Terminskurs 3, 30 hp

UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Terminskurs 3 Kursrapport för Terminskurs 3, 30 hp Vårterminen 2014 Höstterminen 2014 Bengt Domeij Stojan Arnerstål 1

1. Kursens innehåll Terminskurs 3 ingår som obligatorisk kurs i utbildningen för juris kandidatexamen. Vårterminen och höstterminen 2014 omfattade den 30 högskolepoäng. Kursen består av tre ämnesdelar: sakrätt (i såväl lös som fast egendom, 15 hp), familjerätt (7,5 hp) samt immaterialrätt med konkurrens- och marknadsföringsrätt (härefter kallad immaterialrätt, 7,5 hp). Kursen har en sedan länge etablerad balans mellan de olika ämnena. Immaterialrätten och familjerätten omfattar en fjärdedel var av kursen. Efter det att kursen utvidgades till 30 högskolepoäng vårterminen 2011 har endast mindre förändringar gjorts, främst i syfte att ytterligare integrerade de tre ämnena. Sakrätten omfattar halva kursen. Kursens utvidgning 2011 möjliggjorde också införandet av två ämnesintegrerande seminarier (sakrätt/familjerätt samt immaterialrätt/familjerätt). Under 2012 gavs dessutom för första gången ett seminarium i sakrätt/immaterialrätt. Utvecklingen mot ämnesintegrerade seminarier kan därmed ses som avslutad. Inga övergripande förändringar ifråga om ämnesinnehållet planeras för närvarande. 2. Kursens uppbyggnad Undervisningen på kursen bedrivs parallellt i två ämnen. Sakrätten löper över hela terminen jämsides med ett av de andra delämnena, först immaterialrätt sedan familjerätt. I slutet av A-perioden ges det ämnesintegrerade seminariet i sakrätt/immaterialrätt och i slutet av B-perioden ges de ämnesintegrerade seminarierna i familjerätt/sakrätt och familjerätt/immaterialrätt. A-perioden avslutas med en hemtentamen i immaterialrätt. Under den andra delen av terminen, B-perioden, läses familjerätten parallellt med sakrätten. Under denna period författar studenterna en promemoria i sakrätt och en i familjerätt. Veckan innan inlämning av promemorian i sakrätt är undervisningsfri och studenterna ägnar sig åt inläsning och pm-författande. Sakrättspromemoria lämnas in för peer-review på onsdagen i den undervisningsfria veckan. På torsdagen lämnade sedan varje student in en peer-review på en annan students promemoria. Slutlig inlämning av sakrättspromemoriorna sker på måndagen i veckan efter. De två påföljande veckorna ägnas huvudsakligen åt författande av en promemoria i familjerätt. Slutlig inlämning av familjerättspromemorian ägde rum tre veckor efter inlämningen av sakrättspromemorian. Veckan efter inlämning av familjerättspromemorian ges ämnesintegrerade seminarier (familje-/sakrätt och familje-/immaterialrätt). Därefter finns två undervis- 2

ningsfria veckor med tid för tentamensinläsning. Tentamen genomfördes VT 2014 den 5 juni. 6 augusti 2014 genomfördes omtentamen. Den 16 januari 2015 genomfördes tentamen för HT 2014. VT -14 fanns sex seminariegrupper och HT -14 åtta seminariegrupper. Varje grupp hade under vårterminen, under en genomsnittlig vecka, två entimmeslektioner (sokrater i sakrätt) och tre tvåtimmarsseminarier. Totalt hade studenterna 20 sokratiska lektioner och 33 seminarier under vårterminen: 11 seminarier i sakrätt, tio seminarier i familjerätt, nio seminarier i immaterialrätt, samt därtill tre ämnesintegrerade seminarier. Under terminen gavs också tolv föreläsningar (plus en introduktionsföreläsning om kursens administrativa upplägg). Sådant har schemat sett ut under en lång följd av år. Kontinuerligt har emellertid framförts från studenthåll, att schemat varit alltför krävande. Det har sagts att tillräckligt förståelse av stoffet inte har varit möjlig att utveckla och även att tecken på ohälsosam stress bland studenterna har funnits. Vid den årliga lärarkonferensen i juni 2014 fattades beslut om att minska undervisningen (främst antalet sokrater i sakrätt). Reformen sjösattes höstterminen 2014. Under höstterminen gavs, en genomsnittlig vecka, en entimmeslektion (sokrat i sakrätt) och tre tvåtimmarsseminarier. Totalt hade under höstterminen studenterna 12 sokratiska lektioner och 33 seminarier: 13 seminarier i sakrätt, nio seminarier i familjerätt, åtta seminarier i immaterialrätt samt tre ämnesintegrerade seminarier. Under höstterminen gavs elva föreläsningar (plus en introduktionsföreläsning). Studenterna är över lag nöjda med ämnena och med upplägget på kursen (kursutvärdering VT fråga 4, HT fråga 4). Som redan nämnts, har emellertid studenter under lång tid framfört synpunkter kring att mängden undervisning på terminskurs 3, i kombination med nödvändigt förberedelsearbete inför seminarierna, varit alltför betungande (kursv. VT fråga 7). Redan år 2012 infördes en mindre lättnad i närvarokravet genom att det gavs möjlighet för studenterna att vid särskilda tillfällen få närvaro genom att delta i annan seminariegrupps undervisning. Det fordrade dispensgrundande skäl till frånvaro vid den egna seminariegruppens undervisning. Möjligheten har utnyttjats vid enstaka tillfällen varje termin och var en värdefull reform för speciella situationer, men nämnda flexibilitet påverkade inte märkbart studenternas arbetsbelastning under termin 3. Vårterminen 2014 upplevde de allra flesta studenter fortfarande att kursens arbetstempo var högt eller mycket högt. På vårterminen (kursvärdering VT fråga 7), ansåg 53 procent att arbetstempot var mycket högt (sex på en sexgradig skala). Andelen som ansåg att arbetstempot motsvarade fem på en sexgradig skala var 31 procent. De under vårterminen som ansåg att arbetstempot motsvarade fyra på den sexgradiga skalan var 16 procent. Ingen student indikerade att arbetstempot låg på den undre (låga) delen av skalan. Läsåret 2013 var siffrorna jämförbara; hälften av 3

