PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS
|
|
- Vilhelm Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS Rev 2000:03
2 Förord Belysningens viktigaste funktion i flerbostadshus är att skapa förutsättningar för en bra, trivsam och trygg miljö för de boende, deras besökare samt för de som har sin arbetsplats där. För fastighetsägaren och de boende är det viktigt att belysningsanläggningen ger en låg livscykelkostnad. Vid val av belysning och vid färgsättningen av väggar, tak och golv skall hänsyn också tas till krav för personer med nedsatt synförmåga. Tekniken har snabbt gått framåt och det skapas nya förutsättningar inom boendet t ex hemarbetsplatser, där belysningen har en viktig funktion. Det ställs alltså stora krav på belysningen vid nyproduktion och ombyggnad av flerbostadshus. Belysningen skall vara bra ur flera aspekter, t ex ergonomiska, visuella, miljö och energieffektivitet. Det bör observeras att benämningen av vissa rekommendationer som programkrav samt dess uppdelning i skall- och börnivåer inte skall uppfattas på annat vis än att programkraven utgör icke-bindande rekommendationer. Denna skrift är framtagen för att ge råd vid ny, om- och tillbyggnad av belysningsinstallationer i flerbostadshus åt: fastighetsägare förvaltare byggherrar inköpare projektörer installatörer Dessa råd är benämnda och dess programkrav är rekommendationer, men kan lämpligen användas i alla projekt. I projekt där STEM, Statens Energimyndighet, deltar gäller de som programkrav. Detta gäller även för Stockholms Stads kansli för det lokala investeringsprogrammet. Nedan redovisas exempel på olika utrymmen som finns i och utanför flerbostadshus. Dessa utrymmen har legat som grund för programkraven. Det finns flera typer av utrymmen som inte nämns. Dessa får liknas vid någon utav de nämnda utrymmena. Enbart fasta armaturer ingår som installerats av fastighetsägaren/värden. De boendes egna armaturer ingår ej, men även här kan elanvändningen effektiviserats. Framförallt genom att använda armaturer med lysrör och kompaktlysrör. Invändigt Entréhallar Trapphus Trapp- och hisshallar (våningsplan) Hissar Korridorer Förrådsutrymmen (t ex källar- och vindsförråd, cykelrum, soprum) Fastighetstvättstugor Gemensamhetslokaler Teknikutrymmen Värmecentral Elcentral Fläktrum Hissmaskinrum Bostadslägenheter Fasta armaturer - badrum/dusch - toalett - klädkammare/förråd - kök Övriga utrymmen Garage Parkeringshus Avfalls-/Källsorteringsutrymme Utvändigt Entrébelysning Balkonger (loftgångar, piskbalkonger) Parkeringsplatser Lekplatser Gårdar/uteplatser FÖRORD 1
3 FÖRORD Krav ställs på följande parametrar: Komfort och ljuskvalitet Belysningsstyrka Bländning, luminans och luminansfördelning Ljusriktning Färgåtergivning och färgtemperatur Reflektansfaktorer Flimmer Elektriska och magnetiska fält Energianvändning Installerad effekt Drifttider Där så är relevant har kraven uppdelats i invändigt och utvändigt. Skall- och börnivåer används i vissa fall. Börnivån ger ytterligare en förbättring av belysningskvaliteten och energieffektiviteten. Programkraven är framtagna av en arbets- och referensgrupp bestående av: Angelica Andersson NCC Bostad, Lennart Berndtsson HSB Riksförbund, Lotta Bångens (utredare) Aton Teknik Konsult, Mats Dryselius LIP-kansliet, Johanna Holmberg STEM och Peter Pertola (projektledare, utredare) PELK. Synpunkter från belysningsbranschen har beaktats i programkraven. Miljöanpassning Livscykelkostnad Underhåll 2
4 Innehåll Förord... 1 INNEHÅLL Komfort och ljuskvalitet... 4 Belysningsstyrka... 4 Bländning, luminans, luminansfördelning... 5 Kontrast... 5 Färgåtergivning, färgtemperatur... 6 Reflektansfaktor... 6 Flimmer... 6 Elektriska och magnetiska fält... 7 Energianvändning... 8 Installerad effekt... 8 Drifttider Miljöanpassning... 9 Ekonomi Drift och underhåll Litteratur Bilaga 1: Exempel på livscykelkostnadsberäkning Bilaga 2: Mätanvisningar... 15
5 KOMFORT OCH LJUSKVALITET 4 Komfort och ljuskvalitet Belysningsstyrka Belysningsstyrka mäts och anges i lux, lumen per kvadratmeter. Det är ett mått på hur mycket ljus som träffar en yta. Synprestationen ökar med ökande belysningsstyrka till en viss nivå, som kan nås redan vid relativt måttliga belysningsstyrkor, olika beroende på vilka synkrav som ställs på en arbetsuppgift. Vid planering av belysningsanläggningar måste beaktas att belysningsstyrkan minskar med tiden beroende på nedgången av ljusflödet från ljuskällan, dess livslängd samt nedsmutsning på armaturytor, ljuskällor och rumsytor. När kontroll av belysningsstyrkan i en anläggning görs skall nyvärdet multipliceras med bibehållningsfaktorn för att få driftvärdet. Kontrollen bör göras när anläggningen varit i drift minst 100 timmar. Se vidare under mätmetod. Bibehållningsfaktorn (ß) utgör kvoten av belysningsstyrkan vid uppnådd livslängd och belysningsstyrkan vid nyinstallation. Som riktvärde på bibehållningsfaktor vid beräkning av driftvärden skall användas ß = 0,8 för fullfärgslysrör, vilket innebär att nyvärdet är 25% högre än driftvärdet. Vid användande av T5(T16)-lysrör kan ß = 0,9 användas. De belysningsstyrkor som anges i programkraven avser alltid driftvärden. Eventuellt dagsljustillskott ingår ej. Belysningsanläggningar skall underhållas så att de i programkraven angivna driftsvärdena inte underskrids. Där ej annat anges avses horisontell belysningsstyrka. Invändigt Dessa värden gäller ej hyresgästens armaturer i bostäder. Då nödbelysning är aktuellt enligt lagstiftning, gäller min 1 lux på sämst belysta stället. Lägsta medelvärde Kommunikationsytor Entré/Infotavlor Nyckelhål, namnskylt Börkrav Lägsta medelvärde Entré/infotavlor Städbelysning Trappor Tekniska utrymmen Fastighetstvättstugor 100 lux 50 lux, vertikalt 30 lux, vertikalt 300 lux, vertikalt 200 lux 200 lux 300 lux, med stor vertikalkomponent * 500 lux * Förhållandet mellan horisontell och vertikal belysningsstyrka större än 1:1 Utvändigt Lägsta medelvärde Vid entré 50 lux Nyckelhål 30 lux, vertikalt Gångvägar 5 lux Parkeringsytor 10 lux Ljusspridning ovan horisontalplanet skall vara obefintlig. Armatur får ha en egenluminans som är en ringa del av armaturens ljusflöde. Ljusfördelningen skall vara sådan att den vertikala belysningsstyrkan är lika stor som, eller överstiger, den horisontella belysningsstyrkan. Börkrav Lägsta medelvärde Bostadsgator 10 lux Ljusfördelning E H /E V skall vara 1:1 1:6. Likformighet E Hmin /E Hmed skall vara mindre än 1:4 (0,25) E H är horisontell belysningsstyrka och E V är vertikal belysningsstyrka
