MILJÖASPEKTEN MÄNNISKORS HÄLSA

MILJÖASPEKTEN MÄNNISKORS HÄLSA Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp. 1 Såväl fysisk som psykisk skada omfattas. Olägenhet för människors hälsa definieras som en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig 2. Bedömning huruvida en störning är ringa är beroende på hur människor i det enskilda fallet uppfattar störningen. Hänsyn ska dock tas till personer som är något känsligare än normalt, exempelvis allergiker. 3 I de transportpolitiska målen nämner Regeringen begreppet hälsa i samband med effekter på människors hälsa av buller 4, luftföroreningar 5 samt ökad fysisk aktivitet 6 som exempel. 7 Vibrationer nämns ej i de transportpolitiska målen, men det är dock känt att det utgör en olägenhet för människors hälsa exempelvis genom sömnstörning. Dessutom omfattas påverkan på människors hälsa av olyckor 8, dvs trafiksäkerhet, av en egen del i det transportpolitiska hänsynsmålet. Transportsystemet kan få konsekvenser för hälsan även genom förorening av dricksvatten och markområden, strålning, användning av kemikalier och arbetsmiljön för dem som arbetar med infrastrukturen. Tillgänglighet. till utbud och aktiviteter exempelvis sociala kontakter, friluftsliv och arbetsmarknad påverkar fysisk respektive psykisk hälsa positivt, och det finns även negativa aspekter såsom stress av att sitta i köer. Avgränsning Analysen inkluderar effekter av samtliga trafikslag. Avseende buller anses uppstå när boende utsätts för vägtrafik eller järnvägstrafikbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar. 1 WHO:s definition 2 Dvs här inkluderas fasta störningar, regelbundna störningar samt störningar som återkommer vid flera tillfällen om än inte med regelbundenhet. Prop. 1997/98:45 s 109 del 2 3 Prop. 1997/98:45 s 14 del 2 4 Trafikbuller kan ge hjärt och kärlsjukdomar. 5 Luftföroreningar kan ge hjärt och kärlsjukdomar 6 Vi behöver röra oss ca 30 min per dag för att behålla hälsan, risk för hjärt och kärlsjukdomar vid övervikt t.ex. 7 Proposition 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter 8 Angående olyckor lyfts traditionella vägtrafikolyckor med fordon i rörelse. Men också andra olyckor i transportsystemet, såsom fallolyckor pga dålig drift och underhåll samt arbetsmiljöfrågor kan ingå här. Arbetsversion Sida 1

Avseende vibrationer anses uppstå när boende utsätts för störning från väg eller järnvägstrafik med nivåer överstigande de riktvärden som Riksdagen ställt sig bakom för vibrationer vid bostäder längs statliga och kommunala vägar respektive järnvägar. Följande delaspekter avgränsas bort på grund av att omfattningen på effekterna bedöms vara mindre på övergripande transportplannivå: Olyckor vid sjöfart och flyg; Buller från sjöfart; fritidsbåtar och hamnar; Utformning ur estetiskt perspektiv; Stress vid köande; Strålning; Hälsoeffekter på dem som berörs av olyckor indirekt, t.ex. lokförare, räddningsmanskap etc. nämns inte direkt i bedömningsgrunderna men indirekt via minskad risk för trafiksäkerhet. Följande delaspekter avgränsas bort på grund av att de ställningstaganden som görs på övergripande nivå i transportplaner enbart i mindre omfattning bedöms beröra aspekterna som snarast regleras i projekten. Kemikalieanvändning och Arbetsmiljö (som även regleras av annan lagstiftning). Med trafiksäkerhet avses åtgärder som minskar riskerna för att människor dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet. Med allvarlig skada menas alla skador som leder till medicinsk invaliditet på 1 % eller mer. Miljökvalitetsnormer kommer att bli betydelsefulla för bedömningen av vilka störningar som bör anses påverka såväl hälsan som välbefinnandet i sådan utsträckning att åtgärder enligt miljöbalken kan komma i fråga. 9 För avgränsning, se även bedömningsgrunder befolkning; mark; luft; vatten. Bedömningsgrunder för och bidrag till måluppfyllelse Miljöpolitiska mål Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innebär att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas i. Regeringen fastställde 26 april 2012 en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. Tretton etappmål fastställdes inom fyra prioriterade områden: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald ii. Inget etappmål fastställdes för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Regeringen påtalade att det är av största vikt att en strategi med relevanta och ändamålsenliga etappmål, styrmedel och åtgärder utvecklas för genomförande av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och regeringen avser därför att lämna ett uppdrag till relevanta myndigheter att ta fram ett förslag till en sådan strategi. Regeringen har preciserat miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö iii så att med målet avses bl a att: 9 Prop. 1997/98:45 s 109 del 2 Arbetsversion Sida 2