studenterna ansåg att arbetstempot var mycket högt. Studenternas bedömning av att arbetstempot är högt/mycket högt på terminskurs 3, har varit stabilt över åren. Även de flesta spontana allmänna studentkommentarer som lämnats kring kursen vårterminen 2014 avsåg just att arbetstempot var alltför högt (kursutvärdering VT-14 fråga 7). En del studenter ger uttryck för att arbetsbördan sammanhänger med sakrättens komplicerade karaktär och ämnets omfattande seminariefrågor (protokoll mellankursråd 2014-03-11 s. 5). Det har i tidigare årliga kursrapporter nämnts att det funnits anledning att på terminskurs 3 vara särskilt uppmärksam på risken för negativ stress och att löpande utvärdera om någon förändring behöver göras. Kursföreståndaren bjöd mot denna bakgrund in två representanter för studentrådet till termin 3:s lärarkonferens i juni 2014 för att närmare diskutera frågan mellan lärarna och med studeranderepresentanterna. Utfallet av diskussionen blev att mängden undervisning reducerade något, på sätt som ovan har redovisats. Vidare ändrades strukturen för veckoschemat, varigenom veckan tematiskt delats in i två delar (där studenterna har sakrättsundervisning första delen av veckan och immaterialrätt/familjerätt under andra delen av veckan). Som utvärdering kan följande nämnas. Höstterminen 2014 upplevde fortfarande de flesta studenter att kursens arbetstempo var högt eller mycket högt. På höstterminen (kursvärdering HT, fråga 7), ansåg 43 procent (jfr 53 procent på VT) att arbetstempot var mycket högt (sex på en sexgradig skala). Andelen som ansåg att arbetstempot motsvarade fem på en sexgradig skala var 40 procent (jfr 31 procent på VT). De under höstterminen som ansåg att arbetstempot motsvarade fyra på en sexgradig skala var 13 procent (jfr 16 procent på VT). En student på höstterminen (två procent) ansåg att studietempot var tre på en sexgradig skala (noll procent på VT). Sammanfattningsvis kan man se att på höstterminen, jämfört med vårterminen, värderar ungefär tio procent färre av studenterna arbetstempot som varande på nivån sex på en sexgradig skala. Denna grupp om tio procent av studenterna uppskattade istället nivån som fem på den sexgradiga skalan över arbetstempot. Någon stor förändring av den upplevda arbetsbelastningen har inte den reducerade undervisningsmängden inneburit för studenterna, vilket inte heller varit avsikten eller varit något som kunnat förväntas. Man kan nog säga att reformen ändock har lyckats, om än en enstaka kursutvärdering naturligtvis är ett högst osäkert underlag för att bedöma hur studenterna uppfattar arbetstempot. Reformen förefaller att ha inneburit ett steg i avsedd riktning. Frågan om arbetstempot kommer även fortsättningsvis att behöva utvärderas löpande. Det har vid tidigare kursomgångar framförts att fördjupande föreläsningar är mer intressanta än introducerande. För att möta nämnda önskemål har från VT-13 införts en ny fördjupande föreläsning (anställdas immaterialrättigheter). Några ytterligare ändringar ifråga om föreläsningarna på kursen är inte planerade. Parallellstudierna på terminskurs 3 är en återkommande fråga. Kursledningen och lärarna gör alltjämt bedömningen att parallellstudier är fördelaktiga, eftersom förståelsen av sakrätten underlättas om inlärningsperioden är lång. Den fördelen 4

