nöjdhet med verksamheten i fritidshemmen ska öka. 7.1 Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. Andel elever, i åk 5 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andel av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. 2014 2015 2016 71% 75,6% 62,8% Källa: SKL's enkät 7.2 Andel elever, i åk 8 som upplever att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer, ska öka. Andelen av eleverna som svarat stämmer helt och stämmer ganska bra. 2014 2015 2016 32% 33,7% 38,1% Källa SKL's enkät Ubn Ubn Ubn Fritidshemmen arbetar med att synliggöra verksamheten för vårdnadshavarana samt arbetar systmatiskt med att utveckla verksamheten utifrån styrdokumenten. Föräldrarnas nöjdhet med verksamheterna har ökat i årets enkätundersökning. För år 5 är andelen 62,8% vilket är en sänkning jämfört med förgående år. Vi inväntar enheternas analyser som lämnas in 31/8 via deras SKA redovisning. För år 8 är andelen 38,1% vilket är en ökning jämfört med förgående år. Detta mål har vi klarat. Vi inväntar enheternas analyser som lämnas in 31/8 via deras SKA redovisning. 8.1 Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. Andelen ekologisk och närodlad mat i skola och förskola ska öka. Ubn Den exakta andelen av ekologisk och närodlad mat i skolan och förskolan är svår att fastställa. Av de livsmedel som kostenheten köper är 17% ekologiska och en del av detta går till kommunens förskolor och skolor, men exakt hur stor denna andel är går inte att fastställa. 30
Datum 31 maj 2016 17 (17) 9.1 Kommunen ska vara sericeinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. 10.1 Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. Bmn Bmn Genom att ha aktuella rutiner för våra verksamhetsområden, ständigt diskutera bemötandefrågor på enhetsmöten samt mäta antal dagar för bekräftelsebrev och handläggningstid på byggenheten och kontroll av att man får den tillsyn man betalar för på miljöenheten. Bekräftelsebrev 98% i tid, Handläggningstid bygglov april-maj 11 dagar, Bemötande NKI 74 Inriktningen bedöms att kunna uppfyllas under året. Genom att följa och analysera nya rättsfall och utbildning av personal vid förändringar i lagstiftning. 5 st överklagade beslut. 100% stod sig i överprövande instans. (20160530) Inriktningen bedöms att kunna uppfyllas under året. 31
PM 1 (1) Datum 15 augusti 2016 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Förslag till preliminär detaljbudget 2017, plan 2018-2019 för Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar Preliminär detaljbudget för vård och omsorgsnämnden, 15 augusti 2016 antas Hänsyn till den totala ekonomiska översynen har tagits enligt PM, förslag till preliminär driftbudget 2017, 15 augusti 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i januari att anta planeringsförutsättningar för 2017, plan 2018 2019 tilldela vård- och omsorgsnämnden 292 186 tkr för år 2017. Utifrån den tilldelade ramen och bedömning av möjliga omstruktureringar och neddragningar, har förvaltningen utarbetat förslag till preliminär detaljbudget för nämndens verksamhet daterat 11 maj 2016. Budgetberedningen konstaterar vid sitt sammanträde den 19 maj att generellt allt för mycket av nödvändig verksamhet ligger utanför ram. Med anledningen av detta har nämnder och kommunstyrelse fått i uppdrag att gå igenom sina äskanden och göra ytterligare prioriteringar på vad som kan rymmas inom tilldelad ram. Förslaget ska presenteras på budgetberedningens sammanträde den 7 september 2016. Hänsyn ska tas till den totala ekonomiska översynen som kommunstyrelsen beslutade om den 26 januari 2016. Vård och omsorgsnämnden har med anledning av detta vid sitt sammanträde den 15 juni 2016 gett förvaltningen i uppdrag att ta fram uppdaterat förslag till preliminär budget 2017, plan 2018-2019. Förslaget ska presenteras på vård och omsorgsnämndens sammanträde den 24 augusti 2016. Utredning I bilagd preliminär detaljbudget redovisas fördelning mellan nämndens verksamhetsområden samt de större förändringar i detaljbudgeten som krävt prioriteringar eller större verksamhetsförändringar. I bilagan framgår hur förvaltningen har arbetat med total ekonomisk översyn. Bilaga: Förslag till preliminär driftbudget 2017, plan 2018-2019 Åsa Johansson Delges: Kommunstyrelsen HEBY100 v 1.0 2005-11-28, Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 32
1 (14) Datum 15 augusti 2016 Heby kommun en växande landsbygdskommun med närhet, trygghet och livskvalitet Budget 2017, plan 2018-2019 VON 33
2 (14) Vård- och omsorgsnämnden Verksamhetsområde Vård- och omsorgsnämnden ansvarar bland annat för individ- och familjeomsorg insatser för funktionsnedsatta kommunal hälso- och sjukvård äldrevård ensamkommande barn och ungdomar prövning av tillstånd för servering av alkoholdrycker samt tillsyn över servering av alkoholdrycker och detaljhandel med öl Ansvar i övrigt Nämnden har enligt reglemente bemyndigande från kommunfullmäktige att fastställa sådana avgifter som inte är av större ekonomisk betydelse eller av principiell vikt. Nämnden fastställer för närvarande egen taxa och avgift avseende hunddagis. Nämnden har ansvar för finansiering, målformulering och uppföljning av verksamheten samt för att de som verksamheten riktar sig till får en allsidig information om verksamheten och hur den fullgörs. Internkontrollplan Internkontrollplan för 2017 beslutas i november 2016. Styrning Till inriktningarna har vård- och omsorgsnämnden antagit följande effektmål för 2017. Vård- och omsorgsverksamheten har trygga brukare och anhöriga. Vård- och omsorgsverksamheten har delaktiga och nöjda brukare, som får insatser av god kvalitet och som bemöts professionellt av personalen Medarbetarna inom vård- och omsorg ska kunna önska sysselsättningsgrad i större utsträckning än tidigare Vård- och omsorgsverksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 34
3 (14) Driftsbudget Driftbudget (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Intäkter 74 282 116 504 117 064 117 112 117 161 Kostnader -359 888-402 205-409 250-415 402-422 519 Nettokostnad -285 607-285 701-292 186-298 290-305 358 Investeringsbudget Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -1 631-1 630-3 375-975 -700 Nettoinvestering -1 631-1 630-3 375-975 -700 35
4 (14) Planerade verksamhetsförändringar 2017, plan 2018-2019 Driftsbudget per verksamhetsområde Verksamhet (tkr) Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Prioriterad verksamhet utöver ram Prioordning Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 fr nämnd Politisk vht Intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Kostnader -685-852 -852-875 -898 0 0 0 Nettokostnad -685-852 -852-875 -898 0 0 0 Gemensam vht Intäkter 1 645 687 1 382 1 382 1 382 0 0 0 Kostnader -25 132-25 011-26 275-26 754-27 459-525 0 0 Nettokostnad -23 486-24 324-24 893-25 372-26 077-525 0 0 V Äldreomsorg Intäkter 41 081 47 446 47 523 47 523 47 523 0 0 0 Kostnader -187 145-190 353-193 879-197 760-202 331-5 089-3 000-7 500 Nettokostnad -146 064-142 907-146 356-150 237-154 808-5 089-3 000-7 500 V Funktionsstöd Intäkter 2 798 2 466 2 467 2 467 2 467 0 0 0 Kostnader -62 215-63 357-64 415-65 387-66 387-4 325 0 0 Nettokostnad -59 417-60 891-61 948-62 920-63 920-4 325 0 0 V Individ- och familjeomsorg Intäkter 28 757 65 905 65 692 65 740 65 789 0 0 0 Kostnader -84 711-121 773-122 971-123 767-124 585-1 700 0 0 Nettokostnad -55 954-55 868-57 279-58 027-58 796-1 700 0 0 V IT-tjänstavtal -859-859 -859-859 -746 0 0 V Summa intäkter 74 282 116 504 117 064 117 112 117 161 0 0 0 Summa kostnader -359 888-402 205-409 250-415 402-422 519-12 385-3 000-7 500 Summa nettokostnad -285 607-285 701-292 186-298 290-305 358-12 385-3 000-7 500 * I plan 2018-2019 inom ram har inte hänsyn tagits till ev volymökningar 36
5 (14) Verksamhetsområden Gemensamt område: Förvaltningens stödfunktioner, chefer, och biståndsenhetens handläggare samt alkoholhandläggning ingår i verksamhetsområdet. Här återfinns också kostnader för gemensamma resurser som t.ex IT-baserade verksamhetssystem. Äldreomsorg: Verksamhetsområdet omfattar hemtjänst intern och extern, dagvård demens, korttidsboendet på Tegelbacken, kontaktpersoner, ledsagning samt förvaltningens mötesplatser för seniorer. Inom området återfinns också kostnader för personer på sjukhus, medicinskt färdigbehandlade. Verksamhetsområdet omfattar även 5 vård och omsorgsboenden med totalt 144 platser varav 33 platser på demensboenden, förvaltningens bemanningsenhet som även bemannar hemtjänst och LSS-verksamhet, förvaltningens sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal som arbetar inom verksamheterna för äldre och funktionsstöd samt kostnader för hjälpmedel. Funktionsstöd Verksamhetsområdet omfattar verksamhet utifrån LSS lagstiftningen avseende assistans, boende, avlastning, familjehem, ledsagning, korttidsboende, kontaktperson/familj och daglig verksamhet. De flesta insatser utförs inom kommunal regi, men externa köp förekommer även vid särskilda behov som inte kan tillgodoses av kommunen. Verksamhetsområdet omfattar även insatser till personer med psykisk ohälsa. Inom kommunen finns boendestödjare för att ge målgruppen stöd och motivation, samt kontaktpersoner. Boendeplatser och sysselsättning köps externt vid behov. Individ och familjeomsorg Verksamhetsområdet omfattar hela individ- och familjeomsorgen med myndighetsutövning och externa köp samt förvaltningens öppenvårdsinsatser. Inom området återfinns ekonomiskt bistånd, insatser till barn och familjer hemma samt vid behov placeringar i familjehem och institution, insatser till missbrukare och övriga vuxna hemma samt vid behov placering på institution. Verksamhetsområdet innehåller även familjerådgivning, familjerätt och kontaktpersoner samt kostnader för ensamkommande barn och handläggning och uppföljning av insatser till dem. I dagsläget har kommunen en upphandlad HVBverksamhet som drivs på entreprenad samt ytterligare externa HVB och konsulentstödda familjehem. 37
6 (14) Verksamhet inom ram Verksamhet Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Minskat antal brukare personlig assistans SFB 482 Extern placering korttidsplats LSS avslutad 586 Minskad kostnad daglig verksamhet pga effektivseringar 350 Arbetskläder boende LSS -175 Ny brukare personlig assistans LSS, ökade sjuklönekostnader -950 Utökning personal sommar boende/korttids LSS då daglig verksamhet och fritidsklubb är stängt. -143 Försäljning av korttidsplats LSS till annan kommun avslutad -150 Summa 0 0 0 Verksamhet utom ram - Prio Verksamhet Gemensam verksamhet Budget 2017 v Biståndshandläggare 1,0 årsarbetare 525 Plan 2018 Plan 2019 Äldreomsorg v Hemtjänst löneökning 560 3 000 3 600 1 Hemtjänst ökad ersättning 1 440 v Utökning av korttidsplatser 1 200 v Medicinskt färdigbehandlade 1 000 v VÅBO Undersköterska 1,0 årsarbetare 443 v VÅBO måltider 446 VÅBO Ökad bemanning 7,84 åa som ej ersätts av statliga bidrag längre inkl beräkngad löneökning 2018 3 900 Funktionsstöd v Boende LSS 4 000 v Fritidsklubb 325 Individ- och familjeomsorg v Placering LVM 0,5 årsplaceringar 700 v Försörjningsstöd efter etableringsperiod för nyanlända 1 000 v It-tjänsteavtal 2016 och 2017 746 Summa 12 385 3 000 7 500 Volymförändringar är svåra att förutse under flera år framåt, varför de i huvudsak redovisas endast för 2017. Total ekonomisk översyn Förvaltningen arbetar med de effektiviseringar som identifierades i samband med total ekonomisk översyn och återrapporter status till nämnd varje månad. Effektiviseringarna förväntas bidra till ökad budgetföljsamhet och till viss del motverka de ökade volymerna. 38
7 (14) Förvaltningens chefer och ekonomer har i budgetarbetet tagit hänsyn till förväntade effekter och vad som ryms inom ram. I dessa diskussioner har ytterligare effektiviseringar identifierats som överbeläggning av korttidsplatser för att motverka de ökande kostnaderna för personer på sjukhus, medicinskt färdigbehandlade. Äldreomsorg Består av verksamhet ordinärt boende, vård och omsorgsboende, hälso- och sjukvård och delar av gemensam verksamhet. Utmaningar för området Det ökade antalet äldre kommer att medföra stora kostnader för kommunen. Betydligt fler insatser beräknas i hemtjänsten än idag och sannolikt ett ökat behov av dagvård för personer med demens. Den stora utmaningen kostnadsmässigt är att kunna erbjuda boendeplatser utifrån behov som finns och ha bemanning utifrån lagkrav och enskildas behov i tillräcklig omfattning. Risken att inte kunna verkställa beslut inom 3 månader ökar i takt med att prognosen av platsbehov ökar, vilket gör att även risken för sanktioner för ej verkställda beslut ökar. Vid otillräckligt antal platser på vård- och omsorgsboende kommer en kostnadsökning att ske när det gäller hemtjänst, hemsjukvård, medicinskt färdigbehandlade och hjälpmedel. En utmaning för förvaltningen är också att klara den framtida kompetensförsörjningen av personal inom äldreomsorgen då personalbehovet kommer att öka i takt med att insatserna för äldre blir fler. Särskilt svårrekryterade yrkesgrupper är sjuksköterskor, arbetsterapeuter och utbildade undersköterskor i tillräcklig omfattning för både vikariat och tillsvidaretjänster. Biståndsenheten ansvarar för myndighetsutövning för äldre och volymökningarna kommer att medföra ett ökat behov av handläggare inom området. Sjuktalen ökar och därmed också vikariebehovet. Kontrollen av personalkostnadernas utveckling är viktig att följa. Ökade lagkrav ställer högre krav på både ledarskap och administration. Ett ökat antal medarbetare per chef ses på grund av volymökningar. Idag har cheferna i snitt 39 medarbetare och två har över 50 medarbetare. Åtgärder behöver göras på sikt. Volym och nyckeltal Volym Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2016 Behov budget 2017 Antal biståndsbeslut ÄO 1889 2100 2227 2248 2270 Medicinsk färdigbehandlade, 299 319 104* 101* antal dygn Kostnad medicinskt 4300 4375 4816 4960 färdigbeh kr/dygn Antal platser korttidsvård 22 22 22 25 Kostnad korttidsvård årsplats, tkr 438 456 457 461 --*utgår från att utökning av korttidsplatser sker 39
8 (14) Höjning med 7,72% 2017 Ersättning per utförd hemtjänsttimme Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Service tätort 396 kr 407 kr 418 kr Service glesbygd 423 kr 435 kr 447 kr Omvårdnad tätort 423 kr 435 kr 447 kr Omvårdnad glesbygd 453 kr 465 kr 477 kr Anhöriganställning* 207 kr 213 kr 219 kr * anhöriganställning uppräknad med 2,7% för 2017-2019 vilket avser löneökning. Höjning med 2,7%% 2017 Ersättning per utförd hemtjänsttimme Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Service tätort 378 kr 388 kr 399 kr Service glesbygd 404 kr 415 kr 426 kr Omvårdnad tätort 404 kr 415 kr 426 kr Omvårdnad glesbygd 432 kr 443 kr 455 kr Anhöriganställning* 207 kr 213 kr 219 kr Beräkning med en ökning 2017 på 7,72% Heby Kommun endast intern verksamhet Höjning Heby kommun intern verksamhet Medel likhetsutsökta/ej tätortskommuner intern verksamhet Utfall 2015 383 kr 402 kr Beräknad höjning likhetsutsökta/ej tätortskommuner Budget 2016 394 kr 413 kr 2,70% Förslag till budget 2017 424 kr 7,72% 424 kr 2,70% Plan 2018 435 kr 2,70% 435 kr 2,70% Plan 2019 447 kr 2,70% 447 kr 2,70% Beräkning med en ökning 2017 på 2,7% Heby Kommun endast intern verksamhet Höjning Heby kommun intern verksamhet Medel likhetsutsökta/ej tätortskommuner intern verksamhet Utfall 2015 383 kr 402 kr Beräknad höjning likhetsutsökta/ej tätortskommuner Budget 2016 394 kr 413 kr 2,70% Förslag till budget 2017 404 kr 2,70% 424 kr 2,70% Plan 2018 415 kr 2,70% 435 kr 2,70% Plan 2019 426 kr 2,70% 447 kr 2,70% Beräkning med en ökning 2017 på 7,72% Budget antal timmar Anslag Tkr Ersättning kr per timme Budget 2015 73 700 28 270 384 kr Budget 2016 72 007 28 343 394 kr Höjning Förslag till budget 2017 71 500 30 300 424 kr 7,72% Plan 2018 76 465 33 296 435 kr 2,70% Plan 2019 82 582 36 931 447 kr 2,70% 40
9 (14) Beräkning med en ökning 2017 på 2,7% Budget antal timmar Anslag Tkr Ersättning kr per timme Budget 2015 73 700 28 270 384 kr Budget 2016 72 007 28 343 394 kr Höjning Förslag till budget 2017 71 500 28 903 404 kr 2,70% Plan 2018 76 465 31 745 415 kr 2,70% Plan 2019 82 582 35 210 426 kr 2,70% Utökning av personal VÅBO Verksamhet Dag, kväll, helg Natt Total Liljebacken 3,0 åa 1,92 åa 4,92 åa Korttidsboende 1,92 åa 1,92 åa Rungården 0,5 åa 0,5 åa Totalt åa 3,5 åa 3,84 åa 7,84 åa Personal VÅBO antal årsarbetare/ personaltäthet per brukare inom parentes innan utökning Feb/Mars 2015 Liljebacken (24-27platser) 11,50 (0,42) Demens LB (16 platser) 14,31 (0,89) Rungården (25 platser) 14,37 (0,57) Demens RG (8 platser) 6,37 (0,80) Kvarnängen (24 platser) 15,04 (0,62) Tallgården (14-25 platser) 9,03 (0,64) Tegelbacken (12 platser) 7,25 (0,60) Demens TB (10 platser) 8,0 (0,80) Beskrivning och analys av förändringar Hemtjänst, löneökning -560 tkr, ökad ersättning 1440 tkr Hemtjänstens volym har inte ökat i samma takt som tidigare prognostiserats. Det gäller både de beviljade timmarna och de utförda timmarna. Däremot är ersättningen låg i jämförelse med andra likutsökta kommuner. En korrigering av minskad volym motsvarande 500 budgeterade timmar och höjd ersättningsnivå med 7,72% motsvarande likutsökta kommuner visar ett utökat resursbehov jmf med dagens budget motsvarande 2 mkr. Enbart uppräkning för löner med 2,7 % motsvarar 560 tkr. Analys: Budgeterade timmar: Ökningen av timmar har inte skett i samma takt under 2015 och början av 2016 kopplat till befolkningsutveckling och beviljade timmar under 2014 vilket var underlaget för budget 2016. Ersättningsnivå: Analyser av hemtjänstens kostnader utifrån nytt arbetssätt pågår. En svag minskning av kostnader ses under mars 2016, men behöver följas under fler månader då fler åtgärder pågår. Faktisk kostnad per timme är fortfarande långt ifrån ersättning per timme. Fler kommuner har övergått till ersättningsmodell utförd tid vilket gör det lättare att jämföra ersättningar med andra. Dock finns bara siffror för 2015 (SKLs rapport). Jämförelsen är gjord med likutsökta kommuner och icketätortskommuner och visar att om de endast ökar sin ersättning med motsvarande för löneökningar under 2016 och 2017 så skulle ersättningen behöva öka med 7,72% i Heby kommun för att motsvara samma ersättningsnivå. 41
10 (14) Utökning av korttidsplatser 1200 tkr. Ökade kostnader för medicinskt färdigbehandlade 1000 tkr Behovsstyrd utökning med max 3 platser på korttidsenheten genom att dubbelbelägga rum införs under 2016 som en förebyggande åtgärd för att minska kostnader för medicinskt färdigbehandlade med start under april. Utökningen sker om medicinskt färdigbehandlade personer finns på sjukhuset. Hur många platser som går att utöka utgår från brukarnas behov. Utökningen kräver utökning av bemanning delvis under dygnet. Kostnaden är lägre per dygn än kostnaden för medicinskt färdigbehandlade. Analys: Förvaltningens bedömning är att belastningen ökar mest på korttidsenheten när behovet av platser på vård och omsorgsboende ökar. Följden blir då att fler personer blir kvar på sjukhus och kostnaden för medicinskt färdigbehandlade ökar. Allt fler kommer att belasta kommunens korttidsplatser i avvaktan på boendeplats. Ett ökat behov av vård- och omsorgsboende prognostiseras med 10 platser för 2017 jmf med antal platser idag. Antal dygn medicinskt färdigbehandlade är svårprognostiserat och kan generera stora kostnader för kommunen. Efter öppnandet av 13 platser 2015 sjönk antalet dygn till nästan noll andra delen av året. Under det första halvåret 2016 ökade dygnen drastiskt igen. Skulle behovet öka med 1 årsplacering, 365 dygn medicinskt färdigbehandlade motsvarar det 1,8 mkr. Personalkostnader för att utöka 1-3 platser motsvarande tid beräknas till ca 3 årsarbetare totalt 1,2 mkr. Faktiska kostnader för medicinskt färdigbehandlade var 2015 1,3 mkr jmf med budgeterade 500 tkr. Samma budget finns under 2016 och beräknas behöva utökas under 2017 med ytterligare 1 mkr även om korttidsplatserna överbeläggs på grund av den stora kön till boende. Undersköterska VÅBO 1.0 tjänst 443 tkr Vård och omsorgsnämnden fattade den 16 april 2015 beslut om att säkerställa bemanningen på vård- och omsorgsboende utifrån förvaltningens underlag om utökning av 7,84 tjänster på grund av ökad vårdtyngd samt krav på tillgänglig personal dygnet runt. 2016 täcks behovet av statliga bidrag, förutom 1,0 tjänst. Bidragets storlek fastställs varje år och är tidsbegränsat till 2018. Analys: Utökning av personal har skett nattetid på korttidsboendet och Liljebacken samt dagtid vid Liljebacken och Rungården som från början var servicehus för personer med mindre omfattande vårdbehov. Vårdtyngdsmätningar visar att omvårdnadsbehovet inte skiljer mellan boendena idag och behovet kvarstår. Måltider vård och omsorgsboende fördyrade kostnader - 446 tkr Fördyrade kostnader för måltider på vård och omsorgsboende jmf med budget 2016. Prishöjning 3,7%. Biståndshandläggare 1.0 årsarbetare 525 tkr Ökat antal beslut, främst äldre. Under 2017 kommer ett nationellt metodstöd ÄBIC, äldres behov i centrum att införas i hela Sverige för att likställa bedömningar och öka rättssäkerheten. Det kommer att medföra fler uppföljningar och beslut av biståndshandläggarna. Vid införande av resursfördelningsmodell på vård- och omsorgsboende kommer uppföljningar av biståndshandläggare att behöva göras. Ny patientansvarslag medför att betalansvar för medicinskt färdigbehandlade inträffar efter tre dagar istället för fem. Vårdplanering och handläggning behöver då starta omgående för att hinnas med. Analys: 42
11 (14) Biståndshandläggarna har hög arbetsbelastning och hinner inte följa upp besluten inom främst hemtjänst inom tidsramen för beslutet idag. Utifrån nya införanden av metodstöd, ersättningsmodeller och snabbare handläggningstider är risken stor att arbetsbelastningen blir för hög att klara med de antal handläggare som finns idag. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Består av verksamhet funktionsstöd, socialpsykiatri och delar av gemensam verksamhet. Utmaningar för området En svag ökning av insatser enligt LSS beräknas under de närmaste åren och innebär en rättighet för den enskilde som har behov av insatsen. Ett visst behov av externa köp av insatser finns och kan bli dyra för kommunen, särskilt avseende boende. Psykisk ohälsa ökar i samhället. Ett utökat behov av insatser till personer med psykisk ohälsa finns idag. Boendestöd ökar något och även boendeplatser. På sikt behöver förvaltningen sannolikt även tillgodose mötesplatser för denna målgrupp. Volym och nyckeltal Volym Bokslut 2015 Budget 2016 Behov budget 2017 Boende LSS, köpt verksamhet 3 3 5 Kostnad boende LSS köpt vht, årsplac, tkr 782 1227 1503 Korttidstillsyn LSS internt, antal barn 6 6 6 Kostnad korttidstillsyn LSS internt, tkr 81 100 156 Beskrivning och analys av förändringar Boende LSS 1 årsplacering 4000 tkr Känd volymökning redan under 2016. Person som behöver anpassat boende. Externt köp. Extraordinär åtgärd. Analys: Förvaltningen har inte kompetens och det bedöms inte rimligt eller kostnadseffektivt att bygga upp kompetens och det omfattande stöd som behövs inom egen regi. Fritidsklubb fördyrade kostnader 325 tkr Korttidstillsyn för barn över 12 år enligt LSS beviljas till barn som behöver tillsyn efter skolan. Detta verkställs i form av fritidsklubb som köps av barn och utbildningsförvaltningen. Antalet barn på fritidsklubben är 6 och beräknas inte öka men kostnaden har ökat under 2016 och ökar ytterligare under 2017. Faktisk kostnad 325 tkr i fördyrade kostnader jmf med budget 2016.. 43
