Oktober 2011: BMW lanserar heads-up display

Transkript

1 Oktober 2011: BMW lanserar heads-up display

2 BMW lanserar heads-up display This form of display is less tiring, as the eye does not have to constantly change between close-range and remote vision. Also, the brightness of the image adjusts perfectly to the surroundings, so that the eye does not have to readapt each time. Pressmeddelande från BMW, 28 oktober 2011

3 Ljus belysning Det viktiga samspelet! Ljuskällan Synobjektet Ögat Tid

4 Elektromagnetisk strålning

5

6 1 Det man vill se måste ha en minsta kontrast i relation till sin omedelbara omgivning

7

8 2 Det man vill se måste ha en minsta storlek

9

10 3 Föremålet man vill se eller bakgrunden eller båda tillsammans måste ha en minsta ljushet (luminans)

11

12

13

14

15 4-5 Föremålet man vill se måste man se en minsta tid dels för att ögonen behöver anpassa sig till de ljusbetingelser (min) som råder dels för att snabba rörelser (bråkdelar av sek) hos ett föremål gör att man inte kan se detaljer ÖGATS ADAPTION

16

17 Dålig synergonomi => Synuppgiften försvåras Direkt olycksrisk Risk för direkt feltolkning och felhandling Uttröttning av ögonen Retning Tårflöde Huvudvärk Allmän trötthet Spänningsverk Ökad olycksfallsfrekvens Produktionsbortfall Lägre kvalitet

18 Solljus/UV-ljus Ger vitamin D Vid brist risk för engelska sjukan seasonal syndrom (SAD Seasonal Affective Disorder) hormonbalansen rubbas sömnhormonet melatonin produceras mindre vid dagsljus Vid överskott risk för hudcancer

19 Grundläggande storheter vid dimensionering

20 Grundläggande enheter vid kontroll

21 Belysningsekonomi

22 Ljustekniska storheter, enheter och samband

23 Ögat - synsinnet Ljuskänsliga receptorer Tappar (urskilja färg, krav på hög ljusintensitet) Stavar (mörkerseende) Adaption Pupillens storlek Signaldämpning Koncentration av ljuskänsliga pigment Till mörker min Till ljus några min Ackommodation synskärpa Vid 16 år ca 8 cm Vid 60 år ca 100 cm

24 Stavar och tappar (tre typer)

25 Exempel på problem p.g.a. tiden för adaption

26

27

28

29

30

31 Optiska fel - synskärpa sfärisk och kromatisk aberration Pupillens öppning minskar vid närseende för att förbättra skärpedjupet vilket minskar den sfäriska aberrationen! Om ljusintensiteten är låg ökar pupillens öppning vilket ökar den sfäriska aberrationen! Detta medför t ex att ett rött och ett violett föremål på samma avstånd inte kan ses skarpt samtidigt. Påverkar t ex färgval på skyltar (gränssnitt)

32

33

34 Linsen stelnar Ålderseffekter => kan ej längre ackommodera

35

36 Ålderseffekter Linsen stelnar => kan ej längre ackommodera Grumling av genomskinliga vävnader och minskat antal receptorer med sämre funktion => behov av mer ljus Grumling medför också ökad ljusspridning => ökad känslighet för bländning Adaptionen går långsammare Mörkerseendet försämras Linsen gulnar och försämrad funktion hos tapparna => färgseendet försämras

37 20 år 60 år

38 Belysningskontroll Mätning och bedömning!

39 Kontrast (relativa luminansskillnader)

40 Med tillräcklig belysningsstyrka framträder kontraster, så att detaljer blir synliga

41 Kontrasten och synobjektets storlek avgör hur stark belysningsstyrkan måste vara för att man ska klara en synuppgift (tillräcklig synskärpa)

42 Skånetrafikens biljettautomat Bristfällig kontrast För liten text Plottrighet

43 Skånetrafikens biljettautomat En knapp i Photoshop En knapp i verkligheten

44 Riktlinjer för kontrast som Skånetrafiken skulle kunnat använda The World Wide Web Consortium (W3C) TELSCAN

45 Förslag på ny design

46 Mobiltelefoner

47 Doros mobiltelefoner

48 Automatic brightness control Vilka är dina erfarenheter?

49 Automatic brightness control It certainly looks as if no one at Apple ever bothered to set or check Auto- Brightness for useful performance, which is why there are lots of user comments questioning how it works on the web This is Brightnessgate for the iphone. Dr. Raymond Soneira

50 Automatic brightness control

51 Kortläsare

52

53 Rekommenderade belysningsstyrkor Med krävande förutsättningar menas arbetsplatser: där arbetstagarna har nedsatt syn där misstag kan medföra olycksrisker där verksamheten kräver stor noggrannhet eller hög produktivitet där arbetslokalen saknar dagsljus där kontrasten är låg där arbetsmaterialet är mörkt där synobjekten är små där synhastigheten är hög

54 LJUS & RUM Ljuskultur

55 Luminansfördelning perifera omgivningen Luminansen bör vara störst i infältet (arbetsområdet) och sedan avta utåt infält/omfält ca 3/1 infält/yttre synfält ca 5/1 infält/perifera omgivningen ca 10/1 För god visuell komfort bör medelluminansen på rummets väggar och tak vara inom vissa värden.

