Kvällens litteratur Tvåspråkighet VT07 Interaktion och kodväxling I Stina Ericsson Jan-Petter Blom & John J. Gumperz. 1972. Social meaning in linguistic structure: code-switching in Norway. Carol Myers-Scotton. 1988. Codeswitching as indexical of social negotiations. 2 Kvällens upplägg 1. Fenomenet kodväxling 2. Situationell och metaforisk kodväxling 3. Grad av markering som en modell för kodväxling 1. Fenomenet kodväxling I tvåspråkiga miljöer, Kodväxling talares användning av två eller fler språkvarieteter i ett och samma samtal utan att uttalet av det ena språket närmas uttalet av det andra språket i särskilt hög grad Kod = varietet (språk eller dialekt) Kodväxling forts. Kan ske inom ett och samma yttrande A: I m not very much in a hurry. Nuva noveye na khasoda khambe. Eller för olika yttranden A: It s nice that we ve met. I haven t seen you for long. B: Yes - it s really long - and this is because I m far from this way. A: Yikhala yaha khulole nuva nuvula haraka.
Språkvarieteter som meningsfulla Kodväxling som ett sätt att ackommodera Antagande bakom mycket forskning kring kodväxling: olika språkvarieteter är meningsfulla, utgör en resurs att utnyttja i olika sammanhang indexerar talarens ursprung och sociala identitet (t.ex klass) bär olika sociala värden associerade med talaren och användningssammanhanget Ackommodering samtalsdeltagares anpassning efter varandra både i enspråkiga och tvåspråkiga sammanhang uttal, talhastighet, ord, gester, varietet (språk eller dialekt) konvergent eller divergent Några frågor kring kodväxling 2. Situationell och metaforisk kodväxling När och hur kodväxlar människor? Vilka faktorer påverkar vilken kod som väljs? Vilken värden kan vara associerade med olika koder? Blom & Gumperz 1972: fältstudie i Hemnesberget Hemnesberget (1972) Ca 1300 invånare Industri- och affärssamhälle Invånare i hög grad homogen grupp många från familjer som bott i Hemnesberget i många generationer materiellt och socialt i hög grad jämlikt många är arbetare i små industrier eller hantverkare De flesta tillbringar stor del av sin tid i och runt Hemnesberget
Hemnesberget: lingvistisk profil Så gott som alla talar två varieteter: Ranamål (R) den lokala dialekten inlärt i hemmet och bland vänner Bokmål (B) norskt standardspråk (ett av två) inlärt i skola och kyrka Ranamål och bokmål: sociala värden Ranamål knutet till den lokala orten och lokala relationer, värderas högt solidaritetsdimensionen Bokmål knutet till det större Norge, officiella sammanhang föredras av några maktdimensionen ( snakk fint ) Ranamål och bokmål: strukturella skillnader Ranamål och Bokmål närliggande, med vissa skillnader Syntax väldigt lika Några skillnader i morfem Vissa skillnader i uttal Vissa lexikala skillnader Exempel: tabeller Wei ss. 78-79 Ranamål och bokmål: sociolingvistiska urvalsbegränsningar Sammantaget ger kombinationen av ljud, morfem och ord skillnaderna mellan ranamål och bokmål Det går alltid avgöra om ett yttrande är på ranamål eller bokmål Bevarade skillnader pga sociala faktorer Hymes 1964 och Ervin-Tripp 1964: speech events Antagande: ranamål och bokmål hålls åtskilda pga association med olika kulturella identiteter och sociala värden åtskillnaden fyller en funktion Individens val ranamål ger identifikation med lokala värden bokmål ger identifikation med medelklass-/ norska värden Ett kommunikativt bidrag i en talhändelse påverkas av: deltagarna (talare, lyssnare, tredje part) fysisk omgivning ämne(n)
Bloms och Gumperz beskrivning av kontexten Omgivning, social situation, social händelse: exempel Miljö ( Setting ) Fysiska miljöer som hemmet, arbetsplatser av olika sorter, affärer, hamnen, torget, skolan, kyrkan Social situation ( Social situation ) Aktivitet med specifika deltagare, specifik miljö, vid specifik tid Social händelse ( Social event ) Rör en eller ett fåtal ämnen, typiskt konventionaliserade i viss mån (t.ex öppning/avslut) Miljö: hemmet Social situation: fem vänner samlade för middag Sociala händelser: någon bjuder alla till bordet och man börjar ta för sig av olika rätter; en diskussion av en viss händelse; osv. I praktiken använder sig Blom & Gumperz mer av (samtals)ämne än social händelse Bloms och Gumperz insamling av data Två typer av kodväxling Lingvistisk elicitering ger främst information om skillnader i språksystemen Deltagande observation och inspelning av spontana sociala situationer och händelser Inspelning av mer experimentella situationer (men i naturalistiska miljöer) Situationell kodväxling Miljö konstant, men social situation ändras Ex. Blom och Gumperz gick fram till grupp invånare mitt i ett samtal (de bytte från ranamål till bokmål) Ex. Lärare håller lektion på bokmål, men använder ranamål vid friare diskussion Två typer av kodväxling forts. Experiment: hypotes 1 Metaforisk kodväxling Miljö och social situation konstanta, men samtalsämnet ändras Ex. på kommunkontoret, bokmål och ranamål varierade med om man pratade om officiella ting eller inte Samtal mellan vänner och släkt som identifierar sig lokalt måste ske på ranamål oberoende av samtalsämne Grupp A: två systrar och en bror med respektive, i hemmet hos en av dem, alla identifierade sig lokalt Bokmål användes vid tal till Blom och Gumperz, och för vissa direkta citat För allt övrigt ranamål (flera olika ämnen täcktes in)