en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade, städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö och hälsorelaterade frågor, infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet, kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång och cykelvägar, det finns natur och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet, människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker, Det finns inga uttalade preciseringar som avser vibrationer i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö men det kan tolkas som att det inryms bland andra oacceptabla hälso eller säkerhetsrisker. Tidigare delmål gällande trafikbuller i det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö löd: Mål Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent till år 2010 år 1998. Källa Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Delmål om buller Riksdagens riktvärden för trafikbuller Riksdagen beslutade 1997 (prop 1996/97:53) att nedanstående riktvärden för trafikbuller normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur 30 dba Leq inomhus 45 dba Lmax inomhus nattetid 55 dba Leq utomhus (vid fasad) 70 dba Lmax vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 10 55 dba. Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt riktvärdena bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba Leq uteplats och 60 dba Leq gäller i bostadsområdet i övrigt. 10 Buller från flygtrafik mäts i en dygnsviktad ekvivalentnivå som kallas flygbullernivå, FBN, där bullerhändelser kvällstid och nattetid viktas upp händelser dagtid. Arbetsversion Sida 3

Riksdagens etappmål för trafikbuller Riksdagen beslutade även 1997 (prop. 1996/97:53) om åtgärdsprogram och etappmål för buller längs statlig infrastruktur. Beslutet innebar att i en första etapp så bör åtgärdsprogram avse minst de fastigheter som exponeras av buller vid följande nivåer och därutöver: 65 dba ekvivalent ljudnivå utomhus för vägtrafikbuller 55 dba maximalnivå inomhus nattetid avseende buller från järnvägstrafik. I propositionen anges att den första etappen bör genomföras snarast och att arbetet ska fortsätta med en andra etapp. Trafikverkets mål Trafikverket saknar tydliga mål inom buller och vibrationsområdet. I avsaknad på tydliga mål är förutom de transportpolitiska och miljöpolitiska målen även Trafikverkets miljöpolicy, tidigare beslutade mål i f.d. Vägverket och f.d. Banverket samt de mål som föreslagits i regeringsuppdrag redovisade de senaste åren vägledande för arbetet. I planeringsunderlag buller och vibrationen har en önskvärd framtid eller en vision för arbetet sammanfattats som God Ljudmiljö och inga störande vibrationer Av de etappmål som föreslagits hittills bedöms det mål som föreslogs hösten 2009 i regeringsuppdrag Förslag till konkretisering av målstrukturen respektive återrapportering av verksamheten utifrån transportpolitisk målproposition vara tydligast och stödja arbetet mot den önskvärda framtidsbilden. Målbilden till 2020 formuleras därför enligt följande: Antalet människor som utsätts för bullernivåer från transportsystemet överstigande något av de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder, såväl inomhus som utomhus, ska ha minskat med minst 10 procent till år 2020 år 2010. Inriktningen för att nå bullermålet bör vara effektivaste reduktion av störningar och prioriteringar av de mest bullerutsatta människorna. Effekter på människors hälsa bedöms enligt tabellen nedan. Riksdagens riktvärden för trafikbuller i boendemiljöer (prop 1996/97:53) 30 dba L eq inomhus 45 dba L max inomhus nattetid 55 dba L eq utomhus (vid fasad) 70 dba L max vid uteplats i anslutning till bostad För utomhusnivå avses för flygbuller FBN 55 dba. Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning avser riktvärdet 55 dba L eq uteplats och 60 dba L eq gäller i bostadsområdet i övrigt Arbetsversion Sida 4