12 (14) Individ- och familjeomsorg Består av verksamhet individ och familjeomsorg, ensamkommande flyktingar och delar av gemensam verksamhet. Utmaningar för området De flesta köpen sker inom detta verksamhetsområde och det är ofta kostsamma insatser. Insatser utifrån tvångslagstiftningarna LVU (lagen om vård av unga) och LVM (lagen om vård av missbrukare) är tvingande för förvaltningen att följa. Verksamhetens omfattning påverkas av hur samhället i övrigt utvecklas och är mycket svårprognostiserad. När det gäller ensamkommande barn och unga är det mycket svårt att förutse antalet barn och planera verksamhet i tillräcklig omfattning. Förvaltningen undersöker möjligheten att starta HBV i egen regi för att själva kunna påverka planering av verksamhet och kostnader för placering. Socialsekreterare med erfarenhet är svårrekryterade utifrån den rådande situationen i landet. Volym och nyckeltal Volym Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2016 Behov Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 LVM, årsplacering 1,6 1 1,5 Kostnad LVM årsplacering, tkr 1322 1496 1464 Stödboende SoL, årsplacering 2,6 2,3 2 3,5 Kostnad Stödboende SoL, årskostnad tkr 427 495 495 273 Familj/försörjningsstöd, efter etableringsperiod - - - 15 Ensamkommande barn under 21 år 83 79 78 68 47 Beskrivning och analys av förändringar LVM boende 0.5 årsplacering 700 tkr Utifrån prognos ökar behovet av platser med 0,5 årsplacering. Boende enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) är en tvångslagstiftning till skillnad från Socialtjänstlagen som är frivillig och har dyrare placeringar. Analys: Kostnaderna varierar och beroende på vilken placering som behövs avgörs kostnaderna. Budget motsvarar ca 1 årsplacering vilket gör att risken för att överskrida budgeten är stor då insatsen är lågt budgeterad. Ett ökat antal placeringar för missbrukare i form av stödboende enligt Socialtjänstlagen har skett vilket kan tyda på att fler brukare också skulle kunna vara i behov av LVM-placeringar. Förvaltningen räknar dock att placeringarna enligt SoL kan komma att bli mindre kostsamma och rymma prognostiserat antal inom budget, om antalet LVM ökar. Försörjningsstöd efter etableringsperioden för nyanlända 1000 tkr Antalet familjer som behöver försörjningsstöd efter etableringsperiodens slut kommer att öka. Kostnadsberäkningen uppgår till 1,8 mkr där viss del beräknas kunna inrymmas inom ram utifrån prognos 2016. Uppskattat behov 1 mkr utöver budget 2016. 44
13 (14) Analys: Det finns ingen statistik idag i kommunen av personer som lämnar etableringsperioden som kan vara aktuella för försörjningsstöd. Volymen är uppskattad av arbetsförmedlingen och kan påverkas av många faktorer. Vi ser dock att fler är i behov av försörjningsstöd på grund av språksvårigheter som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande redan idag. Kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka. Exempel: 15 familjer x 10 000 kr/ mån = 1,8 mkr Övrigt Beskrivning och analys av förändringar IT-tjänsteavtalet fördyrade kostnader 746 tkr Fördyrade kostnader i samband med IT-tjänsteavtalets införande. Analys: Kostnaderna jmf med budget är 326 tkr dyrare enligt aktuella kostnader mars 2016. Enligt IT-enheten ska 140 datorer bytas på förvaltningen under åren 2016-2017 vilket uppskattas till en ytterligare ökad kostnad om 420 tkr per år utifrån pris 2016. Kostnadsuppräkning för 2017 är oklar och ingår ej. Oförutsedda kostnader Inom ramen för budgeterade och äskade medel finns i stort sett inget utrymme för oförutsedda volymökningar. De flesta insatser är svåra att prognostisera och många av dem genererar stora kostnader vilket gör att ytterligare 1 boendeplacering eller ett antal dygn medicinskt färdigbehandlade innebär att nämnden gör ett underskott. Osäkerheten finns inom alla områden. Inför 2017 och framåt kan den största osäkerheten finnas inom äldreområdet och kostnadsökningar som uppstår utifrån den prognostiserade ökningen av behov av platser på vård och omsorgsboende. Vi ser ökade kostnader för medicinskt färdigbehandlade och har gjort en beräkning för dessa utifrån prognos vilket gör att budgetposten för oförutsedda kostnader tas bort. Taxor och avgifter Förändring av taxor och avgifter avseende hjälpmedel En översyn av avgifter och avgiftshantering gällande hjälpmedel har gjorts. För att minska ett omfattande administrativt arbete för förskrivare och att minska risken för misstag som drabbar brukare negativt föreslås att månadsavgifterna tas bort och ersätts med en engångsavgift för: rollator nr 2 gåbord nr 2 manuell rullstol nr 2 Idag kan månadsavgifterna till slut överstiga värdet av hjälpmedlet om behovet finns under många år. Mer enhetliga avgifter underlättar informationen till brukarna samt det administrativa arbetet för förskrivarna. Månadsavgiften för elektrisk rullstol kan kvarstå då det är mer motiverat i relation till hjälpmedlets kostnad och arbetet som utförs av förskrivare. Mindre justeringar av övriga taxor och avgifter enligt bilaga taxor och avgifter. Följande taxor föreslås Taxa för hunddagis räknas upp med 3% Taxor och avgifter för registrering av lotterier räknas upp med 3 % 45
14 (14) Taxor och avgifter för ansökan och tillsyn enligt alkohollagen räknas upp med indexuppräkning i enlighet med prisbasbeloppet Taxor och avgifter för hemtjänst, särskilt boende och dagrehabilitering räknas upp med 3 %, med beaktande av högkostnadsskyddet Taxor och avgifter för korttidsboende för barn räknas upp med 3 % Taxor och avgifter för hjälpmedel ändras enligt bilaga taxor och avgifter Avgift för missbruksboende fastställs till 80 kr/dygn 46
Sida 1 av 8 Blankett för nulägesanalys 2017. Ska ha inkommit till förbundet senast 2016-09-01. LOKUS-grupp område: Heby I vilka system/organisationer befinner sig målgruppen? Initialt följer ett flödesschema över hur kommunen idag arbetar med målgruppen. Detta för att visa på de frågeställningar som kommer upp samt att se var i processen som det kan bli problematiskt. Detta flöde kan även ligga till grund för vidare arbete och utveckling under 2017. 47
Sida 2 av 8 Totalt har det kommit in 19 lotsärenden till Heby kommun mellan den 160101 160430. Av dessa var 13 män och 6 kvinnor. Den mest frekventa initierande parten var kommunen Initierande part. 2 1 9 Kommunen AF FK Landstinget 7 Ärendeproblematiken har varierat kring dessa ärenden där den vanligaste åtgärden som har givits har varit kontakt med arbetscoacherna. (tillägsresurserna) Detta har skett i 11 av 19 ärenden. I det övriga ärendena har det varit tal om bekräftelse i en tänkt ärendegång eller information om vilka insatser som finns tillgängliga. I Statisticons undersökning om helårsekvivalenter framgår att Heby har stor andel av befolkningen (jämfört med övriga kommuner) som har sin försörjning via Försäkringskassan och försörjningsstöd. Samtidigt är arbetslösheten låg i Heby. Av dem som var aktuella på försörjningsstöd i februari i år hade 48 % försörjningshinder pga. arbetslöshet (alla olika kategorier inom AF, dvs. även de som AF kanske inte jobbar aktivt med men som vill vara inskrivna.), 21% hade försörjningshinder sjukdom (sjukskrivna med läkarintyg, låg sjukpenning, 0-klassade, låg aktivitetsersättning eller sjukersättning), 19 % hade försörjningshinder sociala arbetshinder (t ex missbruk) samt även gruppen med språkhinder och 12 % annat skäl. 48
Sida 3 av 8 Målgruppen som behöver stöd inom ramen för långsiktig samverkan befinner sig således med största sannolikhet hos flera parter samtidigt med behov av samordnade insatser. Inom dessa grupper är det vanligtvis ungdomar, nysvenskar, långtidssjukskrivna och långvarigt arbetslösa som är de som är i behov av extra stöd för att närma sig arbetsmarknaden. Exakt vilken av dessa grupper som återfinns hos Försäkringskassan, försörjningsstöd och hälso- och sjukvården och har det största behovet av stöd är svårt att få svar på utifrån aktuell statistik. Flera av personerna kvalificerar sig dessutom för flera kategorier och befinner sig i flera organisationer/system samtidigt. I Heby har man ännu ej identifierat dessa individer via systemen då dessa personer oftast ramlar runt och emellan systemen. En individuell och systematisk kartläggning av vilka dessa individer är (och därmed vilken målgrupp de tillhör) samt deras behov, behövs därför. För att kunna besvara frågan om vilka målgrupper som behöver stöd inom ramen för långsiktig samverkan behöver man även beakta de extra insatser som redan finns för målgrupperna i Heby, såsom ex DUA (ungdomar) och PRIO (psykisk funktionsnedsättning) och projekt ex #jag med (ungdomar mellan 14-24 år som hamnar utanför utbildning/och eller arbetsmarknad eller riskerar att göra det). Analysen inom DUA är ännu ej klar men i dagsläget är det svårt att finna deltagare till insatser inom DUA då få ungdomar kvalificerar sig till dessa pga. vissa krav? (ex helt arbetslös innan insats, ej timvik mm). Analysen i ansökan till projektet #jag med har jag inte fått tillgång till då denna ännu ej är beviljad. I PRIO kartläggningen framkommer att det finns ett behov av utbildning och samverkan i kommunen vad gäller SIP samt att det behövs mer kunskap om IPS. Gällande målgruppen framkommer i uppföljningen av PRIO att I inventeringen kan vi se att den yngre målgruppen är högst representerad, vilket också ställer andra krav på sysselsättningsområdet. Arbetsmarknadsenheten (AME) kommit igång i kommunen och kommer att utvecklas. Av målgruppen i inventeringen är många för långt ifrån arbetsmarknaden för att vara aktuella på AME. Däremot finns i kommunen sedan nästan två år tillbaka ett arbetsmarknadsprojekt via länets Samordningsförbund och i samarbete med arbetsförmedlingen och landsting för personer befinner sig långt från arbetsmarknaden.. Arbetsmarknadsprojektet man syftar till är tidigare STIG-projektet som nu ersatts av modellen för långsiktig samverkan. Vilka behov har dessa målgrupper på geografisk kommunnivå? Vilka stödinsatser finns för målgruppen i dag? I PRIOs Uppföljning av handlingsplan Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning för år 2015 framkommer att de insatser som fanns i Heby inom arbetslivsinriktad rehabilitering 2014 var arbetsmarknadsenheten, projektet STIG, Impuls, 3.4.4, Solrosen samt kontinuerliga samverkansmöten. Det som kvarstår av detta år 2016 är arbetsmarknadsenheten, som byggt ut verksamheten med fler arbetsuppgifter och har möjlighet att ta emot ett par fler personer mot tidigare år, och Solrosen som är ett socialt företag och har avtal med försörjningsstöd om sysselsättningsplatser. Projektet STIG och 3.4.4 finns inte längre kvar i tidigare form utan har övergått till den nya modellen om långsiktig samverkan med LOKUS-grupp, samverkanskoordinator och tillägssresurser/rehabcoacher. 49
Sida 4 av 8 De insatser som är tillgängliga för personer med psykisk funktionsnedsättning är även tillgängliga för personer med andra funktionsnedsättningar och det finns inga insatser utöver dessa i Heby under 2016. De arbetslivsinriktade insatser som finns för målgruppen (personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i Heby) i dag är således endast det stöd som tillhandahålls via tilläggsresurserna samt de sysselsättningsplatser som försörjningsstöd kan avropa via avtal (Solrosen). Det innebär att de i målgruppen som inte är aktuella för insatser via AF, LSS/daglig verksamhet eller har försörjningsstöd står helt utan insatser/platser och riskerar att falla mellan stolarna. Med andra ord så är det för stora hopp mellan de insatser som faktiskt finns. Vilka behov av stöd för målgruppen framkommer? Vid förfrågan till chefer i beställarorganisationer (FK, AF och försörjningsstöd) kring användandet av dessa insatser och behov av insatser framkommer att det i dag inte är någon kö till en plats på Solrosen, Hela människan och/eller AME. Skälen till varför de inte använder dessa insatser i större utsträckning, då behov hos målgruppen framkommer, är att dessa inte fyller de behov som framkommer hos individerna. Det som efterfrågas är tydligare dokumentation och samverkan vid insatsens början och slut i form av ex en utredningsresurs, för att kunna driva ärendet vidare efter avslut. Det framkommer även en efterfrågan på större utbud av platser/ställen för individerna att vara på, att matcha efter behov och inte tillgång på plats. Det efterfrågas även platser för kompetenshöjande verksamhet (jobbcoachning, hur aktivitetsrapportera, skriva cv mm) samt kortare placeringar där syftet är att snabbt komma vidare på öppna arbetsmarknaden och inte anställning med lönestöd i egna verksamheten. (liknande KRAMIs metodik). Dessa reflektioner stöds även av erfarenheterna från målgruppen i projektet STIG, och Samverkanskoordinatorns kartläggning genom samtal med chefer och medarbetare i linjeorganisationerna, där det framkommer att insatser på sysselsättningsnivå med arbetsförberedande syfte är vad som saknas för målgruppen i Heby. Det framkommer även indikationer på detta i lots-uppdraget då flertalet förfrågningar gäller sysselsättningsplatser. För att klargöra vilka specifika målgrupper som är i behov av stöd och vilket behov av insatser de har borde en grundläggande kartläggning på individnivå ske. Detta är nödvändigt för att i nästa steg kunna ta ställning till om detta behov av stöd finns tillgängligt i dag inom befintliga verksamheter eller om det är något som är aktuellt att utveckla inom ramen för LOKUS och långsiktig samverkan. Ett första steg i sådan kartläggning av målgruppen skulle kunna vara att börja med Arbetsförmedlingens och försörjningsstöds gemensamma kunder genom att systematiskt kartlägga de personer som redan gett sitt skriftliga samtycke till att utlämna information. Något som efterfrågas av organisationerna och individerna är möjligheten att ha sysselsättning/arbetsträning/praktik utan att det är kopplat till beslut av försörjningsstöd eller Arbetsförmedlingen. I STIG-projektet kunde detta tillhandahållas, vilket var en av framgångsfaktorerna för att säkerställa att individerna fick rätt krav på sig, rätt insats i rätt tid och rätt ersättning. Dessa är något som fortfarande efterfrågas via Lotsuppdraget. 50
Sida 5 av 8 En väg in för dessa platser skulle förenkla såväl för de som söker en lämplig plats såväl för de som tillhandahåller en sådan. I flera andra kommuner har man valt att anställa en praktiksamordnare för detta arbete. Summering/analys: - Det finns ett behov av fler samordnade åtgärder/insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering i Heby. En del av dessa bör utgöras av sysselsättningsplatser och arbetsträningsplatser inom främst offentlig men även privat verksamhet. - En systematisk kartläggning av målgruppen på individnivå skulle ytterligare klargöra mer specifikt vilken målgrupp som har de största behoven och vilka fler insatser som behövs. Denna kartläggning bör kunna besvara frågorna; hur kommer det sig att så få personer med behov av arbetsförberedande insatser är aktuella på Arbetsförmedlingen och desto fler återfinns hos kommunen/försäkringskassan/landstinget och vilka insatser är de i behov av? Vilka behov har dessa målgrupper på länsnivå? I Statisticons undersökning framkommer att försörjning via A-kassa har minskat medan ersättning via arbetsmarknadsåtgärder ökat i länet. Det kan tolkas som att andel personer i behov av arbetsmarknadsåtgärder i länet har ökat. Vilken roll har kommunernas arbetsmarknadsinsatser i detta? I den senaste enkätstudien (2012) om kommunernas arbetsmarknadsinsatser som SKL har genomfört på riksnivå framgår att kontakt främst skapas/efterfrågas från kommunernas socialtjänster samt AF. 51
Sida 6 av 8 Vanligaste kontaktvägar 48% 49% 45% Socialtjänsten AF 94% FK Samordningsförbundet 48% Skolan Kompletterande aktörer 21% Egen ansökan 19% Annan 19% Samhall 7% 91% Vet ej 1% I Den vanligaste åtgärden (som 97 % av kommunerna tillhandahåller) är praktik. Fyra av fem kommuner gör arbetsprövningar/arbetsförmågebedömningar, erbjuder coachning och jobbsökaraktiviteter samt arbetar med utvecklingsinsatser/habilitering/arbetsträning I Statisticons undersökning framkommer att riksgenomsnittet av olika former av offentlig försörjning i kommunerna ligger på 14 %. Det framkommer också att Heby är den kommun i länet som har högst andel ohälsa bland befolkningen samt har en av de högsta omfattningarna av offentlig försörjning. Av de som har försörjningsstöd i Heby är åtminstone 48 % i behov av arbetslivsinriktade insatser, och uppemot 40 % kan vara i behov av arbetsförberedande insatser. Andelen arbetsmarknadsåtgärder i Heby är hälften jämfört med de kommuner som har likvärdig eller högre omfattning av offentlig försörjning. 52
Sida 7 av 8 Hur skiljer sig dessa behov mellan män och kvinnor i målgruppen? I Statisticons undersökning framkommer att kvinnor får del av arbetsmarknadsåtgärder i lägre omfattning än män trots att ohälsotalen är högre för kvinnor än för män. Kvinnor är däremot arbetslösa i lägre omfattning än män. När det gäller ekonomiskt bistånd skiljer de sig inte åt i andel. Slutsats/frågeställning: - Ska kvinnor med ohälsa i större omfattning erbjudas arbetsmarknadsåtgärder? - Vad gör att män är arbetslösa i större omfattning än kvinnor trots att de oftare får del av arbetsmarknadsåtgärder? - LOKUS-gruppen ser behov av att framöver få könsuppdelad statistik för att bättre kunna analysera eventuella skillnader och orsaker till detta. Vilka strukturområden behöver arbetas med inom ramen för långsiktig samverkan? - Tydliggöra ansvarsfördelningen kring de arbetslivsinriktade insatserna mellan Arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet/andra kommunala verksamheter. Viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad och när och gränsdragning däremellan, ex när är det sysselsättning/arbetsförberedande insats/arbetsträning och hur ser samarbetet ut vid övergång? I PRIOS uppföljning av handlingsplan Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning för år 2015 framkommer att; Kommunens samverkan kring arbetsmarknadsinsatser behöver ses över. Finns många verksamheter som arbetar med i många fall samma målgrupp, behöver samordnas. Målet bör vara att arbeta fram en individbaserad samverkansmodell kring arbetsförberedande insatser där individen står i fokus. - Ett utökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården då det i dag inte finns upparbetade rutiner kring samverkan. - Ett utökat samarbete mellan kommunens myndighetsutövare och Försäkringskassan då det i dag inte finns upparbetade rutiner kring samverkan. - Återkommande gemensamma kompetenshöjande insatser/nätverksträffar för operativ personal med kunder/klienter i Heby från Arbetsförmedlingen, Heby kommun, Vårdcentralerna Heby och Östervåla, HÄTÖ och Försäkringskassan. -Gemensam strategi och planering över hur och vem som ackvirerar sysselsättningsplatser/arbetsförberedande/arbetsträningsplatser hos offentliga och privata arbetsgivare. Hur samordna och matcha mot dessa platser? (I dag konkurrerar LSS/daglig verksamhet, AME, AF, rehabcoacher, skolorna och kompletterande aktörer om dessa platser vilket varken gynnar målgruppen eller arbetsgivarna) 53
Sida 8 av 8 Vilka specifika kompetenshöjande insatser finns det behov av på geografisk kommunnivå? - Utbildning liknande tidigare Granskning uppdrag där syftet var att öka kunskap och förståelse för varandras uppdrag inom området arbetslivsinriktad rehabilitering som arrangerades gemensamt av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget Uppsala län, Heby kommun samt Samordningsförbundet. - Utbildning i de olika mötesformerna och vilka förväntningar och krav som ställs på deltagande representanter, ex vid SIP, avstämningsmöte, Gemensam kartläggning etc. Vilka specifika kompetenshöjande insatser finns det behov av på länsnivå? - Bemötande av individen - Ta ansvar för myndighetens eget uppdrag - Kunskap om varandras uppdrag/ansvar/roller - Förtydligande av uppdrag/ansvar/roller (t ex kommun och landsting vad gäller personer med beroendeproblematik) - Kartläggning av informationsinsatser och kunskapsutveckling - Flexibilitet - Kunskap om olika sorters möten hos olika myndigheter Underskrift ordförande: Datum: 54
1 (3) Datum 10 augusti 2016 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Anne Eriksson Tf Verksamhetschef Individ och Processtöd Vård- och omsorgsnämnden Rapport om ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen och 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsnämnden beslutar Rapporten överlämnas till kommunfullmäktiges revisorer Sammanfattning Kommunerna har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) en gång per kvartal redovisa alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen och enligt 9 Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Likaså ska rapportering ske av beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. En rapport ska också ställas till revisorernas förfogande. Rapportering har skett till IVO den 6 juli 2016. Totalt har 27 beslut rapporterats som ej verkställda. Av dessa har 8 verkställts under perioden, 2 beslut har avslutats utan att verkställas. Bakgrund Kommunerna har från 1 juli 2006 skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) och enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Kommunerna ska vidare rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen och enligt 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet. Ansvarig nämnd ska göra denna rapportering till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). En rapportering ska dessutom ske till kommunens revisorer. Rapporteringen ska ske en gång per kvartal (Lag 2012:944). HEBY100 v 1.0 2005-11-28 Beslut fattade av vård- och omsorgsnämnden före den 1 april 2016 enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen och 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som ej verkställts inom tre månader: Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Storgatan 3 0224-360 00 0224-312-87 www.heby.se 5833-6629 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 55
