Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skriften Belysningsguiden modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler. Belysningsguiden Modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler Belysning står för så mycket som en tredjedel av de offentliga lokalernas elanvändning. En förklaring till den höga andelen är att belysningsarmaturen ofta är minst 20 år gammal. Men det här går att förändra och förbättra, för under de senaste decennierna har utvecklingen mot energieffektivare produkter för belysning varit enorm. En anläggning som byggs idag med modern teknik förbrukar bara 20 25 procent av vad motsvarande belysning gjorde för 25 år sedan. I skriften Belysningsguiden modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler ges en bred information om effektiv belysningsteknik och ett antal goda exempel på belysningslösningar. Genom modern effektiv belysning kan elförbrukningen minska väsentligt. Det innebär sänkta elkostnader, men också positiva miljöeffekter. Elmarknaden är idag global och hög elförbrukning hos oss innebär ökade utsläpp från exempelvis koleldade kraftverk i Mellaneuropa. En allmän minskning av energikonsumtionen är dessutom nödvändig för att nå uppsatta miljömål. Hur kan vi minska elanvändningen till belysning och samtidigt behålla en hög kvalitet på belysningen? Ofta sker åtgärder för att spara el i belysningen inte medvetet utan initieras av andra åtgärder som att lokalen ska användas till annan verksamhet eller att belysningen är så nedgången att den börjar blir en person- eller brandfara. Genom att bli medveten om de besparingar man kan göra och att se till att rätt belysning används för rätt ändamål skapas vinster både för ekonomi, miljö och arbetsmiljö. För att fullt ut utnyttja de möjligheter till besparingar som finns i befintlig belysning, behövs någon form att arbetsplan. Det är också lämpligt att det finns en person med ett övergripande ansvar. Ges inte arbetet tillräcklig prioritet är det stor risk att inget händer och att de åtgärder som eventuellt genomförs kommer att styras av andra faktorer än att spara energi och få till en bra belysning. Hur arbetar man systematiskt med att minska energiförbrukningen för belysning? När man beslutat att inleda ett systematiskt arbete med att minska energiförbrukningen för belysning kan detta lämpligen ske i följande steg: 1
Inventering Analys Prioritering Planering Upphandlings- och genomförandeplan Uppföljning Givetvis går de olika punkterna in i varandra. Exempelvis behövs någon form av planering för att man ska kunna kostnadsberäkna och prioritera. Om de personella resurserna inte räcker till eller om man anser att den egna kompetensen är för låg, bör man inte tveka att anlita någon extern kraft, till exempel elkonsult, belysningskonsult eller energikonsult. Nedan beskrivs de olika delarna i det systematiska arbetet mer ingående: Inventeringen Inventeringen har till syfte att hitta de projekt som är lämpliga för en djupare analys. Kriterier för detta kan vara: Belysningen är gammal och nedsliten och behöver bytas ut. Belysningen uppfyller inte dagens standard för bra belysning. Belysningen är acceptabel men den förbrukar onödigt mycket energi. Fastighetsskötare och arbetsmiljöansvariga är som regel ganska medvetna om vilka anläggningar som, på grund av ålder och slitage, är i behov av ombyggnad och utbyte. Inventeringen bör därför innehålla ett samtal med fastighetsskötare, arbetsledare och skyddspersonal. Inte minst skyddspersonalen brukar ha bra kunskap om var belysningen är bristfällig. Fastighetsansvarig har säkert också en god bild över fastighetsbeståndet, olika fastigheters ålder och vilka åtgärder som vidtagits tidigare. Det gäller att hitta objekten med så liten insats som möjligt. I osäkra och tveksamma fall får man göra en besiktning. Tecken på omodern belysning kan vara gamla typer av bländskydd och raster. Belysning som är mer än 20 år har ofta plastskivor som täcker ljusöppningen eller fyrkantraster av plast eller plåt. Oftast saknar armaturerna reflektorer eller så används vitmålad plåt som reflektorer. Kontrollera också hur smutsiga armaturerna är. Har lacken och plastdetaljer gulnat och är smuts fastbränd i lacken är detta ett tecken på att något behöver göras. Även om armaturerna fungerar kan de elektriska