6 Krav på kontraster, skillnader i mörkhet, för personer med nedsatt synförmåga kan ibland komma i konflikt med ovanstående värden men i kommunikationsytor är det viktigare att snabbt och säkert kunna orientera sig. I litteraturen finns många olika rekommenderade värden på belysningsstyrka. Vi har här valt att redovisa minimivärden, som för vissa personer kan vara för låga, men som fungerar för flertalet. Speciell hänsyn bör tas till personer med nedsatt synförmåga. De behöver oftast mer ljus och större kontraster för att se t ex nivåskillnader än normalseende personer. Synskadade personer är dessutom ofta mer känsliga för bländning. Använd dagsljus i så stor utsträckning som möjligt. Styrsystem bör användas för att minska energiåtgången. När dagsljus ger tillräckligt med ljus kan belysningen släckas/dämpas. Tänk på bländningseffekter av dagsljus. Tänk på att belysning utförs så att skuggning av nyckelhål etc ej uppstår. Från säkerhetssynpunkt skall trappors början och slut tydliggöras. Det kan t ex göras med en avvikande färg eller med högre belysningsstyrka. För personer med nedsatt orienteringsförmåga är detta speciellt viktigt. Ljusreglerbara armaturer är att föredra i bostadslägenheter. Bländning, luminans, luminansfördelning Luminans är ett mått på hur ljus en yta är, t ex en lysande yta (ljusarmatur) eller en belyst ljusreflekterande yta (vägg eller arbetsbord). Luminansen på en belyst yta beror på det infallande ljusets riktning mot ytan, belysningsstyrkan på ytan och ytans ljusreflekterande egenskaper. Belysningen inom utrymmen i flerbostadshus bör ordnas så att det inte uppstår stora luminansskillnader i normala blickriktningar. Det är viktigt därför att detta kan inverka synförsvårande i arbetet med besvär som t ex huvudvärk och ögonbesvär som följd. Bländningen är en sinnesreaktion som uppstår då luminansskillnaderna i synfältet är för stora. Bländningen beror på olika faktorer som den luminansnivå ögonen är adapterade till (bakgrundsluminansen), bländkällans luminans (cd/m 2 ), dess utbredning och position i synfältet. Äldre människor, människor med nedsatt orienteringsförmåga och människor med glasögon irriteras mer av bländning än normalseende yngre människor. Luminansen anges, och mäts, i candela per kvadratmeter, cd/m 2. Invändigt Belysningsarmaturers ljuskällor, och andra lysande delar t ex reflektorer, skall vara väl avskärmade Luminansen skall högst vara 3500 cd/m 2 i normalt synfält. Börkrav Luminanser bör ej variera mer än 10:3:1. Närliggande luminanser bör ej variera mer än 20:1. Utvändigt Börkrav Ljus från utvändiga armaturer får ej störa boende i deras hem. Kontrast Den relativa luminansskillnaden mellan synobjekt (text) och bakgrund (papper) kallas kontrast (%). För att uppnå god synkomfort är det viktigt att kontrasten är så hög som möjligt. Kontrastreduktionen, uttryckt i procent, anger hur den uppmätta kontrasten i en viss belysningssituation förhåller sig till den bästa möjliga. Om det ej finns tillgång till mätutrustning kan den s k spegelmetoden användas, d v s att med en spegel kontrollera om störande reflexer från armaturer eller omgivande ytor förekommer inom det begränsade läsfältet. KOMFORT OCH LJUSKVALITET 5
7 KOMFORT OCH LJUSKVALITET 6 Krav Ljusets riktning skall anpassas till belysningens funktion. Att placera och skärma av ljuskällor rätt för varje synuppgift är en viktig komponent för att få en god belysning. Färgåtergivning, färgtemperatur Färgåtergivning är ett mått på ljuskällors förmåga att återge färger. Färgtemperaturen (kelvin, K) är ett mått som beskriver en ljuskällas ljusfärg från rödaktig (låg färgtemperatur) till blåaktig (hög färgtemperatur). Färgtemperaturområdena är följande: varmtonat ljus, ca K, vitt neutralt ljus, ca K och dagsljus, ca K. För att bedöma färgåtergivningsegenskaperna från en ljuskälla måste både färgtemperatur och färgåtergivningsförmåga beaktas. Färgtemperaturen tillsammans med färgåtergivningsindex, Ra, anger ljuskällans förmåga att återge färger. Ra-index anges med skalan där 100 är bästa färgåtergivning inom respektive färgtemperaturklass. Invändigt Ra-index skall vara minst 80. För att kunna se människor/ansikten så bra och naturtroget (d v s utan att färgintrycket förvrängs) som möjligt måste ljuskällorna återge färger bra, d v s ha ett högt Ra-index. Detta krav är viktigast i husets omedelbara närhet, medan det är mindre viktigt på t ex en parkeringsplats. Lysrör och kompaktlysrör har högt Ra-index och återger således färger bra. Reflektansfaktor För att uppnå en god belysning är det nödvändigt att krav ställs på ytors reflekterande förmåga. En ytas reflektansfaktor är ett mått på dess förmåga att reflektera det mot ytan infallande ljuset. Reflektansfaktorn anges normalt i procent. Rumsytor skall vara matta till halvmatta (glansvärdet bör ej överstiga 20 se HUS-AMA:s målningskapitel LC, tabell LCS/1). Medelreflektansfaktorn för olika rumsytor exklusive glasade ytor skall uppfylla följande krav: Tak större än 80% * Fönsterväggar större än 70% * Övriga väggar större än 60% * Golv 20 40% Arbetsbord 30 60% Dessa värden skall alltid införas i byggbeskrivning så att de blir krav för arkitekter och inredningsarkitekter. Börkrav Färgtemperaturen bör vara mellan 2700 och 4000 K. Utvändigt Börkrav Ra-index bör vara minst 50 för ljuskällor större än 45 W. Ra-index bör vara minst 80 för ljuskällor mindre än 45 W. Färgtemperaturen bör vara mellan 2500 och 4000 K. Tänk på att använda kontrasterande färgmarkeringar vid t ex trappor, dörrar, nivåskillnader, informationstavlor vilket underlättar för synskadade. Flimmer Vid konventionell lysrörsdrift, med nätfrekvensen 50 Hz, förekommer flimmer vilket kan ge upphov till obehag, som t ex huvudvärk och ögonbesvär. * Korrigerad från föregående version.