Trafikverkets riktvärden för vägtrafikbuller i vårdlokaler, fritidshem, daghem o.d samt undervisningsrum i skolor (Vägregler (VVFS 2003:140), Tekniska egenskapskrav vid byggande av vägar och gator) 30 dba L eq inomhus 55 db ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). Trafikverkets riktvärden för vägtrafikbuller vid i vårdrum avsett för sömn och vila (Vägregler (VVFS 2003:140), Tekniska egenskapskrav vid byggande av vägar och gator) 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid Banverkets och Naturvårdsverkets riktlinjer och tillämpning för vibrationer (Dnr. S02 4235/SA60) Riktvärdena avseende miljökvalitet för buller gäller endast under förutsättning att vibrationerna i området understiger 0,5 mm/s vägd RMS. Vid kraftiga vibrationer >1,0 mm/s vägd RMS bör vibrationsåtgärder i första hand vidtas, för att sedan bedöma behovet av bullerskyddsåtgärder. Nivå för övervägande av åtgärd vid nybyggnad av bana vid bostäder och vårdlokaler 0,4 mm/s vägd RMS (gäller dygnet runt). Värdet är avsett att användas i områden som tidigare inte utsatts för vibrationsstörningar från tågtrafik. Högsta acceptabla värde är 0,7 mm/s vägd RMS, i sovrum nattetid (22-06). Kan detta inte nås med rimliga tekniska åtgärder bör fastighetsägaren erbjudas inköp av fastigheten. Nivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad vid bostäder och vårdlokaler 0,4 mm/s vägd RMS (gäller sovrum nattetid 22-06). Riktvärdet är avsett att användas vid ombyggnadsfall, såsom sidoförflyttning av bana eller breddning till fler spår. Högsta acceptabla värde är 1,0 mm/s vägd RMS, i sovrum nattetid (22-06). Kan detta inte nås med rimliga tekniska åtgärder bör fastighetsägaren erbjudas inköp av fastigheten. Nivå för övervägande av åtgärd vid befintligt miljö, vid permanentbostäder 1,0 mm/s vägd RMS (gäller sovrum nattetid 22-06). Riktvärdet är avsett att användas vid banor som inte är aktuella för någon infrastrukturell åtgärd. Högsta acceptabla värde är 2,5 mm/s vägd RMS, i sovrum nattetid (22-06). Kan detta inte nås med rimliga tekniska åtgärder bör fastighetsägaren erbjudas inköp av fastigheten. Obs! Ange här om samtliga kriterier måste vara uppfyllda eller om det räcker med någon av kriterierna för eller bidrag till måluppfyllelse är uppfyllda i kolumnerna referensalternativ resp Arbetsversion Sida 5

1 God bebyggd miljö Fysisk aktivitet i transportsyst emet Är stor del av transportbehovet korta resor? Väsentlig förändring av förutsättningarna för att välja gång och cykel Planen bidrar väsentligt till förbättrade förutsättningar att välja gång och cykel Steg 1 (både systemanalys och plan): Plotta transportbehov mot karta, se huruvida det finns möjlighet idag/att göra åtgärder för att gå och cykla där behovet är korta resor (upp till 5km, ang arbetspendling upp till 10km.). Titta på avstånd mellan målpunkter (bostäder, skolor, centrumkärnor, samhällsfunktioner) Steg 2: Se huruvida planen (t.ex. drift och underhåll) bidrar till att säkra tillgängligheten för oskyddade trafikanter 11. Se vilka förslag som gynnar GC som finns med i planen (prioritering kollektivtrafik, GC vägar, trygga GC vägar, Uppföljning av antal byggda cykelvägar etc. Resvaneundersökning? Statistik på antal olycksfall hos oskyddade trafikanter utan fordon inblandade. 11 Viktigt få med oskyddade trafikanter för att de ska våga sig ut gåendes t.ex. Arbetsversion Sida 6

planskilda korsningar. Steg 3: Bedöm påverkan från förslagen. På åtgärdsnivå: o se huruvida funktionell standard GC tillämpas (bör tillämpas) o Cykalk 1.2 (inkl negativ NNK) o GC Kalk 12 Krav på redovisning Redovisa förslag som gynnar GC. Redovisning av huruvida principskrivningar finns i planen om att alla investeringsprojekt ska ha med GC som aspekt. Redovisa bedömning 12 Kommer om 6 månader ca maj 2011 Arbetsversion Sida 7