komponenterna vara slitna. Här kan det krävas fackkunskap för att göra bedömningar. Exempel på elektriska komponenter som kan vara defekta är reaktorer som överhettats och blivit bruna, plastledningar som torkat så att isoleringen kan lossna, lamphållare som kärvar när man ska byta lysrör samt lamphållare av bakelit som är brända på grund av överhettning. Gamla 38 mm lysrör är en indikation på att belysningen är gammal, föråldrad och använder otidsenlig teknik. Även belysningsarmaturer har en livslängd. För att hitta de anläggningar där belysningen inte uppfyller dagens krav måste man göra en belysningsteknisk bedömning. Den kan ske visuellt eller genom mätning. Visuell utvärdering innebär att man på ett systematiskt sätt med hjälp av synsinnet bedömer belysningen. Detta kan verka subjektivt men ger förvånansvärt lika resultat mellan olika besiktningspersoner och dessutom hittar man som regel fler brister än när man mäter. För att mäta behöver man dels en norm och dels ett instrument. Normen för arbetsplatser är Svensk standard 12464-1 eller boken Ljus och Rum. Mätaren kan vara en luxmeter eller luminansmeter. Vanligtvis klarar man sig med en luxmeter. Bra och tillförlitliga luxmetrar finns att köpa för strax under 3 000 kr. Ett alternativ är att hyra eller låna mätinstrument från exempelvis företagshälsovården. Vid ljusmätningen bör man både kontrollera allmänbelysningen i lokalen och arbetsbelysningen inom själva arbetsområdet. Man bör också bedöma belysningens jämnhet. Inom arbetsområdet ska belysningen vara jämn medan man kan acceptera större variation i lokalen. Delar av en arbetslokal ska dock inte upplevas som mörka. Vid mätningen ska man eliminera inverkan från dagsljus. För att 2
kunna bedöma resultatet från mätning måste man ha en uppfattning om när man senast bytte ljuskällor och gjorde rent. Ett dåligt resultat kan bero på att ljuskällorna är gamla och armaturerna smutsiga. Lösningen kan då vara underhåll. Är anläggningen istället nyligen underhållen och mätvärdet på gränsen till att underkännas är detta ett tecken på att den är otillräcklig och behöver förbättras. För dokumentation av både mätning och visuell utvärdering behövs något slags protokoll. I sin enklaste form kan detta bestå av en tabell där man anger vilken lokal som har besiktigats, en kolumn för belysningsstyrkans värde, uppmätt och enligt norm, samt ett fält för anteckningar. Att dokumentera anläggningen med ett digitalt foto är också ett bra stöd för minnet. På Ljuskulturs webbplats www.ljuskultur.se finns blanketter och checklistor som kan användas som stöd vid energi- och belysningsbesiktningar. Analysen Analysen går ut på att bedöma de projekt som hittats och undersöka vilka av dessa man ska gå vidare med. Ett bra incitament på detta är att beräkna den installerade effekten och jämföra den med nyckeltal. Ta reda på hur många ljuskällor det finns och vilken effekt dessa har. När den totala effekten är beräknad divideras den med den belysta golvytan. Jämför sedan med nedanstående tabell eller liknande. Andra projekt som bör tas fram är sådana där befintlig belysning inte uppfyller dagens krav. Lokal Belysningsstyrka lux Installerad effekt W/kvm Trapphus 150 200 5 8 Korridor D 200, N 50 8 Kulvert D 100, N 20 4 Cellkontor 200/500 7-10 Storrumskontor 300/500 8-12 Skolsal 300-500 8-12 Arkiv 200 5 Äldreboende, dagrum 200 8-10 Matsalar 200 8-12 Väntrum patienter 200 8 Undersöknings- och behandlingsrum 500 15 Laboratorier 500 12-15 Verkstäder 300-500 2,5 W/100 lux Sporthallar 300-500 2,5 W/100 lux P-garage 75 2 Prioriteringen Prioriteringen handlar om att rangordna projekten efter angelägenhetsgrad. Förslagsvis kan de delas in i tre grupper: Projekt som bör åtgärdas omgående. Projekt som det är önskvärt att åtgärda snarast. Projekt som kan vänta något eller några år. En prioriteringslista ger dessutom indikationer på vad man har att vänta i form av framtida åtgärder och underhåll. De kommer inte som överraskningar och man får en god bild av nödvändigt underhåll och investeringar. Till gruppen Projekt som bör åtgärdas omgående hör de som är lönsamma att åtgärda eller har säkerhetsbrister till exempel risk för brand, elolycka eller utgör arbetsmiljöproblem. Åtgärder som kan vidtas utan särskilt stora kostna- 3