8 Känsligheten för flimmer varierar från person till person. Med högfrekvensdrift, där frekvensen oftast är khz, kan flimmer från urladdningslampor (lysrör, lågenergilampor) begränsas. För att begränsa flimmer skall högfrekvensdriftdon (HF-don) användas i samtliga armaturer med urladdningsljuskällor. HF-donen skall klara korta varmåterstartstider (varmstartsdon). Tänk på att don, framför allt om de ljusregleras, kan störa hörapparater. Elektriska och magnetiska fält Elektriska installationer och utrustningar ger upphov till elektriska och magnetiska fält (EMF). Belysningsinstallationen skall utföras så att de alstrade elektriska och magnetiska fältens (EMF-fältens) storlek i görligaste mån begränsas (försiktighetsprincipen). För att uppfylla kraven är det viktigt att armaturer installeras rätt och att armaturer och bländskydd av metall är jordade. I bostadsmiljö finns många apparater som är källor till EMF-fält. Dessa fält bör också begränsas eller så bör apparaterna placeras på behörigt avstånd. KOMFORT OCH LJUSKVALITET 7
9 ENERGIANVÄNDNING Energianvändning Installerad effekt Högfrekvensdrift är ett sätt att minska den installerade effekten. Den ger 20 25% lägre installerad effekt jämfört med konventionella driftdon (för 50 Hz) samt ökad livslängd hos ljuskällan med ca 20% vid normala tändnings- och släckningsintervall. I lokaler där belysningen tänds oftare än några gånger per dag måste varmstarts-driftdon användas för att lysrörens livslängd inte ska förkortas. kostnadsberäkning visar att det är lönsamt. Detta gäller framför allt utrymmen med kort brinntid. I allmänna utrymmen ställs högre krav på belysningsstyrka av synskadade och lokalvårdare än av de som bor i husen. Med ljusreglerbara högfrekvensdriftdon kan ljusnivån regleras. Ett grundljus, då ingen vistas i rummet, ett normalljus då någon kommer och ett städljus som tänds manuellt av lokalvårdaren. Utvändigt 8 Högfrekvensdrift kan även ge möjlighet till steglös ljusreglering av en belysningsanläggning eller automatisk styrning av ljusnivån efter dagsljuset. Observera att det endast är möjligt att ljusreglera med vissa typer av högfrekvensdriftdon, och endast i kombination med vissa ljuskällor. De värden på installerad effekt per ytenhet som anges i programkraven inkluderar effekt för ljusarmaturens driftdon (donens egenförbrukning). I de värden på ljusutbyte som anges, ingår inte driftdonet. Invändigt För att minska den installerade effekten skall, där så är möjligt, högfrekvensdrift väljas. Ljuskällor med effektivitet (ljusutbyte) >30 lm/ W skall användas. Börkrav Den installerade effekten för belysning bör understiga 8 W/m 2. Använd eleffektiva utrymningsskyltar med effekter på högst 1 W. Använd effektiva armaturer med reflektorer som sprider ljuset på ett sätt som är anpassat till funktionen. Överväg installation av ljusreglering och närvarostyrning. Använd lågenergilampor och lysrör istället för glödlampor. Då minskar energianvändningen med ca 80%. Glödlampor kan användas om en livscykel- För att minska den installerade effekten skall, där så är möjligt, högfrekvensdrift väljas. För effekter mindre än 45 W skall effektiviteten vara minst 50 lm/w. För effekter större än 45 W skall effektiviteten minst vara 70 lm/w. Vid höga krav på färgåtergivning och anpassning till omgivande belysning kan i speciella fall ljuskällor med lägre ljusutbyte än ovan nämnda värden väljas. Drifttider Där det är synergonomiskt och ekonomiskt motiverat att installera styr- och reglerutrustning för att begränsa drifttiderna bör så göras. Även ljusreglering kan vara intressant. För att nå en så låg energianvändning som möjligt skall belysningsanläggningens drifttider beaktas Vid installation av styr- och reglerutrustning är det viktigt att tänka på att alla lysrör har en viss inbränningstid. Det betyder att lysrören bör vara tända en viss tid (ca 100 timmar) på full effekt innan styr- och reglerutrustningen kopplas in. I annat fall förkortas livslängden.
10 Miljöanpassning De dominerande miljöeffekterna utgörs av energianvändningen i bruksledet samt utsläpp av kvicksilver. Krav på energianvändning finns under avsnitt Energianvändning. En förhållandevis stor del av det kvicksilver som finns i naturen i lättrörlig form kommer från det kvicksilver som finns i produkter, varav lysrören står för ca 3%. Kvicksilvers farlighet gör att alla dessa flöden måste begränsas. Vad gäller ljuskällor kan problemen med kvicksilver minskas dels genom att begränsa kvicksilverinnehållet i ljuskällorna, dels genom att samla in uttjänta ljuskällor. Ljuskällor med kvicksilver klassas nu (sedan ) som farligt avfall och måste samlas in. Det gäller både privatpersoner och företag, kommuner m fl. I Sverige övervägs att införa lagstiftning som reglerar maximalt innehåll av kvicksilver i lysrör och lågenergilampor. Inom EUs miljömärkning finns kriterier för kvicksilverinnehåll i olika ljuskällor. Börkrav Komponenter bör vara lätt isärtagbara och förberedda för återvinning. Gäller armaturer, men även t ex att driftdon skall kunna separeras från ljuskällan. Komponenter i installationer bör vara flamskyddade utan organiskt bundet brom eller klor. Ljuskällor med elektronikinnehåll bör omhändertagas på lämpligt sätt. Det viktigaste från miljösynpunkt är att få en så låg energianvändning som möjligt, dvs glödlampor och halogenlampor ska undvikas. Lysrör och andra urladdningslampor ska väljas med så lågt kvicksilverinnehåll som möjligt. Vid upphandling kan även Miljöfrågan användas. Det är ett upphandlingshjäpmedel som finns inom projekt Miljöanpassat kontor på Energimyndigheten, se även MILJÖANPASSNING 9 Rutiner för omhändertagande av utbrända ljuskällor som innehåller kvicksilver skall finnas. Miljödeklaration med uppgift om kvicksilverinnehåll skall begäras in från leverantör. Ljuskälla med lägsta kvicksilverinnehåll, med hänsyn tagen till den ekonomiska livslängden, skall väljas, förutsatt att övriga funktioner är likvärdiga.
11 EKONOMI Ekonomi Kostnaden för en belysningsanläggning består i huvudsak av: investering driftkostnader (el) underhåll ljuskällor Under en belysningsanläggnings hela livslängd, ca 20 år, fördelar sig kostnaderna ungefär enligt bilden. Investering 10% Underhåll inkl. ljuskällor 20% Det är viktigt att ta hänsyn till alla kostnaderna när olika belysningsalternativ utvärderas, dvs även de löpande underhållskostnaderna måste räknas in. Det finns olika hjälpmedel för att göra en sådan s k livscykelkostnadsberäkning t ex: ENEU 94 k EnergiEffektiv Upphandling Pärm med blankettsystem. Beställs via Industrilitteratur tel: Mall för livscykelkostnadsberäkning Enkel mall för belysningsanläggningar, se bilaga1. Finns på Energimyndighetens hemsida, Livscykelkostnaden, där elenergi ingår, skall beräknas. 10 El 70% Glöm inte bort de framtida elkostnaderna för belysningen. De är betydligt större än investeringen i nya armaturer. Det kan finnas svårigheter att rätt beräkna och / eller fördela framtida kostnader i olika organisationer, eller mellan olika intressenter, t ex beställare, entreprenörer, inköpare, fastighetsförvaltare och nyttjare av byggnaden. För att få en så ekonomisk belysning som möjligt, är det viktigt att dessa svårigheter övervinns.
