Risk- och störningsutredning för Landskrona Slutrapport

1(58) Risk- och störningsutredning för Landskrona Slutrapport 2012-02-20 Uppdragsnummer: 231394 Uppdragsansvarig: Cecilia Sandström Handläggare Kvalitetsgranskning Daniel Lundberg 010-452 26 19 Martin Kylefors 010-452 25 42

2(58) Sammanfattning Landskrona har en lång och traditionsrik historia som industristad, med den fortsatta ambitionen att vara den moderna industristaden. Dagens industriella verksamhet är framförallt knutet till det södra industriområdet (däribland det östra industriområdet och det västra industriområdet) samt det norra industriområdet. Delar av dessa industriområden och deras verksamheter är relativt centralt belägna, eller åtminstone i närområdet av bebyggelse, med olika sorters störningar (riskstörningar och miljöstörningar) för befintlig och eventuell framtida intilliggande bebyggelse. Målet med uppdraget är att utifrån en framtagen metodik genomföra fördjupade bedömningar av riskstörningar (olycksrisker) och miljöstörningar från verksamheter. Arbetet görs för att kunna beskriva områdens förutsättningar i en fördjupning av översiktsplanen samt för att underlätta kommande detaljplaneläggning. Den framtagna metodiken bygger på bedömningen av ett flertal skyddsavstånd, relaterade till typen av bebyggelse som planeras. Dessa skyddsavstånd ersätter tidigare relativt stela skyddsavstånd som ofta presenteras schablonmässigt. Genom en tydlig genomlysning av informationen som ligger till grund för bedömningarna och en nyansering av bedömningarna efter olika bebyggelses behov av skydd gentemot riskstörningar (olycksrisker) och miljöstörningar är det tänkt att högre flexibilitet ska erhållas i den fortsatta planeringen. Bedömningarna av skyddsavstånden bygger på tolkningar och bedömningar av tillgängligt underlag samt med beaktande av gällande miljötillstånd och dialog med tillsynsmyndigheter och verksamheter. Under arbetet har inga nya utredningar (exempelvis bullermätningar, emissionsberäkningar eller spridningsberäkningar) tagits fram, utan bedömningarna är grundade på befintligt och tillgängligt underlag. Det skyddsavstånd som de fördjupade bedömningarna presenterar, skiljer sig i flera fall från det nuvarande skyddsavstånd (framförallt skyddsavstånd framtagna av Länsstyrelsen) som används som utgångspunkt i diskussionerna kring etablering av bebyggelse. Skyddsavstånden är i flera fall kortare, i enstaka fall betydligt kortare, och bebyggelse kan därmed tillåtas närmare verksamheterna. Samtidigt är det dock viktigt att poängtera ut att merparten av bedömningarna visar att verksamheterna rekommenderas ett skyddsavstånd som överensstämmer med det nuvarande använda, liksom att det finns verksamheter som troligen skulle behöva ett utökat skyddsavstånd. Dessa fördjupade bedömningarna och rekommenderade skyddsavstånd presenteras översiktligt i kapitel 5 och mer detaljerat i bilagorna till denna rapport.

3(58) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Uppdragsbeskrivning... 5 1.2 Mål och Syfte... 5 1.3 Omfattning och Avgränsning... 5 1.4 Uppdragets genomförande... 5 2 Bakgrund... 7 2.1 Omvandlingsområden... 7 2.2 Planeringsperspektivet... 8 2.3 Bättre plats för arbete... 8 2.4 Tillståndsperspektivet... 8 3 Modell... 10 3.1 Tolkning och Definition... 10 3.2 Strategi... 12 4 Fördjupade bedömningar... 14 4.1 Riskstörningsbedömningar... 14 4.1.1 Kriterier... 15 4.1.2 Brandfarlig vara... 15 4.2 Miljöstörningsbedömningar... 16 4.2.1 Anledning till avvikelse från Bättre plats för arbete... 16 4.2.2 Krav på skyddsavstånd... 16 4.2.3 Tillvägagångssätt för fördjupade miljöbedömningar... 17 4.2.4 Bedömning av störning orsakad av utsläpp till luft av stoft... 17 4.2.5 Bedömning av störning orsakad av buller... 18 4.2.6 Bedömning av störning orsakad av utsläpp till luft... 19 4.2.7 Bedömning av lukt... 21 5 Resultat av de fördjupade bedömningarna... 23 5.1 ABB AB Swedewater... 24 5.2 Befesa ScanDust AB... 25 5.3 Boliden Bergsöe AB... 26 5.4 DSV AB... 27 5.5 Haldex Brake Productions AB... 28 5.6 Landskrona Hamn AB... 29 5.7 Lundåkraverket... 30 5.8 Lyckeby Industrial AB... 31 5.9 Rangerbangården... 32 5.10 Rohm and Haas AB... 33 5.11 SWEP AB... 34 5.12 Syngenta Seeds AB... 35 5.13 Thorn Lighting AB... 36 5.14 Trioplast AB... 37 5.15 Ventrafiken AB... 38 5.16 Yara AB... 39 5.17 Oresund Heavy Industries AB... 40 6 Resultat av de översiktliga bedömningarna... 41