Datum 10 augusti 2016 2 (2) Vid mättillfälle 160706 hade förvaltningen 21 ej verkställda beslut enligt socialtjänstlagen att rapportera avseende; Kontaktperson SoL Omsorger om personer med funktionsnedsättningar. 1 ej verkställt beslut, beslutet verkställt under perioden - Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslutsdatum 140623. Beslut verkställt 160520. Kontaktperson SoL Individ- och familjeomsorg. 4 ej verkställda beslut varav 1 har verkställts under perioden. Anledning till att verkställighet uteblivit; - Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslutsdatum 151116. - Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslutsdatum 151209. - Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslut avslutat på egen begäran 160526. - Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslutsdatum 151104. Beslut verkställt 160418. Permanent boende SoL Äldreomsorg. 16 ej verkställda beslut varav 5 har verkställts under perioden. 1 avslut utan att verkställa. Anledning till att verkställighet uteblivit; - Beslutsdatum 151021. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 151127, 160224, 160513 samt 160525. - Beslutsdatum 151030. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160111, 160512 samt 160525. - Beslutsdatum 160224. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160513. - Beslutsdatum 160212. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160223, 160513 samt 160527. - Beslutsdatum 160224. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160524. - Beslutsdatum 160225. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160519. - Beslutsdatum 160315. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160526. - Beslutsdatum 160321. Resursbrist, till exempel saknar ledig bostad. - Beslutsdatum 160324. Resursbrist, till exempel saknar ledig bostad. - Beslutsdatum 160329. Resursbrist, till exempel saknar ledig bostad. Beslut avslutat 160704. Brukaren avliden. - Beslutsdatum 160318. Den enskilde har tackat ja till erbjudande 160622. Beslutet ännu inte verkställts. - Beslutsdatum 151013. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 151027. Beslutet verkställt 160531. - Beslutsdatum 151128. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160127 samt 160427. Beslutet verkställt 160509. - Beslutsdatum 151207. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160111, 56
Datum 10 augusti 2016 3 (2) 160121 samt 160404. Beslut verkställt 160418. - Beslutsdatum 151223. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 160127 samt 160513. Beslut verkställt 160608. - Beslutdatum 160315. Ej verkställt av annat skäl. Beslut verkställt 160630. Vid mättillfälle 160706 hade förvaltningen 6 ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och servide till vissa personer med funktionsnedsättning att rapportera avseende; Kontaktperson enligt 9.4 LSS 2 ej verkställdt beslut varav 1 beslut har verkställts under perioden. Anledning att verkställighet uteblivit; - Avbrott i verkställighet p.g.a resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. - Avbrott i verkställighet p.g.a resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare. Beslut verkställt 160606. Daglig verksamhet enligt 9.10 LSS 4 ej verkställda beslut. Anledning till att verkställighet uteblivit; - Beslutsdatum 150612. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 151215. - Avbrott i verkställighet 141215. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 141215. - Avbrott i verkställighet 150815. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 150815. - Avbrott i verkställighet 151001. Den enskilde har tackat nej till erbjudande 151001. Rapportering har skett till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 6 Juli 2016. Anne Eriksson Delges: Kommunfullmäktiges revisorer 57
PM 1 (1) Datum 11 augusti 2016 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Styrande dokument inom vård och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till prioriteringslista för översyn av styrdokument inom vård och omsorgsnämndens ansvarsområde till nämndens sammanträde i oktober 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i 122 den 7 juni 2016 att uppmana nämnderna att ta fram prioriteringslista för översyn av styrdokument inom respektive nämnds ansvarsområde. En översyn har tidigare gjorts under år 2013. Vård och omsorgsnämnden beslutar därför att ge förvaltningen i uppdrag att se över nuvarande styrdokument inom vård och omsorgsnämndens ansvarsområden samt ta fram en prioriteringslista för översynen. Åsa Johansson HEBY100 v 1.0 2005-11-28, Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 58
- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 31 (39) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 122 Dnr 2012/68 001 Struktur för kommunens styrdokument, revidering Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att ta fram prioriteringslista för översyn av styrdokument till sina respektive nämnder. Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till prioriteringslista för översyn av styrdokument till kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 26 april 2013, 83: Varje politiskt organ får i uppdrag att göra översyn av de policies och planer som finns inom sina respektive ansvarsområden, i syfte att styrdokumenten ska följa styrmodellen. I samband med uppföljningen ska också förslag lämnas om huruvida policyn eller planen inom området behövs. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till prioritering av arbetet med revideringar av policies och planer, liksom förslag om vilka av styrdokumenten som ska omarbetas till annan typ av styrdokument. Kommunstyrelsen beslutade om sin prioritering Ks 223, 5 november 2013. Det är nu aktuellt att göra en ny översyn och uppdatera prioriteringslistan utifrån det arbete som gjorts efter det att beslutet fattades i november 2013. Beslutsunderlag PM, 30 maj 2016 Kf 151, 25 november 2013 Ks 223, 5 november 2013 PM, 23 maj 2016 Förslag Marie Wilén (C): Kommunstyrelsen uppmanar samtliga nämnder att ta fram prioriteringslista för översyn av styrdokument till sina respektive nämnder. Förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till prioriteringslista för översyn av styrdokument till kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2016. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Samtliga styrelser och nämnder Samtliga förvaltningschefer Administrativ chef Kommunsekreterare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 59
PM 1 (1) Datum 16 augusti 2016 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar Vård och omsorgsnämnden ställer sig bakom föreslagna riktlinjer till medborgardialog i Heby kommun Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade i 71 den 5 april 2016 att ge demokratiberedningen i uppdrag att ge förslag på riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun för att kunna ge styrelse och nämnder stöd i deras medborgarkontakt och ge förslag på olika former av medborgar dialog. Vård och omsorgsnämnden anser att den föreslagna riktlinjerna är väl genomtänkta och ger god information och stöd i arbetet med nämndens medborgarkontakter. Åsa Johansson Delges: kommunstyrelsen HEBY100 v 1.0 2005-11-28, Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 60
- KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13 (39) Sammanträdesdatum 7 juni 2016 Ks 108 Dnr 2016/65 106 Riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun Kommunstyrelsens beslut Förslag på riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun, daterad 10 maj 2016, sänds på remiss till kommunens samtliga styrelser och nämnder. Remissvaren ska vara kommunstyrelsen tillhanda 5 september 2016. Sammanfattning Kommunstyrelsen har i 71, 5 april 2016 beslutat att ge demokratiberedningen i uppdrag att ge förslag på riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun. Detta utifrån den rapport om en långsiktigt hållbar landsbygdsutveckling genom dialoger, som tidigare redovisats. Rapporten ger kommunen underlag för fortsatt arbete med medborgardialoger och dess former. För att kunna ge styrelse och nämnder stöd i deras medborgarkontakt och ge förslag på olika former ges här förslag på riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun. Beslutsunderlag Db 13, 20 maj 2016 PM, 10 maj 2016 Förslag till riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun Förslag Marie Wilén (C): Förslag på riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun, daterad 10 maj 2016, sänds på remiss till kommunens samtliga styrelser och nämnder. Remissvaren ska vara kommunstyrelsen tillhanda 5 september 2016. Förslagsordning Ordförande ställer det egna förslaget mot avslag och finner att kommunstyrelsen bifaller förslaget. Delges Samtliga styrelser och nämnder Demokratiberedningen Samtliga förvaltningar Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 61
160510 Heby kommuns författningssamling ISSN 2000-043X HebyFS 2016:xx Infördes i författningssamlingen den xx juni 2016 Riktlinjer för medborgardialog i Heby kommun Inledning Vårt demokratiska samhälle står under ständig förändring. Inte minst i Heby kommun där man kan se ett ökat intresse för samhälls- och politiska frågor och för de beslut som kan ge konsekvenser i den egna vardagen. Istället för att välja den mer traditionella partipolitiken används flertalet forum, inte minst via sociala medier, som en del av den demokratiska utveckling som sker. Som medborgare vill du vara med och diskutera och delta i samhällsutvecklingen men på dina villkor. Att i större utsträckning arbeta med medborgardialoger innebär inte att de ersätter det representativa systemet. Syftet är snarare att stödja det genom att skapa transparens, öka kunskapen om systemet och utveckla ett samspel mellan förtroendevalda, tjänstemän och medborgare. Det handlar om att se medborgarnas kunskaper som en tillgång för att forma framtidens Heby kommun. Vi behöver använda flera olika och, inte minst, moderna metoder för att få kunskap om medborgarnas värderingar och att ge medborgarna kunskaper om kommunens ansvar, styrning och verksamhet. Genom systematiska dialoger kan vi både stärka demokratin och förtroendet för den verksamhet vi bedriver. Som invånare i Heby kommun finns det idag flera kanaler att föra fram förslag, idéer och åsikter, såsom medborgarförslag till fullmäktige, allmänhetens frågor och lagstadgade samråd. På kommunens hemsida kan du även ge förbättringsförslag via en e-tjänst. Genom att aktivt använda sig av medborgardialog i kommunala frågor ges våra invånare ytterligare en möjlighet till delaktighet och inflytande. Principer för medborgardialog - Medborgardialog ska övervägas i samband med början av ett uppdrag som direkt berör kommunens invånare. - Kommunens förtroendevalda ska få ökad insikt i medborgarnas synpunkter, önskemål och visioner genom att faktakunskaper som tjänstemännen tar fram inför beslut, kompletteras med resultat från medborgardialogen. - Beslut om medborgardialog fattar respektive nämnd, styrelse eller fullmäktige. Hur dialogen ska genomföras beslutas av respektive nämnd, styrelse eller fullmäktiges presidium. - Medborgardialogen ska genomföras så att så många som möjligt i målgruppen har möjlighet att delta. - Övervägande ska göras om uppsökande arbete behövs för att få fler att engagera sig i frågan. - Ansvarig nämnd, styrelse eller fullmäktiges presidium beslutar om målgrupp för dialogen (Se bilaga 1). - I varje dialog ska hänsyn tas till den aktuella målgruppens utgångspunkter såsom ålder, språk och funktionsnedsättningar. - Barn och ungdomars möjlighet att delta ska ges särskilt utrymme. 62 1
- Ett specifikt och konkret syfte ska bestämmas inför varje dialog. - Medborgarna ska vid varje dialog informeras om vilken grad av inflytande de kommer ges i dialogen samt hur åsikter och synpunkter kommer behandlas. SKLs delatighetstrappa ger vägledning kring graden av delaktighet (Se bilaga 2). - Syftet med dialogen och graden av delaktighet ska styra valet av verktyg och metoder som ska användas i dialogen (Se bilaga 2). - En tidsplan med tydlig ansvarsfördelning ska framställas till varje uppdrag där medborgardialog genomförs. - Tydlig information kring den aktuella frågan ska ges till deltagande medborgare. - Resultatet från dialogen ska redovisas i beslutsunderlaget som ett komplement till tjänstemännens faktaunderlag. - Resultatet av medborgardialogen är rådgivande. Ansvaret för att prioritera frågor och göra bedömningar utifrån ett helhetsperspektiv ligger på kommunens förtroendevalda som fattar beslut i frågan. - Återkoppling av dialogens resultat ska ges till deltagande medborgare. Vid dialogens genomförande ska tydlig information om när återkoppling sker ges. - För att upprätthålla formerna för medborgardialog är det av stor vikt att en kontaktperson utses vid varje förvaltning som även ser till att processer, metoder och kompetens för medborgardialog ständigt utvärderas och utvecklas. Varför medborgardialog? Innan man planerar hur man ska föra medborgardialog bör man ha klart för sig vad man vill åstadkomma. En grundförutsättning är att de förtroendevalda och tjänstemän som väljer medborgardialog verkligen är intresserade av att ta del av resultatet och ta hänsyn till medborgarnas åsikter och synpunkter. Ha därför följande frågor i åtanke när medborgardialog som verktyg är av intresse: - Behöver vi veta mer om hur medborgana i Heby kommun ser på den här frågan och kan deras kunskaper, åsikter och önskemål hjälpa oss fatta ett bra beslut? - Kan en medborgardialog ge medborgarna större kunskaper om kommunens ansvar och prioriteringar? - Känns frågan tillräckligt angelägen för medborgarna för att vilja ha inflytande på beslutet? Är svaret ja på samtliga frågor är medborgardialog ett verktyg att använda sig av. Återkoppling Innan en dialog genomförs ska ansvarig nämnd, styrelse eller fullmäktige ha en färdig plan för hur dialogens resultat ska återkopplas. Återkoppling ska ske till: - Deltagande medborgare kring resultatet av dialogen och information kring hur de förtroendevalda kommer använda sig av det som framkommit. Viktigt med att ge information om vad nästa steg är. - Samtliga nämnder, styrelse och fullmäktige med väl dokumenterade resultat som ger möjlighet till diskussion kring resultatet. - Övriga medborgare kring vad som framkommit i dialogen. Övrig spridning av resultat göres via kommunens hemsida och sociala medier. Utvärdering För att utveckla och förbättra medborgardialog som verktyg ska kontinuerlig analys och utvärdering av medborgardialogsarbetet göras. Inspiration och råd finns att få via SKLs dialogguide. Dessa riktlinjer träder i kraft den xx /xx 2016 (justeringsdatum + 22 dagar) Marie Wilén Ordförande i kommunstyrelsen 2 63 Emma Burstedt Kommunchef
Bilaga 1 Målgrupp för dialogen Ansvarig nämnd, styrelse eller kommunfullmäktiges presidium beslutar om målgrupp för dialogen. Målgruppen kan bestämmas utifrån: geografiskt område en särskild grupp i samhället som påverkas av beslutet: - unga - gamla - småbarnsföräldrar - de som nyttjar en resurs som till exempel Sport- och simhallen, Fritidsgården, pendlarparkeringar Alla medborgare kan också bjudas in till dialog Som vägledning när beslut om målgrupp för dialogen ska tas används fyrfältaren nedan. Högt berörd och högt aktiv De som hamnar i denna ruta är de som troligtvis kommer att delta i dialogen och aktivt söka upp kommunen/beslutsfattare. Högt berörd och lågt aktiv Det är denna grupp som kommunen behöver prioritera. Val av metod för dialogen ska anpassas efter gruppen som aktivt kan behöva sökas upp. Lågt berörd högt aktiv I den här gruppen hittar vi de som troligtvis kommer kontakta kommunen oavsett vilken grad av delaktighet och metod som väljs. Denna grupp behöver hanteras och avvägas mot helheten. Lågt berörd lågt aktiv Några stora resurser ska inte läggas på denna grupp men det kan vara intressant att höra gruppen för att balansera helheten. 64 3
Bilaga 2 Vilken grad av delaktighet delaktighetstrappan Det gäller att välja rätt metod för det syfte man har med medborgardialogen. De metoder som följer nedan är exempel på metoder som kan användas utifrån SKLs delaktighetstrappa. Det finns många metoder för medborgardialog, såväl fysiska som digitala metoder. Inför dialog måste vi ta ställning till i vilken grad deltagarna ska kunna påverka. Ska medborgarna t.ex. ha möjlighet att styra inriktningen på fortsatt arbete, lämna allmänna synpunkter, värdera olika förslag, prioritera mellan olika åtgärder eller självständigt få fatta beslut utifrån givna ramar? Det är mycket viktigt att vi alltid är tydliga mot dem som deltar om vilka möjligheter till påverkan som finns. Information Informationsmöte Stormöte Information till många samtidigt viktigt tema/ämne Envägskommunikation inte ett dialogmöte När? Informera om ett redan fattat beslut Hur? Tydlig dagordning Komplettera med skriftligt information/presentationsmaterial Erfaren och pedagogisk mötesledare krävs Konsultation a. Fokusgrupp Kartläggningsverktyg Identifiera och värdera viktiga faktorer i en viss fråga/ämne Enkel och snabb metod ger mycket information När? Utgångspunkten är att man utgår från ett underlag som tagits fram av förvaltningen och godkänts av de förtroendevalda och där medborgarna t.ex. får värdera viktiga faktorer i en viss fråga. Vad tycker du är viktigt att prioritera i kommunens fastställda budget för nästa år? Hur? Bjuda in 6-12 deltagare, minst 2-3 olika fokusgrupper Dokumentation Moderator och sekreterare 4 65
b. Medborgarpanel Kartläggningsverktyg Identifiera och värdera faktorer i en viss fråga. Ger snabb respons från många. När? Återkommande, t ex hur upplevs kommunens verksamheter? Hur upplevs mottagande, service? Hur? Bjuda in 60-80 pers ca att delta. Slumpmässigt urval eller öppet för alla som vill. Panelen får lämna synpunkter i olika frågor ca 2-4 ggr/år. Många paneler genomförs huvudsakligen via webben/e-post/sms, med fysiska träffar emellanåt. Dialog World café metoden Cafémetoden är en dialogmetod som uppmuntrar människor att delta i diskussioner om aktuella frågor i en informell och bekväm miljö. Dialogmetoden stimulerar att ta fram idéer och förslag. Lära, lyssna och utbyta synpunkter. Utgångspunkten är att alla ska få föra fram sin åsikt och argumentera för sin syn på frågan och man behöver inte komma till konsensus. När? Tidigt i processen Få fram idéer och förslag, t.ex. Hur skall kommunen/ uppnå sin vision? Hur? Trevlig lokal med små bord Moderator Deltagare: riktade öppet möte Dokumentation Medborgarna ges möjlighet att delta under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från det vita pappret till färdigt förslag som underlag till politiska beslut. Inflytande Framtidsverkstad Ta fram konkreta idéer och förslag ofta bildas arbetsgrupper som jobbar vidare med dessa, och som eventuellt förverkligar dem. För att genomföra metoden behövs moderatorer som är utbildade i tekniken. När? Vill fånga konkreta idéer teman/ämnen genom hög grad av delaktighet och inflytande Hur? Inbjudna deltagare (bl.a. som har befogenheter) Genomförs under minst en dag Moderatorer Stor lokal med mycket väggutrymme behövs Medbestämmande Den representativt valda församlingen delegerar ansvar till en arbetsgrupp/panelgrupp eller liknande där deltagarna inte är valda utifrån partitillhörighet utan är med som enskilda personer. Medborgarbudget Medbeslutandemetod politisk församling delegerar beslutsmakt till arbetsgrupp invånare eller liknande. När? Välja mellan olika alternativ i investeringsbudget, besluta om egna förslag utifrån en given ekonomisk ram. T ex grupp i viss ort för ortsutveckling, skolungdomar för satsningar miljö/trafik/närmiljö/skolmiljö eller liknande. För att sprida engagemang, locka till deltagande, samhällsorienterande Hur? Beslutande omröstningar på webbplatsen Arbetsgrupp av invånare utreder (med hjälp av förvaltning) och fattar beslut Källa: SKL, dialogguiden.se 66 5
4 67
PM 1 (1) Datum 11 augusti 2016 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Synpunkter till remissvar regional utvecklingsstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vård och omsorgsnämnden antar och överlämnar nedanstående synpunkter till kommunens remissvar om regional utvecklingsstrategi Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden konstaterar att alla perspektiv i den regionala utvecklingsstrategin bildar en helhet som är betydelsefull för regionens utveckling. Utifrån vård och omsorgs ansvarsområde ses både vikten av god kompetensförsörjning samt allmänna kommunikationer som fungerar i en landsortskommun. En fungerande närvård tillsammans med landstinget ses som avgörande för att kunna tillföra kommunens invånare god hälso- och sjukvård samt omsorg. Nämnden har bedömt åtagandet, säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg, och anser att det är ett mycket relevant åtagande för regionens utveckling som nämnden är beredd att fördjupa och utveckla arbetet runt, inom den egna förvaltningen och i samarbete med andra aktörer. Åsa Johansson Delges: HEBY100 v 1.0 2005-11-28, Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan 11 0224-360 00 0224-301 94 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se 68
- VÅRD OCH OMSORGSNÄMND SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 15 juni 2016 Von 80 Dnr 2016/145 011 Regional utvecklingsstrategi, Uppsala län Remiss Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden tackar för informationen. Ärendet tas upp för beslut 24 augusti. Sammanfattning Regional utvecklingsstrategi, Uppsala län remissversion 2016 presenteras. Beslutsunderlag Regionförbundet, remissversion 2016. Delges Förvaltningschef, vård och omsorg Ordförande, vård och omsorgsnämnden Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 69
REMISSVERSION 2016 12 MAJ 30 SEPTEMBER REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 70
71
INNEHÅLL Förord 5 Uppdraget 6 Omvärlden och utmaningar för Uppsala län 7 Från vision till åtaganden 9 En region för alla 10 En växande region 13 En nyskapande region 18 Resultatinriktat genomförande 22 RUS i korthet 24 SWOT för Uppsala län 25 72
73
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 5 FÖRORD Denna strategi handlar om hur vi gemensamt ska kunna skapa bästa möjliga tillvaro för invånare, företag och verksamheter i Uppsala län. I framtiden vill vi kunna blicka tillbaka och konstatera att vi i slutet av 2010-talet tog rätt beslut för att alla invånare ska kunna leva ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. För att nå dit krävs långsiktiga åtaganden från alla. Ingen enskild kommun, person eller organisation kan förverkliga visionen på egen hand. Det gäller att få till ett samlat agerande, där insatser för att stärka delarna samtidigt bidrar till helheten. Utifrån en berättelse om vilka vi är och vart vi vill. Alla invånare, både de som bor här idag och de som kommer hit i framtiden, ska känna sig betydelsefulla och inkluderade. Länet ingår i Stockholm Mälarregionen en av Europas snabbast växande och har en stark tradition av kunskap, kultur och kompetens. Länet har en väl utvecklad basindustri men är också framstående inom framtidsbranscher som life science med Akademiska sjukhuset, gröna näringar, energiteknik och avancerade material från pulverstål till nano-partiklar. Besöksnäringen ökar i omsättning, liksom servicesektorn och många nya innovationsbolag växer fram. Arbetslösheten är bland de lägsta i landet. Uppsala län har genom alla tider välkomnat nya invånare som bidragit till utveckling. Regionens kunskapstradition är stark i Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, där forskning, utbildning och samverkan främjar kunskap, demokrati och samhällsutveckling. Vår region präglas av närhet, med små avstånd mellan de olika orterna. Länet består av åtta kommuner med stor landsbygd, attraktiva tätorter och Uppsala stad som geografiskt nav. Det finns en mångfald av natur- och kulturmiljöer, med kusten, Mälaren, Dalälven och livsmiljöer som lockar allt fler invånare till sig. Vi har nära till Stockholm och nära till andra länder genom Arlanda flygplats. Framtiden är ljus, även om vi har stora utmaningar. Vi bor, verkar och lever i en växande region, som skapar nytt och som ger möjligheter. Här har människor god hälsa och livskvalitet. Uppsala x xxxxxxxxx 2016. 74