12 Drift och underhåll Det är viktigt att lägga upp en skötselplan för belysningen med gruppbyten av ljuskällor och rengöring av armaturer och ljuskällor. En välskött anläggning sparar energi. Dessutom finns starka hygieniska skäl till att hålla rent även på/i armaturer och ljuskällor. Ljusa och rena rumsytor bidrar genom sin goda reflexion till ett effektivt utnyttjande av belysningen. Drift- och underhållsinstruktioner skall finnas med följande krav på minimiinnehåll: Lättförståelig beskrivning av belysningsanläggningen inkl kompletta elritningar Fullständig komponentförteckning (ljusarmaturer, ljuskällor mm) Beskrivning av anläggningens manövrering Underhållsjournal som skall innehålla: Instruktioner för ljuskällebyte och armaturinspektioner Instruktioner för belysningskontroll Instruktioner för val av tidpunkt för armaturrengöring och ljuskällebyten Instruktioner för tillvägagångssätt vid armaturrengöring Metoder och arbetssätt för hur det planerade underhållet ska gå till lämnas av entreprenör/projektör vid överlämnandet av en anläggning. Krav på utformning och omfång av dessa instruktioner bör finnas med vid upphandling. Hur ofta åtgärderna utförs beror bl a på nedsmutsningsgrad och drifttid. Redan vid projektering av en belysningsanläggning måste underhållet beaktas. Att planera för drift och underhåll innebär bl a att: välja armaturer som har material- och konstruktionsegenskaper lämpade för miljön placera armaturer så att de blir åtkomliga för underhåll jämföra och kostnadsberäkna olika underhållsrutiner (lampbytes- och rengöringsintervall mm) föreslå metoder och hjälpmedel för underhållet DRIFT OCH UNDERHÅLL 11
13 LITTERATUR 12 Litteratur AFS 1991:8, Belysning Arbetarskyddsstyrelsen AFS 1995:4, Projektering av byggnader och anläggningar Arbetarskyddsstyrelsen Flimmer från lysrör. En möjlig bidragande orsak till besvär vid elöverkänslighet. Undersökningsrapport 1995:31 Arbetslivsinstitutet BBR 1999 Boverket Belysning inomhus Ljuskultur Boverkets författningssamling 1993:57 Bygg ikapp handikapp, Hjälpmedelsinstitutet, Svensk Byggtjänst 1995 Hus & Hälsa, Förbättrad elmiljö från början Boverket Magnetiska och elektriska fält i inomhusmiljö, T:134, Byggnadsstyrelsen, rekvireras via Vasakronan AB EUs miljömärkning av ljuskällor, EN XI/152/99 Programkrav Belysning på kontor, Utgåva 2 Energimyndigheten Bättre belysning med lägre elförbrukning, , Lennart Berndtsson HSB Förvaltningsutveckling AB ENEU 94k Industrilitteratur
14 Bilaga 1: Exempel på livscykelkostnadsberäkning Ekonomisk utvärdering av belysningssystem enligt nuvärdesmetoden Livscykelanalys enligt riktlinjer från Statens Energimyndighet BILAGA 1 Förutsättningar Tid kalkylen omfattar år 20 Årlig real ränta (skriv hundradelar) 0,04 Årlig energiprisökning utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,02 Årlig prisökning för ljuskällor utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,00 Årlig prisökning för underhåll utöver inflationen (skriv hundradelar) 0,00 Investeringskostnader Typ A Typ B Typ C Armaturtyp Standard- högfrekvens- T5-lysrör armatur drift (HF) och HF Bestyckning 2*36 2*36 2*28 Antal st à-pris kr/st Armaturkostnad kr Ljuskällor Effekt/ljuskälla inkl. driftförluster W ,5 Antal/armatur st à-pris kr/st Ljuskällekostnad kr Installation Material- och arbetskostnader/arm kr Styrutrustning kr Övrigt kr Installationskostnad kr S:a investeringskostnad kr
15 BILAGA 1 Driftkostnader Typ A Typ B Typ C Energikostnader Installerad effekt inkl. driftdonsförluster W Drifttid h/år Energianvändning/år MWh/år 2,39 1,30 1,10 Elpris kr/kwh 0,60 0,60 0,60 Driftskostnad/år kr/år Nusummefaktor 16,74 16,74 16,74 Nuvärde energikostnad kr Ljuskällekostnader inkl byte Ljuskällans livslängd h Utbytesintervall år Utbyteskostnad/st kr Nuvärdesfaktor 1,30 1,20 1,20 Nuvärde ljuskällekostnad kr Underhållskostnader 14 Underhållskostnad per armatur kr/st Drifttid före underhåll h Underhållsintervall år Nuvärdesfaktor 2,05 2,05 2,05 Nuvärde underhållskostnad kr S:a driftkostnader kr Total kostnad (nuvärde) kr kronor kr Underhåll Ljuskällor Energi Investering kr kr Konventionell HF T5
16 Bilaga 2: Mätanvisning Mätningar utförs med kalibrerat instrument, t ex typ Hagners Screen Master. För luminansmätningar används instrument med 36 -mätvinkel. BILAGA 2 Invändigt Plan Princip för mätpunktsuppbyggnad max 2 m max 2 m Värdena mäts i golvnivå. Mätpunkterna sätts ut i linje med färdigt golv. Obs! Lutning i trappa. max 2 m 0,5 m 15 Stannplan Trappa Vilplan Sektion Mätning av vertikal belysningsstyrka, lux Entrétavla/ info Mät ett antal punkter med instrumentet vertikalt placerat vid föremålet
17 BILAGA 2 Sektion Mätning av luminans, cd/m 2 Vy av vägg Armatur Mätpunkt 2 Mätpunkt 1 0,2 m 0,5 m Utvändigt Princip för mätpunktsuppbyggnad stolpe stolpe stolpe 16 max 2 m max 2 m max 4 m mitt gångväg Mät över minst 2 stolpavstånd. Värdena mäts på marken och parallellt med gångriktning. Vertikal belysningsstyrka mäts 1,5 m över mätpunkt för horisontell belysningsstyrka.