antas vara av större pedagogisk betydelse än den möjliga nackdelen av att studenterna kan uppleva att det blir en mer splittrad inlärning. Den ändring som gjorts i veckostrukturen, som nämnts ovan, tycks ha bidragit till att studenterna har lättare för att planera seminarieförberedelserna (se protokoll från mellankursråd 2014-11- 04 s. 2). Från och med vårterminen 2011 lämnas sak- och familjerättspromemoriorna in senare på terminen än vad som varit fallet tidigare. Studenterna har hunnit läsa huvuddelen av kursens materiella sakrätt vid inlämningstidpunkt och därmed kan fler pm-ämnen behandlas på ett mera initierat sätt. Senareläggningen medför att studenterna har kortare tid än tidigare mellan inlämningen av sina promemorior i sakrätt och familjerätt. Med hänsyn till det har införts undervisningsfria dagar mellan inlämning av sakrätts- och familjerättspromemorierna. Det bedöms vara en lyckad ordning. 3. Kursens mål Kursens mål återges i kursplanen, bilaga 1. I kursvärderingen vårterminen 2014 gav de flesta studenterna uttryck för att kursens mål uppfyllts (frågorna 26-28). Det fanns bara relativt små skillnader mellan delämnena. På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i immaterialrätt uppnåtts gav den övervägande delen av dem som svarade, omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursutvärderingen fråga 26 vårterminen). På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i familjerätt uppnåtts gav också majoriteten av dem som svarade i genomsnitt omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursutvärderingen fråga 28 vårterminen). På frågan i vilken utsträckning målen för kursen i sakrätt uppnåtts gav ånyo den stora majoriteten av dem som svarade omdömet 4 eller 5 på en sexgradig skala (där 6 motsvarar i mycket hög grad och 1 motsvarar inte alls, kursv. fråga 27 VT). Graden av upplevd måluppfyllese var jämförbar läsåret 2013. Resultaten indikerar att kursens mål uppfylldes under vårterminen 2014. Tyvärr förefaller kursvärderingen för höstterminen 2014 ha utformats på ett sätt som inte möjliggör pålitliga bedömningar av studenternas uppfattning kring kursens måluppfyllelse (frågorna 26-28). Förklaringen står att finna i att skalan som används i kursutvärderingen på höstterminen, av okänd anledning, var omvänd för dessa frågor jämfört med andra frågor. Studenterna tycks inte ha uppmärksammat att skalan har en annan utformning än på de andra frågorna i kursutvärderingen. Svaren avviker också från vad som varit brukligt under åren. Kursledningens be- 5

dömning är därför att svaren på frågorna 26-28 vid höstterminens kursutvärdering inte motsvarar studenternas faktiska bedömning av terminskurs 3. Mallen för kursutvärderingen har nu korrigerats så att felet inte ska återkomma. Trots det sagda finns beträffande delkursen immaterialrätt möjligen anledning att befara att en grupp studenter inte ansåg att kursens mål hade uppnåtts. Ett flertal grupper var inte helt nöjda med sin seminarielärare (kursutvärderingen HT, fråga 16). Frågan diskuteras närmare nedan under punkten 16, Lärargruppens sammansättning och kompetens. Avslutningsvis måste sägas att vid båda kursvärderingstillfällena lämnade en förhållandevis stor andel studenter hithörande frågor, om kursens måluppfyllelse, obesvarade. Allra sist kan ändock konstateras kursvärderingen för vårterminen, ger den samlade bilden av att graden av måluppfyllelse på terminskurs 3 är god. 4. Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen bygger på studenternas självständiga arbete, på deras gemensamma arbete i basgrupper och på lärarledd diskussion, främst vid seminarier men också i s.k. sokrater/lektioner. Kursens grundläggande pedagogiska idéer överensstämmer med de pedagogiska idéer som gäller för juristprogrammet vid Uppsala universitet i stort. Långt mer än hälften av all undervisning på kursen ges i form av seminarier som är problemorienterade. Varje basgruppsmedlem förväntas vara beredd att redogöra för basgruppens resonemang och studenterna uppmanas att låta den uppgiften cirkulera. Även i övrigt förutsätter seminarierna ett aktivt självständigt arbete av studenterna. Delar av vissa seminarier leds av en ordförandegrupp, varvid de övriga basgrupperna har till uppgift att framföra argument för olika sidor i fiktiva tvister. Därigenom tränas studenterna i en annan juristroll än domarens. Undervisningen i sakrätt bedrivs inte bara i seminarier utan även i sokratiska lektioner. Lektionerna bygger i stor utsträckning på en dialog mellan läraren och studenterna. Det konkreta målet med varje lektion är att finna prejudikaten i utvalda rättsfall samt att definiera och utvärdera den grundprincip som där kommer till uttryck. Det övergripande målet med undervisningsmetoden är att träna studenternas analytiska förmåga och skicklighet i att föra juridiska resonemang. De sokratiska lektionerna är till övervägande del starkt knutna till veckans seminarium och avsikten är att studenterna skall tränas i att koppla ihop prejudicerande rättsfall med faktiska omständigheter. Studenterna brukar beskriva hur de ideligen återvänder till de sokratiska lektionerna för att lösa seminarieuppgiften, vilket tyder på att upplägget fungerar väl. Studenternas individuella insatser tränas bland annat genom att varje student får direkta frågor av läraren under seminarierna och de sokratiska lektionerna, genom de skrivuppgifter som ges samt genom föredragningsuppgiften. 6