6 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN UPPDRAGET Den ekonomiska tillväxten är en förutsättning för att förbättra och utjämna livsvillkoren men måste ske inom ramen för vad miljön och klimatet tillåter långsiktigt. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är en långsiktig strategi som handlar om hur organisationen Region Uppsala vill möta framtidens utmaningar och utveckla det geografiska området Uppsala län tillsammans med kommunerna, näringslivet, myndigheter, civilt samhälle och andra aktörer. 1 Det formella uppdraget kommer från lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (2010:630), som säger att den regionalt utvecklingsansvariga aktören Region Uppsala ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Utvecklingsstrategin ska ge vägledning och skapa sammanhang som olika aktörer kan relatera sina egna mål och prioriteringar till. Konkretiseringen sker i andra styrande dokument, strategier och budgetar. Länk mellan EU och kommunerna Denna strategi ingår i en struktur av styr- och policydokument, från EU:s riktlinjer för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i Europa 2020-strategin till kommunal nivå. Den regionala utvecklingsstrategin är en länk mellan dessa olika nivåer. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och regeringens förväntningar ska utvecklingsstrategin vara den politiskt förankrade kompassen för länets utveckling. Den ska visa hur olika aktörer tillsammans vill utveckla länet och därmed bidra till att uppfylla mål i Europa 2020 och de nationella prioriteringarna. Den centrala formuleringen för Europa 2020 är en smart och hållbar tillväxt för alla, som stödjer en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. EU har fastställt överordnade mål för medlemsländernas arbete med Europa 2020, som i sin tur konkretiserats av Sverige i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och stärkt attraktionskraft 2015 2020. Denna regionala utvecklingsstrategi bygger vidare på struktur och erfarenheter från tre tidigare regionala utvecklingsstrategier, Uppländsk Drivkraft, sedan 2006. Viktiga utgångspunkter för strategin Innehållet i utvecklingsstrategin ska i första hand spegla länets prioriteringar utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv och det som behöver hanteras i samverkan mellan aktörer. Uppgifter som vilar på en enskild aktör inom ramen för den egna kärnverksamheten och uppdrag som styrs av exempelvis nationell lagstiftning ingår därför inte i utvecklingsstrategin. Utvecklingsstrategin prioriterar långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är beroende av varandra. Den ekonomiska tillväxten är en förutsättning för att förbättra och utjämna livsvillkoren men måste ske inom ramen för vad miljön och klimatet tillåter långsiktigt. Den regionala planeringen ska beakta konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Detta synsätt och perspektiv löper som en röd tråd genom utvecklingsstrategin och bildar utgångspunkt för både vision, mål och förslag till insatser. Strategin avser utveckling av det geografiska område som utgör Uppsala län. Den är därför vägledande för utvecklingsarbetet hos långt fler aktörer än huvudmannen Region Uppsala, som från 2017 har det regionala utvecklingsansvar som vilat på Regionförbundet Uppsala län sedan 2003. Strategin förhåller sig både till omkringliggande län/regioner, landet som helhet, Europa och övriga världen. Framtagandet har skett i nära dialog med arbetet i Stockholms läns landsting, med en ny utvecklingsstrategi för Stockholmsregionen (RUFS), och övriga län i Östra Mellansverige. Framtagandet har delats in i fyra faser: Fas 1 förankring Dialog om utgångspunkter för regionala utvecklingsstrategin med kommuner, länsstyrelsen, landstinget, Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) samt olika samarbetsforum. Fas 2 dialog Totalt har innehållet i kommande RUS diskuterats vid närmare ett 100-tal möten under året, med uppemot 3500 deltagare. Ett omfattande kunskapsunderlag har utarbetats. Fas 3 remiss Förslaget till regional utvecklingsstrategi skickas ut på remiss. Den färdigställs inför beslut i förbundsfullmäktige i december 2016. Fas 4 överlämnande för fastställande av Region Uppsalas fullmäktige 2017. 1 Den pågående processen mot att bilda större regioner kan komma att förändra landets indelning redan från 1 januari 2019. En ny strategi för hela det området kommer i så fall att behöva utarbetas. 75
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 7 OMVÄRLDEN OCH UTMANINGAR FÖR UPPSALA LÄN En föränderlig omvärld Uppsala län är en liten del av ett litet land i en värld som förändras väldigt snabbt. Sveriges och länets framtid avgörs av hur världen kommer att utvecklas under kommande decennier. Det är en utveckling som kan beskrivas som genuint osäker och som ger upphov till ett antal globala samhällsutmaningar. De är utgångspunkt för FN:s hållbarhetsmål, EU:s strategier och den nationella politiken. Alla människor, företag, stater och regioner påverkas av dessa samhällsutmaningar och har ett ansvar att hantera dem. Det globala hänger ihop med det lokala. I detta avsnitt beskrivs de globala utmaningarna kortfattat, tillsammans med några centrala frågor som den regionala utvecklingsstrategin behöver hantera. Därefter sammanfattas regionens nuläge, dess styrkor och svagheter, vilket landar i fyra övergripande utmaningar för vårt län. Världen knyts samman och allt hänger ihop Den starkaste utvecklingskraften sedan andra världskriget kommer ur den snabba globalisering som inneburit ett paradigmskifte i hur människor rör sig, företag agerar och samhällen interagerar. Globaliseringen drivs av en snabb teknikutveckling, i synnerhet av framväxten av internet, och sammanlänkade ekonomier. Världens befolkning växer från 7,4 miljarder till knappt 10 miljarder år 2050. På många sätt har världen aldrig haft det bättre. En miljard människor har lyfts ur fattigdom under de två senaste decennierna och den ekonomiska utvecklingen har stärks. Vilken beredskap har Uppsala län att anpassa sig till och ta del av den utveckling som sker i världen och hur kan vi bidra till en globalt hållbar samhällsutveckling? Vilken roll ska, och vill, länet ta i en värld där allt hänger ihop? Städerna växer En trend som stärks av globaliseringen är urbaniseringen att vi bor och arbetar i allt större städer. I början av 2010-talet bor hälften av alla människor i städer. År 2030 beräknas 70 procent av världens invånare bo i städer. Städer är tillgängliga, de har ett brett utbud av arbetskraft och de erbjuder miljöer som är attraktiva för många individer och företag. I städerna genereras mer än 80 procent av global BNP. Stadstillväxten erbjuder möjligheter att skapa hållbara samhällen och städer, med hållbara transportlösningar, energieffektiva byggnader och införande av nya tekniska lösningar. Hur drar Uppsala län nytta av närheten till Stockholm och samtidigt utvecklar en egen särart som nordlig nod i huvudstadsregionen? Hur skapar vi sammanhållning mellan länsdelarna och får hela länet att utvecklas? Tekniken och digitaliseringen utvecklas snabbt Digitaliseringen av samhället och teknikutveckling har förändrat tillvaron för människor och företag i hela världen på oerhört kort tid. Tekniken kommer att ta stora steg framåt och nya innovationer lär förändra vårt beteende och få dramatiska konsekvenser för staters, näringslivets och individers sammankoppling, produktivitet, effektivitet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Digitalisering, smarta telefoner, nya betalningslösningar och innovation stödjer framväxten av en lokal och global delningsekonomi som gör underutnyttjade resurser tillgängliga för fler. Hur kan människor och näringsliv dra nytta av den nya tekniken? Hur förbereder vi oss inför en föränderlig arbetsmarknad, där allt fler arbetstillfällen ersätts av ny teknik? Hur görs hela befolkningen delaktig i denna samhällsförändrande trend? Klimatet förändras och miljön hotas Den snabba globaliseringen, växande ekonomier och ökat välstånd sedan 1950-talet har fått och kommer att få stora konsekvenser på jordens klimat och ekosystem. Bara några graders högre medeltemperatur medför allvarliga konsekvenser för kommande generationers livsförutsättningar. Oförutsedda effekter uppstår, som riskerar att tippa över utvecklingen i en oönskad riktning, bortom människans kontroll. Det krävs en smart och innovationsdriven utveckling som genererar ekonomiskt värde, mänskligt välbefinnande och som håller sig inom ramarna för vad planeten och miljön kan bära. Den svenska ambitionen är att vara internationellt ledande i arbetet med att nå en hållbar utveckling och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, som visar vägen till hur minskade utsläpp kan kombineras med ekonomisk tillväxt, jobb och välstånd. Hur förbereder vi oss inför ett varmare klimat och förändringar i ekosystemen? Hur lyckas människor, företag och offentliga organisationer ställa om samhället i hållbar riktning?»» 76
8 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN Konflikterna och de sociala spänningarna ökar Historiskt sett pågår få väpnade konflikter i världen. Flera av dem riskerar dock att få återverkningar även utanför de direkt berörda länderna. En ökad efterfrågan och konkurrens om sinande naturresurser, vatten och livsmedel kan väntas ge upphov till fler konflikter. De flyktingströmmar som uppstått under senare tid är sannolikt bara början på en större folkvandring som kommer att pågå i många år framåt. Nationellt riskerar missnöje, orättvisor och utanförskap skapa sociala spänningar som kan följas av främlingsrädsla och minskad tillit i samhället. Hur kan länets aktörer agera för att alla ska känna delaktighet, tillit och tillhörighet i samhället? Hur skapar vi en öppen region som drar nytta av den kompetens och erfarenhet som människor bär med sig till Sverige? Befolkningen växer och andelen äldre ökar Förändringar i befolkningens sammansättning har stor betydelse för de offentliga välfärdssystemen. Enligt den senaste långtidsutredningen beräknas Sveriges befolkning år 2060 uppgå till 12,9 miljoner, en ökning från idag med mer än 3 miljoner. Beaktat senare års invandring och befolkningsökning beräknas Uppsala läns befolkning öka från 355 000 invånare till uppemot 510 000 invånare år 2050. Under kommande decennier har Sverige stora demografiska utmaningar, med minskande arbetskraft och vikande skatteunderlag. Den högre livslängden innebär att andelen äldre ökar snabbt, vilket riskerar att öka kostnaderna för vård och omsorg även om människor kommer att vara friska längre än gårdagens pensionärer. Hur klarar länet att möta befolkningsökningen med bostäder, kapacitet i infrastrukturen och utbyggd service? Hur ska offentlig sektor möta växande krav och förväntningar på välfärden? Den globala konkurrensen ökar och den ekonomiska geografin förändras Konkurrensen mellan länder, regioner och företag hårdnar. De mest framgångsrika platserna i denna nya ekonomiska geografi lyckas locka till sig investerare, besökare och invånare med de bästa förutsättningarna för hållbar ekonomisk utveckling och jobbskapande. Administrativa gränser luckras upp och människor och företag verkar i allt större arbetsmarknadsregioner, vilket i sin tur genererar högre ekonomisk tillväxt och sysselsättning än i mindre regioner. Hur kan regionens aktörer skapa bästa möjliga förutsättningar för näringslivet att svara upp mot den globala konkurrensen? Hur ska regionen kunna stärka sin attraktionskraft och locka till sig fler företagsetableringar, nya talanger och besökare? En framgångsrik region med potential De senaste åren kan Uppsala län uppvisa en i jämförelse med andra svenska regioner stark utveckling. Flera indikatorer pekar på att länet är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet har en stark sysselsättnings- och befolkningsutveckling, vilket tillsammans med ett positivt födelsetal gör området till det snabbast växande i landet vid sidan av Stockholm. Länet har bland landets lägsta arbetslöshet, även om den skiftar mycket mellan kommuner och mellan olika grupper. Utlandsfödda, funktionsnedsatta och ungdomar som hoppar av gymnasieskolan har mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Den samlade förmågan till förnyelse och innovation ligger i en rad mätningar i toppskiktet för riket. Något som i sin tur bidrar till att näringslivet har en god internationell konkurrenskraft. Detta, tillsammans med ett starkt regionalt utvecklingssystem, en diversifierad arbetsmarknad med två ledande universitet och ett antal statliga myndigheter, har bidragit att regionen klarar konjunktursvängningar bättre än flera andra svenska regioner. Det geografiska läget i Stockholm Mälarregionen, närheten till Arlanda och väl utbyggd kollektivtrafik ger god tillgänglighet inom och mellan regionerna. Det finns också en närhet mellan stad och land, genom överlag god infrastruktur och kommunikationer som skapar goda förutsättningar för en levande landsbygd. Att Uppsala län kan uppvisa en stark historisk utveckling innebär inte att det inte finns områden som behöver utvecklas och stärkas. Det handlar exempelvis om att möta den efterfrågan på bostäder som en växande befolkning ställer och ökad kapacitet på mjuk och hård infrastruktur, för att ytterligare integrera regionen i en större växande huvudstadsregion. På det sociala området gäller det att öka sysselsättningsgraden och framförallt minska avhoppen på grundskole- och gymnasienivå samt minska skillnaderna mellan kvinnor och män och mellan länets kommuner. Genomgången av länets styrkor och svagheter, kombinerat med hot och möjligheter från omvärlden, leder fram till fyra övergripande utmaningar för Uppsala län. Fyra utmaningar för Uppsala län Att vara en öppen och attraktiv region som bidrar till att invånarna kan leva ett gott liv, med hög kompetens, god hälsa och delaktighet i samhälle och arbetsliv. Att utvecklas till en växande och tillgänglig del av en större region, som erbjuder goda kommunikationer, trygga livsmiljöer och bostäder efter behov, och samtidigt förbättrar miljön. Att vara en hållbar och nyskapande region som ger förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i en världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens. Att stärka den regionala samverkan och med god ekonomisk bärkraft säkra välfärden och investera för framtiden. 77
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 9 FRÅN VISION TILL ÅTAGANDEN Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Utvecklingsstrategins vision visar på ett långsiktigt önskvärt tillstånd. Den bygger på länets styrkor och ingår i den gemensamma berättelsen. Den svarar upp mot omvärldens förändringar och erbjuder lösningar på den funktionella regionens långsiktiga utmaningar. Den inkluderar alla och visar att vi är en del i det globala samhället, ansvariga både för både vår egen och för den globala utvecklingen. VISION Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Prioriterade områden, mål och åtaganden Den långsiktiga och riktningsgivande visionen konkretiseras i tre prioriterade områden som knyter an till ovan utpekade utmaningar. En region för alla tar utgångspunkt i länets invånare och den socialt hållbara utvecklingen. En växande region fokuserar på det geografiska området och den rumsliga strukturen i länet samt den ekologiska hållbarheten. En nyskapande region tar fasta på den ekonomiska hållbarheten och förmågan till förnyelse i företag och organisationer i en globalt konkurrensutsatt värld. Varje prioriterat område innehåller: Mätbara mål som visar vad som behöver uppnås på länsnivå. För att ge målen relevans och realism kan flera mål brytas ner på kommunal nivå, utifrån nuläge och ambition i respektive kommun. 1 Åtaganden som visar vad som behöver göras för att nå målen. Samtliga prioriterade områden, mål och åtaganden sammanfattas på sista sidan i detta dokument. Det avslutande kapitlet handlar om hur strategin ska omsättas i handling. Kapitlet berör de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna att kunna hantera utmaningar som spänner över olika sektorer och geografiska områden. 1 Bakgrund till målen och nivåer ges i separat målbilaga. 78
10 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN EN REGION FÖR ALLA Nuläge, utmaningar och mål Uppsala län har i stort sett en välmående och välutbildad befolkning. Hälsan skattas som bra eller mycket bra hos nästan tre fjärdedelar av befolkningen och invånarnas utbildningsnivå är högre än i riket som helhet. Regionen står väl rustad för att skapa en utveckling som garanterar långsiktig hälsa och välfärd hos invånarna. Samtidigt begränsas människors potential och livskvalitet av ojämlikheter i samhället. Skillnader finns inom och mellan kommuner, och mellan befolkningsgrupper, och syns oavsett om vi tittar på hälsa, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad eller de levnadsvanor som ger ökad risk för olika folksjukdomar. För att utjämna skillnader i hälsa och utbildning är en bra start i livet grundläggande. En barndom med hälsa, trygghet, kunskap och gemenskap ger en grund för att klara av livet. Med utbildning kommer kompetens, egenmakt och förutsättningar till arbete och egen försörjning. En region för alla behöver säkra en utbildning av högsta kvalitet och möjlighet till ett livslångt lärande på en föränderlig arbetsmarknad. En hög sysselsättningsgrad är avgörande för regionens utveckling och för individen. Utbildning, arbete och sysselsättning ökar delaktigheten och stärker ekonomin, samtidigt som det finns tydlig koppling mellan hälsa och arbete. Genom en inkluderande och växande arbetsmarknad, med goda arbetsmiljöer och trygga anställningar, ges utrymme för fler att bidra med sin kompetens efter egna förmågor och förutsättningar. En hög sysselsättningsgrad är avgörande för regionens utveckling och för individen. Utbildning, arbete och sysselsättning ökar delaktigheten och stärker ekonomin. Människor har idag svårt att vara fullt delaktiga i samhället och utvecklingen på grund av ohälsa, fysisk såväl som psykisk. Genom hälsofrämjande arbete och en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet ges länets invånare stöd till att återfå, eller behålla, bästa möjliga hälsa. Med en åldrande befolkning behövs säkerställda förutsättningar för ett gott och friskt åldrande och tillvaratagande av den kraft som finns hos oss även när vi blivit äldre. Ett för alla åldrar och människor inkluderande och rikt kultur- och föreningsliv och civilsamhälle bidrar till att invånarna upplever livskvalitet livet igenom. Mål Andelen gymnasieelever med examen inom fyra år ska överstiga 80% (Bas: 70% år 2015) Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 57 %. (Bas: 54,7 % år 2014, 62,4 % kv, 47,3 % m.) Andelen sysselsatta i åldrarna 20 64 år ska överstiga 80 %. (Bas: 76,9 % år 2013. 75,3 % kv, 78,6 m.) Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. (Bas: 73 % år 2012. 75 % högst i Sv.) Bästa möjliga start i livet Att investera i flickors och pojkars utveckling är en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Förebyggande sociala satsningar bör ses som en investering som förväntas gynna både individen och den gemensamma samhällsekonomin, genom rätt insats vid rätt tillfälle. Samverkan mellan myndigheter och kunskapsbaserade insatser ska stärka familjer och individer till mer jämlika förutsättningar för en god hälsa som gör att barn och unga klarar av skola och livet i övrigt. Det behövs ett koordinerat arbete mot barnfattigdom och de familjer som är i behov av extra stöd ska erbjudas tidiga och förebyggande insatser. Barn och unga ska ges en röst i frågor som rör dem och beslut som tas kring barn och unga ska tas med utgångspunkt i barnets bästa. En skola med en trygg och stimulerande miljö för lärande och socialt sammanhang behövs för att stärka alla barns unika förmågor. Den ideella sektorn, idrottsrörelsen, föreningslivet och studieförbunden ska ta tillvara och vidareutveckla individernas engagemang och intressen. Samverkan mellan skola och föreningsliv ökar andelen barn och unga som engagerar sig i meningsfull fritid och därigenom ges möjlighet till vidgade referensramar, nya nätverk och goda vanor. Genom att stimulera barn och ungas unika förmågor, delaktighet i sociala sammanhang och tillit till människor och samhällsinstitutioner skapas tilltro till framtiden och goda förutsättningar för hälsa och välfärd. Säkra utbildning av högsta kvalitet i en attraktiv kunskapsregion Skolan ska utjämna ojämlikheter och stärka alla barns unika förmågor. Barn med särskilda behov ska få stöd och hjälp utifrån sina behov och förutsättningar. Det måste därför vara högprioriterat att de nationella målen, om att alla ska klara 79
