TEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö

Transkript

1 TEMA Belysning Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö Europe by night 2 Energianvändning för värme, vamvatten och el Rimlig och nödvändig besparing till

2 Belysning i Hemmen Sverige är sämst i EU på att spara belysnings el i hemmen. Belysningen står för hela 25% av hushållselen, vilket är mest i Europa. Bara 25% av alla lampor hemma är av enerisnål typ. 5 6 Belysning i offentliga verksamhetslokaler Belysning i industrin Belysningen står, generellt, för 30% av elanvändningen i offentliga verksamhetslokaler. En av förklaringarna kan vara gamla belysningsamraturer. Belysningen är ofta tänd även när ingen vistas i lokalen. Ofta gamla omoderna lysrörsarmaturer. Belysningen står generellt för 30% av elanvändningen

3 Belysning - vanliga brister Exempel på installerade belysningseffekter Anläggningstyp Installerad belysningseffekt. (W/m2) Krävd belysningsstyrka i drift. (lux) Anm. Föråldrade ineffektiva armaturer Föråldrade och olämpliga lysrör Otillräcklig ljusstyrka Sektionering saknas eller ej behovsanpassad Bristfällig rengöring Mörka golv, väggar och tak Belysning brinner i tomma lokaler Korridorer 5-10 W/m2 100 lux Korridorer 10 W/m2 200 lux Allmänna publika ytor W/m2 300 lux Arbetslokaler W/m2 300 lux *) Arbetslokaler W/m2 500 lux *) Arbetslokaler W/m lux *) *) Krävd belysningsstyrka inom arbetsområdet enl. gällande Svensk Standard SS-EN och anvisningar i Ljus & Rum. De lägre värdet förutsätter normalt ett lokaliserat belysningssystem som anpassats till arbetsplatsens arbetsområde Belysningseffekter Rekommenderad belysningseffekt Lysrör [W/m2] T5 Vanligt Grovt maskin- och bänkarbete, enkelt kontorsarbete, kopiering 3 4 Medelfint maskin- och bänkarbete, vanligt kontorsarbete, maskinskrivning Fint maskin- och bänkarbete, kontroll, avsyning, arbete i storkontor Polering, kontroll av blanka ytor, lödning, färgkontroll, laboratoriearbete

4 13 14 T5-lysrörets fördelar: Skapar förutsättningar för energieffektivare armaturer. Flimmerfritt ljus med bättre ljus- kvalitet, tack vare HF-drift. Ca 4% bättre ljusutbyte från lysröret (104 lm/w ). Ökat ljusflöde vid högre omgivningstemperaturer. Minskad rördiameter med 40% ger optiska fördelar. Minskad längd och rördiameter ger konstruktionsmässiga fördelar. Modulanpassat för 600, 900, 1200 och 1500 mm undertak. Samma luminans (ljushet) i effekterna 14/21/28/35W 17 kcd/m2. Endast ca 3 mg kvicksilver per lysrör. Ljusnedsättning endast ca 8 % efter drifttimmar. Lång servicelivslängd, timmar. Fördelar med HF-don: Snabb, blinkfri tändning. Flimmerfritt ljus. Mycket små magnetfält. Ljuskällan arbetar under optimala förhållanden och ger rätt ljusflöde oberoende av variationer i matningsspänningen. Förlänger livslängden hos ljuskällan. Liten övertonsbildning (THD). Släcker defekta lysrör (ingen störande blinkning). Sparar minst 20 % energi. Upp till 60 % besparing är möjlig genom ljusreglering, konstantljusstyrning och/eller med närvarodetektering. Ljusreglering av lysrör, vilket är möjligt endast med HF-don. Liten uppkomst av förlustvärme. Ingen stroboskopeffekt

5

6

7 Närvarodetektorer Närvarodetektorer reagerar på förändringar i värmestrålningen som uppkommer när någon vistas i en lokal är det tomt släcks ljuset. De har hög känslighet, och kan upptäcka små rörelser även i stora lokaler. Tändningen kan vara såväl manuell som automatisk alla metoder passar på olika platser. Effektiva för t.ex. sporthallar, förrådslokaler, korridorer, pausutrymmen, kontorsrum och undervisningslokaler Rörelsedetektorer (IR) Ljusdetektorer Rörelsedetektorer är en enklare variant som känner av värme i kombination med rörelser. Passar bäst för att känna av stora rörelser i små lokaler eller utomhus Vilken detektor man väljer beror på lokalens storlek, form och utnyttjande. En rörelsedetektor kostar runt kronor att installera, medan den mer sofistikerade närvarodetektorn kan kosta det tredubbla. Trots det kan den senare typen bli billigast, eftersom den täcker betydligt större ytor med högre precision. Ljusdetektorer reagerar på dagsljusnivån. En ljus detektor kan styra tidpunkterna för släckning och tändning i lokaler som nås av dagsljuset. T.ex. skolsalar, kontor, fabrikslokaler och givetvis också utebelysning. Kombinerat med ett tidur som håller släckt på lediga dagar osv blir funktionen ännu bättre

8 Akustisk detektering Både hörbara och icke hörbara ljud, så kallade infraljud, detekteras. Tekniken bygger på att varje dörrblad fungerar som ett membran i en högtalare. När dörren till ett slutet utrymme öppnas genereras ohörbara infravågor in i objektet, vilka detekteras och belysningen tänds. Den fortsatta närvaron detekteras inom ett frekvensområde runt 6000 Hz som orsakas av fotsteg, människans s-ljud, strilande vatten etc och belysningen förblir tänd. Tekniken har visat sig användbar i trapphus, omklädningsrum, offentliga toaletter och garage etc

9 33 34 Belysning - spartips Belysning - spartips Belysningsnivån ska anpassas efter behovet i olika delar av lokalen Använd speciell belysning vid arbetsplatser Släck belysning när ej behov Använd tidsur, ljussensor, rörelsedetektor, ljuddetektor Välj ljusa färger på väggar, tak och fönster Halogenbelysning bör endast användas till effektbelysning, ej grundbelysning Använd de mest energieffektiva armaturerna, ev med elektroniska högfrekventa (HF) don. HF don ger lägre elanvändning och längre livslängd för ljuskällorna samt flimmerfritt ljus Utnyttja dagsljusinsläpp i lokalerna om möjligt. OBS stäng av, reglera, belysning! Underhåll belysningsanläggningen regelmässigt. Byt ut ljuskällor i samma grupp/plats samtidigt (gruppbyte) och rengör samtidigt. Renare ljuskällor är effektivare

10 Pengar är inte allt Nya lysrör med högfrekvensdrift ger ett behagligt ljus utan flimmer. Lysrören tänder direkt utan störande blinkningar. De ofta debatterade elektriska och magnetiska fälten blir svagare. Så kallade fullfärgslysrör ger ett bättre och färgriktigare ljus än de gamla enkelfärgslysrören. En god belysning har bevisats påverka såväl välbefinnandet som effektiviteten. Nya ljuskällor, särskilt T5-rören, innehåller väsentligt mycket mindre kvicksilver och behöver dessutom bytas mer sällan

11

12 45 12