Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014



Relevanta dokument
Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Nätverksträff barnombud. Jönköping Eksjö Värnamo

Bästa platsen att växa upp på

Psykisk hälsa barn och unga

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Handlingsplan för barn och unga

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Oro för barn och unga

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

EMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Välkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Fördjupad analys och handlingsplan

Temagrupp Barn och Unga

PROGRAM FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER I HANINGE KOMMUN

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

SIP samordnad individuell plan

Vad vill vi åstadkomma?

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid


Delaktighet och inflytande i samhället

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015


Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?


Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Insatser för barnets rätt i Jönköpings län/barnkonventionens vänner

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Barn som närstående/anhöriga

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Uppdrag Psykisk Hälsa

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20


Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Vägledning för vaccination

Barnperspektivet inom Beroendevården

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Samordnade insatser för barn och unga

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN. För kommunala grundskolor och grundsärskola i Gnosjö kommun

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Hälsofrämjande psykiatri

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

DNR: KS2018/53/11. Redovisning av ELSA-statistik läsåret Dnr KS2018/53/11. Bildningsutskottet (1) Bu 16

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Välkomna på föräldramöte läsåret

Transkript:

1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande finns från barnronder Barnahus (per definition) 12, 24 Barn som besökare, patient och/eller anhörig 2, 3, 6, 12, 24 Barn som varit utsatta för våld Barnets delaktighet som besökare/länsinvånare och patient i vården Trygghet Delaktighet God och säker vård Antal genomförda barnronder vid länets vårdinrättningar per år (x) Antal av verksamheterna upprättade handlingsplaner (x) Barndialogen anordnar barnronder efter önskemål från verksamheterna som mäter och efter en mall för handlingsplan som upprättatas av Barndialogen. 1 Barnrond Öxnehaga VC BUP kliniken februari 2015 Handlingsplan för förbättringar genomförts på VC Öxnehaga Barnahus i länet Verksamheten kommer igång under 2014 På sikt utarbeta checklista för verksamheternas egengransking och rapportering av data. 10 barnronder per år kan genomföras utformas i samråd med berörda Samordnaren Barnahus

2(10) att sammanställer Barnahus Barnahus öppnade 6 maj alla länets kommuner är anslutna Barnhälsodata 2, 3, 6, 12, 23, 24 Barnhälsodata Barnombudsorganisation 2, 3, 5, 6, 12, 18, 23, 24 Barn i länet Barn som anhörig och/eller patient Barn och ungas förutsättningar för hälsa utifrån riskoch friskfaktorer i levnadsvillkor och uppväxtmiljö Barn som patient eller anhörig ska få; Ett bra bemötande God vård Anpassad information, råd och stöd Antal indikatorer som visar en positiv utveckling (x) I det länsövergripande arbetet i strategigrupp Barn finns en analysgrupp som arbetar med mätetal för länet (objektiv data) där barnhälsoindex är en del. är ej beslutade. Andel enheter/arbetsplats med barnombud (90 %) Andel barnombud deltar i nätverksträffar (90 %) Deltagit i grundutbildning under året (x antal) Ansvar för implementering och uppföljning MPG barn Barn och unga diagram. (Epidemiolog, folkhälsosektionen) Mätning sker på länsnivå, i jämf. med riket samt på länsnivå mellan könen Barndialogen ansvarar för utbildning och nätverk. Rapport en gång årligen. Barndialogen mäter och

3(10) att sammanställer. Barnombudsorganisation Andel enheter/arbetsplats med barnombud (90 %) - 211 ombud motsv. 42 % (beräknat på 500 arbetsplatser i landstinget) Andel barnombud deltar i nätverksträffar (90 %) En grundutbildning genomfördes under våren dit alla barnombud var inbjudan. I maj genomfördes Bo-träffar på Höglandet, V-mo och Jönköpings sjukvårdsområde. Konferensen för barn som anhöriga ersatte höstens nätverksmöte. Alla barnombud fick egna inbjudningar till den.

4(10) att Barnvaccinationer 2, 3, 6, 12, 23, 24 Barn i länet Att barnvaccinationsprogrammet följs 43 barnombud deltog i grundutbildningen. Andel barn i länet har erhållit följande grundvaccination Difteri, stelkramp, polio, kikhosta, Pneumokocker, Mässling, påssjuka, röda hund BHV dos 1 (98%) Sammanställs av smittskyddet Barnvaccinationer Familjecentral (FC) En FC bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. Den riktar sig till föräldrar och barn. En FC bör innehålla MHV, BHV, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete 2, 3, 6, 12, 24 Barn 0-6 år och deras föräldrar Barn som anhörig Hälsofrämjande Stödjande Uppmärksamma och vid oro anmäla missförhållanden Vaccinationer 2013-2014 Andel kommuner med FC (100 %) Föräldraenkät Ev resultat av självvärderingsinstrument BHVs utvecklingsenhet sammanställer