2 God bebyggd miljö Buller Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller 13 Berör framtida förändrade trafikflöden (inkl transportslag) tätbebyggda områden? Finns risk för konflikter mellan intressen för kommunikation och bostadsbebyggelse? Den samhällsekonomiska kostnaden för bullerexponering i och vid bostad förändras med 5% 14 eller mer. Planen beskriver en utveckling där antalet människor som utsätts för bullernivåer från transportsystemet överstigande något av de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder, såväl inomhus som utomhus, har minskat med minst 10 procent till år 2020 år 2010. Riktanalys: redovisa hur Riksintressen för transporter skyddas i översiktsplaner så att nya konflikter mellan intressen för kommunikation och bostadsbebyggelse eller andra för buller känsliga lokaler eller områden undviks. Använd översiktliga inventeringar av antal bullerutsatta. Metodutveckling pågår. I avvaktan på utvecklade översiktliga inventeringsmetoder kan t.ex. Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning 15 och Uppföljning antal utsatta buller 13 Indikator föreslagen i RU 2009: Antalet människor som utsätts för bullernivåer från transportsystemet överstigande något av de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller vid bostäder såväl inomhus som utomhus. 14 Trafikverkets bedömning. Finns ej konkretiserad koppling till miljökvalitetsmål 15 Väg, järnväg, flyg Arbetsversion Sida 8

strategiska bullerkartläggningar enligt förordningen om omgivningsbuller 16 användas som underlag för analys. Väg och järnvägsinvesteringar Sök antalet utsatta i utredningsdokumentation för väg respektive järnvägsobjekt t.ex. i förekommande fall MKB:er och summera. Dokumentera om uppgifter saknas. Saknas information, analysera huruvida väg eller järnvägssträckan går i tätbebyggt 17 område? Antal km 16 Dessa utförs av kommuner med mer än 100 000 invånare av Trafikverket för högt trafikerade vägar och järnvägar samt Transportstyrelsen för större flygplatser. 17 Definition tätbebyggt område enligt SCB Arbetsversion Sida 9

inom tätort? Notera om det är svår eller lättbedömt. Ange förändring av antalet utsatta i tätbebyggt område eller landsbygd.. Åtgärdsområden, Miljöinvesteringar väg och järnväg Redovisa antal boende som planeras få trafikbullerstörning åtgärdad så att gällande riktvärden underskrids Redovisa antal boende som planeras få en trafikbullerstörning åtgärdad och en avsevärd förbättring av ljudmiljön där det tidigare var en hög trafikbullernivå (> 10 dba högre än riktvärdet) men där det fortsatt finns risk för att Arbetsversion Sida 10

gällande riktvärde fortfarande överskrids 18. Steg 1 och steg 2 åtgärder, Sektor väg och järnväg Bedöm bullerkonsekvenser av fordonsutveckling samt fordonsanvändning. Andel nytillverkade fordon, ombyggda befintliga fordon samt utfasning av gamla fordon och relatera till fordonens bulleraspekter och trafikarbete. Bedöm konsekvenser av hastighetsförändringar och förändring avseende förändrat antal trafikbullerutsatta. Bedöm antal boende som 18 Detta anses fortfarande vara en åtgärd i rätt riktning. Arbetsversion Sida 11

planeras få en trafikbullerstörning åtgärdad så att riktvärdena uppnås eller så att en avsevärd förbättring av ljudmiljö uppnås genom statlig medfinansiering till bullerskyddsåtgärder i länsplaner. Drift och underhåll väg och järnväg Bedöm konsekvenser av förändrad väg och banhållning avseende bullerdämpande vägbeläggning samt räls spårslipad ur akustisk synpunkt eller andra bullerdämpande drifts och underhållsåtgärder. Luftfart: Översiktliga inventeringar av antalet bullerutsatta enligt Arbetsversion Sida 12

förordningen om omgivningsbuller. Redovisningar i kontrollprogram för flygplatser samt i miljökonsekvensbeskrivningar i tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Gör en bedömning av påverkan från planen och gör en samhällsekonomisk beräkning av förändrad bullerstörning. 1920 Mått luftfart: Antalet boende som utsätts för flygbuller med ljudnivåer överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för 19 Använd t.ex. rapporten Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 eller nyare beräkningsunderlag och metoder. 20 Genom att utföra en samhällsekonomisk analys fås ett begrepp om förändring i storlek på hälsoeffekterna i och med att kostnaden utgörs bl.a. av försämrad hälsa. Arbetsversion Sida 13