der bör också ges hög prioritet. Det kan gälla utbyte av glödljus eller installation av närvarostyrning. Uppfyller belysningen inte rekommendationerna eller om driftkostnaden kan sänkas påtagligt även om återbetalningstiden är lång, bör projekten åtgärdas snarast. Prioriteringen av energi- och belysningsprojekten måste självfallet samordnas med andra åtgärder. Det kan gälla allmän upprustning och uppfräschning av lokaler, ombyggnad av ventilation, reparation av skador med mera. Genom samordning blir kostnaderna oftast lägre. Givetvis påverkar tillgången på pengar hur snabbt projekten kan genomföras. I vissa fall har åtgärder kunnat genomföras med extern finansiering som exempelvis leasing. Upphandling och genomförande Normalt finns färdiga rutiner för upphandling och genomförande. När det gäller projekteringen kan man antingen ta fram en kravspecifikation och låta entreprenören utforma ett förslag eller så låter man en konsult upprätta erforderliga handlingar. Ett alternativ är att anlita en duktig ljus- eller elkonsult som är med och bedömer de förslag man får in. Denna konsult kan sedan finnas med som kontrollant under projektens genomförande. Redan i ett tidigt skede skulle konsulten ta fram kravspecifikationer och delta i inventeringen. Uppföljning Uppföljning är viktig av flera skäl. För det första gäller det att kontrollera att man fått det man beställt. Inte mindre viktigt är att kontrollera att åtgärderna ger avsett resultat. Fungerar anläggningen som det var tänkt, uppnås planerat belysningsresultat och.förväntad energibesparing? Fungerar styrningen så att brukarna är nöjda, har det uppstått några problem av annat slag etc? Samtal med brukarna kan ge värdefull information. Mätningar kan behöva genomföras för att kontrollera att planerat resultat uppnåtts. I sådana fall bör man även ha gjort mätningar före så att man har referensvärden. Slutligen ger uppföljningen värdefull återkoppling och erfarenhet. Vad fungerar bra respektive mindre bra? Vilken ny teknik inom belysning är bra att känna till? Utvecklingen inom belysning har varit enorm de senaste 20 åren. Det har framställts nya och bättre ljuskällor, effektivare armaturer och belysningssystem samt styrsystem för bättre energiutnyttjande. Idag kan man åstadkomma lika bra eller bättre belysning som för 20 30 år sedan, men med bara 20 procent av energiförbrukningen. En grundregel när det gäller belysning är att ljuskällan ska vara effektiv, ge god kvalitet på ljuset och vara ekonomisk. Vad är viktigt att tänka på vid energibesparing av utomhusbelysning? Belysning utomhus kännetecknas av långa brinntider. Offentlig utomhusbelysning har ofta brinntider på nästan 4 000 timmar per år. Åtgärder för energibesparing får därför stor genomslagskraft och betalar sig snabbt. Den offentliga utomhusbelysningen kan delas upp i: belysning för trafik och fotgängare belysning på offentliga byggnader fasadbelysning och offentlig utsmyckning idrottsanläggningar utomhusbelysning i bostadsområden. Offentlig belysning för trafik och fotgängare Under senare år har det skett ett nytänkande när det gäller offentlig belysning. Förr utformades belysningen främst med tanke på trafikens behov och säkerhet. Idag fokuserar man istället på fotgängarna och menar att bilarna har sin egen belysning. Gaturummet ska upp- 4
levas som positivt av fotgängarna, de ska känna sig trygga och inte utsättas för trafikfaror och kriminalitet. Idag anses det viktigt att fotgängare kan känna igen och bedöma människor de möter. Det är också viktigt att man som fotgängare upplever miljön som positiv utan mörka och otrevliga partier när man rör sig ute från plats till plats. Detta har inneburit att belysningen görs mer vertikal. Fasader och grönska belyses liksom människor. Belysningens kvantitet minskar men kvaliteten ökar. Den högt placerade trafikbelysningen ersätts med en lägre och mer intim belysning. Nya ljuskällor med behagligare ljus och bättre färgåtergivning används. Där det tidigare suttit två starka lampor över körbanan finns nu bara en. Istället har man förbättrat belysningen på trottoarer, gångvägar och i parker. I samband med att belysningen förändras finns stora möjligheter till energieffektivisering. När det gäller energieffektivisering av trafikbelysning är det i huvudsak byte från armaturer för kvicksilverlampor till armaturer för högtrycksnatriumlampor som