56 Bländning p.g.a. reflexer och solljus Många synskadade är mycket bländningskänsliga

57

58 Färgsättning belysningsekonomi - estetik

59 Färgsättning - säkerhet 8 % av männen och 0,5 % av kvinnorna har defekt färgseende (rött grönt)

60 Färgåtergivning

61 Ljuskällans färgåtergivning Lysrör (dagsljustyp) Lysrör (varmvit) Kvicksilver Natrium (högtryck) Natrium (lågtryck)

62 Färgåtergivningens kvalité Ljuskällans Spektralfördelning jämför med dagsljus Färgtemperatur varmtonad ljusfärg 3000 K (=> mer ombonat) vit ljusfärg 4000 K (=> distinkta färger) dagsljuslik ljusfärg 6000 K Färgåtergivningsindex (0 100) alltid > 80 vid höga krav > 90 Ljusutbyte lågt => bättre färgåtergivning högt => sämre färgåtergivning

63 Färgåtergivningsindex (Ra) Ljusutbytet (lumen/watt)

64 Ljusriktningens betydelse

65 Synkorrektion - synavstånd - arbetsställningar

66 Underhåll

67 Belysningskontroll Kontrast (0 1) Belysningsstyrka (lux) Luminansfördelning, luminans (cd/m 2 ) Direkt bländning och bländande reflexer (stora luminansskillnader) Färgsättning Ljuskällans färgåtergivning Skuggbildning Synavstånd synkorrektion Underhåll

68 Planering av en belysningsanläggning

69 Belysning synergonomi, estetik, hälsoaspekter Allmänbelysning har till uppgift att sprida ett jämnt, skugglöst ljus över hela rummet. Det jämnar ut starka kontraster och skapar mjuka övergångar mellan upplysta och mörka ytor. Funktionsbelysning (punkt- eller platsbelysning) ger ett koncentrerat, riktat ljus över en avgränsad yta. Det kan vara en spotlight eller en läs- och arbetslampa. Stämningsbelysning har till uppgift att förstärka en trivsam atmosfär i rummet. Det kan t.ex. vara en bordslampa, tavelbelysning eller vägglampa som sprider ett spännande ljus.

70 Enbart allmänbelysning

71 Lokaliserad allmänbelysning

72 Allmänbelysning med separat platsbelysning

73 Armaturval - ljusfördelning direkt/indirekt - avskärmningsvinkel

74 Val av ljuskällor Lysrör Kompaktlysrör Glödlampor Urladdningslampor Energieffektivitet Mycket bra Bra Mindre bra Bra/Mycket bra Färgtemperatur Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra/Mycket bra Färgåtergivning Mycket bra Mycket bra Mycket bra Livslängd Mycket bra Bra Mindre bra Flimmerfritt ljus Mycket bra Mycket bra Mycket bra Bra/Mycket bra Styrning Mycket bra Mycket bra Mycket bra Underhåll Mycket bra Bra Mindre bra Bra/Mycket bra

75 LED (Light Emitting Diod), lysdioden LED är den första ljuskällan som lyckats förena de, av många belysningsplanerare och arkitekter önskade fyra egenskaper: 1) att den ska vara liten, 2) avge ljus på ett mycket effektivt sätt, 3) ha en lång livslängd och 4) steglös ljusreglering.

76 Beräkningsmetoder Punktmetoden Verkningsgradsmetoden (totalverkningsgrad, bibehållningsfaktor) => belysningsstyrka Datoranimeringar

77

78

79

80

81

82

83

84

85 AFS 2009:42 Arbetsplatsens utformning Dagsljus 9 Vid stadigvarande arbetsplatser, i arbetslokaler och personalutrymmen som är avsedda att vistas i mer än tillfälligt, ska det normalt finnas tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick. Belysning Allmänna regler 10 Belysningen ska planeras, utföras och underhållas samt undersökas och bedömas i den omfattning som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. 11 Belysningen ska anpassas till de arbetandes olika förutsättningar och de synkrav som arbetsuppgifterna ställer. Belysning ska ha en för den enskilde lämplig fördelning och riktning. Bländning ska undvikas så långt det är möjligt.

86 12 Belysningen och arbetsplatsens utformning ska vara sådana att man med tillfredsställande säkerhet och utan onödiga anpassningssvårigheter kan förflytta sig mellan eller i olika lokaler eller arbetsområden med skilda belysningsförhållanden. Ljuskällor och belysningsanläggningar 13 En ljuskällas återgivning av färger ska vara lämplig för arbetsuppgiften. Belysning ska vara utformad så att varningsskyltar, nödstoppsdon och liknande är lätta att uppfatta. 14 Belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår. Exponeringen för UV-strålning från belysning ska vara så låg att riskerna för ohälsa elimineras eller reduceras till ett minimum. 15 Åtgärder ska vidtas för att förhindra att olycksfall inträffar på grund av att rörliga maskindelar, arbetsobjekt eller liknande föremål skenbart verkar röra sig långsamt eller stå stilla när de betraktas i periodiskt varierande belysning.