3 God bebyggd miljö Antalet exponerade för höga bullernivåer, bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Är det möjligt att trafikförändring på järnväg och väg påverkar bullernivåer i tätorter? Exponerade längs järnvägen och det statliga vägnätet, för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena minskar med mer än 10 % eller ökar. Planen beskriver en utveckling där exponerade järnvägen och det statliga vägnätet, för bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena minskar i tillräcklig omfattning, dvs når lagkrav. buller i bostäder. Redovisa planens förändring av antalet exponerade där det finns risk för höga bullernivåer. Antal boende/lokaler inomhus och utomhus, exponerade för buller mer än 10 dba över riktvärdena Dvs: o o Antalet boende som utsätts för väg eller tågtrafikbuller med ljudnivåer > 40 dba ekvivalentnivå inomhus. Gäller även vård och omsorgsboende. Antalet boende som utsätts för väg eller tågtrafikbuller med ljudnivåer > 55 dba Uppföljning antal utsatta buller över 10dBA över riktvärdena Arbetsversion Sida 14

maximalnivå inomhus, vid fler än 5 tillfällen per natt. Gäller även vård och omsorgsboende. o Antalet boende som utsätts för väg eller tågtrafikbuller med ljudnivåer > 70 dba ekvivalentnivå utomhus. Gäller även vård och omsorgsboende. o Antalet boende som utsätts för väg eller tågtrafikbuller med ljudnivåer > 65 dba ekvivalentnivå utomhus. Gäller även skola och omsorgsboende. 4 God bebyggd miljö, Planens betydelse för förekomst av Finns nya eller förändrade transportbehov Planen förändrar väsentligt antalet utpekade Planen förbättrar förekomst av utpekade områden Vad händer med utpekade områden? Bevaras dessa? Analysera konsekvenser för God bebyggd miljö, Hav i balans Levande kust och skärgård, Arbetsversion Sida 15

Hav i balans Levande kust och skärgård, Storslage n fjällmiljö områden med hög ljudmiljökvali tet genom eller intill utpekade 21 områden med hög ljudkvalitet, tysta områden områden med hög ljudmiljökvalitet med hög ljudmiljökvalitet. utpekade områden. Relatera till instruktioner för relevant område. Storslagen fjällmiljö 21 Kan vara i översiktsplan, regional plan eller i nationell plan för t.ex. riksintressen. Arbetsversion Sida 16

Utvecklingsbehov Se ovan i tabellen. Det finns ett utvecklingsbehov av översiktliga inventeringsmodeller för bullerutbredning. Samhällsekonomiska modeller för bedömning av effekter av buller i andra områden än bostäder behöver utvecklas. Det gäller t.ex vårdlokaler, skolor, fritidshem och naturområden. Vidare behöver indikatorer, mål och mått för att åtgärda källbuller för vägbana, rälsunderhåll och fordon utvecklas. Dessa bör sannolikt kopplas till metoder och beräkningar för samhällsekonomisk effektivitet. Ett utvecklingsarbete behöver även göras för att koppla miljöbedömningsgrunder till kommande indikatorer för leveranskvalitet och hälsa, Minskat antal förlorade levnadsår på grund av buller, luftföroreningar och ökad fysisk aktivitet som ett resultat av Trafikverkets åtgärder som föreslagits i regeringsuppdrag våren 2012. Vibrationer I kommande Nationell plan behöver vibrationer ingå. Behov finns av att ta fram nationella mål i samhället, för arbetet med att minska antalet störda av vibrationer. Behov finns av att ta fram nationella riktvärden för byggande av bostäder, vård, skola och omsorgslokaler. Behov finns av att väsentligt öka kunskapen om hälsa kopplat till vibrationer för att det idag är relativt okänt vilka hälsoeffekterna är. Behov finns av att ta fram en inventeringsmetod för att kartlägga antalet utsatta. Behov finns av att inventera antalet utsatta för vibrationer över riktvärdet längs väg och järnväg i hela landet. Behov finns av att väsentligt öka kunskapen om kopplingen mellan åtgärdsnivå och störning, samt jämförelse mot åtgärdsnivåer för buller. Det behöver tas fram en metod för samhällsekonomisk värdering, eftersom det idag saknas helt. Utveckla kriterier för när och bidrag till måluppfyllelse uppstår. Arbeta fram ett arbetssätt där vibrationer ingår som en del i planeringsprocessen (åtgärdsvalsstudierna). Arbeta fram ett arbetssätt där vibrationer ingår som en del i underhållsplaneringen (ojämnheter, hängande sliprar etc) i Prop 2009/10:155, Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete ii Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Ds 2012:23 iii Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Ds 2012:23 Arbetsversion Sida 17