görs. Besparingen uppgår till mellan 40 och 60 procent beroende på lampeffekter. Nackdelen är att färgåtergivningen försämras och att man får ett gult ljus. Vissa personer upplever dock det gula ljuset som varmare och behagligare än kvicksilverlampornas vita ljus. Många kommuner har idag löpande investeringsprogram där de successivt byter ut kvicksilverlampor mot högtrycksnatriumlampor. Vill man både spara energi och förbättra ljusets kvalitet kan man välja metallhalogenlampor. De ger dock inte samma kostnadsbesparing eftersom de inte är fullt lika effektiva som högtrycksnatriumlampor. Dessutom har de kortare livslängd och är dyrare. Det finns också nyare kvicksilverlampor med bättre färgåtergivning och längre livslängd och högtrycksnatriumlampor som direkt kan ersätta kvicksilverlampor i befintliga armaturer. Här vinner man framför allt mer ljus. Energibesparingen är cirka 10 procent och således ganska måttlig. Såväl kvicksilver- som högtrycksnatriumlampor kan idag effektstyras genom långsam spänningssänkning. Med denna teknik kan man minska energiförbrukningen under tider då behovet av bra trafikbelysning är mindre, som till exempel mellan midnatt och tidigt på morgonen. Det är ett bättre alternativ än att släcka vissa lampor vilket kan öka risken för olyckor. Belysning på och vid offentliga byggnader Med denna belysning avses armaturer monterade på fastigheter och på stolpar för belysning på gångvägar, parkeringar med mera. Belysningen motiveras av att människor rör sig i dessa områden, men också av att man vill minska risken för inbrott och skadegörelse. Om man ska spara el gäller det att välja effektiva ljuskällor som uppfyller kraven på ljuskvalitet samt att anpassa belysningen till behovet. Hur mycket ljus behövs, när behövs ljuset och var behövs det. Lämpliga ljuskällor är lysrörslampor och kompaktlysrör. Belysning på fasader ger en ljusare miljö än om belysningen huvudsakligen belyser marken. Vissa tider kan belysningen släckas och tändas automatiskt när människor vistas i området. En speciell form av sådan belysning är skyddsbelysning som tänds vid misstänkta försök till inbrott, skadegörelse etc. Fasadbelysning och offentlig utsmyckning Denna form av belysning ökar i omfattning. Behovet styrs av en önskan att synas och profilera sig samt att försköna under dygnets mörka timmar. Idag belyser man inte bara fasader utan även träd och buskar med mera. Ur energisynpunkt är detta givetvis inte bra, men å andra sidan är det förhållandevis små effekter det handlar om och belysningen är normalt tänd under tider då det inte råder effektbrist. Men brinntiderna för denna form av belysning skulle kunna minska genom att de var släckta under nattens mörkaste timmar. Det gäller också att välja lämpliga ljuskällor och att anpassa belysningen till behovet. I mörka omgivningar behövs som regel väldigt lite ljus och många anläggningar är kraftigt överbelysta. Vid beslut om ny fasadbelysning bör man givetvis också väga in energiaspekterna. 5
Idrottsanläggningar De små anläggningarna för motion och idrott har ett behov av belysning för att kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Det kan gälla allt från skidspår, skridskobanor och fotbollsplaner till lekplatser. Här gäller det att ersätta ineffektiva ljuskällor, som till exempel halogenlampor, med effektivare lamptyper samt att se till att belysningen inte brinner när ingen använder anläggningen. Vid många belysta skidspår måste motionären tända när han eller hon kommer och sedan släcks belysningen efter ett visst antal minuter om ingen ny motionär har tryckt på tändknappen. Utomhusbelysning i bostadsområden Många bostadsområden har belysning som är mycket gammal och som inte uppfyller dagens krav på kvalitet och energianvändning. Ofta är armaturerna gamla och slitna och medför onödiga underhållskostnader. De åtgärder som genomförts i äldre bostadsområden har visat sig öka trivseln och gjort områdena mer attraktiva. Dessutom har man kunnat visa på sänkta kostnader och minskad energiförbrukning. Hur genomför vi energibesparande belysningsprojekt som är lönsamma? För att kunna bedöma lönsamheten i ett projekt måste de ekonomiska konsekvenserna utvärderas. Det sker idag nästan uteslutande med olika beräkningsprogram. Kalkyler kan användas för att studera om ett projekt är lönsamt, vilket