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 11 målen i grundskolan, uppfylls. Dessutom måste fler klara gymnasieskolan inom fyra år och vara redo att antingen läsa vidare eller arbeta. Engagerade lärare med hög kompetens är avgörande för goda skolresultat. Behovet av fler lärare växer i takt med att befolkningen ökar. Kontinuerlig kompetensutveckling, bra arbetsvillkor och goda ledare behövs för att behålla lärare inom yrket samt locka fler att välja lärarutbildning. Utmaningen måste hanteras i samverkan mellan kommunerna, Uppsala universitet, näringslivet och regionens invånare. All utbildning ska baseras på forskning, professionens erfarenhet och individens delaktighet. För att minska skillnaderna i utbildningsnivå mellan kvinnor och män är det angeläget att bredda rekryteringen till högre studier bland ungdomar från studieovana miljöer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas pojkars bristande vilja att fortsätta på gymnasiet och högskolan. Folkhögskolornas studiemotiverande kurser kan byggas ut för att fler ska klara kraven för vidareutbildning. Genom tillgång till utbildning av högsta kvalitet, goda livsvillkor med mötesplatser för kultur och nöjen samt tillgång till bostäder ska fler studenter lockas till vår region. För positionen som ledande kunskapsregion är det viktigt att fler väljer att stanna kvar i området efter examen. Egen försörjning på en växande arbetsmarknad För att Uppsala län ska ligga i framkant och klara strukturomvandlingen inom närings- och arbetsliv behövs satsningar på företagaranda, initiativförmåga, digital och social kompetens samt matematiskt och tekniskt kunnande. Insatser för funktionsnedsatta, nyanlända och avhoppare från gymnasieskolan samt fler arbetstillfällen i ett växande arbetsliv är det viktigaste för att öka sysselsättningsgraden. Här krävs god samverkan mellan utbildningsväsende, näringsliv och myndigheter. Äldre som orkar, vill och kan arbeta några år längre ska ses som en samhällsinvestering som ökar tillgången på arbetskraft. Många mindre företag som står inför generationsskifte erbjuder möjlighet för yngre att få en rivstart till egen företagsamhet. Skapa goda möjligheter till livslångt lärande Utbildningssystemet har en stor utmaning i att matcha utbildningar mot arbetslivets kompetensbehov och erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. Detta bör ske med stor flexibilitet genom möjlighet till distansstudier och validering av tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Samverkan mellan utbildningsanordnare och branscher behöver öka för att förbereda ungdomar inför de krav som ställs på arbetsmarknaden. Arbetsplatser har en viktig uppgift i att erbjuda praktikplatser och en första jobbchans. Det behöver finnas ett brett utbud av vuxen- och yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets efterfrågan, samtidigt som antalet sökande till yrkesinriktade utbildningar måste öka. Antalet platser inom yrkeshögskolan i Uppsala län behöver utökas, från dagens 1000 till väl över 3000, för att bli ett synligt alternativ i utbildningsutbudet. Folkbildningen är en resurs för att minska utbildningsklyftorna i samhället, synliggöra mångfaldens potential och öka den sociala sammanhållningen. Möjligheten att utbilda sig genom studieförbunden och folkhögskolorna bör stärkas. Utveckla en jämlik arbetsmarknad De traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering måste brytas. Det senare är särskilt viktigt för att klara kompetensförsörjningen inom flera branscher som rekryterar ensidigt från den ena halvan av befolkningen, exempelvis inom vård- och omsorgssektorn samt byggsektorn. En jämnare fördelning av föräldraledighet och bättre möjligheter till heltidsarbete, framför allt bland kvinnor, bidrar till ökad jämställdhet och egenmakt. En ökad jämlikhet gynnar även innovation och ökad företagsamhet men rådande strukturer och attityder i samhället gör att potentialen inte tas tillvara fullt ut. Det gäller att undanröja strukturella hinder, genom utveckling av könsneutral rättvisa i trygghetssystemen, för att uppmuntra ett jämlikt företagande. Men även att företagsfrämjande aktörer är öppna för att få personer med utländsk bakgrund, ungdomar och kvinnor att starta och driva företag i större utsträckning än idag. Påskynda integrering av nyanlända på arbetsmarknaden Det är av yttersta vikt att regionens aktörer samverkar för att inträdet på arbetsmarknaden för nya invånare, och för dem som bott länge i landet utan arbete, sker så snabbt som möjligt. Detta kräver en effektivare asylprövningsprocess och bättre samordnad introduktion av nyanlända. Långsiktiga lösningar för att öka inkluderingen är ett skolsystem som utjämnar skillnader och ger alla en bra start i livet, tillgång till bostad samt en fungerande arbetsmarknad. En SFI-undervisning som bygger vidare på deltagarnas tidigare erfarenheter och yrkeskompetenser är grundläggande för integrationen. Att ha kunskaper i flera språk är en styrka, eftersom det underlättar kommunikation med kunder, patienter och människor från andra länder. Inom stora delar av forskning och näringsliv är engelska ett vanligt arbetsspråk. En utökad tillgång till tolkar är viktig bland annat för sjukvård och rättsväsende. Hälsofrämjande arbete och en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg Genom hälsofrämjande och förebyggande arbete ges förutsättningar till god och jämlik hälsa hos länets invånare. Hälsofrämjande betyder att stärka de faktorer hos individer och samhälle som bidrar till att förbättra hälsan. Förebyggande arbete fokuserar på att minska de faktorer och de levnadsvanor som orsakar sjukdom eller ohälsa. Levnadsvanor som rökning och stillasittande ökar risken för insjuknande i sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Idag vet vi att det går att förebygga många av våra vanligaste folksjukdomar genom goda levnadsvanor men också att förändrade vanor i sig är en viktig komponent i behandlingen av många sjukdomar. Det är därför avgörande att hälso- och sjukvården och omsor-»» 80
12 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN gen arbetar utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Säkerställ en hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet En kvalitativ och säker hälso- och sjukvård och omsorg, som är jämlik och tillgänglig utifrån behov, är avgörande för att länets medborgare ska kunna uppnå eller återfå bästa möjliga hälsa. Vården behöver utgå från individens egna förutsättningar och bygga på och stärka individens egen tilltro och förmåga. Inför framtiden behöver smartare och bättre anpassade välfärdstjänster utvecklas inom alla sektorer genom att individer, patienter och brukare får reellt medinflytande och blir medaktörer i utvecklingen. Invånarna ska få sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omsorg genom insatser nära bostaden i så hög grad som möjligt, vilket kräver god samverkan mellan huvudmän och en sammanhållen vårdkedja landsting kommun. Varje person ska få den hjälp den behöver, bli bemött med respekt, få information och ha inflytande över vården och omsorgen oavsett vilken huvudman som är involverad i insatserna. Individer med upplevelser av krig, flykt och långdragna asylprocesser ska erbjudas rätt stöd. Kunskapsläget behöver fördjupas på regional nivå och skolhälsovården byggas ut. I regionen ska arbetet med god, säker och hälsofrämjande vård och omsorg genomsyra och integreras i det löpande arbetet och genom hela vårdkedjan. Verksamheter ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det fordras ett systematiskt arbetssätt och kompetens att ta till sig vetenskaplig och annan relevant ny kunskap och ledning och verksamheter ska därför kännetecknas av en kultur av kunskapssökande och ständiga förbättringar. För att säkerställa god hälso- och sjukvård krävs aktiva insatser för att rekrytera och behålla personal. 81
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 13 EN VÄXANDE REGION Nuläge, utmaningar och mål Uppsala län är ett av landets snabbast växande län, nära integrerat med Stockholmregionen och omkringliggande län. Uppsala län växer med över en procent per år och passerade 355 000 invånare år 2016. Enligt prognoser 2 bedöms planeringen inför 2050 behöva ta höjd för att: Befolkningen kan växa med uppemot 160 000 invånare. Omkring 70 % av tillväxten förväntas ske i kommunhuvudorterna (varav merparten i Uppsala) och resterande 30 % i de mindre orterna och på landsbygden. Antalet sysselsatta kan öka med drygt 45 %, motsvarande 75 000 80 000 fler jobb. Antalet bostäder behöver öka med 55 %, motsvarande ytterligare 90 000 bostäder. Uppsala stad har en central roll i länet, som arbetsmarknad och för samhällsfunktioner, service, utbildning, kultur och nöjen. Staden är en viktig mötesplats för regionens invånare och besökare och måste därför vara lätt att nå, som nordlig kärna i huvudstadsregionen och storregional nod i Östra Mellansverige. Det är viktigt att fler företag och arbetstillfällen kan tillkomma i en attraktiv regionkärna samt att utveckla samspelet med andra kommuner i länet och kringliggande län. Därtill är Arlanda en viktig målpunkt och arbetsplatsområde för hela regionen. Det är viktigt att utveckla hela länet, med övriga orter, landsbygd och skärgård utifrån deras förutsättningar och relationer inte bara till Uppsala utan även till andra län och städer, såsom Västerås, Stockholm, Gävle och Sala. Samarbetet mellan enskilda kommuner i olika län har utökats under senare år. Knivsta arbetar aktivt i Arlandaregionen tillsammans med Sigtuna, Vallentuna och Upplands-Väsby. Enköping har bildat samarbetet Fyra Mälarstäder med Strängnäs, Eskilstuna och Västerås. I norr är Älvkarleby tätt sammanlänkat med Gävle och kommunerna i Gävleborgs län och i söder är Håbo tätt integrerat med Stockholms arbetsmarknad. Östhammar, Tierp och Heby samspelar allt starkare med Uppsala, tack vare bättre kommunikationer. Den växande regionen för med sig ett antal utmaningar. Det gäller att bejaka en fortsatt befolkningstillväxt som innebär att fler människor kan ta del av regionens möjligheter men det innebär också stora utbyggnads- och investeringsbehov för bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och service. Det är en stor ekonomisk utmaning för kommunerna. En växande region ställer ökade krav på den fysiska infrastrukturen. Underhållet av dagens infrastruktur är eftersatt och kapaciteten bristfällig. Den ökade rörligheten och tillgängligheten har många fördelar men ställer krav på utbyggnad av långsiktigt hållbara transportmedel och ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av dessa. Samtidigt ger e-samhället nya möjligheter att ersätta fysisk interaktion med digital, vilka behöver tas tillvara. Länets snabba utveckling måste ske i harmoni med miljö och klimat. De nationella klimat- och miljömålen måste uppfyllas, det ekologiska fotavtrycket minska, ekosystemtjänster säkras och naturresurser återanvändas för att uppnå dessa mål. Detta förutsätter sammanhållna åtgärder inom bostadsbyggande, regional planering, transportinfrastruktur och ett livskraftigt näringsliv. Mål Planera för ca 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter ca 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2030, jämfört med år 1990. (Bas: 2 miljarder ton CO 2 -ekvivalenter år 1990.) Minst 95 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband på minst 100 Mb/sek till 2030. (Bas: 67% och 52% år 2015) Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år 2030. (Bas: år 2006). 3 En regional strukturbild 2050 För att underlätta en helhetssyn på den regionala fysiska planeringen har en gemensam planeringsinriktning för hela Östra Mellansverige arbetats fram, med sikte på 2050. Den storregionala inriktningen konkretiseras i detta avsnitt i en strukturbild för Uppsala län. Strukturbilden pekar ut de högst prioriterade noderna och stråken som har en nyckelfunktion för målen för en växande region. Strukturbilden är ramverk inför arbetet med andra strategiska styrdokument, såsom länsplan för regional transportinfrastruktur och trafikförsörjningsprogram. 2 Utgår från Scenario Hög från WSP:s modellbaserade framskrivningar för ÖMS från år 2012, som aktualitetsprövats mot SCB:s senaste befolkningsprognos från hösten 2015 samt pendlingsregionens och länets trendmässiga utveckling. 3 Målen för kollektivtrafiken utvecklas i landstingets trafikförsörjningsprogram. 82»»
14 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN Den slutliga konkretiseringen sker genom kommunernas översiktsplanering, bostadsförsörjningsansvar och utvecklingsstrategier. 4 En hållbar samhällsplanering och ett ökat bostadsbyggande Planera för och bygg fler bostäder Befolkningen ökar i länets samtliga kommuner. Samtidigt är läget på bostadsmarknaden mycket ansträngt. År 2016 rapporterar samtliga kommuner att det råder bostadsbrist, trots att utbyggnadstakten har ökat under senare år. Målet om antal nya bostäder är satt utifrån de årliga befolkningsökningarna, behovet av omflyttning och det strukturella underskottet på bostäder. En fortsatt hög planberedskap behöver upprätthållas och handläggningen behöver ske effektivt med hög servicegrad. Det gäller också att se till att nybyggnationen blir långsiktigt hållbar. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden, och tillgodose olika gruppers behov, behöver det byggas mer och med blandade upplåtelseformer i olika storlekar. En stor och viktig utmaning i närtid är att öka utbudet av bostäder, företrädesvis hyresrätter. Det är särskilt viktigt för att unga vuxna, nyanlända och låg- och medelinkomsttagare ska komma in på bostadsmarknaden. Det har även betydelse för att klara rekryteringen av internationell kompetens till företag och forskning. För att klara bostadsförsörjningsbehovet och bygga levande livsmiljöer måste det till en effektiv och proaktiv planering i kommunerna och en övergripande regional planering. Planera för och bygg täta, funktionsblandade miljöer En tät bebyggelse och koncentration av människor bidrar till att skapa efterfrågan på kommersiell service och en starkare kollektivtrafik. Samlokalisering och sammanlänkning av bostäder, arbetsplatser, handel, privat service, offentlig omsorg samt rekreation minskar det totala transportbehovet och ökar tillgängligheten för invånarna. I anslutning till stationslägen och centrumkärnor bör en balans mellan byggande av bostäder och verksamhetsytor eftersträvas. Täta, funktionsblandade stadsmiljöer är generellt attraktiva för näringsverksamhet, inte minst för olika kontakt- och/eller kunskapsintensiva näringar. Uppsala är regional stad med en storregional funktion för Östra Mellansverige, enligt strukturbild 2050. Andra storregionala städer, som Örebro, Västerås, Eskilstuna, Gävle med flera, är prioriterade för att åstadkomma en flerkärnig och förstorad arbetsmarknad genom det storregionala (kollektiv)trafiksystemet. Dessa städer är viktiga för arbetspendling och resande samt har en särskild roll vid lokalisering av exempelvis högre utbildning, specialiserad sjukvård och myndighetsfunktioner. Kommunhuvudorterna Enköping, Bålsta, Knivsta, Heby, Tierp, Östhammar och Skutskär är lokalt och delregionalt viktiga boende-, arbets- och serviceorter med givna roller som målpunkter i det regionala kollektivtrafiksystemet samt i vissa fall som tågstopp i den storregionala kollektivtrafiken. Utpekade lokala noder är därutöver viktiga för tillgången till basservice och kollektivtrafik i regionen. De har även potential som utbyggnadsorter och hyser i vissa fall även större arbetsplatskoncentrationer av regional betydelse. Stärk sambanden mellan bebyggelseutveckling och kollektiv trafik samt gång och cykel Under 2014 gjordes omkring 40 miljoner resor med kollektivtrafiken i Uppsala län, varav stadstrafiken i Uppsala stad svarade för ca 22 miljoner resor. Kollektivtrafiken ger möjligheter till ökad sysselsättning genom pendling men bidrar även till minskad miljöbelastning, färre trafikolyckor, minskad trängsel och bättre folkhälsa genom renare luft och ökad fysisk rörlighet. Kollektivtrafiken har en central roll i utvecklandet av en resurseffektiv, mer jämställd och jämlik mobilitet. Därför behöver kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna öka väsentligt. Byggande av bostäder och lokaler behöver kopplas tydligt till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik längs länets stråk Byggande av bostäder och lokaler behöver kopplas tydligt till befintlig infrastruktur och kollektivtrafik längs länets stråk. Det behövs en integrerad syn på olika färdmedel och möjligheterna att kombinera dessa till en hel resa. Inom planeringen är det viktigt att säkra tillgången till kollektivtrafik och förbättra tillgängligheten till viktiga målpunkter såsom större arbetsplatser och besöksmål. Utbyggd infrastruktur för gång och cykel underlättar resor 4 Prioriterat i närtid är att säkerställa att regionens prioriteringar får genomslag i den nationella transportplanen 2018 2029 samt att utveckla stadsstrukturen i Östra Mellansverige med spårtrafiken som grund, i enlighet med överenskomna prioriteringar inom ÖMS-samarbetet och En bättre sits (EBS). 83
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 15 Regional kollektivtrafik i Uppsala län, 2015. Källa: Kollektivtrafikförvaltningen UL och Samtrafiken. från dörr till dörr. Arbetspendling med cykel ska underlättas, längs säkra cykelvägar som kopplar samman tätorter med omlandet. En tydligare flerkärnighet av orter längs transportstråken ska underlätta byggande på landsbygden och ger fler lokaliseringsalternativ för företag och organisationer, samtidigt som det förkortar restiderna. Därtill behövs bytespunkter för att möjliggöra för befolkningen i de mindre orterna och på landsbygden att nyttja regional kollektivtrafik och ta del av basservice. Skapa hälsofrämjande och inkluderande livsmiljöer Den fysiska och sociala miljön är viktig för att skapa hälsofrämjande, hållbara livsmiljöer. Ämnen i inomhusoch utomhusmiljön som har skapats eller utvunnits av samhället får inte hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden. Även levnadsmiljön har stor betydelse för hälsa och välbefinnande. Alla invånare bör i största möjliga mån ha tillgång till naturområden och till trygga och välplanerade bostadsområden som främjar möten, rekreation och goda levnadsvanor, såsom vardaglig fysisk aktivitet. Sociala relationer och tillit mellan människor är hörnstenar i ett inkluderande samhälle. Det formas i bostadsområden, på skolor och arbetsplatser, i föreningslivet, på folkbiblioteken och i alla andra sammanhang där individer möts. En trygghetsorienterad bostads- och samhällsplanering samt långsiktiga satsningar på jämställdhet och inkludering ökar känslan av trygghet. Samarbetet mellan skola, polis och socialtjänster behöver utvecklas. Kulturen behöver tas till vara som drivkraft för regionens hållbara utveckling och invånarnas välbefinnande genom att bidra till social sammanhållning och platsförankring. Bättre tillgänglighet inom och mellan regioner I länet finns ett antal viktiga kommunikationsstråk, som markeras i strukturbild 2050. Stråken har avgörande betydelse för inom- och genomgående gods- och persontransporter. De binder samman kommunhuvudorter med varandra för arbetsoch studiependling samt näringslivets transporter. Det gäller att utveckla stråkens standard i takt med förväntade befolkningsökningar och godsflöden. Lika viktigt är det att tillgodose kapacitet och tillgängligheten till och från bostäder, till resecentra, arbetsplatser, kombiterminaler och andra målpunkter. Prioriterade storregionala stråk ABCX-stråket i sträckan Stockholm Uppsala är landets största länsgränsöverskridande pendlingsstråk och det viktigaste stråket för en god utveckling i hela regionen. Ostkustbanan är dess viktigaste beståndsdel, tillsammans med E4:an. Stråket, som är av nationell vikt, förbinder landets norra delar med huvudstaden och Uppsala, som landet fjärde största stad, med Arlanda. Ytterligare två spår är högt prioriterade i närtid, för att stärka kopplingen mellan Uppsala och Stockholms län och möjliggöra ökat bostadsbyggande, exempelvis vid nya stationslägen i Uppsala Södra/Bergsbrunna och Alsike. Ostkustbanan till Uppsala utgör en naturlig förlängning av höghastighetståg från Malmö och Göteborg. I Uppsala finns en beredskap att hysa både vagnhallar och tågverkstäder. I framtiden kommer godstrafiken att öka genom kopplingarna till Gävle hamn och Rosersberg/Arlanda, potentiellt också hamnen i Hargshamn för bulkvaror. ABCU-stråket längs Mälarbanan och E18 binder samman Enköping och Håbo med Stockholm och Västerås, i en öst-västlig relation, med stora och växande flöden av person- och godstransporter. Turtätheten i dessa två storregionala järnvägsstråk behöver öka. Det innebär att pendeltågs- och regionaltågstrafiken behöver utvecklas och samordnas avseende restider, turtäthet, uppehållsmönster och biljettsystem. Det är högt prioriterat att koppla samman ABCX-stråket med Arlanda genom en ny järnvägsförbindelse mellan Enköping och Uppsala. Prioriterade stationsorter för regionaltågstrafikens utveckling är Tierp, Uppsala, Knivsta, Enköping och Bålsta.»» 84