Kursens pedagogik fungerar väl och studenterna var läsåret 2014, precis som tidigare år, nöjda med de olika inslagen i pedagogiken (kursvärdering VT fråga 16-24 och HT fråga 16-24). Kursvärderingarna indikerar också att studenterna överlag är positiva till de individuella uppgifterna. Möjligheterna att träna individuell muntlig framställning upplevs av det stora flertalet (ca 90 procent) ligga på en lagom nivå (kursvärderingar VT fråga 21 och HT fråga 21). 5. Examination och betygspåverkande faktorer Läsåret 2014 var det maximala betygsgrundande poängantalet 48. För att erhålla godkänt betyg på kursen krävdes 24 poäng, för Ba 31 poäng och för AB 38 p. Av maxpoängen var det möjligt att erhålla 32 poäng vid den avslutande tentamen och 16 poäng (33 procent) från olika uppgifter som fullgjordes under terminen. Uppgifterna var följande. 1) Hemskrivning om ca 4 sidor (10 000 tecken) i immaterialrätt: 4 poäng. 2) Promemoria om ca 4 sidor (10 000 tecken) i sakrätt: 4 poäng. 3) Promemoria om ca 4 sidor (10 000 tecken) i familjerätt: 4 poäng. 4) Muntlig föredragning (5-10 minuter): 4 poäng. Utöver godkänt på hela kursen (24 poäng) krävs godkänt inom vart och ett av de tre delämnena. Det krävs minst 10 poäng i sakrätt, 6 poäng i immaterialrätt och 6 poäng i familjerätt. Flertalet studenter som underkänns på kursen, underkänns till följd av att de inte har uppnått tillräckligt med poäng inom ett delämne. Rest medges inte om man blir underkänd i något av de tre ämnena (hela tentamen måste i sådana fall skrivas om). Många studenter lägger ner ett stort arbete på de olika uppgifterna som ingår i terminskurs 3, och når goda resultat (kursv. frågorna 8-11 HT och VT). Möjligheten att under terminens gång fullgöra uppgifter som läggs till grund för den slutliga betygssättningen är viktigt. Det finns emellertid svårigheter med att vidga t.ex. betydelsen av skriftliga uppgiftet och den muntliga föredragningen. Somliga studenter upplever att poängsättningen härvidlag är ojämn (kursv. VT och HT fråga 23) och att man inte får tillräckligt med kommentarer på skrivuppgifterna (kursv. VT och HT fråga 24). Försök har gjorts att i ord beskriva vad som erfordras för olika poäng. 7

Från och med VT-12 tillämpades särskilda fastslagna förväntade studieresultat och betygskriterier för den muntliga föredragningen, ävensom för delämnena i stort och skrivuppgifterna (se undervisningsplanen), men detta är möjligen inte tillräckligt. I de fall flera lärare bedömer samma föredrag, vid de s.k. uppsamlingsheaten, brukar det dock visa sig att endast marginella skillnader finns mellan olika lärares bedömning. Kritiken mot att prestationerna bedöms olika av lärarna kvarstår i ungefär samma omfattning år från år. Kursledningens bedömning är att problemet förefaller att vara svårlöst. Det utgör ingen stor osäkerhet för studenterna, eftersom vid ett godkänt resultat varierar poängsättningen på den muntliga eller de tre skriftliga prestationerna, mellan två och fyra poäng. Det är för vart och ett av de fyra momenten, en liten del av det samlade poängantalet (48). Den av studenterna upplevda osäkerheten i bedömningen försvårar emellertid en eventuell framtida utvidgning av mängden betygsatta skriftliga och muntliga prestationer på terminskurs 3. 6. Basgruppsverksamheten i undervisningen Varje seminariegrupp innehåller fem basgrupper, vilket innebär att det finns mellan fyra och sex studenter i varje basgrupp. Basgruppernas viktigaste funktion är att förbereda seminarierna. Vid seminarietillfällena redovisar basgrupperna sina lösningsförslag. Det hålls inte några handledarmöten i basgrupperna. Efter halva terminen ändras basgruppsindelningen. Basgruppsverksamheten förefaller fungera mycket väl (kursv. VT fråga 34 och HT fråga 34). Under läsåret 2014 har kursledningen inte blivit kontaktad för att diskutera problem inom någon basgrupp. Bytet av basgrupper sker efter halva terminen, vilket studenterna brukar uppleva som positivt. Någon förändring har inte gjorts ifråga om basgruppsindelning och planeras inte. 7. Inslag av skrivträning Varje student skriver fyra olika individuella uppgifter: 1) I immaterialrätt ges en hemskrivning med karaktär av en promemoria. Den som skriver har 26 timmar på sig och förväntas lämna en svarspromemoria om ca fyra sidor. Rättningen sker anonymt och med utformning av en all- 8