alternativ som är mest lönsamt eller för att beräkna vad belysningen kostar att använda. Ekonomiska kalkyler kan också användas för att beräkna hur underhållet ska läggas upp för att ge så låg kostnad som möjligt. Man jämför då kostnaden för det ljus som försvinner på grund av ej utfört underhåll med vad kostnaden blir för ett lämpligt underhåll. När summan av kostnaden för underhåll och förlorat ljus är så låg som möjligt har man hittat den bästa tidsperioden för att rengöra armaturer och byta ljuskällor. Programmen baseras på någon form av ekonomisk modell. För att kunna använda beräkningsprogram är det viktigt att veta vilka kostnader som är förknippade med belysning. De kostnader som man bör ta hänsyn till är: belysningskostnaden kapitalkostnaden elkostnaden ljuskällekostnader kostnader för underhåll och rengöring. Belysningskostnader Belysningskostnaden består av en fast och en rörlig del. Den fasta kostnaden kan huvudsakligen räknas till investeringen och brukar kallas kapitalkostnad. Den rörliga kostnaden är beroende av brinntiden och består av kostnader för energi, ljuskällor och underhåll (rengöring och reparationer). Gränsdragningen kan vara lite oklar. Den fasta avgiften på elräkningen påverkas ju inte av brinntiden och armaturerna behöver göras rena även om belysningen inte är tänd lika mycket. Kapitalkostnaden Kapitalkostnaden består av ränta och avskrivning på investeringen. Kapitalkostnaden beror på investeringens storlek, vilken kalkylränta man använder och på valet av avskrivningstid. Vid upphandling av belysning har det varit vanligt att man endast jämfört själva investeringskostnaden eller till och med bara kostnaden för armaturer och ljuskällor. Totalt leder dock detta ofta till onödigt dyr och inte särskilt energieffektiv belysning. Studerar man kostnaden för belysning under anläggningens livslängd ser man att den helt dominerande kostnaden är energikostnaden. Ett val av effektivare armaturer och ljuskällor samt lämpliga styrsystem leder oftast till så mycket lägre energikostnader att merkostnaden i 6
investering återbetalar sig på några år. Det finns många sätt att välja kalkylränta. Man kan utgå från kostnaden för att låna till investeringen, vilken ränta kapitalet alternativt kan placeras till, vilket krav på avkastning som man har på eget kapital osv. Det vanligaste är att välja en ränta som motsvarar vad man får betala om kapitalet lånas i bank. Belysning har förhållandevis lång livslängd. Det är inte ovanligt att en belysning fungerar i 20 35 år innan den byts ut. Ur bokföringssynpunkt vill man av olika orsaker ha en så kort avskrivningstid som möjligt. För att få en korrekt kalkyl bör man använda en avskrivningstid som ligger nära anläggningens uppskattade livslängd. Är man osäker på vilken avskrivningstid man ska välja är 20 år ett lämpligt val. Elkostnaden Elkostnaden består av ett antal delkostnader. Vissa är fasta och andra rörliga. Vid kalkylering brukar man bara ta hänsyn till den rörliga delen. Detta gäller framför allt när man ska jämföra olika alternativ. Den rörliga delen består av kostnaden för el, överföring, el-certifikat samt energiskatt och moms. Om kalkylen gäller dagsläget är det lätt att fastställa elkostnaden. Ska däremot kalkylen sträcka sig över flera år bör man försöka uppskatta ett medelvärde för elkostnaden under kalkyltiden. Det kan dock vara svårt med tanke på osäkerheten på elmarknaden. Ljuskällekostnader Kostnaden för ljuskällor är en förhållandevis liten del av belysningskostnaden. Den består av kostnaden för lampor och arbetskostnaden för att byta dessa. I vissa fall bör även vissa andra komponenter, såsom byte av starter, ingå. Långa lamplivslängder bidrar till att hålla ljuskällekostnaden på en låg nivå. Underhåll och rengöring Det talas ofta om behovet av planerat underhåll. I praktiken är det sällan man lever upp till målen, man kanske bara gör rent armaturen i samband med lampbyten. En anläggning som ger mindre ljus på grund av smuts och gamla ljuskällor drar lika mycket ström som en anläggning som är ren och har nya ljuskällor. Man kan därför sätta ett pris på det förlorade ljuset. Vid projekteringen sker alltid en överdimensionering för att kompensera för förväntad ljusminskning. Med bra underhåll kan överdimensioneringen göras mindre vilket direkt ger en