18 PROGRAMKRAV BELYSNING I FLERBOSTADSHUS Belysning i flerbostadshus har flera funktioner. Den ska bl a skapa bra synförhållanden och en trivsam och trygg miljö för de boende. Programkraven innehåller rekommendationer och råd för att skapa denna miljö samtidigt som belysningen är energieffektiv. Här finns också exempel på hur livscykelkostnaden kan beräknas för en belysningsanläggning. Livscykelkostnaden ger fastighetsägaren en möjlighet att väga in framtida driftkostnader vid val av belysning, och inte bara se till investeringen. Energimyndigheten har även givit ut programkrav för kontor, skolor, vårdlokaler, verkstadsindustrin, livsmedelsbutiker och sporthallar. Med programkraven vill Energimyndigheten, här i samarbete med Stockholms stad, förmedla en helhetssyn för att uppnå bra och energieffektiv belysning. Skrifterna kostar 50:- styck. Energimyndigheten, Box 310, Eskilstuna Tel Fax Statens Energimyndighet, ET 66:1999. Form: Ordförrådet, Tryck: Alfa Print, Sundbyberg. Foto: Thomas Henrikson/Orange Produktion AB.
SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM
Nya riktlinjer för belysning LJUS & RUM SS-EN 12464-1 och LJUS & RUM Emil Welin Börje Beronius Innehåll Europeisk och svensk belysningsstandard SS-EN 12464-1 LJUS & RUM - Planeringsguiden Hjälpmedel för
Läs merGUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska
GUIDE LJUSKÄLLOR Fo Karolinska Innehållsförteckning REFERENSER... 2 INLEDNING... 3 AVFALLSHANTERING... 3 MILJÖ... 3 FARA FÖR BRAND... 3 BEGREPP... 4 UTFASADE GLÖDLAMPOR... 5 HALOGENLAMPOR... 6 LÅGENERGILAMPOR...
Läs merBelysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker
Läs merBelysningsutredning Rondellens bil, Luleå
Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå 2013-10-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Norrbottens energikontor AB, Nenet Tomas Danielsson Norrbottens energikontor AB, Nenet Västra Norrlandsgatan
Läs merKlimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet
Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet 21 januari 2014 Energi och klimatrådgivare Markus Lundborg 031 368 08 29 energiradgivningen@kom.goteborg.se Vanliga frågor till energirådgivningen Ersätta
Läs merBELYSNINGS- HANDBOK FÖR FLERBOSTADSHUS
BELYSNINGS- HANDBOK FÖR FLERBOSTADSHUS FÖRORD Släck lampan efter dig! Många av oss minns uppmaningar från förr då belysning skulle släckas i rum där ingen vistades. Att slösa med energi genom att belysa
Läs merTEMA Belysning. Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö
TEMA Belysning Hur inventerar man och beräknar ekonomi för belysningsåtgärder för mindre energianvändning och bättre arbetsmiljö Europe by night 2 Energianvändning för värme, vamvatten och el 1970-1994
Läs merEnergieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler
Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon
Läs merBelysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin
Belysning - Ett nödvändigt ont eller en tillgång? Presentation av Frida Wallin AGENDA Miljöfokus och Eco designdirektivet Belysningsunderhåll & Energibesparing Q&A Kort om Aura Light Grundades i Stockholm
Läs merORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus
ORDLISTA - Grundbegrepp inom ljus Sammanställning av begrepp som kan förekomma vid arbete med belysning. A Adaptation/adaption Adaptiv belysning (Styrning) Allmänbelysning Armatur Armaturverkningsgrad
Läs merFotbollsförbundet sid 1 (8) Riktlinjer och anvisningar belysning 2009-05-06
Fotbollsförbundet sid 1 (8) Förord Denna dokumentation för belysning av fotbollsplaner är upprättad för Svenska Fotbollsförbundet och utgör underlag för planering och projektering av belysning. Den innehåller
Läs merEnergibesparing El. Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson. Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 2003-10-15
Energibesparing El Effektivare belysning Sparar Elenergi Sparar Pengar Södra Älvsborgs Sjukhus Borås 23-1-15 Saeed Lashgari Thorbjörn Gustafsson Sammanfattning Syftet med här rapporten är att presentera
Läs merGlödlamporna är urfasade
Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs merArbetsplatsoptometri för optiker
Arbetsplatsoptometri för optiker Peter Unsbo KTH Biomedical and x-ray physics Visual Optics God visuell kvalitet (Arbets-)uppgiftens/miljöns visuella krav
Läs merRisbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing
Risbroskolan ny belysning ger bättre ljus och 73 % energibesparing Behovet att spara elenergi blir allt mer påtagligt. Klimatfrågan och kraven på minskade utsläpp av växthusgaser och energibesparing är
Läs merOktober 2011: BMW lanserar heads-up display
Oktober 2011: BMW lanserar heads-up display BMW lanserar heads-up display This form of display is less tiring, as the eye does not have to constantly change between close-range and remote vision. Also,
Läs merTÄBY IP SPILLJUSANALYS
SPILLJUSANALYS Jönköping Kent Hulusjö +46 10 722 54 75 kent.hulusjo@wspgroup.se WSP Ljusdesign, Box 2211, 555 55 Jönköping Handläggare belysning: Kent Hulusjö 2 INLEDNING Seende och ljusstrålning Seendet
Läs merRemissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige
Remissinstans/uppgiftslämnare: Fastighetsägarna Sverige Nr BBR Synpunkt 3:XX 1. 111 Boverket utvidgar begreppen tillgänglig och användbar till att avse också för personer med nedsatt orienteringsförmåga.
Läs merMed användarna i fokus
Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer
Läs merBelysningsprojekt. Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Hur upptäcka hög energianvändning? Vad initierar ett belysningsprojekt?
Belysningsprojekt Vad initierar ett belysningsprojekt? När bör en anläggning byggas om? Arbetsmiljö? Kostnader/energi? Driftfrågor Hur upptäcka dålig arbetsmiljö? Klagomål Enkät som visar på brister Dialog
Läs merAGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader
AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Linköping, 20 maj 2019 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Åtgärder Belysning Utnyttja naturligt ljus Rengör
Läs merSamspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning
Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning för minskad energiförbrukning Ett projekt finansierat av Energimyndigheten Projektledare Sara Nygårdhs Bakgrund Vägbelysning leder till: stor energiförbrukning
Läs merPRIMES. produktgrupp utomhusbelysning. Energikontor Sydost
produktgrupp utomhusbelysning Energikontor Sydost Översikt Miljöpåverkan Rättslig bakgrund Rekommenderade kriterier för grön offentlig upphandling Goda exempel Bra länkar Photo courtesy of Vichaya Kiatying-Angsulee
Läs merVälj rätt LEDlysrör varje gång. LED-lysrör
LED-lysrör Välj rätt varje gång Vilket lysrör du än har behov av hittar du en lösning i Philips s sortiment. Från bästa energieffektivitet till högsta ljusflöde även för de mest ävande användningsområdena.
