Linköpings Universitet

Relevanta dokument
Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Fyll, fest og akademisk dannelse

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Studentundersökningen 2017

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

Resultaten i sammanfattning

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Studenter och alkohol

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

fakta om alkohol och hälsa

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Alkoholpreventivt utvecklingsarbete på fyra högskolor

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Skolelevers drogvanor 2007

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

Avdelning för hälsofrämjande -

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvaneundersökning 2016

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Alkohol - Är du i riskzonen utan att veta om det?

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Studenthälsouppdraget

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Mer tillåtande attityd till alkohol

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

Tidiga interventioner

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Drogvaneundersökning 2018

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

motiverande samtal (MI)

Tidiga interventioner

Folkhälsoråd Askim-Frölunda-Högsbo

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning 2016

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Transkript:

Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 3 VT211 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 211 Sida 1 av 16

Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde VT211. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 16

Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 266 studerande på Termin 3 under VT211 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 72 studenter, 49 kvinnor och 23 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 27.7. Av alla svar genomfördes 72 på svenska och på engelska. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Hälsouniversitetet 1. 68.6 Totalt 1. 68.6 Åldrar Könsfördelning 7 8 11 32 68 74 18-2 21-26-3 31+ Kvinnor Män Sida 3 av 16

2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 16

Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (49) 5 Hälsouniversitetet (49) 5 Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (23) 4 3 2 1 Hälsouniversitetet (23) Sida 5 av 16

Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (49) 1 5 Ensam utan barn () Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (2) Sambo/gift med barn (4) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (23) 1 5 Ensam utan barn (14) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (2) Sida 6 av 16

Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (49) 7 6 5 4 3 2 1 Hälsouniversitetet (49) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (23) 4 35 3 2 15 1 5 Hälsouniversitetet (23) Sida 7 av 16

Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (49) 1 5 Ensam utan barn () Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (2) Sambo/gift med barn (4) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (23) 1 5 Ensam utan barn (14) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (7) Sambo/gift med barn (2) Sida 8 av 16

3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1, - 1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 61.22 12.24 14.29 4.8 8.16. Män 39.13 8.7 17.39 8.7 4.35 21.74 Totalt Kvinnor 61.22 12.24 14.29 4.8 8.16. Män 39.13 8.7 17.39 8.7 4.35 21.74 Sida 9 av 16

4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning 35 3 2 15 1 5 Mina studier Min ekonomi Min relation till familj och vänner Jag hamnat i situationer jag ångrat Jag har haft sex som jag har ångrat Min psykiska hälsa Jag har skadat mig fysiskt Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld Min sömn Kvinnor Män Sida 1 av 16

5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män 1 5 Jag har inte funderat på att minska Jag har funderat på att minska, men funderar in... Jag funderar på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt att minska, men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män 1 5 Jag har inte funderat på att minska Jag har funderat på att minska, men funderar in... Jag funderar på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt att minska, men misslyckats Sida 11 av 16

6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor 5 Mycket mer Något mer Ungefär lika mycket Något mindre Mycket mindre Vet Ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män 5 Mycket mer Något mer Ungefär lika mycket Något mindre Mycket mindre Vet Ej Sida 12 av 16

Appendix Tabeller Sida 13 av 16

Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Hälsouniversitetet Kvinnor 49 89.8 8.16 2.4 Män 23 47.83 39.13 13.4 Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 88. 8. 4. Män 14 35.71 5. 14.29 Ensam med barn Kvinnor 1... Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 2 9. 1.. Män 7 57.14 28.57 14.29 Gift/sambo med barn Kvinnor 4 1... Män 2 1... Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Veckokonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inte funderat på att minska Låg risk 36 97.3 9 81.82 45 93. Ökad risk 1 2.7 1 9.9 2 4.17 Riskfylld. 1 9.9 1 2.8 Jag har funderat på att minska, men funderar Låg risk 2 66.67 1 2. 3 37.5 inte just nu Ökad risk. 2 4. 2. Riskfylld 1 33.33 2 4. 3 37.5 Jag funderar på hur jag ska minska Låg risk... Ökad risk 1 1. 2 1. 3 1. Riskfylld... Jag har börjat minska Låg risk 6. 1. 7 58.33 Ökad risk 2. 3. 5 41.67 Riskfylld... Jag har försökt att minska, men misslyckats Låg risk... Ökad risk. 1 1. 1 5. Riskfylld... Sida 14 av 16

Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Hälsouniversitetet Kvinnor 49 69.39 22.45 8.16 Män 23 39.13 26.9 34.78 Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 68. 2. 12. Män 14 21.43 42.86 35.71 Ensam med barn Kvinnor 1... Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 2 65. 3. 5. Män 7 57.14. 42.86 Gift/sambo med barn Kvinnor 4 1... Män 2 1... Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Intensivkonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inte funderat på att minska Låg risk 29 78.38 8 72.73 37 77.8 Ökad risk 7 18.92 1 9.9 8 16.67 Riskfylld 1 2.7 2 18.18 3 6. Jag har funderat på att minska, men funderar Låg risk... inte just nu Ökad risk 2 66.67 2 4. 4 5. Riskfylld 1 33.33 3 6. 4 5. Jag funderar på hur jag ska minska Låg risk... Ökad risk. 1 5. 1 33.33 Riskfylld 1 1. 1 5. 2 66.67 Jag har börjat minska Låg risk 5 62.5 1. 6 5. Ökad risk 2. 2 5. 4 33.33 Riskfylld 1 12.5 1. 2 16.67 Jag har försökt att minska, men misslyckats Låg risk... Ökad risk... Riskfylld. 1 1. 1 5. Sida 15 av 16

Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre 32.73.. Något mindre 23.64 15.38. Ungefär lika mycket 36.36 38.46. Något mer. 46.15. Mycket mer... Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Hälsouniversitetet Kvinnor 61.22 12.24 14.29 4.8 8.16. Män 39.13 8.7 17.39 8.7 4.35 21.74 Totalt Kvinnor 61.22 12.24 14.29 4.8 8.16. Män 39.13 8.7 17.39 8.7 4.35 21.74 Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Mina studier Kvinnor 2.4 Män 4.35 Min ekonomi Kvinnor 1.2 Män 26.9 Min relation till familj och vänner Kvinnor. Män 4.35 Jag har haft sex som jag har ångrat Kvinnor 4.8 Män 4.35 Jag hamnat i situationer jag ångrat Kvinnor 6.12 Män 34.78 Min psykiska hälsa Kvinnor 2.4 Män 8.7 Jag har skadat mig fysiskt Kvinnor 2.4 Män 21.74 Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld Kvinnor. Män 4.35 Min sömn Kvinnor 16.33 Män 17.39 Nej, inga Kvinnor 73.47 Män 39.13 Sida 16 av 16