män rättningskommentar (modellsvar) till uppgiften. Uppgiften kan ge högst fyra poäng till betygsunderlaget. 2) I sakrätt och familjerätt skriver alla studenter inom vardera ämne en promemoria om cirka fyra sidor. Studenten får en skriftlig individuell kommentar till sin promemoria. Maximalt kan fyra poäng erhållas per promemoria. Pm-ämnena i sakrätt och familjerätt, som båda är 25 till antalet, delas ut i början av kursen. Samtliga promemorior lämnades in och bedömdes anonymt. 3) I sakrätt skrivs en peer-review på en annan students promemoria. För att granskarens egen promemoria skall bli godkänd måste hans eller hennes peer-review omfatta minst 1 700 tecken (ca 2/3 sida) samt behandla innehåll, språk, disposition och formalia i den granskade promemorian. Inga poäng erhålls för peer-reviewn, men om momentet inte utförs enligt anvisningarna riskeras poängavdrag med 0,5-1 poäng på den egna sakrättspromemorian. Inlämningen av promemoriorna och hemskrivningen sker dubbelt dels via Urkund, dels i pappersform på institutionen. Lärare som rättar promemorierna i sak- och familjerätt tilldelas riktlinjer för hur rättningen ska gå till. Riktlinjerna består bland annat i fem kriterier som lärarna särskilt ska värdera vid rättningen. Halva poäng kan erhållas. Såvitt avser promemoriorna instrueras lärarna även att ge skriftlig feed-back rörande varje kriterium och en enhetlig mall används. Våren 2014 gjordes bedömningen av promemorior av två gästlärare och en fast anställd universitetsadjunkt. Samtliga undervisade på terminen. Rättningen av hemtentamen gjordes av en universitetslektor som också undervisade på kursen. Hösten 2014 gjordes bedömningen av promemorior av två gästlärare, en universitetsadjunkt och två doktorand. Samtliga fem undervisade på terminen. Rättningen av hemtentamen gjordes av en doktorand som undervisade på kursen. Tidigare år har framförts kritik mot hemtentamen i immaterialrätt (kursv. 2012 VT fråga 36 och 2012 HT fråga 24). Frågan har ansetts vara alltför omfattande i förhållande till den tid som givits och det maximala antal tecken som gavs för svaret. Det medförde att hemtentamensfrågan gjordes mindre omfattande läsåren 2013 och 2014. Någon kritik mot omfattningen på uppgiften till hemtentamen fördes inte fram 2013. Vissa kommentarer i år indikerar att hemtentamensfrågan VT 2014 kanske var alltför kortfattad och att det därigenom inte fanns tillräckligt underlag i frågan för studenterna att utveckla sin egen analys (kursrådsprotokoll 2014-03-11 s. 3). På höstterminen 2014 fick istället hemtentamen kritik för att vara alltför omfattande, vilket uppges ha fått till följd att gränsen för tillåten mängd tecken blev ett hinder för studenternas möjligheter att visa sina kunskaper (kursrådsprotokoll 2014-9

