Till vad behövs företagshälsovården? Lisa Schmidt
www.alltomstad.se www.svetsaratt.se www.kemiguiden.se Hållbart Arbetsliv Ann-Beth Antonsson Willem Duis Pär Fjällström Bo Sahlberg Johan M. Sanne Lisa Schmidt Sanny Shamoun Helena Strehlenert
Användning av företagshälsovård i kommuner och landsting. Schmidt L, Sjöström J. IVL rapport C 125, 2015 Stimulerar avtal mellan arbetsgivare och företagshälsovård till samarbete för hälsosamma arbetsplatser? En genomlysning av avtal och avtalsprocess. Åström Paulsson S, Parmsund M, Axelsdotter Hök Å, Eriksson T, Nyman T, Schmidt L, Torgén M, Svartengren M, AMM Uppsala, KTH, IVL, Centrum för arbets- och miljömedicin, 2014 Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovård. Schmidt L, Sjöström J, Antonsson A-B, IVL rapport B 1990, 2011 Småföretag och företagshälsovård ska berget komma till Muhammed eller Muhammed till berget? Antonsson A-B, Schmidt L, IVL rapport B 1542, 2003 Åström Paulsson S, Schmidt L, Eriksson T, Nyman T, Parmsund M, Torgén M, Svartengren M. Purchase and implementation process of OHS in Sweden, Inskickad till Occupational Medicine, 2017. Schmidt L, Sjöström J & Antonsson A-B Understanding the challenges facing occupational health services in the Swedish public sector, inskickad till Nordic Journal of Working Life Studies, 2017. www.ivl.se/publikationer Schmidt L, Sjöström J, Antonsson A-B. Is ownership decisive for occupational health services collaboration with client companies? (submitted manuscript to Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation) Schmidt L, Gunnarsson K, Dellve L, Antonsson A-B. Utilizing occupational health services in small scale enterprises: a 10 year perspective (submitted manuscript to Small Enterprise Research) Schmidt L., Sjöström J., & Antonsson A-B. Successful collaboration between occupational health service providers and client companies: Key factors. Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation 51(2015) 229-237 Schmidt L, Sjöström J, Antonsson A-B. (2012) How can occupational health services in Sweden contribute to work ability? Work: A Journal of Prevention, Assessment and Rehabilitation. Volume 41, Supplement 1, ISSN 1875-9270
Användning av FHV i kommuner och landsting, Schmidt & Sjöström, IVL-rapport C 125
Bakgrund År 2009-2011 Vägar till framgångsrikt samarbete med företagshälsovården, IVL-rapport B 1990 www.ivl.se/publikationer
Nyckelfaktorer för samarbete med FHV Långsiktig relation Tillit och förtroende, relation utöver avtal, kontinuerlig dialog Återkoppling och uppföljning, kontinuerlig kalibrering av insatser och roller SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete FHV får ta del av interna processer
Kunden Att man äger frågan SAM - samverkan, tydliga ansvarsområden, processer, mötesformer etc. Systematik rutiner, rapportering, riskanalyser, checklistor etc. Kommunikation möten, återkoppling, dialog med FHV etc.
FHV Vilja och kompetens Relation - konsultativ inställning Närvarande - flexibla Prestigelösa nätverk Företaget i fokus inte individer
Konsultativ roll Specialkunskap Objektiv och oberoende Förmåga till helhetssyn Identifiera och analysera problem Rekommendera lösningar Hjälpa till att implementera lösningarna Utvärdera
Projekt: 2012-2015 Användning av FHV i kommuner och landsting 7 kommuner/stadsdelsförvaltningar & 4 landsting 6 externa FHV & 5 inbyggda FHV Politiker, chefer, skyddsombud, personalavdelning, FHV personal, ledning och utförare
Intervjuer Arbetsmiljöfrågor vad är aktuellt? Vilka riskfaktorer finns? Hur ser arbetsmiljöstyrning - arbete ut? FHVs uppdrag? Avtal? Samarbete, samarbetsformer mellan verksamhet och FHV? Kontakter - aktörer? Kontaktytor? Använda tjänster service? Åtgärder? Resultat? Uppföljning?
Utgångspunkt i projektet AML Arbetsmiljölagen 3 kap 2 c Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå Med företagshälsovård avses en oberoende expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården ska särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa. Kompetensen förtydligas i SAM, kommentarerna till paragraf 12 Inom företagshälsovården behövs därför breda kunskaper i till exempel arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi, medicin, rehabilitering och teknik.
SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:1 Samverkan på alla nivåer Rutiner Fördelning av uppgifter Tillräcklig kunskap och kompetens Processreglering
SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete 12 När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Dessutom skall kraven i bilaga 2 uppfyllas.
Bilaga 2 Kommentarerna till paragraferna föreskrifternas tillämpningsområde Upphandling av företagshälsovård Företagshälsovård kan upphandlas utifrån eller ordnas som en självständig del av företagets verksamhet. Det är viktigt att den är partsneutral. Det är angeläget att arbetstagarna och skyddsombuden får möjlighet att medverka vid upphandling av företagshälsovård liksom vid beslut om uppdragets utformning och genomförande. Frågor om företagshälsovård tas upp i skyddskommittén. Anlitande av företagshälsovård Företagshälsovården skall kunna utnyttjas av både arbetsgivare och arbetstagare. Det är lämpligt att den anlitas som en sammanhållen resurs och inte enbart till enstaka tjänster. Därmed säkras kontinuitet och en allsidig bedömning av arbetsmiljöförhållandena.
FHV-avtal LOU lagen om offentlig upphandling Avropsavtal nollavtal Abonnemangsavtal Brister i samverkan innehåll utfall Stimulerar avtal mellan arbetsgivare och företagshälsovård till samarbete för hälsosamma arbetsplatser? En genomlysning av avtal och avtalsprocess. Åström Paulsson S, Parmsund M, Axelsdotter Hök Å, Eriksson T, Nyman T, Schmidt L, Torgén M, Svartengren M, AMM Uppsala, KTH, IVL, Centrum för arbets- och miljömedicin, 2014
Hur används företagshälsovården? Rehabilitering Hälsoundersökningar Livsstilsfrågor, friskvård Vissa kartläggningar, enkäter Andra tjänster, utbildning men också som ett stöd i och om SAM
Definitioner som styr Vad är hälsa? Arbetsmiljö Det goda arbetet Individhälsa - Folkhälsa Vad ska FHV göra? Hur arbetar FHV oberoende? Samverkan Budget Kontaktytor Avtal - Profession Hur ska FHV göra?
Organisering av arbetet eller individhälsa? Krav i arbetet Mindfulness?
En ofta använd (normativ) modell Bild: Ahlborg/Thynell 2005
Förebygga = Utveckla bra arbetssätt
Hur definierar ni er FHV?
AML, SAM, Kollektivavtal Fack Marknad, andra aktörer friskvårdsföretag, försäkringsbolag etc. etc. NPM, HR transformation m.m. Kommun/Landsting Verksamheterna Arbetsmiljöarbete Samverkan, FAS05 Chefer SO Anställda Kommun/Landsting HR - Personalavdelning Rehab, Hälsa, Friskvård Beställning, Köp/Sälj HR Chefer Individen Expertstöd SAM; förebygga arbetsmiljö och hälsa, rehab Expertstöd HR/Chef: Efterhjälpande, främjar, rehab
SAM:s processer Linje-organisationen Samverkan Stöd från HR Organisering Hur fungerar det? HR/Personalavdelning Chefstöd Individer Upphandling Förändring - utveckling Medicinska hälsokontroller Prestation, uthållighet Arbetets utformning Synergonomi Samarbete, lagarbete Arbetsplatsens utformning Samverkan, arbetsmiljödeltagande Ledarskap Det Goda Arbetet, Förbättringsgrupper, etc. Arbetsfokus Kognitiv ergonomi Teamwork Fysiska förhållanden Utbildning Arbetsanpassning och Rehabilitering Handledning, coaching Sociala frågor Belastningsergonomi Självbestämmande Mindfulness, KBT, mm Individfokus Kreativitet Livsstilsfrågor som kost, motion Rökning mm. Hälsoundersökningar Hälsoprofil Frånvaro av arbetsmiljörisker Känsla av sammanhang
Resultat Bristande SAM Bristande samverkan - enligt regelverkets intentioner Bristande styrning med avtal FHV används i liten utsträckning i förebyggande SAM FHV anses vara en efterhjälpande resurs Fungerande SAM struktur, rutiner, dialog och återkoppling Relation, tillit och förtroende - tillgång till interna processer
Utmaningar Förutsättningar för samarbete och samverkan har förändrats SAM brister trots att strukturen i många fall finns Skyddsombudens roll HRs roll stöd, kunskap och kompetens Budget innehåll och placering Förlorat förtroende för FHV? Arbetsmiljö och hälsa 4.0. Användarna av FHV behöver ha inflytande över hur FHV används
Till vad behövs företagshälsovården?
Tack! lisa.schmidt@ivl.se www.ivl.se/publikationer