energibesparing. Upprätta därför en underhållsplan för belysningen som baseras på de förutsättningar som antagits för projekteringen. I underhållsplanen skall ingå beskrivning av hur underhållet ska göras och hur ofta det ska ske. En förteckning över armaturer och ljuskällor är viktig. I Belysningsguiden modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler beskrivs tre beräkningsmodeller: Pay-off Annuitetsberäkning Livscykelkostnadsanalys Pay-off I denna kalkyl undersöker man hur snabbt en merkostnad i investering betalar sig genom lägre driftkostnad. Tiden för detta ligger till grund för investeringsbeslutet. Modellen är lätt att förstå men har många brister. En sådan är att den inte tar någon hänsyn till investeringens livslängd. Med hänsyn till den långa livslängden hos en belysningsinstallation är pay-off modellen klart olämplig för utvärdering av belysningsinvesteringar. 7
Annuitetsberäkning Med annuitetsberäkning beräknar man en årlig kapitalkostnad. Den består av investeringskostnaden multiplicerad med en annuitetsfaktor som beror på avskrivningstid och kalkylränta. Till kapitalkostnaden lägger man energikostnaden, ljuskällekostnaden och kostnaden för underhåll. Även denna metod är enkel att förstå. Svagheten är att den inte tar hänsyn till framtida prisändringar. Detta kompenseras genom att välja priser som utgör ett förväntat medelvärde för kalkyltiden. En annan fördel med annuitetskalkylen är att den kan ge svar på vad belysningskostnaderna är just i kalkylögonblicket. En uppgift som är värdefull vid budgetering och om kostnaden för belysning ska faktureras till en användare. Livscykelkostnadsanalys Denna kalkylmodell försöker beräkna vad belysningen kommer att kosta under sin livslängd. Beloppen blir stora och visar tydligt hur mycket man ofta kan spara genom att välja energieffektiva lösningar. Beräkningsmodellen rekommenderas av Energimyndigheten och Ljuskultur. Modellen är betydligt svårare att förstå än ovanstående modeller. Vid beräkningen kalkylerar man de framtida driftkostnaderna med hänsyn till förväntad prisutveckling. Kostnaderna omräknas sedan till nuvärde vilket gör att kalkylen också kallas för nuvärdeskalkyl. Felaktiga antaganden om räntor och prisutveckling innebär att felen förstoras under långa kalkyltider. Hur detta påverkar osäkerheten i beslutsunderlaget är svårt att säga. Är belysning en investering eller en kostnad? Frågan kan tyckas lite märklig, men ett vanligt synsätt är att belysning är en kostnad. Om så vore fallet borde ju den billigaste lösningen vara att inte använda någon belysning. Istället är belysning en mycket lönsam investering. Svårigheten är att beräkna värdet på bra belysning. Värdet ligger inte bara i att kunna utföra ett visst arbete effektivt och säkert. Det finns också plusvärden i ökad trivsel på arbetsplatser, i offentliga lokaler, bostadsområden med mera. En trivsam arbetsplats kan innebära lägre personalomsättning och ett trivsamt bostadsområde att lägenheterna är enklare att hyra ut och att klotter och annan förstörelse minskar. Ett exempel på mervärde finns i användningen av elektroniska förkopplingsdon för lysrörsbelysning. Frånvaron av flimmer anses ge mindre frånvaro och ökad produktivitet. Lägre energiförbrukning medför mindre värmetillskott och därmed kan ventilation och komfortkyla drivas på lägre effekt eller ge ett bättre klimat. Ofta hävdas att tillskottsvärmen från belysningen minskar behovet av uppvärmning av lokalerna. Tyvärr finns inte detta värmebehov under hela året. Under en stor del av året finns istället ett värmeöverskott som måste kylas eller ventileras bort. Dessutom är belysning en dåligt fungerande värmekälla som inte förhindrar kallras och inte avger värmen där den bäst behövs. Det finns all anledning att ta hänsyn till dessa effekter och inte bara fokusera på hur många kronor man sparar genom att minska energiförbrukningen. Besparingen är oftast större än vad den ekonomiska kalkylen visar men svår att uppskatta. 8
Mer information Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skriften Belysningsguiden modern effektiv belysning i offentliga verksamhetslokaler i PDF-format. Skriften kan också beställas på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats www.offentligafastigheter.se. Där finns ytterligare skrifter om energispararbete. 9