Läs mer4 STEG TILL ENERGI- EFFEKTIV BELYSNING
4 STEG TILL ENERGI- EFFEKTIV BELYSNING Denna skrift är en verktygslåda som innehåller praktiska hjälpmedel för att enkelt komma igång och genomföra belysningsprojekt. För att komma igång och bestämma status
Läs merMarknadens första LED ersättare för PLC kompaktlysrör
LED-kompaktlysrör CorePro LED PLC Marknadens första LED ersättare för PLC kompaktlysrör Sänkt din TCO för konventionella downlights - CorePro LED PLC ger ökad effektivitet och lägre kostnader. Branschens
Läs merDet mest effektiva sättet att få optimal belysning
U5 Det mest effektiva sättet att få optimal belysning U5_talen_druk.indd 1 01-09-2005 13:58:04 FÄRRE ARMATURER, HÖGRE KOMFORT OCH FLEXIBILITET Bästa reflektorn Armaturer behöver rikta ljuset dit det behövs,
Läs merInför genomförande av pilotprojekt
Inför genomförande av pilotprojekt Uthållig kommun projektet Tema belysning Att genomföra ett antal funktionella och energisnåla belysningsprojekt för att studera och införa ny teknik (LED). Att utgöra
Läs merMilstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning. Belysning i industrin. Belysning i offentliga verksamhetslokaler
Energieffektiv belysning Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara elektroniska driftdon
Läs merMilstolpar energibesparing med modern belysning. Energieffektiv belysning Industri/lokal. Belysning i offentliga verksamhetslokaler
Energieffektiv belysning Industri/lokal Milstolpar energibesparing med modern belysning Lysrör + magnetiska driftdon Lysrör + energieffektiv a magnetiska driftdon Lysrör + elektroniska driftdon Dimbara
Läs merArbetsplatsens utformning ur Arbetsmiljöverkets AFS 2000:42 och AFS 2003:1
Allmänbelysning Allmänbelysningen skall ge tillräcklig belysning såväl i det inre som det yttre och perifiera synfältet. För att undvika direkt bländning mot ögat bör ljuskällorna vara avskärmade. Belysningen
Läs mertrafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg
trafiksäkerhet i nytt ljus Vi hjälper dig att skapa en tryggare väg Säkerhet på väg Vägbelysningen finns till för att man som trafikant och fotgängare ska kunna upptäcka faror och bedöma risker i tid.
Läs merHINDERBELSYNING. Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16
HINDERBELSYNING Anna Lund WSP Ljusdesign 2010-02-16 WSP Ljusdesign Vinnare av Svenska Ljuspriset 2008 med Hotell Nääs Fabriker Belysning av interiör och exteriör Anpassning av modern funktion i historisk
Läs merTekniska krav och anvisningar. El- och hissystem. INHYRNING Huvuddokument 1 (8)
Tekniska krav och anvisningar El- och hissystem INHYRNING Huvuddokument Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende
Läs merVälj rätt LEDlysrör varje gång. Elektroskandia
Make Light Work Elektroskandia Välj rätt varje gång Vilket lysrör du än har behov av hittar du en lösning i Philips s sortiment. Från bästa energieffektivitet till högsta ljusflöde även för de mest ävande
Läs merNya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen
Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen Northern Light Fair 2011-02-09 Peter Bennich, Energimyndigheten Innehåll Bakgrund varför styrmedel som ekodesign och energimärkning?
Läs merSkellefteå kommun. Riktlinjer för arbete vid bildskärm
Skellefteå kommun Riktlinjer för arbete vid bildskärm Riktlinjerna baseras på Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) och syftar till att förtydliga dessa. 6:e utgåvan, september
Läs merStudie nybyggnation Gudmundstorp
Studie nybyggnation Gudmundstorp 1. BAKGRUND Gudmundstorps Gård AB bygger nytt stall för ungdjur. Stallet mäter ca 27x70 m och rymmer bland annat djupströbäddar för kalvar och bås med skrapgångar för kvigor.
Läs merBELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1)
OPTIMA2 BELYSNINGSFÖRSTÄRKANDE FÄRGSÄTTNING AV RUM (projektnr 34528-1) LÄGESRAPPORT 25 juli 2011 Tekn. Dr Cecilia Häggström (genomförandeansvarig) Docent Karin Fridell Anter (projektledare) Projektets
Läs merEnergieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar?
Energieffektiv belysning Vad kan man göra för att värna miljö och spara pengar? Hur länge har man råd att elda för kråkorna? En modern belysningsanläggning drar bara en femtedel så mycket el som en 10-15
Läs merBelysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merSpara in på underhåll och energi
K7 2 K7 ETAP ETAP K7 är en komplett serie med kompakt nödbelysning baserad på LED teknologi. K7 är utformad för att till fullo dra nytta av alla fördelarna med lysdioder. Spara in på underhåll och energi
Läs merHINDERBELYSNING HÖGA VINDKRAFTVERK 2011-02-14. Upprättad av Anna Lund, WSP, för:
2011-02-14 Upprättad av Anna Lund, WSP, för: Konsult Anna Lund WSP Ljusdesign Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 04 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merMotion (2013:78) om policy för att minska elförbrukning från belysning i Stockholms stads verksamheter och bolag
Remissvar Dnr 2014/3.2.2/25 Sid. 1 (12) 2014-02-17 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Finansroteln Motion (2013:78) om policy för att minska elförbrukning från belysning i Stockholms stads
Läs merEnergieffektivisering i befintliga flerbostadshus
Energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Fastighetsägarnas hus Stockholm 19 mars 2013 Peter Filipsson CIT Management CIT Management Peter Filipsson Catrin Heincke Åsa Wahlström Danfoss Värmepumpar
Läs merLTH E-huset Ljusdesign, Belysningskriterier Datum: 2010-09-07
RUM ATT TRIVAS I Dagsljus och artificiell belysning är aldrig någon neutral förmedlare av omgivningen utan bidrar i hög grad till att utforma de vi ser. Beroende på ljusets intensitet, riktning, färg,
Läs merARMATURER MED SENSOR
PROFFS PÅ SENSOR-PRODUKTER ARMATURER MED SENSOR INOMHUS generalagent: Karl H Ström AB, tel 036-31 42 40 www.khs.se Ljuset tänds... automatiskt 1987 lanserade STEINEL världens första sensorarmatur. En utomhusarmatur
Läs merHÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT
HÄLSOSAMMA & ENERGIEFFEKTIVA BELYSNINGSKONCEPT Läget förr. Samlingsljuset. Läget i dag. Lightpollution/Ljusföroreningar. Bevara natthimlen! EKONOMISK HÅLLBARHET EKOLOGISK HÅLLBARHET HÅLLBAR BELYSNING SOCIAL
Läs merProjektarbete Belysning
Projektarbete Belysning Av: Victor Karlsson, Fredrik Patriksson Stjernspetz, Henrik Byström Handledare: Jörgen Lantz HT/VT -06/-07 1 Innehållsförteckning Projektarbete Belysning... 1 1 Inledning... 4 2
Läs merEnergieffektiva företag
Energieffektiva företag Miljösamverkan Energi 4-5 maj 2010 Energi- och klimatrådgivare Ragnar Uppström Verkliga exempel på bristande koll på läget Elvärmeslinga i garagenedfart till en stor nybyggd kontorsfastighet
Läs mer1. Utnyttja dagsljus. 2. Holistisk Ljusdesign ett nytt ljusparadigm som sparar energi. 3. Ljusteknik BAT 4. Styrning
Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! Holistisk energieffektiv LJUSDESIGN Den renaste kilowattimmen behöver aldrig produceras! 1. Utnyttja dagsljus 2.