11-04, s. 4). Kursledningen noterar att det är svårt att utforma en hemtentamen som skrivs under 26 timmar och där studenterna samtidigt ska kunna visa sina kunskaper, men också hålla sig inom ramen för ett givet antal tecken. Examinationsformen hemtentamen, som används inom delkursen immaterialrätten, kan komma att behöva utvärderas. Författande av promemorior fungerar erfarenhetsmässigt väl som undervisningsmoment. Många av studenterna uppger att de avsätter mer än 40 timmar till skrivuppgifterna. 30-40 procent av studenterna har lagt ner 50 timmar eller mer på skrivuppgifterna (kursutv. HT och VT fråga 10). Det förekommer ingen särskild kritik rörande mängden skrivmoment på kursen. Viss kritik framförs mot jämnheten/rättvisan i rättningen och särskilt mot att rättningen av en av de två pm:na på höstterminen blev försenad (kursv. HT och VT fråga 23). Flertalet anser ändock att skrivuppgifterna rättats väl, men en stor andel studenter har inte kunnat eller velat svara på frågan. Befintliga tydliga riktlinjer vid bedömningen och fortlöpande kommunikation mellan rättande lärare under rättningsarbetet bidrar till en enhetlig poängsättning. Därtill tillämpas fastslagna förväntade studieresultat och betygskriterier. Inslaget av peer-review på sakrättspromemoriorna är vid det här laget väl inarbetat. Studenterna sköter uppgiften på ett sätt som motsvarar kursledningens förväntningar. De rättande lärarna upplever att kvaliteten på promemoriorna har blivit mycket bättre sedan momentet infördes. Den dubbla inlämningen av promemorior och hemtentamen (digitalt och i pappersform) fungerar väl. Mer omfattande förändring planeras inte av något av de beskrivna inslagen på kursen. 8. Inslag av muntligt framförande Varje student håller en muntlig föredragning en gång under terminen, i början av ett seminarium i ett av delämnena. Föredragningen skall vara mellan fem och tio minuter lång. Lärarna och övriga studenter får ställa frågor. Efter seminariet ger läraren en muntlig återkoppling på föredragningen. Undervisningsplanen innehåller uppgift om vilka moment i föredragningen som bedöms av läraren. Presentationen kan ge maximalt 4 poäng. 2 poäng är godkänt. Halva poäng delas ut. Föredragningsuppgifterna är på förhand givna och fördelas enligt en lista. Träningen i muntlig föredragning är ett viktigt inslag på kursen. Terminskurs 3 är det första tillfället på juristlinjen där muntlig föredragning poängsätts. De allra flesta studenter anser att utrymmet för att träna muntlig framställning är lagom (kursutvärderingen VT och HT frågorna 20-22). Enstaka studenter uttrycker dock 10

missnöje med bedömningen och poängsättningen (kursutvärderingen VT och HT fråga 20). 9. Inslag av rättsteknikträning De sokratiska lektionerna utgör ett viktigt inslag i rättsteknikträningen på terminskurs 3. Under lektionerna hinns sammanlagt med ett 40-tal rättsfall. Även på övriga kursmoment, inte minst immaterialrätten, utgör studium av rättsfall ett viktigt inslag i undervisningen. Värdering och tolkning av olika rättskällor, särskilt EU-rättsliga, diskuteras löpande. De skriftliga promemorior som skrivs under terminen utgör också viktiga övningar i rättsteknik. Promemoriornas ämnen och instruktioner förutsätter att studenterna självständigt söker och använder juridiskt källmaterial. Föredragningsuppgifterna (muntlig presentation) bygger också i stor utsträckning på att föredraganden självständigt söker material vid sidan av det som finns i kurslitteraturen. Kursen fungerar väl i detta avseende, vilket naturligtvis är mycket viktigt. Det framgår av promemoriorna och föredragningarna att många har svårt för momentet rättsteknik. Det läggs stor vikt vid att fortlöpande betona momentet rättsteknik både i undervisning och vid bedömning av studenternas individuella insatser. 10. Värdering av de olika undervisningsformerna Föreläsningar 13 föreläsningar (och en kursintroduktion) hålls under terminen. De flesta är introducerande men ett par fördjupande. Närvaro på föreläsningarna är inte obligatorisk men rekommenderas. Föreläsningarna i samtliga tre delämnen fick läsåret 2014 övervägande goda vitsord i kursvärderingen (kursv. HT och VT fråga 13-15). Lärarlagets uppfattning är att det inte är motiverat med fler föreläsning, trots att det brukar uttalas från studenthåll att det vore värdefullt med fler föreläsningar i sakrätt. Fem av kursens 13 föreläsningar avser sakrätt, fyra familjerätt och fyra immaterialrätt. Vidare utgör de sokratiska lektionerna ett mellanting mellan seminarium och föreläsning, där läraren har möjlighet att ge studenterna en överblick över ämnet. De sokratiska lektionerna är numera 12 till antalet (reducerat från 20 under VT -14). Vi har dessutom en introduktionsbok i form av Zetterström, Sakrättens fyra huvudfall, där sakrättens struktur förklaras på ett övergripande sätt. Sokratiska lektioner 11