5(10) att Familjecentraler Familjeformuläret, IT-baserad journaldokumentation Familjeformuläret är en blankett för att identifiera barns behov och initiera lämpliga insatser vid allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom/ skada eller funktions-nedsättning hos förälder/ vårdnadshavare. Familjeformuläret 2, 3, 6 Barn som anhörig Dokumentation av förälders/vårdnadshavares behov av stöd till minderåriga vid allvarlig sjukdom mm Barnets rätt till information, råd och stöd i situationen ovan Familjecentraler finns i 8 av länets 13 kommuner (62 %) Föräldraenkät görs på alla FC i länet Självreflektionsinstrument görs på alla familjecentraler i länet Antal ifyllda familjeformulär utifrån berörd målgrupp och enligt anvisning per klinik (75 %) 3 olika KVÅ-koder Barndialogen mäter och sammanställer Antal upprättade: Jönköpings sjukv.omr. 265 st (234 inom psykiatrin) Höglandets sjukv omr 83 st (80 inom psyk) Värnamo sjukv omr 62 st (45 inom psyk) Frågor om upplevelse 2, 3, 6, 12, 24 Barn som Trygghet Andel patienter Familjeformuläret ifylls i samarbete med patienten vid inläggning. I öppenvård vid upprättande av behandlingsplan Familjeformuläret ska vara en del i patientens vårdplan. Mätning sker i realtid Vi vet ej hur många som borde ha upprättats. Därför enbart antal, ej andel. KVÅ koder

6(10) att av besök inom hälsooch sjukvården. Enkät till barn som patient patient Delaktighet Information God och säker vård < 18 år som besvarat enkät (90 %) Andel nöjda patienter (95 %) Primärvården mäter Mpg sammanställer o redovisar via Barndialogen IT-utveckling pågår 3-4 veckor/år Inga resultat finns att redovisa än Hälsosamtal med Föräldrar inom BHV Elevhälsosamtalet Enligt Hälsokurva* (HK) Trivsel i skolan, fysisk aktivitet, sömn, någon att prata med, frukost, ledsen/nedstämd, BMI, magont, huvudvärk, allmänt mående. 2, 3, 4, 6, 12,24 Förstagångsföräl drar med barn 1 år. Elever i grundskola och gymnasium Att samtalen genomförs utifrån metod Hälsokurvan Enligt politiskt beslut i landstinget (BHV) Enligt skollagen (elevhälsan) BHV erbjuder föräldrasamtal med HK när barnet är ett år. (95 %) Föräldrar deltar (50 %) HK används i länets kommuner (100 %) HK används i grundskolor/ gymnasier (90 %) HK används i förskoleklass samt årskurserna 4, 7 alt 8 samt gymnasiets årskurs 1 (80 %) BHV centrala utvecklingsteam mäter och sammanställer Primärvårdens FoU-enhet mäter och sammanställer elevhälsodata

7(10) att Hälsosamtal med Föräldrar inom BHV Siffror för genomförande av hälsosamtal inom BHV 2014 redovisas i mars 2015 F-klass 810 samtal (födda -07 3358 barn) = 25 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Elevhälsosamtal 11 av 13 kommuner använder Hälsokurvan i sina hälsosamtal i skolan. Läsåret 2013/2014 F-klass 810 samtal ÅK 4 2222 samtal Åk 7/8 1888 samtal Gymnasiet 1491 samtal ÅK 4 2222 samtal (födda -04 3335 barn) = 66 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Åk 7/8 1888 samtal (födda - 01 3681 barn) = 51 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Gymnasiet 1491 samtal (födda - 97 3732 barn) = 40 % genomförda hälsosamtal med hk som metod (som är inskickade till FOU) Rutiner för samverkan 2, 3, 6, 12, 24 m flera Alla barn i länet och deras familjer Att fungerande rutiner och fördjupad samverkan innebär ett mervärde för barn och föräldrar Samordnad individuell plan (andel genomförda SIP BUP) I kommunerna görs SIP mätning inom

8(10) att för samverkan Ungdomsmottagning verksamhet som erbjuder ungdomar hjälp med allmänna hälsofrågor och frågor om sexuell hälsa 2, 3, 6, 12, 24 Ungdomar 13-21 år Barn som anhörig Hälsofrämjande Individuell rådgivning och stöd Information i grupp 2013 35 SIP 2014 166 SIP (ökning med 131 individer = 79 %) Andel kommuner med UM (100 %) Kvalitetssäkring UM socialtjänsten utformas i samråd med UM för ungdomsmottagning 10 av länets 13 kommuner har UM Kvalitetssäkring av UM påbörjat ht 2014. Bakgrund och syfte Detta kvalitetssystem har tagits fram av Barndialogen i samråd med Socialstyrelsen och SKL, för att följa upp indikatorer som ska säkra barns rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i Konventionen om barnets rättigheter och vill spegla landstingets hållning och ansvar i denna viktiga fråga med Handlingsplanen barn och unga som grund.

9(10) Handlingsplanen slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Det innebär att barnperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens olika perspektiv. Syftet är också att inspirera alla medarbetare till att utveckla lyhördhet och respekt för barns och ungas synpunkter och att verka för barns bästa i beslut och åtgärder. Barndialogen har för avsikt att, efter förankring i länets Strategigrupp barn, ta ett fortsatt huvudansvar för införande, genomförande och uppföljning av systemet med början 2014. et redovisas till landstingets ledning årligen. Möjlighet till fortsatt utveckling kan med fördel ske i samverkan med kommunerna och med målet att uppnå ett regionövergripande system. Så här kan modellen utvecklas De strukturella och processorienterade parametrarna i systemet kompletteras med en hälsobeskrivning av barns hälsa och livsvillkor. Ett urval av hälsodata presenteras i form av ett par spindeldiagram där data jämförs mellan länet och riket samt mellan pojkar och flickor. En ytterligare dimension är att där så är möjligt visa på landstingsbästa resultat i landet. Tabelldata och linjediagram visar aktuella förhållanden som förändringar över tid. Hälsodata kommer att uppdateras vart 3.e år. Den sammanfattande bedömningen presenteras enligt trafikljussystem Grönt 9 indikatorer och totalt 25 mätetal Gult 5 8 indikatorer och totalt och 8-24 mätetal Rött 4 indikatorer och totalt 0 7 mätetal