Läs merKlimatsmart Belysning
Klimatsmart Belysning 29 april 2014, Gävle Christofer Silfvenius Energimyndigheten Innehåll Klimatet Ekodesign och Energimärkning Kvicksilverlampor Marknadskontroller Hitta mer information om belysning
Läs merLJUSAMALLEN INOMHUS. Rekommendationer för en enhetlig redovisning av belysningsarmaturer och belysningsberäkningar.
LJUSAMALLEN INOMHUS Rekommendationer för en enhetlig redovisning av belysningsarmaturer och belysningsberäkningar Information från Utgåva 1 2015 Inledning Innehållsförteckning För att man ska kunna jämföra
Läs mer2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator
2 Belysningsklasser 2.1 Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av belysningsklasser. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende
Läs merFastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv
Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv Nils Brolin, ABB Marie Holmberg, Schneider Electric Innehåll Varför fastighetsautomation Krav på energieffektivisering Lagar och föreskrifter EN 15232
Läs merArtikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer
Artikel: Reflektionsoptimerad pulverlack för belysningsarmaturer Ljus spelar en nyckelroll i människans liv, då vi uppfattar världen omkring oss till största delen med våra ögon. Då endast litet eller
Läs merLär dig. Din guide till rätt ljuskälla >>>>>>>>>>>>>>>>> Spara. Energi
2011 Energi PHILIPS LJUSGUIDE 2011 Välj rätt lj s DIMBARA LED-NYHETER! Sid 4 Vad är luminans? Vad innebär den tredje receptorn. Vad talar man egentligen om när man säger ljusflöde? Vi ger dig svaren Lär
Läs mer6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning
6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar
Läs merGRG-Macab AS. www.macab.com. ...light for professionals 121203 02055-GRG-Macab. LED sparar pengar, men hur mycket ljus får du för pengarna?
121203 02055-GRG-Macab GRG-Macab AS LED sparar pengar, men hur mycket ljus får du för pengarna? Billiga lysdioder ger ljus, men oftast inte lika länge och framförallt inte med den intensitet och effekt
Läs merErfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013
Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys
Läs merV o B Hälsinggården. Framtidens Belysning. Sustainable high tech buildings for senior citizens
Framtidens Belysning Agenda Funktionsprogram Tunable White Produkter Energi Drift & Underhåll 2 3 Funktionsprogrammet: Generella krav för belysning Belysningen i varje rum ska ha de egenskaper som regleras
Läs merVerksamhets- och funktionsbeskrivning. Migrationsverket Lokalprogram Korridorboende utan kost 2013-06-10. Rev 2015-04-27
Verksamhets- och funktionsbeskrivning Migrationsverket Lokalprogram Korridorboende utan kost 2013-06-10 Rev 2015-04-27 Innehåll 1 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 3 2 NYTTJANDE OCH UPPBYGGNAD 3 2.1 Kortfattad
Läs merBelysning, datorer och verksamhetsel. Möjligheter att minska el till belysning Olika ljuskällor
1 Belysning, datorer och verksamhetsel Möjligheter att minska el till belysning Olika ljuskällor 2 Bildyta - Välj Infoga bild Besparingspotential med ny energieffektiv belysning 3 Jorden nattetid Se speciellt
Läs merStolpbelysning ELUM. - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION
Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. ELUM ELUM KHS SELECTION KHS Stolpbelysning ELUM - Smar t belysning hela vägen. SELECTION Dagens krav på en effektiv utomhusbelysning kan inte jämföras
Läs merGenomförandebeslut avseende o m- och tillbyggnad av Tensta sim- och idrottshall
IDROTTSFÖRVALTNINGEN FASTIGHETSAVDELNINGE N Handläggare: Roger Svenson Telefon: 08-508 27 922 Stefan Båmstedt, tel 08 508 27 908 Till Idrottsnämnden 2009-06-09 Nr 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-27
Läs mere-sense move dali Manual
e-sense move dali Manual Innehåll Moves grundläggande funktionssätt...4 5 Programmera RF-signalen...6 7 Ta bort RF-signalen...8 Förinställda scenarion...9 Alternativ för mottagande av RF-signaler...10
Läs merMark-Vatten-Miljöcentrum, HUSGUIDE
Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM HUSGUIDE Innehåll Allmän information... 2 Besöksadresser... 2 Tillgänglighet... 5 Parkering... 6 Brandskydd... 6 Nödlarm från hissar och RWC... 6 Inbrottslarm... 7 Dörrmiljö...
Läs merINDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden. Upp till 100.000 brinntimmar! 5 års garanti. Belysning för offentlig inomhusmiljö.
INDUKTION (LVD) belysning för den nya tiden Upp till 100.000 brinntimmar! Gatu-, väg- och tunnelbelysning Industribelysning Parkbelysning Belysning för offentlig inomhusmiljö 5 års garanti på armatur och
Läs merDenna användar- och kopplingsguide är en generell guide och de faktiska utföranden kan se något annorlunda ut.
användar- och kopplingsguide denna guide Denna användar- och kopplingsguide är en generell guide och de faktiska utföranden kan se något annorlunda ut. Denna guide visar hur Helvars idimsystem används
Läs merSundsvalls Sjukhus 20 LJUSKULTUR 3 / 08. minskat elenergianvändningen för belysning med hela 67 procent i åtgärdade avsnitt!
Totalt sett har vi minskat elenergianvändningen för belysning med hela 67 procent i åtgärdade avsnitt! Jan Lindberg, energicontroller vid Landstingsfastigheter i Härnösand. Sundsvalls Sjukhus Helt nyligen
Läs merFotograferad i ateljé Lyktans ljuslaboratorium, Åhus, 2012.
Time LED Med Time har formgivaren Bengt Källgren skapat en enkel, stilren armatur speciellt anpassad till kontorsmiljöer, och bestyckningen uppgraderas nu från T5-lysrör till LED. Time har ett armaturhus
Läs merSAN IP54. LED-plafond med slagtålig opalfärgad kupa E-nummer: 75 009 76 art. nr.: 4270 EAN-KOD: 7350049369969
SAN IP54 S M A R T B E L Y S N I N G F R Å N A A X S U S A B LED-plafond med slagtålig opalfärgad kupa E-nummer: 75 009 76 art. nr.: 4270 EAN-KOD: 7350049369969 Allm. produktinformation Plafonden SAN IP54
Läs merVÄGLEDNING FÖR MILJÖANPASSAD
MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM 2011-01-18 SIDOR 1 (30) FÖR MILJÖANPASSAD INNEHÅLL 1 Så här använder du vägledningsdokumentet... 3 2 Belysningens miljöpåverkan... 3 3 Besparingspotential och livscykelkostnader...