16 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN Regionala stråk Dalabanestråket, med en konkurrenskraftig lokaltågstrafik och Riksväg 72, binder samman Uppsala och Heby med Sala och vidare norröver mot Falun/Borlänge. Dalabanan har stort behov av drift- och underhållsåtgärder och ökad kapacitet. Riksväg 56, även kallad Räta linjen, förbinder Gävle Heby med Västerås Eskilstuna och vidare till Norrköping. Den är ett nationellt godsstråk som förbinder Norrland med Mälarregionen och södra Sverige. Väg 55 förbinder den norra och södra delen av Mälaren och är därmed strategiskt viktig för att integrera Stockholm Mälarregionen. Sträckan Enköping Uppsala ingår i ett storregionalt sammanhang, där resandeutbytet är stort och restiderna kraftigt behöver förbättras för en utvecklad flerkärnighet och bättre tillgänglighet till Arlanda. En ombyggd Hjulstabro har stor betydelse för Mälarsjöfarten och de storregionala godsoch persontransporterna och bör rymmas inom den nationella transportramen. Väg 70 är en nationell stomväg som kopplar an till E18 i Enköping mot Stockholm och Dalarna. Utveckling och pågående investeringar i Stockholms län av väg 77 knyter an till behovet av öst-/västliga förbindelser norr om Mälaren, inte minst i relation till utvecklingen av Kapellskär som internationell gods- och passagerarhamn. Delregionala stråk Kuststråket längs väg 76 (Gävle Älvkarleby Östhammar Norrtälje) fyller flera delregionala funktioner för arbetspendling, framför allt till de kärntekniska anläggningarna i Forsmark samt för godstransporter till/från Hargshamn. Det används även för transittrafik till/från Norrland samt Grisslehamn. Förbättringsåtgärder behövs för ökad säkerhet och tillgänglighet samt anslutning till väg 288. Stråket till kusten (Uppsala Östhammar) på väg 288 ska upprustas längs hela sträckan och binder därigenom bättre samman Roslagskusten med Uppsala och det storregionala kollektivtrafiksystemet. Stråket är viktigt för arbetspendling, utveckling av Forsmarkshalvön och för landsbygdsutveckling och fritidsboende. Tvärstråket från Tierp Gimo Hargshamn, på väg 292 och Hargshamnsbanan, knyter ihop de norra delarna av regionen på tvären och är genom kopplingen till hamnen i Hargshamn även betydelsefull ur ett godsperspektiv. De lokala stråken (Uppsala Almunge Knutby samt Uppsala Öster våla), väg 282 resp. 272, ger tillgång till attraktiva utbyggnadsorter i länets nordöstra delar, med god tillgång till arbetsplatser i Uppsala stad och norra Stockholms län. Minskad klimatpåverkan och bättre miljö De övergripande nationella klimatmålen innebär att framtida utveckling inte får ske på bekostnad av miljön eller klimatet, utan ska bidra till ekologisk återhämtning. Samtidigt förutsätter en sund samhällsutveckling ett långsiktigt hälsosamt och konkurrenskraftigt näringsliv. Med en hållbar utveckling ska båda ambitionerna kunna uppnås samtidigt. Länet behöver skapa ökad beredskap och förmåga att anpassa samhällsutvecklingen efter snabba förändringar och vända kriser till möjligheter. Alla delar av samhället måste fungera väl och minimera sårbarheten inför effekten av klimatförändringar, konflikter, driftavbrott och resursknapphet. Det ger stabila förutsättningar för hållbar utveckling. Möjliggör kretsloppsanpassade och effektiva energisystem Energianvändningen, medräknat transportsektorn och jordbrukssektorn, står för ca 60 procent av länets klimatpåverkande utsläpp. Eftersom tillgången till förnybar energi är begränsad är det viktigt att hushålla med den, vilket innebär fortsatt fokus på energieffektivisering i bebyggelse, transporter, verksamheter och hushåll. I samband med upprustning av bebyggelsen från rekordåren på 1960 70-talen ges tillfälle att minska energianvändningen i fastighetsbeståndet. Nybyggnation bör ske med giftfria och förnybara materialval och hög energistandard för att uppfylla de uppsatta miljömålen. Samspelet mellan storskalig och småskalig förnybar energi, som sol, vind, vatten och bioenergi, blir allt viktigare. Smarta elnät och mikroproduktion av förnybar el behöver utvecklas, liksom mer storskaliga satsningar på förnybar energi. Det behöver även utvecklas och etableras olika former av energilagring för att energitillgången ska kunna säkras. Med hänsyn till länets stora kunnande och installerade kapacitet inom området finns kärnkraft med som komponent även i kommande decenniers energiförsörjning. Oavsett produktionsmix gäller det att näringslivet garanteras tillgång till säker el till konkurrenskraftiga priser. Utveckla hållbara godstransporter Hållbara godstransporter är grundläggande för samhällets och näringslivets utveckling. Godstransporterna behöver hanteras hållbart och effektivt genom en storregional godsstrategi i samverkan med övriga län i Östra Mellansverige. Strategin behöver även beröra behovet och lokaliseringen av större distributionscentraler och kombiterminaler. Regionalt och lokalt behövs en ökad samordning av transporter och varudistribution. Med ökad Östersjöhandel, utvecklingen vid Arlanda/ Rosersberg och i Gävle hamn kommer större godsflöden att färdas såväl i öst-västlig riktning norr om Mälaren som nord-sydlig riktning längs Ostkustbanan. Hargshamn och Kapellskär samt Skutskärs hamn kan förutses få allt viktigare roller i regionens framtida godsstruktur. Det är viktigt att säkerställa kapaciteten till och från hamnarna utifrån deras potential och efterfrågan på deras tjänster. För Hargshamn är en farledsfördjupning angelägen för att större fartyg ska kunna anlöpa hamnen. Idag sker många godstransporter med lastbil, där transport på andra trafikslag vore önskvärt. En betydligt större del av lågvärdigt och icke tidskritiskt gods bör kunna transporteras sjövägen. Med Mälaren som nav inom Stockholm Mälardalen kan ökad distribution på vattenvägar ge bättre möjligheter för varuförsörjning med minskad klimatpåverkan. Brister i järnvägssystemet behöver åtgärdas och godstrafik på tåg användas mer rationellt och effektivt, med lösningar som kopplar samman transportslagen och underlättar omlastning. 85
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 17 Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel För att klara utfasningen av fossila bränslen krävs såväl teknikutveckling, hållbart samhällsbyggande som beteendeförändringar. En utbyggd infrastruktur för hållbara drivmedel behöver säkerställas. Offentliga aktörer bör leda utvecklingen mot en effektiv och kretsloppsanpassad energiförsörjning genom sina val av fordon och färdmedel, energileverantörer, vid utformning och lokalisering av lokaler samt vid upphandling av varor och tjänster. Kollektivtrafik och den offentliga fordonsparken ska vara fossilfri senast år 2020 och alla upphandlade transporter ska vara fossilfria till 2025. Det offentliga bör även uppmuntra och påskynda initiativ från näringslivet samt individuellt ansvarstagande för att spara energi och ställa om till förnybara bränslen. Genom att konsumera produkter och tjänster på ett hållbart och resurseffektivt sätt kan såväl individer som institutioner minska spridningen och exponeringen av miljögifter i samhället, gynna naturens återhämtning och bidra till en bättre hälsa. Utveckla den digitala infrastrukturen Tillgång till bredband och en ökad IT-användning gör att fysiska möten och transporter kan ersättas med mer resurseffektiv digital kommunikation. För länets glesbefolkade delar är tillgången till kapacitetsstarkt bredband, goda kommunikationer och tillgång till grundläggande kommersiell och offentliga service nödvändigt. Genom digitaliseringen och utbyggda e-tjänster får invånarna tillgång till information, samhällsservice, sjukvård i hemmet, kulturutbud och möjlighet att kommunicera, studera, arbeta, driva företag och nå kunder oberoende av bostadsort. De övergripande nationella klimatmålen innebär att framtida utveckling inte får ske på bekostnad av miljön eller klimatet, utan ska bidra till ekologisk återhämtning. Samtidigt förutsätter en sund samhällsutveckling ett långsiktigt hälsosamt och konkurrenskraftigt näringsliv. Utbyggnaden av snabbt och kapacitetsstarkt bredband är därför en prioriterad fråga. Det innebär ett särskilt samhällsansvar i regionens mer glesbefolkade delar, där de kommersiella aktörerna inte är verksamma. Samtidigt krävs en satsning på stärkt användar-, utvecklaroch beställarkompetens för att ta vara på e-samhällets potential inom elektronisk förvaltning, service, marknadsföring, ehälsa, handel, distansarbete, tjänsteutveckling etc. Folkbildningens aktörer, genom folkbiblioteken och studieförbunden, har en viktig roll för att minska det digitala utanförskapet. 86
18 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN EN NYSKAPANDE REGION Nuläge, utmaningar och mål Näringslivet i Uppsala län utvecklas starkt men skiljer sig åt geografiskt. I norr och väst är industritraditionen fortfarande dominerande, samtidigt som småföretagandet växer. I sydväst ingår Enköping och Håbo mer i Stockholmregionens näringsliv, med logistik, byggverksamhet och en växande tjänstesektor som grund. Heby är starkt inom gröna näringar och ett växande e-handelskluster i Morgongåva. Uppsala kommun har en hög andel sysselsatta inom offentliga verksamheter, flera globalt verksamma företag och en växande privat företagsamhet. Småföretagandet växer snabbt i Knivsta, som också drar nytta av ett utmärkt pendlingsläge. Länet som helhet kan uppvisa en stor branschbredd, vilket bidrar till en robust arbetsmarknad. Alla slags företag behövs för att svara upp mot invånarnas behov av service, handel och tjänster. Högre löner och hushållens konsumtion driver tillväxten framåt och skapar nya jobb. En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter emellertid ett högre värdeskapande, som ges av fler globalt konkurrenskraftiga företag. Ny och befintlig kunskap behöver omsättas i högkvalificerade varor och tjänster, som kan skapa värden och en sund samhällsutveckling i en hårdnande global konkurrens. Regionen uppvisar särskilda styrkor inom life science, informations- och kommunikationsteknologi (ICT), energi- och miljöområdet och den kunskapsintensiva verkstadsindustrin. Allt fler nischade tillväxtbolag uppkommer även inom områdena ehälsa, nya material, rymdforskning, livsmedelsförsörjning, resurseffektivitet och högspecialiserad sjukvård för människor och djur. Genom ökad integration med Stockholm Mälarregionen ökar förmågan till konkurrenskraftig specialisering. Den globaliserade ekonomin öppnar fler möjligheter än någonsin tidigare, samtidigt som konkurrensen mellan städer och regioner ökar. Utifrån ranking och värdering av objektiva data har Uppsala län förutsättningar att möta denna konkurrens på samma nivå som framstående platser som Cambridge, Freiburg, Grenoble, Utrecht, Oxford och Leiden. Särskilt om länet drar nytta av Stockholms dragningskraft. Uppsalaregionen har dock inte riktigt lyckats omsätta dessa goda förutsättningar i ekonomisk styrka, internationell ryktbarhet och attraktionskraft. Det ligger en betydande potential i att locka till sig fler företagsetableringar, att skapa ökade värden ur den höga andelen FoU-investeringar och få fler företag att verka på internationella marknader. Arbetsmarknaden är heller inte tillräckligt inkluderande och jämställdheten avspeglas inte i hur företag rekryterar och närmar sig marknaden. Omställningen av samhället till en smart och fossilfri tillväxt, tillsammans med en accelererande digitalisering och utvecklingen av nya material i en global miljö, väntas skapa helt nya spelregler och förutsättningar för näringslivet. Även på detta område kan mer göras. Delningsekonomi och cirkulär ekonomi växer fram som svar på nödvändigheten att hushålla med allt mer knappa naturresurser. Allt fler företag vittnar om att högt satta klimatmål stimulerar innovationstakten, reducerar kostnader och stärker varumärken som ansluter sig till förändringarna. Klimatmålens gränser, tillsammans med bland annat målen om ren luft, god vattenkvalitet och en giftfri miljö, skapar ett ramverk och förutsättningar för företag att våga gå före och vinna framgång genom att deras varumärken förknippas med hållbarhet. Mål Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. Indikatorer: antalet exporterande företag (Bas: 924 år 2013) och exportvärdets andel av BRP (Bas: 17 % år 2013). Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). (Bas: 5,8 % år 2013.) Antal nystartade företag per år ska överstiga 13 företag per 1000 inv. (Bas: 11,6 år 2014.) Innovationsområde för smart tillväxt För att säkra och stärka rollen som nyskapande region och vidga arbetsmarknaden, behöver antalet konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag öka, samtidigt som nya samhällstjänster kan utvecklas. Regionen behöver stärka sin position som globalt intressant innovationsområde, genom att knyta samman företag, kompetenser och resurser i alla kommuner och utveckla samspelet och tillgängligheten mellan landsbygd, tätorter och olika stadsmiljöer i ett regionalt ekosystem för innovation. Detta för att möta den internationella trenden att företag och talangfulla människor gärna söker sig till stadsområden som är anpassade till fotgängare och cyklister, som är förbundna med kollektivtrafik och som erbjuder kreativa mötesplatser och nöjen. Utveckla det regionala innovationssystemet Det gäller att dra nytta av utvecklingskraften i alla kommuner, genom att göra regionens sammanhållna innovationsstödssystem tillgängligt för företag och entreprenörer oavsett ursprung och hemvist. Genom tätt samarbete mellan innovations- och företags- 87
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 19 främjande aktörer ska huvudprincipen vara att varje företag ska kunna hänvisas rätt, oavsett vilken ingång det väljer, och få stöd steg för steg genom sin tidiga utveckling. Innovationssystemet behöver kompletteras med både fysiska och organisatoriska mötesplatser för företag drivna av kvinnor och män, inom olika branscher och med olika storlek. Därför behöver länets stora företag involveras mer aktivt i innovationssystemet. De innovations- och företagsfrämjande aktörerna ska stödja olika typer av innovationer i små och medelstora företag och prioritera en näringslivsutveckling som samtidigt bidrar till minskad klimatpåverkan och hushållning med ändliga resurser. Det gäller även att utveckla öppna och starka regionala kunskapsmiljöer, produktionsmiljöer och användarmiljöer, där nya varor, produkter och tjänster kan utvecklas utifrån kunders behov. Detta underlättas av ett strukturerat quad-helix-samarbete som inkluderar det civila samhället i regionens För att säkra och stärka rollen som nyskapande region och vidga arbetsmarknaden, behöver antalet konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag öka. redan väl etablerade samarbete mellan akademi, samhälle och näringsliv. En fortsatt utveckling av testbäddar bör understödjas, liksom satsningar på kompetensförsörjning. Det finansiella systemet behöver kunna matcha alla faser av ett företags utveckling. Genom att stärka regionens attraktionskraft och synlighet kan företag få tillgång till en ökad andel av det riskkapital som nu är koncentrerat framför allt till Stockholm. Utveckla och koppla samman konkurrenskraftiga företag och kluster Ingen kan veta vilka branscher och företag som blir framtidens flaggskepp. Regionens näringsliv uppvisar dock ett antal styrkeområden. I regionens norra delar samlas kunskapsintensiva industriföretag som håller yppersta klass internationellt inom områden som massatillverkning, kärnkraft, verktygstillverkning, specialgjutning, pulvermetallurgi och specialkablage. Branschen bör dra nytta av regeringens strategi för nyindustrialisering, som syftar till att stärka industrin genom digital teknologi, klimatomställning, samarbete med mindre innovationsbolag och stärka forskning och utveckling inom industrin. På energi- och miljöområdet utvecklas inom hela regionen ny teknik för småskalig energiproduktion, energilagring och avfallslösningar som både löser problem på hemmaplan och har potential att etableras på världsmarknaden. Nya metoder och projekt som understödjer övergången till en ekonomi med reducerad resursanvändning, kloka materialval och mindre koldioxidutsläpp ska uppmuntras och stödjas. Gröna näringar är ett regionalt profilområde under stark utveckling, inte minst genom satsningar på nytt campus vid SLU Ultuna och bildandet av Green Innovation Park. Inom tech-branschen, eller ICT, uppstår nya företag som etablerar sig globalt från första dag med mobilapplikationer, betalningslösningar, musiktjänster och spel. Branschen präglas av snabb tillväxt och kan dra nytta av utvecklingskraften och nätverken i Stockholm och Kista. Life science (livsvetenskaper) är en mycket viktig industri för Sverige och med särskild relevans för hela Stockholm Uppsalaregionen. Denna sektor bidrar genom ny teknik, behandlingsmetoder och diagnoser till bättre vårdkvalitet och ökad hälsa och ett längre liv med kvalitet även i äldre år för befolkningen. Framgången har vilat på en unik och nära samverkan mellan företag, forskare och den svenska hälsooch sjukvården, där för Uppsalas del Pharmacia historiskt haft en helt avgörande roll. För en utvecklad smart specialisering och ökad innovationskraft behöver dessa olika styrkeområden korsbefruktas genom nya mötesplatser och samarbetsprojekt. De traditionella branscherna och mindre innovationsbolag behöver mötas och kreativiteten från de kulturella och kreativa näringarna tas tillvara. Stärk hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som regional utvecklingskraft Akademiska sjukhuset är ett av landets sju universitetssjukhus, med uppdrag att leverera avancerad sjukvård och att bedriva medicinsk och farmaceutisk forskning och utbildning i samarbete med Uppsala universitet. Ett annat viktigt uppdrag är att leverera samhällsnytta av betydelse för regionens utveckling, där forskningskunniga medarbetare, närhet till akademisk miljö, patienter, patientdata och avancerad utrustning på Akademiska sjukhuset utgör ett nav i regionens framgångsrika life science-system. Eftersom nuvarande Uppsala län är för litet för att bära ett universitetssjukhus på egen hand, krävs det en fördjupad samverkan och en tillräcklig patientvolym från övriga aktörer i sjukvårdsregionen och nationellt. Sjukhuset levererar vård för cirka två miljarder kronor per år externt, varav merparten till landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Denna vård omfattar i huvudsak så kallad högspecialiserad vård inom till exempel neurokirurgi, neurologi, barnsjukvård, cancersjukvård samt thoraxkirurgi. På sikt är ett ökat samarbete över gränserna, med andra sjukhus och universitet i landet och parter inom EU, en naturlig väg till ytterligare specialisering, spets och finansiering. Den patientnära, kliniska forskningen ska vara en stark plattform för innovationer och industriell utveckling. Ledstjärnan för Region Uppsalas forskning ska vara att generera patientnytta. De forskningsprojekt som Region Uppsala deltar i ska vara sådana där forskningens resultat kan tillämpas i vården inom en period på cirka tre år. Fokus på patientnytta innebär också att den kliniska forskningen i första hand ska läggas på de stora folksjukdomarna. Den medicintekniska testbädden Innovation Akademiska behöver stärkas och ges vidgat handlingsutrymme, så att såväl interna som externa idéer till patientnära och resurseffektiva lösningar snabbare omsätts i nya»» 88
20 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN produkter, metoder och processer som vinner inträde i vården. På motsvarande sätt bör entreprenörskap tas tillvara inom kommunala verksamheter och offentliga bolag för att stimulera innovationer och långsiktigt värdeskapande företagande. Befäst Uppsala universitets och SLU:s ställning som globalt ledande lärosäten Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har sedan länge haft avgörande betydelse för regionens utveckling och varumärke som kunskapsnod och centrum för utbildning, forskning och innovationskraft. Uppsala universitet återfinns vanligen bland de 60 80 bästa universiteten totalt i världen och SLU rankas bland de tio bästa mindre och mer specialiserade universiteten. För att befästa universitetens ställning bland globalt ledande lärosäten behövs en ökad andel basanslag för forskning och stärkt finansiering av såväl utbildning som forskningsinfrastruktur. Ur de stora satsningarna på forskning behöver fler banbrytande upptäckter och innovationer utvecklas till framgångsrika företag. Samverkan mellan universiteten, näringsliv och omgivande samhälle behöver utökas för ömsesidig nytta. Att stärka banden mellan den akademiska forskningen i Uppsala och regionens industriella styrkeområden har högsta prioritet. Genom att knyta samman länets forskningsinfrastruktur med näringslivet och universitet och högskolor i Stockholm, inom exempelvis life science (Hagastaden) och ICT (Kista), blir styrkan ännu större. Utbudet av studieplatser vid Uppsala universitet och SLU bör ligga i nivå med målet att långsiktigt kunna bredda rekryteringen till högre utbildning från närregionen, säkra fortsatt riksrekrytering och även attrahera utländska studenter. Fler och växande företag Skapa ett gott företagsklimat och underlätta för entreprenörer Varje kommun bör sträva efter att erbjuda ett så bra företagarklimat som möjligt, så att fler män och kvinnor kan starta företag med både bredd och spets. Fler nystartade företag bidrar till ökad dynamik i ekonomin och ger en mer diversifierad arbetsmarknad. Samtidigt måste redan befintliga företag ges förutsättningar att växa och att växa snabbt, eftersom merparten av nya jobb skapas i relativt nystartade företag som växer snabbt. Det gäller att vårda de företag som redan finns etablerade och uppmuntra dem att göra nya investeringar på orten. Därför behöver alla kommuner utvecklas till exceptionellt goda värdkommuner för redan etablerade företag och uppmuntra företagarna att träda fram som förebilder och ambassadörer för orten. Näringslivets internationalisering och det ökade utländska ägandet gör att platsens förmåga att skapa rätt förutsättningar för framgång blir allt viktigare. Grunden för ökad företagsamhet läggs genom ett stödjande företagsklimat med kundservice, effektiv hantering och gott bemötande. För företagen ska det vara lätt att göra rätt. Anställda i region och kommuner ska ha som utgångspunkt att ge bästa möjliga service till sina kunder, oavsett om det gäller skola, företagsservice, omsorg eller myndighetsutövning. Kulturen ska vara stöttande och serviceinriktad mer än kontrollerande. Snabbhet, minskade vänte- och handläggningstider, att ligga steget före, att förstå och se helheten för företagaren och inte bara sitt eget arbetsområde och att förenkla regelverk bör eftersträvas. Med e-tjänster för ansökningar, tillstånd och kommunikation med myndigheter blir servicen tillgänglig överallt, hela tiden. Som mått på framgång ska ständiga förbättringar i service till invånare och företag eftersträvas i undersökningar av företagsklimat och nöjd-kund-index. Stöd fler företag att bli internationellt verksamma Den framtida ekonomiska tillväxten kommer framför allt att ske på marknader utanför Sverige. I enlighet med regeringens exportstrategi gäller det därför att fler små och medelstora företag vågar och vill agera internationellt och att svenska varor, tjänster och system når ännu högre upp i förädlingskedjan. Det gäller även att fler företag kan inleda samarbeten med leverantörer, kunder och genom FoU, som gör att hela värdekedjan internationaliseras i större omfattning. Ett välkoordinerat samarbete mellan företagsfrämjande aktörer som Almi och UIC ska därför underlätta för företag att ta klivet över nationsgränsen när detta ofta kan vara komplicerat och kräver förberedelser. Genom digitaliseringen och nya affärsmodeller blir det dock allt vanligare att små nystartade företag startar globalt direkt. Underlätta för nya etableringar och investeringar För att möta konkurrensen om kompetens, företag och investeringar mellan platser i världen behövs det ett samordnat regionalt etableringsfrämjande arbete. Var för sig har endast ett fåtal kommuner resurser att ensamma söka upp och bearbeta potentiella etablerare. Det gäller att vässa det gemensamma erbjudandet, paketera precisa investeringsmöjligheter till utpekade företag och förbättra mottagningskapaciteten, för att på ett effektivt sätt kunna ta emot förfrågningar och människor och företag som vill etablera sig här. Det är viktigt att visa vilka förutsättningar som kan tillhandahållas, vad gäller tillgång till kompetens, markberedskap, kommunikationer, tillstånd, servicegrad med mera. Ett gott bemötande och förståelse för företagens individuella behov omfattar information om och tillgång till bostäder, förskola/skola, sysselsättning till medföljande partner, tillgång till sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Närvaron och framgången inom Stockholm Business Alliance stärks om regionens kommuner och aktörer samordnar sig bättre internt. Kraftsamla för ökad global synlighet I länet finns flera organisationer som verkar inom olika internationella nätverk och som tar emot utländska delegationer och besökare från andra länder. Till dessa hör Uppsala universitet och SLU, Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, Region Uppsala och Handelskammaren. Trots omfattande nätverk är regionens aktörer små på den globala arenan. Därför krävs det kraftsamling och ökat samarbete. 89