Samtalsexempel Yttranden på s. 90 i Wei Ämne: småprat om lokala händelser Kod: ranamål Ämne: fabriksplanering Kod: ranamål Ämne: regeringshändelser Kod: ranamål Hypotes 1 bekräftad I grupp 1 användes ranamål för inbördes diskussioner bland lokalbor oavsett ämne Jfr. Fredrik Lindström i Dalarna, där en av talarna gick över till rikssvenska när Göran Persson kom på tal Varför olika resultat för Lindström och Blom & Gumperz? (jfr. också Fishman från förra veckan) Experiment: hypotes 2 Samtalsexempel Byte av ämne kan leda till kodväxling i en grupp där både lokala och ickelokala identiteter är relevanta Grupp B: en tidigare lokal grupp som studerat på universitet i större städer i Norge de senaste åren identifierade sig själva starkt med det lokala hade dock även norsk identitet som studenter Yttranden på s. 91 i Wei Berits och Olas andra yttranden visar kodväxling mot bokmål Inte fullt bokmål, visar en blandning av ranamål och bokmål (ovanligt) Uppspelning gav negativa reaktioner både bland studenterna själva och andra hemnesbor Hypotes 2 bekräftad Experiment: ytterligare en grupp Situationell och metaforisk kodväxling Grupp C: tre personer som inte identifierade sig med lokala värden Bokmål både till Blom & Gumperz och inom gruppen Ranamål enbart för att ge lokalfärg, markera humor, osv Grupp A (de lokalt identifierande) situationell Grupp B (studenterna) situationell och metaforisk Grupp C (de icke lokalt identifierande) metaforisk
Grad av markering ( markedness ) 3. Grad av markering som en modell för kodväxling Ett omarkerat uttryck är neutralt, ger inte upphov till några speciella reaktioner, är inte utmärkt på något speciellt sätt, följer enligt det förväntade Tvärtom för markerade uttryck A: Du vill ha den här va? B: Javisst B : Eh... ehe... ja:visst Myers-Scottons markeringsmodell för kodväxling En varietet är (mer eller mindre) markerad eller omarkerad i en viss kontext och i förhållande till en viss talare Markering för språk är en skala, inte binärt I tvåspråkiga miljöer kan en talare välja en (mer eller mindre) markerad eller omarkerad varietet Myers-Scottons markeringsmodell forts. En talares val av varietet beror bland annat på samtalsämne maktförhållanden mellan talare En talare väljer varietet baserat på kunskap om konsekvenser Talaren kan ses som fri att välja men valets tolkning är inte fritt Valet kan ses som en förhandling eller optimering Omarkerade och markerade kodval Språksituationen i Afrika Omarkerat kodval Språkanvändningen är den förväntade i sammanhanget Markerat kodval Språkanvändningen är inte den förväntade i sammanhanget I många afrikanska länder är en stor del av befolkningen tvåspråkiga Myers-Scotton (1988) undersöker tvåspråkighet i Kenya Swahili, engelska, många lokala språk Swahili och engelska officiella språk Ethnologue listar 61 språk för Kenya
Myers-Scotton: fyra kodväxlingsmönster 1. Kodväxling mellan två omarkerade varieteter 1. Kodväxling mellan två omarkerade varieteter 2. Kodväxling i sig som omarkerat 3. Markerad kodväxling 4. Undersökande kodväxling Två främlingar väljer omarkerat språk i viss situation Om de senare märker att de kommer från samma region, väljer de den regionens varietet (då omarkerat) Ex. Wei ss. 98-99 Ex. växling till annan kod om ny talare kommer in Denna typ av kodväxling resultat av förändring i situationen 2. Kodväxling i sig som omarkerat 3. Markerad kodväxling När deltagarna tvåspråkiga jämlikar, kan kodväxling i sig vara omarkerat Kodväxling sker då flera gånger under samtalet Varje varietet hör ihop med vissa kulturella värden, som ses positivt Ex. Wei s. 105, Wei ss. 105-106 Positiv markerad kodväxling minskar distans, visar solidaritet Negativ markerad kodväxling ökar distans, visar makt Innebär alltså en omförhandling av relationer/situation Ex. Wei ss. 108-109, s. 109, ss. 109-110 4. Undersökande kodväxling Markerat k. omarkerat kodval I vissa situationer är det oklart vilken varietet som är omarkerad Talare kan då välja en varietet temporärt, och sedan vara beredda att byta Användning av två varieteter kan visa två identiteter kan användas till en talares fördel Typisk situation: möte med främling i ovan situation Samtalsexempel Wei s. 116 Sekvens av omarkerade kodväxlingar är förväntad, växling till markerad kod är oväntad Växling mellan omarkerade kodval följer alltid på ändrade yttre faktorer
Några frågor kring markeringsmodellen Hur mäta/bestämma vad som är markerat och omarkerat (i viss situation och för viss talare)? Tillåtna markerade kodväxlingar vördnad (Wei ss. 111-112) språksvårighet (Wei ss. 112-113) På vilket sätt är dessa markerade? Kan de ses som omarkerade?