En alltjämt betydelsefull del av undervisningen i sakrätt ges i form av lektioner kring sakrättsliga principer och prejudikat. Lektionerna utgörs av en dialog mellan studenter och lärare. Syftet är att pröva hållbarheten i Högsta domstolens uttalanden och att söka efter de grundprinciper som har styrt lösningarna av de särskilda fallen. Lektionerna brukar vara mycket uppskattade av studenterna och förefaller ha varit det även läsåret 2014 (kursv. HT och VT fråga 41). Lektionerna underlättar i hög grad förståelsen av ämnesområdet i stort. Från vårterminen till höstterminen 2014 reducerades, som sagt, antalet sokrater från 20 till 12 (samtidigt som ett ytterligare sakrättsseminarium tillskapades). Man kan diskutera om reduktionen blev för stor, med tanke på sokratformens värde och popularitet bland studenterna. Möjligtvis ska sakrätten framöver återigen ges något fler sokrater och kanske ett mindre seminarium. Frågan kommer att diskuteras vid lärarkonferensen i juni 2015. Seminarier Seminarierna inom de olika delämnena utgår genomgående ifrån ett eller flera grundläggande problemscenarion, vars studentlösningar tas till utgångspunkt för en diskussion om de olika rättsfrågorna. Syftet är att under seminariet fördjupa de kunskaper som har inhämtats individuellt och i basgrupperna. Flera seminarier innehåller explicit rättspolitiska frågeställningar. De ämnesintegrerade seminarierna i slutet av delkurserna är ägnade att ge breddad och fördjupad förståelse av rättsområdena som studeras under terminen och samspelet dem emellan. Seminariematerialet uppdateras, i större eller mindre omfattning, inför varje terminsstart. Studenterna fann läsåret 2014, i linje med tidigare år, att seminarieverksamheten är i huvudsak bra (kursv. VT och HT fråga 16-19). Seminarieuppgifterna förefaller att vara uppskattade. Lärarlaget i immaterialrätt omarbetade hela strukturen för kursen och skrev nya seminariefrågor till hösten 2014, i syfte att modernisera och renodla problemställningarna. Studenterna förefaller vara nöjda med den ändrade strukturen och upplever att materian är lättare att ta till sig (kursrådsprotokoll 2014-11-04 s. 4) Tidigare har det varit vanligt att sakrättsuppgifterna ansetts vara alltför omfattande. Inför höstterminen 2013 reducerades sakrättsseminariefrågorna i omfattning. Bara någon student ansåg under höstterminen 2014 att sakrättsseminarieuppgifterna var alltför omfattande (kursv. HT fråga 18). Reduktionen av längden på frågorna förefaller att ha givit ett positivt resultat under läsåret 2014. Inför nästa termin planeras sedvanlig översyn av seminariefrågorna med beaktande av de synpunkter som framkommit i kursvärderingarna. De tre integrerade seminarier har en högre ambitionsnivå än andra seminarier och har varit i huvudsak uppskattade bland studenterna, men har också fått viss kritik bl.a. för att studenterna inte uppfattar att det finns ett mervärde (kursutvärdering VT och HT fråga 19). Kursledningens uppfattning är emellertid att problemsituationerna är realistiska och ger en ny dimension till inlärningen. Integrerade seminarier är emellertid komplicerade som undervisningsform, eftersom lärar- 12

na måste skriva och uppdatera seminarieuppgifter samt undervisa inom områden som ligger utanför lärarens vanliga ämnesdiscipliner. Vid den planerade lärarkonferensen i juni 2015 kommer att diskuteras arbetsformerna för en uppdatering av de integrerade seminarierna. 11. Kurslitteraturen Kurslitteraturens sammansättning framgår av undervisningsplanen. Kurslitteraturen får blandade men överlag positiva omdömen (kursv. VT och HT fråga 25). Flera böcker anses vara mycket bra. Böcker som får dåliga omdömen av studenterna avser områden där det är svårt att hitta något som är bättre. I flera fall har vi redan prövat alternativ litteratur, som inte heller har varit tillfredsställande. Sökandet efter mer ändamålsenlig litteratur fortsätter. 12. Internationalisering Det internationella perspektivet uppmärksammas i huvudsak inom immaterialrättsundervisningen; immaterialrätten, särskilt konkurrensrätten, är till helt övervägande del EU-rätt med stora inslag av EU-domstolsavgöranden. I övrigt förekommer enstaka inslag med internationell inriktning i undervisningen i sakrätt och familjerätt, till exempel i ämnen till promemoriorna. Den litteratur som används i arvsrätt innehåller ett helt kapitel om internationell arvs- och testamentsrätt. Vi har inte någon kurslitteratur på engelska eller annat främmande språk, men ett antal immaterialrättsfall i seminariematerialet är på engelska. Ambitionen är att kontinuerligt se över möjligheterna att på ett naturligt sätt göra internationella utblickar inom sak- och familjerätt. Det kan dock konstateras att det inte för tillfället ges något större utrymme för denna typ av inslag, varken vad gäller tid eller ämnen. 13. Hållbar utveckling 13