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 21 Regionen bör kontinuerligt delta i internationella nätverk, samarbetsorganisationer, forskningssamarbeten och företagsnätverk för att skapa och upprätthålla strategiska allianser till platser på samtliga kontinenter. Genom benchmarking och erfarenhetsutbyte med andra platser i Europa och övriga världen ges inspiration och stöd i framtida utvecklingsarbete. Ökad medverkan i gränsöverskridande samarbeten ger regionen tillgång till utvecklingsresurser och kompetens. Region Uppsala och övriga aktörer i regionen bör öka sitt engagemang i dessa sammanhang och dra nytta av EU:s samarbetsstruktur. Utvecklingskraft och kreativitet i hela regionen Utveckla samspelet mellan länets alla delar Samspelet mellan länets olika delar behöver utvecklas, mellan landsbygd, tätorter och städer. Särskilt som närmare en tredjedel av befolkningen bor på landsbygden eller på mindre orter. Landsbygden är ett viktigt konkurrensmedel för etableringar, då få platser i Europa har så mycket och så attraktiv landsbygd som Sverige. För att öka den regionala självförsörjningsgraden och möjliggöra miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion gäller det att Uppsalaslättens bördiga jordar och regionens stora kunnande inom gröna näringar tas tillvara. Ökad samverkan och kunskapsöverföring mellan universiteten, företagare och lantbrukare inom gröna näringar och boende på landsbygden behövs för att öka förädlingsvärdet och innovationskraften. Insatser för landsbygden ska skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god offentlig och privat service inom rimliga avstånd och goda kollektiva transporter till delregionala orter. På landsbygden och i stads- och tätortsnära områden ska drivkraften vad gäller företagsamhet, kretsloppstänkande och omställning till ett hållbart samhälle tas tillvara. De produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande måste värnas. Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft Kulturen medverkar till att stärka de värden som är viktiga för en region präglad av öppenhet och tolerans. Regional kulturplan 2015 2018 lyfter fram mod, bildning och nytänkande som förutsättning för en framgångsrik region. Det ska förverkligas genom ett rikt konstliv, en ökad kulturell delaktighet och en attraktiv livsmiljö. Den kulturella infrastrukturen med kulturinstitutioner, det fria professionella kulturlivet och aktörer inom civilsamhället bidrar till att skapa estetiska upplevelser och dynamiska mötesplatser på folkbibliotek, i studiecirklar, vid musik- och scenkonstföreställningar. Kulturen har både en direkt och en indirekt påverkan på regionens utveckling. Direkt påverkan sker i form av satsade medel, investeringar och sysselsättning i konstnärlig verksamhet samt i kulturella och kreativa näringar. Indirekt påverkan sker genom att kulturen bidrar till platsers attraktivitet, företags kreativitet samt människors hälsa och välbefinnande. Kultur- och folkbildningsaktörer kan spela en aktiv roll i arbetet med integration av nyanlända och människor med olika bakgrund berikar regionens kreativitet och kulturella mångfald. Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring Besöksnäringen spelar en stor roll för utveckling och livskraft på landsbygden och för storstäderna som besöksmål, centrum för evenemang, mässor och möten. Aktörer inom hela näringen turistbyråer, taxichaufförer, hotellpersonal och anställda inom handeln behöver samverka för att marknadsföra regionens attraktioner. Aktörerna ska svara för ett gott bemötande och bidra till ett positivt värdskap och personliga möten som skapar minnen för livet bland besökarna. Kulturen är viktig för besöksnäringen, då ett rikt kulturliv är en anledning till besök. Företag inom kulturella och kreativa näringar bör få tillgång till det innovationsstödjande systemet, dels för att utveckla sin egen verksamhet, dels för att få möjlighet att möta företag från andra branscher. För att få fler kommersiella gästnätter och utländska besökare behöver nya och bättre tematiska erbjudanden för besöksnäringens målgrupper skapas och paketeras. Regionens olika besöksmål och reseanledningar behöver tydliggöras gentemot olika geografiska målmarknader, samtidigt som språkkunskaperna inom branschen breddas. Inom näringen behövs mer av entreprenörskap, företagande och kompetensutveckling samt tillgång till finansiering. Ökad kunskap om och samverkan kring marknadsföring är nödvändig, inte minst via digitala kanaler. Med fler konferenser, kultur- och idrottsevenemang, utvecklade destinationer och tillgängliga natur- och kulturmiljöer kan omsättningen öka och jobb skapas. En ökad turism måste kombineras med miljövänligt resande och ett hållbart agerande. 90
22 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN RESULTATINRIKTAT GENOMFÖRANDE De beslut som fattas idag formar framtidens samhälle. Denna strategi visar på en riktning framåt och pekar ut vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. Genom att ta ställning till ett önskvärt läge i framtiden är det lättare att fatta rätt beslut och att hitta rätt samarbetsformer. Höga ambitioner att utveckla vår region till en plats där invånarna har ett gott liv måste dock gå hand i hand med de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna att klara den hållbara utvecklingen. Detta kräver stort ansvarstagande med väl fungerande institutioner och en ekonomi i balans. Arbetet bygger på en kontinuerlig dialog mellan den lokala och den regionala nivån, där ny kunskap och nya perspektiv ständigt tillförs. Det krävs att olika aktörer tar ansvar för sina respektive kompetensområden och att medborgarna engageras i arbetet. Region Uppsala ansvarar för att leda och driva det regionala utvecklingsarbetet i samverkan med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter, företrädare för berörda organisationer och näringsliv. Denna utvecklingsstrategi är således vägledande för aktörer på nationell och regional nivå, stödjande för dem som verkar på kommunal och lokal nivå och inspirerande för näringslivet och den ideella sektorn. Mötesarenor, överenskommelser och uppföljning Som regionalt utvecklingsansvarig aktör ska Region Uppsala vara en plattform för samverkan kring gemensamma utmaningar och mötesplats för kommunerna och andra aktörer, både på politisk nivå och mellan tjänstemän och andra aktörer. Under Region Uppsalas ledning möts en mångfald av frågeställningar och sakområdesansvar som har betydelse för regionens utveckling. Budgetar och verksamhetsplaner, strategier och handlingsprogram, projekt och investeringar, översiktsplaner och insatser alla är de på ett eller annat sätt en del av regionens utveckling. Utvecklingsstrategin fäster hos alla aktörer om den blir utgångspunkt när andra strategier och verksamhetsplaner beslutas, när handlingsprogram sjösätts och när samarbetsprojekt inleds. I Region Uppsalas regionplan och budget (RPB) konkretiseras de delar av utvecklingsstrategin som Region Uppsala har ansvar för. Kommunerna har en central roll för det lokala och regionala utvecklingsarbetet genom sina verksamhetsområden och långsiktiga fysiska planering. Andra aktörer behöver konkretisera hur de, utifrån sina olika uppdrag och möjligheter, kan bidra till att tidigare utpekade mål hanteras och åtaganden ingås. Det gäller att systematisera, koordinera och utveckla befintliga strukturer i regionen. Att se till samhällsuppdraget, snarare än att fastna i det egna stupröret. När så krävs kommer Region Uppsala att ta initiativ till nya handlingsplaner för ett resultatinriktat genomförande. Region Uppsala ska bidra till mer av helhetssyn, en löpande omvärldsbevakning och en förmåga för regionen att anpassa sig till ständig förändringar. Region Uppsala finansierar vissa utvecklingsfrämjande aktörer med årliga verksamhetsstöd och projektmedel. Dessa kombineras med årliga uppdragsavtal. Region Uppsala föreslår att treåriga överenskommelser tecknas med varje kommun om hur samverkan ska bedrivas och vilka insatser som ska prioriteras, med utgångspunkt från den regionala utvecklingsstrategin. Överenskommelserna följs upp vid årliga utvecklingsdialoger om vad som gjorts och uppnåtts samt vad som ska göras tillsammans framöver. Detta arbete ska ske inom ramen för den samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets kommuner som etableras inför 2017. Liknande överenskommelser kan även tecknas med andra aktörer eller inom olika samarbetskonstellationer. Efter remisshantering kan dessa aktörer namnges närmare. Region Uppsala svarar för årlig uppföljning av hur regionen utvecklas, med utgångspunkt från angivna mål och överenskommelser. Utveckla en erkänt god samverkan Samverkan och närheten mellan människor och organisationer i Uppsala län är omvittnat god men behöver utvecklas ytterligare. Inom flera sektorer krävs ökad samordning och ett helhetstänk som sträcker sig över administrativa gränser och mellan sektorer. Det fordras ett regionalt ledarskap som kan prioritera och vägleda utifrån tydligt uttalade ambitioner. Pågående regionalisering erbjuder en möjlighet att åstadkomma en mer kraftfull samordning av olika frågor på regional nivå och därmed få ett bättre genomslag av olika politiska beslut. Skapa ekonomiska förutsättningar för utveckling Fram till 2020 väntas Sverige ha en god BNP-tillväxt men utvecklingen är osäker. Under stabila förhållanden väntas god utveckling av sysselsättning och skatteunderlag. Trots 91
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 23 det bedöms resultaten i kommuner och landsting komma att försämras till följd av ökade kostnader för verksamheterna och demografisk utveckling. Till detta kommer att dagens och framtidens invånare lär ställa ökade krav på servicen vad gäller kvalitet och individuella behov. Kostnaden för hälso- och sjukvården har ökat snabbare än den ekonomiska tillväxten, mätt i BNP, och behoven ökar i takt med att fler sjukdomar kan botas, allt svårare kirurgiska ingrepp kan göras och nya mediciner utvecklas. Detta är i sig positivt men det gör också att vården gör anspråk på en större del av samhällets totala resurser. De offentliga verksamheterna behöver eftersträva ständiga effektiviseringar för att möta väntade kostnadsökningar. Generellt sett gäller det att skapa utrymme för ökad produktivitet, med fokus på verksamheten. Den administrativa bördan behöver minska på alla plan. För att regionen ska kunna bära sin del av landets utveckling krävs det statliga investeringar i infrastruktur, där utgångspunkten är att statlig infrastruktur ska bekostas av staten. Möjligheten att använda kompletterande finansiering genom en kombination av offentliga och privata medel bör ändå prövas. Det kan handla om ökade markvärden genom försäljning av byggrätter, ökade fastighetsvärden och brukaravgifter. Bygg långsiktig samverkan i sjukvårdsregionen med stabila spelregler Den samverkan som bedrivs inom ramen för Uppsala Örebro sjukvårdsregion omfattar sju landsting med drygt två miljoner invånare, vilket tillgodoser behovet av patientunderlag för regionens två universitetssjukhus. Genom samverkansavtal mellan alla parter i nuvarande sjukvårdsregion ges alla invånare tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård på lika villkor. Den nyligen inledda processen kring storregioner gör det att möjligt att långsiktigt parera en ojämn befolkningstillväxt och ekonomisk bärkraft, för ett mer effektivt utnyttjande av sjukvårdsresurserna inom regionen. En fördjupad samverkan inom storregionen är förutsättningen för att gemensamt värna och utveckla universitetssjukhusen och andra enheter inom regionen som utgör centra för regionvård, forskning, utveckling och utbildning. Inom välfärdsområdet ska den väl upparbetade samverkan och samordningen mellan kommunerna och Region Uppsala gällande socialtjänst och hälso- och sjukvård, samt specifika, mer tillfälliga uppdrag, utvecklas. Påverka beslut på högre nivå Utifrån den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och stärkt attraktionskraft har regionerna ett betydande handlingsutrymme och ansvar för utvecklingsarbetet, även om det i hög grad påverkas av vad som beslutas på högre nivå. Förutsättningar för infrastrukturutveckling, bostadsförsörjning eller arbetsmarknadsinsatser och andra områden påverkas av regelverk och lagstiftning på nationell och EU-nivå. Det är därför av stor vikt att försöka påverka besluten på högre nivå i för regionen rätt riktning, genom initiering av ärenden, som remissinstans eller i den politiska behandlingen. Det är även viktigt att arbeta för en tilldelning av nationella infrastruktur- och utvecklingsanslag som svarar upp mot befolknings- och sysselsättningstillväxten. 92
24 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN RUS I KORTHET EN REGION FÖR ALLA Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Mål: Andelen gymnasieelever med examen inom fyra år ska överstiga 80%. Andelen 30 34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska överstiga 57 %. Andelen sysselsatta i åldrarna 20 64 år ska överstiga 80 %. Regioninvånarna ska ha landets högsta självskattade hälsa, med minskade skillnader mellan grupper och individer. Åtaganden: Säkra utbildning av högsta kvalitet i en attraktiv kunskapsregion. Skapa goda möjligheter till livslångt lärande. Utveckla en jämlik arbetsmarknad. Påskynda integrering av nyanlända på arbetsmarknaden. Säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg. EN VÄXANDE REGION Mål: Planera för ca 5000 bostäder per år till år 2023 för att bygga ikapp behoven och därefter ca 2100 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten. De samlade utsläppen av växthusgaser, i absoluta tal, ska ha minskat med minst 40 procent till år 2030 jämfört med år 1990. Minst 95 procent av alla hushåll och verksamheter ska vara anslutna till snabbt och kapacitetsstarkt bredband minst 100 Mb/sek till 2030. Antalet resor i kollektivtrafiken ska fördubblas till år 2020 och kollektivtrafikens marknadsandel av motoriserade resor ska fördubblas till år 2030. Åtaganden: Planera för och bygg fler bostäder. Planera för och bygg täta, funktionsblandade miljöer. Stärk sambanden mellan bebyggelseutveckling och utbyggnad av kollektivtrafiken. Skapa hälsofrämjande och inkluderande livsmiljöer. Möjliggör kretsloppsanpassade och effektiva energisystem. Utveckla hållbara godstransporter. Utveckla infrastruktur för hållbara drivmedel. Utveckla den digitala infrastrukturen. EN NYSKAPANDE REGION Mål: Antalet globalt konkurrenskraftiga innovativa och entreprenöriella företag ska öka. Indikatorer: antalet exporterande företag och exportvärdets andel av BRP. Privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till minst 6 % av bruttoregionalprodukten (BRP). Antal nystartade företag per år ska överstiga 13 företag per 1000 inv. Åtaganden: Utveckla det regionala innovationssystemet. Utveckla och koppla samman konkurrenskraftiga företag och kluster. Stärk hälso- och sjukvården och Akademiska sjukhuset som regional utvecklingskraft. Befäst Uppsala universitets och SLU:s ställning som globalt ledande lärosäten. Skapa ett gott företagsklimat och underlätta för entreprenörer. Stöd fler företag att bli internationellt verksamma. Underlätta för nya etableringar och investeringar. Kraftsamla för ökad global synlighet. Utveckla samspelet mellan länets alla delar. Utveckla en kulturregion med internationell lyskraft. Utveckla destinationer för stärkt och hållbar besöksnäring. 93
REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN 25 SWOT FÖR UPPSALA LÄN En region för alla STYRKOR Ung befolkning Låg arbetslöshet God hälsa och hög medellivslängd Hög utbildningsnivå Växande befolkning Brett utbud av utbildningar av god kvalitet Stark lokal identitet och stolthet över kultur och historia Stark tillit mellan människor SVAGHETER Låg sysselsättningsgrad bland flera grupper Regionala och könsmässiga skillnader i hälsa, utbildningsnivå, arbetslöshet och övergångar till högre utbildning Bristande inkludering Svaga skolresultat, f f a bland killar Avhopp från gymnasieskolan Barnfattigdom och social utsatthet Könsuppdelad arbetsmarknad MÖJLIGHETER Inflyttning och växande befolkning underlättar kompetensförsörjningen Många jobbchanser uppstår på växande arbetsmarknad Kompetensimport från andra länder och regioner Utvecklad tillit och samverkan ger utvecklingskraft Utvecklad samverkan mellan kommuner, landsting och andra aktörer HOT Stor inflyttning på kort tid försvårar integrationen Ökad konkurrens om kunskap och kompetens Ökade klyftor och utanförskap Lågkvalificerade jobb försvinner och ersätts av ny teknik kräver omskolning Demografin skapar obalans mellan försörjda och försörjande En växande region STYRKOR Ökad befolkning, ca 4500 inv/år Strategiskt geografiskt läge Närhet till Arlanda Attraktiva städer God tillgänglighet inom och mellan regioner Livskraftig landsbygd med bördiga marker Utvecklad kollektivtrafik Väl utvecklad samverkan inom Stockholm Mälarregionen SVAGHETER Bristande kapacitet och underhåll av infrastrukturen Bostadsbrist i alla kommuner Endast 1 av 15 miljömål uppfyllda Höga CO 2 -utläpp MÖJLIGHETER Resurseffektiv samhällsbyggnad längs prioriterade stråk och noder Öka integration med omkringliggande län Länet utvecklar sin särart som nordlig nod i huvudstadsregionen Utbyggd digital infrastruktur inkluderar fler i utvecklingen Länet blir förebild i energi- och klimatarbetet, genom lyckad omställning Regionförstoring ger utvecklingskraft i alla länsdelar, med utbyggda kommunikationer och bättre service. Bostäder byggs överallt HOT Länet utvecklas till utpendlingslän, med ökad obalans mellan dag- och nattbefolkning Ekonomiskt svårt att matcha investeringsbehoven i kommunerna Ökad press på ekosystemtjänster, brukbar mark och tillgång till dricksvatten Hög kostnadsutveckling i kommuner och landsting Ökad sårbarhet och bristande anpassningsförmåga till snabba förändringar i samhället Omställningen till ett resurseffektivt, klimatsmart och digitalt samhälle går för långsamt Försämrad service på landsbygden 94
26 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI UPPSALA LÄN En nyskapande region STYRKOR Utvecklat innovationsstödsystem Innovationskraften Stark sysselsättningstillväxt Växande BRP och ökade lönesummor Stora satsningar på FoU Stark image kring kunskap och kompetetens Konkurrenskraftiga kluster, särskilt Life science, med Akademiska sjukhuset Attraktiva urbana innovationsmiljöer Världsledande inkubator och högt rankade lärosäten MÖJLIGHETER Starkare integrering med Stockholm Bättre etableringsfrämjande arbete genom stärkt profilering Potential som framstående ekosystem för innovation Korsbefruktning av kluster och kompetense möter samhällsutmaningar Snabb anpassning till digitaliseringen, med utvecklade samhällstjänster Utvecklad delningsekonomi skapar nya tjänster Ökad närvaro i internationella nätverk och samarbeten Utvecklade testbäddar SVAGHETER Ojämn nyföretagsamhet mellan kommuner Få utländska företagsetableringar Få exporterande företag och låg andel export av BRP Lägre företagsamhet bland kvinnor och utlandsfödda Sysselsättningen främst kopplad till intern köpkraft och konsumtion HOT Förlorad konkurrenskraft mot Stockholm och omvärld Innovationskraften i offentlig sektor otillräcklig -produktivitetsförbättring och effektivisering uteblir Potentialen tas ej tillvara svårare att locka hit investeringar och besökare och attrahera riskkapital Utlandsägda företag tappar konkurrenskraft och lämnar regionen Underlagsmaterial finns på www.regionuppsala.se/rus 95
96
97
Delgivning Utskriftsdatum: 2016-08-17 Utskriven av: Clara Thorgren Diarieenhet: Riktning: Vård- och omsorgsnämnden Datum: 2016-06-10-2016-08-17 Notering: Alla delges von Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening 2016.2884 I Tillsyn av hem eller boende HVB vid Olivlunden - avslutat ärende Åsa Johansson 2016-06-17 Inspektionen för vård och omsorg IVO Vård- och omsorgsförvaltningen VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 2016.2892 I Inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket Åsa Johansson 2016-06-17 Arbetsmiljöverket Vård- och omsorgsnämnden 2016.2893 I Individens behov i centrum Åsa Johansson 2016-06-17 Socialstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden 2016.2894 I Kommuner agerar mot lagens intentioner, två rapporter Åsa Johansson 2016-06-17 Inspektionen för vård och omsorg IVO Vård- och omsorgsnämnden 2016.3023 I Kf 69/ 2016 Reglemente för ersättning till förtroendevalda 2016-06-28 Kommunfullmäktige VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 2016.3024 I Reglemente för ersättning till förtroendevalda Heby FS 2016 17 2016-06-28 Kommunfullmäktige VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 Rita Edlund Rita Edlund 2016.3025 I Kf 73/2016 Uppföljningsrapport 31 mars Åsa Johansson 2016-06-28 Kommunfullmäktige VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 2016.3062 I Kfrev 49/ 2016, Fördjupad granskning - Flyktingmottagande 2016-06-30 Kommunfullmäktiges revisorer VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 2016.3196 I Meddelar inte prövningstillstånd i mål om vård enligt LVU Åsa Johansson Elisabet Smedjegård 2016-07-08 Högsta förvaltningsdomstolen IFOBou MissbrukV MyndutÄoFusFös Adm 2016.3222 I Skrivelse från Migrationsverket om ny lag som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd Åsa Johansson Sidan 1 av 2 98
Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening 2016-07-11 GB-RegionMItt-ExternInformation Vård- och omsorgsnämnden 2016.3245 I Skrivelse från Migrationsverket om ny lag som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd Åsa Johansson 2016-07-12 GB-RegionMItt-ExternInformation IFOBou MissbrukV MyndutÄoFusFös Adm VON 2015/282-700 Information och rapporter 2016 2016.3446 I Överklagat beslut från den 21 mars 2016 - Förvaltningsrätten avslår överklagandet Anna Pierrou 2016-08-09 Förvaltningsrätten i Uppsala IFOBou MissbrukV MyndutÄoFusFös Adm 2016.3480 I Beredande av vård enligt LVM - förvaltningsrätten avskriver målet från vidare handläggning Emelie Thelander 2016-08-11 Förvaltningsrätten i Uppsala IFOBou MissbrukV MyndutÄoFusFös Adm VON 2015/30-752 Omhändertagande, enligt 13 LVM 99 Sidan 2 av 2
- KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 22 juni 2016 Kf 73 Dnr 2016/81 042 Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars 2016 Kommunfullmäktigefullmäktiges beslut Kommunfullmäktige tackar för informationen av Uppföljningsrapport Heby kommun per 31 mars 2016. Kommunfullmäktige konstaterar ett prognostiserat underskott för vård- och omsorgsnämnden om -2 622 tkr. Sammanfattning Uppföljningsrapport per 31 mars 2016, maj 2015 presenteras. Rapporten innehåller resultat för perioden, årsprognos samt analys. Kommunstyrelsen och nämnderna har antagit sina delar av rapporten. Beslutsunderlag Ks 101, 7 juni 2016 Uppföljningsrapport per 31 mar s 2016 Ks 76, 17 maj 2016 Bmn 54, 10 maj 2016 Von 60, 11 maj 2016 Kfn 29, 11 maj 2016 Sbn 34, 12 maj 2016 Ubn 60, 13 maj 2016 Förslag Marie Wilén (C): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Förslagsordning Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner kommunfullmäktige bifaller förslaget. Delges Samtliga nämnder Samtliga förvaltningschefer Hebyfastigheter/Hebygårdar Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 20 100
- KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 22 juni 2016 Kf 69 Dnr 2012/153 001 Reglemente för ersättning till förtroendevalda, revidering Kommunfullmäktiges beslut Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga antas att gälla från och med 1 januari 2015. Med anledning av antagande av OPF-KL antas i reglemente för ersättning av förtroendevalda med tillhörande bilaga. Sammanfattning Heby kommun tillämpar OPF-KL, enligt SKL:s rekommendation. Det finns dock inget separat beslut av kommunfullmäktige i Heby om att anta OPF-KL, utan regelverket gäller genom att kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda hänvisar till det. För formens skull, inte minst när man om flera decennier behöver fastställa villkoren för ett gammalt pensionsintjänande enligt OPF-KL, kan det vara bra med ett särskilt beslut i kommunfullmäktige om att anta OPF-KL. För tydlighetens skull bör man då även göra vissa justeringar av redaktionell karaktär i kommunens ersättningsreglemente för förtroendevalda. Dessa ändringar utgör ingen justering i sak, utan förtydligar bara hur OPF-KL fungerar Personalchef Mats Jällrud presenterar förslaget till reglemente för ersättning till förtroendevalda, revidering. Beslutsunderlag Ks 88, 17 maj 2016 PM, 13 april 2016 PM, 12 april 2016 Förslag till reglemente, 13 april 2016 Bilaga till reglemente Förslag Ordförande ställer kommunstyrelsens förslag mot avslag och finner att kommunfullmäktige bifaller förslaget. Delges Personalchef Samtliga styrelser, nämnder och beredning Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 16 101
Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Reglemente för ersättning till förtroendevalda HebyFS 2016:17 Infördes i författningssamlingen den 28 juni 2016 Kommunfullmäktige beslutade 1 den 22 juni 2016, om följande reglemente. 1 Kf 69/2016. Beslutet ersätter Heby FS 2014:21. 102 1
Innehåll Allmänna bestämmelser... 3 Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna... 3 Ersättningsberättigade sammanträden m m... 3 Arvoden mm... 4 Arvode för sammanträde/förrättning m m... 4 Resor och traktamenten... 4 Barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig ( jfr regler för anställda)... 5 Förtroendevalds med funktionshinder särskilda kostnader... 5 Övriga kostnader... 5 Arbetsgivareavgifter/egenavgifter... 5 Pension och omställning... 6 Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensions- och semesterförmåner... 6 Förlorad arbetsinkomst... 6 Styrkande av förlorad arbetsinkomst... 6 Förlorad semesterförmån... 7 Förlorad pensionsförmån... 7 Övergångsregel... 7 Särskilda arbetsförhållanden m m... 7 Ersättning för vigsel- och partnerskapsförättare respektive begravningsförrättare... 7 Arvoden m.m. för fast arvoderade förtroendevalda... 7 Kommunalråd... 7 Fasta arvoden för övriga förtroendevalda... 8 Vid förhinder att fullgöra uppdraget... 8 Icke ersättningsberättigade uppgifter för fast arvoderade... 9 Gemensamma bestämmelser... 9 Begäran om ersättning... 9 Utbetalning... 10 Uppdrag utanför kommunorganisationen... 10 Tillämpning och tolkningsföreträde... 10 2 103
Allmänna bestämmelser Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna 1 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda enligt kommunallagen (KL) 4 kap 1, d v s ledamöter, ersättare och insynsrepresentanter i kommunfullmäktige kommunfullmäktiges beredningar kommunstyrelsen nämnder samt för revisorerna Den som deltar i utredningskommittéer, projekt- och arbetsgrupper beslutade av ovanstående organ, räknas som förtroendevald. Kommunens helägda bolag rekommenderas att vid bolagsstämma anta detta reglemente för ersättning till förtroendevalda med tillämpningsföreskrifter. Detta gäller dock inte pensions- och omställningsbestämmelserna PBF och OPF-KL, som endast gäller förtroendevalda enligt kommunallagen 4 kap 1. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid gäller endast 5-10, 17-18, 21 i tillämpliga delar samt 22-23. Kommunstyrelsen utgör pensionsmyndighet. 2 Med kommunala organ menas kommunfullmäktige, fullmäktiges beredningar, kommunstyrelse, nämnder, kommunstyrelsens och nämndernas utskott, och helägda kommunala bolag. Ersättningsberättigade sammanträden m m 3 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till följande ersättningar: - arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) - för resor och traktamenten (enligt 5) - för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) - för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) - för övriga kostnader (enligt 8) - för arbetsgivaravgifter/egenavgifter (enligt 9) - för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) - för förlorad semesterförmån (enligt 14) - för förlorad pensionsförmån (enligt 15) - för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) vid a. Sammanträde med kommunfullmäktige, kommunfullmäktiges beredningar, kommunstyrelse, nämnder, kommunstyrelsens och nämndernas presidier och utskott, bolagsstyrelser och revisorerna. b. Förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen. c. Presidiemöte i fullmäktige och fullmäktiges utskott. 104 3
d. Partigruppsmöten som hålls med anledning av och i direkt anslutning till sammanträde. e. Protokollsskrivning För ersättning enligt punkterna f - n nedan krävs särskilt uppdrag av fullmäktige, beredningar, kommunstyrelse, nämnd, kommunstyrelsens och nämndernas utskott eller bolagsstyrelse genom protokollfört beslut eller av ordföranden genom delegationsbeslut. Vid situationer då det föreligger tidsbrist och uppdraget gäller en ordförande, kan vice ordförande fatta beslut. I undantagsfall kan uppdraget godkännas i efterhand genom protokollfört beslut. f. Sammanträde med utredningskommitté, projektgrupp och arbetsgrupp. g. Protokollsjustering då särskild tid och plats bestäms för det. h. Uppdrag som kontaktperson eller annat uppdrag för kommunens räkning till vilken särskild kallelse utfärdats och som beviljats i samråd med ordföranden. i. Konferens, informationsmöte, studiebesök, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Uppdragen återrapporteras snarast till uppdragsgivaren. j. Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde tillhör. k. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som handlar om den egna beredningens/styrelsens/nämndens ansvarsområde. l. Besiktning och inspektion. m. Överläggning med utomstående myndighet eller organisation. n. Fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag. Arvoden mm Arvode för sammanträde/förrättning m m 4 Förtroendevalda (enligt 1) har rätt till ersättning för deltagande i sammanträde/förrättning (enligt 3) med följande belopp för sammanträde/förrättning på högst fyra timmar utgår ersättning med 1,1 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor för sammanträde/förrättning på mellan fyra och åtta timmar utgår ersättning med 1,7 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor för sammanträde/förrättning längre än åtta timmar utgår ersättning med 1,9 % av gällande prisbasbelopp avrundat till närmaste tiotal kronor gruppmöten på högst två timmar i anslutning till sammanträdet räknas in i sammanträdestiden för protokollsjustering, då särskild tid och plats bestäms för det, utgår ersättning med 0,60 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Resor och traktamenten 5 Riktlinjer för trafiksäkerhet och resor (HebyFS 2006:27) ska beaktas för att främja såväl säkerhet som miljö vid resor. 4 105
Ersättning för resor med egen bil utgår om resvägen från bostaden till sammanträde eller förrättning överstiger 5 km enkel resa. Sådan reseersättning utgår för sammanträde och förrättning som berättigar till arvode. Därutöver utgår reseersättning för resa för att justera protokoll i kommunala organ. Kostnad för resor till och från sammanträde/förrättning ersätts enligt grunderna i gällande kommunalt reseavtal. Kostnader för kost och logi i samband med förrättning utanför kommunen utgår i enlighet med bestämmelser i gällande kommunalt traktamentesavtal. Barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig ( jfr regler för anställda) 6 Ersättning ges för styrkt kostnad, som uppkommit till följd av förtroendevalds deltagande vid sammanträde/förrättning, för vård och tillsyn av barn som bor i den förtroendevaldes familj och som inte fyllt 13 år. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av medlem inom den egna familjen och inte heller för tid då barnet/barnen vistas inom förskolan. Ersättning utgår per timme med 0,3 % av gällande prisbasbelopp utjämnat till närmast tiotal kronor. Ersättning ges för styrkt kostnad, som uppkommit till följd av förtroendevalds deltagande vid sammanträde/förrättning, för vård av nära anhörig. Ersättning betalas inte för vård som utförs av medlem inom den egna familjen. Ersättning utgår per timme med 0,3% av gällande prisbasbelopp utjämnat till närmast tiotal kronor. Förtroendevalds med funktionshinder särskilda kostnader 7 Ersättning utbetalas till förtroendevald med funktionshinder för faktiska, styrkta kostnader som uppkommer till följd av deltagande i sammanträde/förrättning och som inte berättigar till annan ersättning eller bekostas av annan. Här ingår utgifter för resor, ledsagare, tolk, etc. Kostnader för nödvändig utrustning, till exempel datorstöd för inläsning och uppläsning av handlingar, ersätts till skälig kostnad, efter beslut av personalutskottet. Beslut skall fattas i samråd med berörd förtroendevald. Övriga kostnader 8 För andra kostnader än för resor och traktamenten, för barntillsyn och för kostnad för vård av nära anhörig samt för förtroendevald med funktionshinder särskilda kostnader betalas ersättning, om den förtroendevalde kan påvisa att särskilda skäl för dessa kostnader föreligger. Personalutskottet fattar beslut i dessa frågor. Arbetsgivareavgifter/egenavgifter 9 Kommunen erlägger lagstadgad arbetsgivaravgift/egenavgift för utbetalda arvoden, ersättningar för förlorad arbetsförtjänst och förlorad pensionsförmån. Arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst samt förlorad pensionsförmån skall redovisas som inkomst av tjänst. 106 5
Pension och omställning 10 Förtroendevalda som före valet 2014 tillträtt ett uppdrag om minst 40 % av heltid omfattas av pensionsbestämmelserna PBF, medan övriga förtroendevalda omfattas av pensions- och omställningsbestämmelserna OPF-KL, med de begränsningar som anges i respektive regelverk. Förtroendevalda som omfattas av PBF tjänar in pensionsrätt för ålderspension samt visstidspension/avgångsersättning vid avgång från uppdraget före fyllda 65. Regelverket innehåller även sjuk- och efterlevandeförmåner. För förtroendevalda som omfattas av OPF-KL gör kommunen avsättning till en pensionsbehållning, förutsatt att det tillgodoräknade årsbeloppet överstiger 1,5 % av aktuellt inkomstbasbelopp, och för förtroendevalda vars uppdrag sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid finns även omställningsersättning samt sjuk- och efterlevandeförmåner. Ersättning för förlorad arbetsinkomst samt för förlorade pensionsoch semesterförmåner Förlorad arbetsinkomst 11 Vid deltagande i sammanträde eller förrättning utgår ersättning till förtroendevald för förlorad arbetsinkomst. Den maximala ersättningsnivån för förlorad arbetsförtjänst per dag är 4,0% av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. För anställda utgår ersättning för faktisk förlorad arbetsförtjänst. För egenföretagare utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst beräknad per dag utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt nedan, delat med 220. Maximal ersättning per timme är dagsbeloppet dividerat med 8. Styrkande av förlorad arbetsinkomst Årligen eller vid förändrad inkomst 12 För förtroendevald som har en anställning krävs intyg från arbetsgivare eller kopia av lönebesked som visar aktuell lönenivå. Intyget ska visa om semesterförmånen påverkas. Intyg lämnas in årligen eller så snart en ändring av lönenivån gjorts. För förtroendevald som är egen företagare krävs att företagets identitet ska styrkas genom uppvisande av F-skattesedel. Ersättning beräknas utifrån taxerad inkomst av näringsverksamhet enligt senast fastställda taxering. Inkomsten av näringsverksamhet skall justeras med den förändring av periodiseringsfonder som gjorts det aktuella året samt utnyttjade förlustavdrag från tidigare år. Uppgiften lämnas varje år till ansvarig tjänsteman på kommunens lönekontor. Om den aktuella inkomsten kraftigt avviker från föregående år, får den förtroendevalde lämna skriftlig motivering om detta och kommunstyrelsens personalutskott får besluta om ersättningsnivån. Vid varje begäran om ersättning 13 Förtroendevald som begär ersättning för förlorad arbetsinkomst i samband med sammanträde eller förrättning, ska med sin signatur på tjänstgöringsrapporten intyga omfattningen av arbetstidsbortfallet. Notering ska också göras huruvida den förtroendevalde skulle ha förvärvsarbetat under den aktuella tiden eller inte eller om den förtroendevalde till följd av skiftarbete eller liknande har varit tvungen att avstå från arbetspass för att delta i sammanträde eller förrättning. 6 107
För den händelse begärd ersättning för arbetstidsbortfall överstiger mötestiden med kringtid, ska orsaken till detta noteras. Skälig restid till och från arbetsplatsen ska inräknas i arbetstidsbortfall. Förlorad semesterförmån 14 Ersättning för styrkt förlorad semesterförmån ingår i ersättningen för förlorad arbetsförtjänst. Förlorad pensionsförmån 15 För schablonmässig ersättning för förlorad pensionsförmån avsätter kommunen 4,5 procent på förlorad arbetsinkomst. Belopp som blir 1 procent av innevarande års inkomstbasbelopp (IBB) eller lägre betalas ut direkt. Ingen utbetalning sker vid belopp under 100 kronor. Övergångsregel 15 a Till förtroendevald som kan styrka förlorad pensionsförmån under uppdragstid som ligger före införandet av schablonbelopp 2009 utges ersättning enligt tidigare regler om ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättning ges först efter att den förtroendevalde har gått i pension. Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån innan införandet av schablonbelopp ska ske inom två år från och med pensionsdagen. Särskilda arbetsförhållanden m m 16 Rätten till ersättning för förlorad arbetsinkomst omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider såsom skifttjänstgöring eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt, när det inte kan anses skäligt att den förtroendevalda kan fullgöra sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträde/förrättning. Ersättning för vigsel- och partnerskapsförättare respektive begravningsförrättare 17 För borgerlig vigsel och förrättning av partnerskap av kommuninvånare, förrättad av kommunal vigselförrättare, utgår ersättning för resa inom kommunen i samband med förrättad vigsel. (Arvode utgår från länsstyrelsen). För borgerlig begravning av kommuninvånare, förrättad av kommunal begravningsförrättare, utgår arvode (enligt 4) för sammanträde/förrättning på högst fyra timmar samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst (enligt 11). Ersättning utgår för resa inom kommunen i samband med förrättad begravning. Arvoden m.m. för fast arvoderade förtroendevalda Kommunalråd 18 Kommunstyrelsens ordförandes arvode uppgår till 75 % av aktuellt riksdagsmannaarvode. Eventuell förändring skall regleras per det datum som gäller för förändring av riksdagsmannaarvodet. Uppdraget som kommunstyrelsens ordförande omfattar heltid. Månadsarvodet utbetalas under samtliga av årets månader. 108 7
Kommunalråd äger inte uppbära annat kommunalt arvode än som här angivits, ej heller sammanträdes- eller förrättningsarvode. Dock äger kommunalråd rätt att uppbära kommunalt arvode för sammanträde med kommunfullmäktige. Beträffande semester och sjukledighet tillämpas samma regler som för anställda i kommunen, dvs gällande AB (allmänna bestämmelser). Fasta arvoden för övriga förtroendevalda 19 Fasta arvoden utgår med de nivåer som anges i bilaga. Om en förtroendevald innehar flera uppdrag som tillsammans ger en ersättningsnivå över 100 % av kommunalrådets arvode, utgår dock högst 100 %. Fast arvoderad förtroendevald har rätt till ersättning vid sammanträde/förrättning mm (enligt 4)när det gäller annat kommunalt organ än det han/hon har fast arvode för. Fast arvoderad förtroendevald har inte rätt till sammanträdesersättning, förrättningsarvode eller förlorad arbetsinkomst för följande uppgifter: a. Ordförandens genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan i anledning av fullmäktige-, berednings-, kommunstyrelse-, nämnds- och bolagsstyrelses sammanträde. b. Arbete med att följa och följa upp det politiska organets uppgifter enligt arbetsordning, reglementen och instruktioner. c. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområden. d. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan kommunalt anställd i anledning av besiktning, förrättning eller dylikt inom kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. e. Besök på förvaltning för information, utanordning eller påskrift av handling samt justering av protokoll. f. Deltagande i kurser och konferenser. g. Kontakter med medborgare i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. h. Utövande av delegationsbeslut. i. All överläggning med företrädare för andra kommunala organ än det som det fasta arvodet avser. j. Restid i anledning av ovanstående åtgärder. Vid förhinder att fullgöra uppdraget 20 Om fast arvoderad förtroendevald, med undantag av kommunalrådet, är förhindrad att fullgöra uppdraget under en tid överstigande två månader, ska arvodet reduceras i motsvarande grad. Fast arvode ska då i stället utges till den förtroendevalde som fullgör uppdraget. 8 109
Icke ersättningsberättigade uppgifter för fast arvoderade 21 Förtroendevald med fast arvode har varken rätt till ersättning i form av sammanträdes-/förrättningsarvode eller förlorad arbetsförtjänst för nedan angivna uppgifter: a. Ordförandens genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan i anledning av fullmäktige-, berednings-, kommunstyrelse-, nämnds- och bolagsstyrelses sammanträde. b. Arbete med att följa och följa upp det politiska organets uppgifter enligt arbetsordning, reglementen och instruktioner. c. Överläggning med kommunalt anställd i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområden. d. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan kommunalt anställd i anledning av besiktning, förrättning eller dylikt inom kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. e. Besök på förvaltning för information, utanordning eller påskrift av handling samt justering av protokoll. f. Deltagande i kurser och konferenser. g. Kontakter med medborgare i frågor som rör kommunfullmäktiges, berednings, kommunstyrelsens, nämnds eller bolagsstyrelses ansvarsområde. h. Utövande av delegationsbeslut. i. All överläggning med företrädare för andra kommunala organ än det som det fasta arvodet avser. j. Restid i anledning av ovanstående åtgärder. k. Sammanträden med det politiska organ som det fasta arvodet avser. Gemensamma bestämmelser Begäran om ersättning 22 För att få nedanstående ersättningar ska den förtroendevalde styrka inkomstbortfall eller kostnader: - arvode för sammanträde/förrättning mm (enligt 4) - ersättning för resor och traktamenten (enligt 5) - ersättning för barntillsyn och kostnad för vård av nära anhörig (enligt 6) - ersättning för funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader (enligt 7) - ersättning för övriga kostnader (enligt 8) - ersättning för förlorad arbetsinkomst (enligt 11) - ersättning för förlorad semesterförmån (enligt 14) - ersättning för särskilda arbetsförhållanden (enligt 16) Ersättning utgår endast för sammanträde/förrättning som skett på arbetstid och som medfört förlorad arbetsinkomst med undantag av ersättning vid särskilda arbetsförhållanden. 110 9
Utbetalning 23 Fast arvode utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad. Övriga arvoden/ersättningar utbetalas månadsvis i efterskott. Yrkande om ersättning i övrigt enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom ett år från dagen för sammanträde/förrättning till vilken kostnaden hänför sig. Uppdrag utanför kommunorganisationen 24 För uppdrag som kommunens representant i organisationer och föreningar utanför kommunen, utgår arvode och ersättningar enligt detta reglemente, förutsatt att uppdraget beslutats av kommunala organ. Ersättning utgår ej om föreningen eller organisationen utbetalar ersättning. Tillämpning och tolkningsföreträde 25 Vid oenighet om tillämpningen av detta reglemente har kommunfullmäktiges presidium tolkningsföreträde. Detta reglemente träder i kraft den 28 juni 2016. Annika Krispinsson Ordförande i kommunfullmäktige Karin Eljansbo Administrativ chef 10 111
112
113
114
115
116
Bfd22 141107 1 (4) Regionkansli Mitt Skrivelse 2016-07-11 Diarienummer 4.2.1-2016-107424 Mottagare enligt sändlista Ny lag begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd Den 21 juni fattade riksdagen beslut om att under tre år begränsa möjligheten för skyddsbehövande att få uppehållstillstånd och familjeåterförening. Likaså möter de som redan har uppehållstillstånd och medborgarskap nya krav på försörjning när en relation är anledningen till att man vill flytta till Sverige. Lagen träder i kraft den 20 juli 2016. Vi vill med detta brev informera er om vad den nya lagen innebär. Vi hoppas att informationen kan vara ett stöd för era medarbetare i kontakt med människor som berörs av lagändringarna. Sprid gärna informationen i era organisationer. Lagändringen påverkar inte enbart nya asylsökande utan även en stor del av de som redan har sökt asyl i Sverige och väntar på beslut. Även de som har permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap och vars anhöriga söker uppehållstillstånd baserat på relationen påverkas. Tidsbegränsade uppehållstillstånd för skyddsbehövande Den nya lagen, som träder i kraft den 20 juli, innebär att den som är i behov av skydd får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Den som bedöms vara flykting får ett uppehållstillstånd som gäller i tre år. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får ett tillstånd för 13 månader. Om personen fortfarande har skyddsskäl när uppehållstillståndet går ut, kan hen ansöka om ett förlängt uppehållstillstånd och de får vid förlängningen ett tillstånd som gäller i två år. Om personen kan försörja sig kan hen få ett permanent uppehållstillstånd redan efter första tillståndsperioden. Ensamkommande barn och familjer med barn under 18 år som bedöms vara i behov av skydd omfattas inte av lagen om de sökte asyl senast 24 november 2015. Migrationsverket Region Mitt, Regionkansli Mitt Besöksadress Bangårdsgatan 7 Postadress Box 1323, 751 43 Uppsala Telefon 0771-235 235 Telefax 018-130822 E-post regionmitt-externinformation@migrationsverket.se Webbplats www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 117