Läs mer206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266)
Kommunfullmäktige 2012-12-17 1 (5) 206 Motionssvar, inför diodbelysning i offentliga miljöer (Kst/2012:266) Bakgrund/Ärendet Föreligger motion daterad den 15 maj 2012 från Jarl Strömbäck (SPI) angående
Läs merRiktlinjer upprättas separat för olika delar av staden. I riktlinjer anges vad som skall gälla för ljussättningen
Tänk atmosfär - är rubriken på ett av avsnitten i Strategi för belysning i Uppsala kommun, och kanske är det just atmosfär som man först kommer att tänka på när man koncentrerar sig på ordet belysning.
Läs mer10.00 Ljus och hälsa. Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10.
Utbildning i bra och energieffektiv belysning Jämtlands och Västernorrlands län 2012-05-10 Energimyndigheten Agenda 10.00 Ljus och hälsa - Ljusets direkta och indirekta påverkan på oss människor - Synergonomi,
Läs merBelysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum
Belysningsplanering SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Planeringsstruktur Analysera Planera Granska Dokumentera Utvärdera Analysera Rummets användning Kapslingsklass Val
Läs merLjusflöde, källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => lm
Fotometri Ljusflöde, Mängden strålningsenergi/tid [W] från en källa viktad med ögats känslighetskurva. Mäts i lumen [lm] Ex 60W glödlampa => 600-1000 lm Ögats känslighetsområde 1 0.8 Skotopisk V' Fotopisk
Läs merSoundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn
Soundlight Comfort Ceiling Inspirerande lugn Där ljudet möter ljuset skapas komforten Utmaningarna för kontor Öppen kommunikation har förändrat hur vi arbetar. Kontoret är inte längre en plats man går
Läs merFAQ om LED. Nedan följer lite frågor och svar om LED: Vad är fördelarna med LED jämfört med andra ljuskällor? Svar:
FAQ om LED Den nya moderna ljuskällan LED, är en energieffektiv och långlivad ljuskälla. Den utvecklas ständigt och förväntningarna på den är stora och ryktena många. Det som är intressant med LED, är
Läs merRiktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun
Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...
Läs merEnergieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö. Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson
Energieffektiv belysning stora mervärden för användare och miljö Gunnar Eliasson Henrik Clausen Thomas Hermansson Fagerhult Hållbarhetsarbete ur Fagerhults perspektiv Belysning gör skillnad. Vi är specialiserade
Läs merIntegrerad ljusreglering. ELS - MDS - EMD - kundanpassat
Integrerad ljusreglering ELS - MDS - EMD - kundanpassat Integrerad ljusreglering Briljant i sin enkelhet Integrerad ljusreglering innebär att hela ljusregleringssystemet (sensor, styrenhet och dimbart
Läs merTeknisk information. Model No. SPL-M25 SPL-M30 SPL-M40. 100W Högtrycksnatrium. Ljusflöde Lumen/W 107-122 lm/w 107-122 lm/w 107-122 lm/w
Teknisk Data Gatuarmatur LED SPL-M25 SPL-M30 SPL-M40 70W Högtrycksnatrium 70-100W Högtrycksnatrium 100W Högtrycksnatrium 24 1W Philips Lumileds/ CREE LED 30 1W Philips Lumileds/ CREE LED 38 1W Philips
Läs merNu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt
Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?
Läs merRiktlinjer för basutformning för bostäder
Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.
Läs merDetaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister
Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister Bilaga 3 till Prevents skrift Syn och belysning i arbetslivet (sidhänvisningar till
Läs merUpplyst design i handeln
Upplyst design i handeln Examensarbete i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning, 15 hp Katarina Schmitt och Rebecka Knås Akademin för innovation, design och teknik Examinator: Lennart Strand
Läs merUTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.
Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.
Läs merAGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader
AGROTEKTBYRÅN -projektering av lantbruksbyggnader Belysning Energikollen grundkurs Linköping, 7 februari 2018 Helena Olsson Hägg, Agrotektbyrån helena@agrotektbyran.se 0703-680866 Vad är ljus? Den elektromagnetiska
Läs merVid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen.
Trapphusrenovering Vid renoveringar är det rimligt att förvänta att den nya belysningen blir bättre och effektivare än den belysning som fanns före renoveringen. Det krävs planering för att resultatet
Läs merwww.osram.se Allt idrottsljus du behöver Sportsmannamässiga belysningslösningar från OSRAM.
www.osram.se Allt idrottsljus du behöver Sportsmannamässiga belysningslösningar från OSRAM. Ljuset gör festen Många av ljusteknikens mest avancerade produkter används idag för att roa och beröra oss människor.
Läs merRÖRELSEVAKTER - NÄRVAROVAKTER FRÅNVAROVAKTER
PROFFS PÅ SENSOR-PRODUKTER RÖRELSEVAKTER - NÄRVAROVAKTER FRÅNVAROVAKTER generalagent: Karl H Ström AB, tel 036-31 42 40 Ljuset tänds... automatiskt! Vi har mer än 40 års erfarenhet av att utveckla och
Läs merALVA-serien LeD-UTOMHUsArMATUrer
ALVA-serien LED-UTOMHUSARMATURER Esylux official partner of THE daylight. Intelligent ljuskvalitet Ljus är en oumbärlig komponent för mänskligt liv. Med sin energi lyfter det fram denna världens skönhet,
Läs merBehovsanpassad belysning i vårdlokaler
Behovsanpassad belysning i vårdlokaler eleffektiv, kostnadsbesparande och hållbar belysning Jan Lindberg 2013-11-12--13 250 000 invånare 250 000 invånare Hälso- och sjukvård Tandvård Regional utveckling
Läs merEnergideklaration 717600-3569. Postnummer Postort 018-35 55 96. Fastighetsbeteckning. Tuna Backar 37:3. gfedc. gfedc
Energideklaration Version: 1.4 Dekl.id: 124669 Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter Ägarens namn Brf Arnulfgården / Peder Krogh Adress Svartbäcksgatan 96B Personnummer/Organisationsnummer 717600-3569 Postnummer
Läs merGrundportfölj LED-lampor. Hitta din perfekta LED-lampa. med Philips grundportfölj prisvärda produkter för en smidigare arbetsmiljö
Grundportfölj LED-lampor Hitta din perfekta LED-lampa med Philips grundportfölj prisvärda produkter för en smidigare arbetsmiljö Philips LEDlampor Hitta din perfekta LEDlampa Energibesparingar på upp
Läs merBelysningsberäkningar
LJUSAMALLEN INOMHUS LED-ARMATURER 1 LED-armaturer Belysningsberäkningar För korrekt jämförelse av olika armaturer belysningsberäkningar belysningsbranschen.se 2 Belysningsberäkningar och kontroll För att
Läs mer