Hållbar utveckling har hittills inte kunnat integreras på terminskursen. För att frågor kring hållbar utveckling skall kunna integreras på kursen krävs extra insatser. 14. Genus och andra kritiska perspektiv Genusperspektiv aktualiseras vid ett av seminarierna i sakrätt där utsökningsbalkens bevisregler diskuteras. Till seminariet läses en artikel med genusteoretiskt anslag. I familjerätt ges studenterna redan till det första seminariet i äktenskaps- och samborätt texter i genusteori och ska i den allra första seminarieuppgiften diskutera dessa texter. Syftet med upplägget är att de genusteoretiska frågorna skall finnas med under seminarieserien. Vid sidan av genusperspektiv må nämnas att under läsåret 2014 har ett av ämnena för sakrättspromemorior rört samernas rätt till renbetesmarker. Studenterna brukar vara insiktsfulla och framföra mogna åsikter kring den genusteoretiska problematiken. Inslaget uppskattas av många medan andra är kritiska. Arbetet fortsätter med att göra det genusteoretiska inslaget till en så naturlig del som möjligt av kursen. 15. Former för kursvärdering Vi har under båda terminerna genomfört sedvanliga protokollförda kursrådssammanträden. Mellankursråd och slutkursråd genomfördes under VT-14 och HT-14. Protokoll från genomförda kursråd finns i bilaga 5. Lärarna har uppmanats att se till att grupperna väljer kursrådsrepresentant och att framhålla vikten av att tillvarata möjligheten att påverka kursen. Kursvärderingen har gjorts i Studentportalen. Svarsfrekvensen var 43 procent under våren. Svarsfrekvensen höstterminen 2014 var 74 procent. Lärarlaget kommer att utvärdera vår- och höstterminen 2014 på en tvådagarskonferens i juni 2015. Vid konferensen skall även planering av och arbete med kommande terminer att äga rum. 14

16. Lärargruppens sammansättning och kompetens Lärarlaget till ämnesseminarierna bestod våren 2014 av sex lärare, varav en professor, två juris doktorer, två universitetsadjunkter samt en doktorand. Lärarna undervisade inom sina respektive specialområden. Hösten 2014 bestod lärarlaget av åtta lärare, varav två juris doktorer, två universitetsadjunkter och fyra doktorander. Även denna termin undervisade lärarna inom sina respektive specialområdet. Det betyder att lärarlagens ämneskompetens på det hela taget var hög. Föreläsningarna och de integrerade seminarierna hölls av vetenskapligt meriterade och/eller praktiskt verksamma jurister. Beträffande könsfördelningen i lärarlaget under vår- och hösttermin är följande sammantaget att notera. Undervisningen i sakrätt, som omfattar ca hälften av kursens undervisning, utfördes till 40 procent av män, 60 procent av kvinnor. Undervisningen i immaterialrätt utfördes helt av män. Undervisningen i familjerätt utfördes helt av kvinnor. Det innebär att sammanlagt utfördes c:a 45 % av all undervisning på ämnesvisa seminarier av kvinnor. Flertalet lärare fick läsåret 2014 goda eller mycket goda omdömen. Kursvärderingarna indikerar att studenterna var mycket nöjda med flertalet av lärarna beträffande ämneskompetens och pedagogik (kursv. VT och HT frågorna 16-19). Graden av goda omdömen för lärarna var HT-14 lägre inom delområdet immaterialrätt jämfört med våren, jämfört med tidigare år och med lärarna inom sak- och familjerätt (kursv. HT fråga 16). En av lärarna inom immaterialrätten HT-13 fick kritik av studenter för bristande vilja att besvara frågor eller att läraren inte i tillräcklig grad hade pedagogiskt strukturerat diskussionen under seminarierna. Kursföreståndaren har talat med den berörda läraren. Läraren ifråga försökte att under HT-14 i sina grupper i högre utsträckning än tidigare att stimulera studenterna att själva söka svaren och att diskutera sig fram till svaren. Studenterna har emellertid fått intrycket att läraren varit oengagerad och passiv. Kursledningen tror att det är motiverat att den aktuella läraren tar en mer aktiv roll under seminarierna framöver utan att för den skulle själv ge svaret. Lärarens kompetens inom ämnet finns ingen tvekan om och läraren har tidigare undervisningstillfällen fått goda omdömen av studenterna. Tyvärr måste konstateras att några studenter har känt sig kränkta av personer som de har kommit i kontakt med under kursen (kursv. VT och HT fråga 35). Särskilt allvarligt är att fyra personer under våren och en person under hösten har känt sig kränkta av lärare (kursv. VT fråga 39 och HT fråga 38). Det har avsett kritiska eller nedvärderande uttryck från läraren kring studentprestationer i klassrum eller tecken på att läraren har haft en bristande uppmärksamhet i klassrummet vid genomförande av studentprestationer. Kursföreståndaren har eller kommer att agera genom diskussioner med nu berörda lärare. 15

17. Kursens timtilldelning Kursens timtilldelning 2014 var 922 timmar per termin. Uppsala den 11 mars 2015 Bengt Domeij och Stojan Arnerstål Kursföreståndare BILAGOR 1. Kursplan 2. Undervisningsplan 3. Tentamensskrivningar 4. Schema 5. Protokoll från kursråd 6. Kursvärdering 16