4(58) 6.1 Transporter av farligt gods genom Landskrona... 41 6.2 Slutsats... 44 7 Åtgärder... 46 7.1 Fortsatt arbete... 47 8 Diskussion... 49 9 Slutsatser... 54 10 Referenser... 56 11 Bilagor... 58 11.1 Kartor... 11.2 ABB AB Swedewater... 11.3 Befesa ScanDust AB... 11.4 Boliden Bergsöe AB... 11.5 DSV AB... 11.6 Haldex Brake Productions AB... 11.7 Landskrona Hamn AB... 11.8 Lundåkraverket... 11.9 Lyckeby Industrial AB... 11.10 Rangerbangården... 11.11 Rohm and Haas AB... 11.12 SWEP AB... 11.13 Syngenta Seeds AB... 11.14 Thorn Lighting AB... 11.15 Trioplast AB... 11.16 Ventrafiken AB... 11.17 Yara AB... 11.18 Oresund Heavy Industries AB...

5(58) 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret i Landskrona utfört övergripande bedömningar av omgivningspåverkande riskstörningar (olycksrisker) samt miljöstörningar. 1.2 Mål och Syfte Syftet med uppdraget är att presentera underlag och riktlinjer för bebyggelseplanering inom tätorten Landskrona för arbetet med dess fördjupade översiktsplan (för att senare underlätta detaljplaneläggning). Målet med uppdraget är att presentera nyanserade och välgrundade (väldokumenterade) bedömningar av skyddsavstånd för olika olycksrisker och miljöstörningar från verksamheter som kan påverka den framtida utvecklingen av bebyggelse i närområdet. 1.3 Omfattning och Avgränsning Uppdraget omfattar övergripande bedömningar av olycksrisk samt omgivningspåverkande miljöstörningar från verksamheter. Uppdraget avser översiktliga bedömningar. Det ingår i uppdraget inte att utföra specifika riskanalyser eller att utföra några bullerberäkningar, bullermätningar, emissionsberäkningar eller stoftberäkningar. Bedömningarna bygger på tolkningar av tillgängligt material i form av genomförda mätningar, beräkningar, utredningar och med beaktande av gällande miljötillstånd och faktiskt verksamhet hos företagen. Uppdraget inkluderar i begreppet miljöstörningar från verksamheterna störningar från buller, utsläpp till luften, utsläpp av stoft till luften och lukt. Föroreningar av mark, vibrationer eller för den delen andra miljöstörningar är enligt denna rapport och metoden inte inkluderade. 1.4 Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts efter samråd med Stadsbyggnadskontoret, Räddningstjänsten, Miljöförvaltningen och inblandade verksamheter, som bidragit med såväl sin kunskap, erfarenhet som med tillgängliga underlag. Arbetet har huvudsakligen bedrivits enligt nedanstående två steg: Genomgång av verksamheters riskstörningar (olycksrisker) och miljöstörningar utifrån befintligt underlag Översiktliga bedömningar av lämpliga skyddsavstånd

6(58) Metodiken utvecklades ursprungligen inom ett arbete åt FÖP H+ i Helsingborgs stad (år 2010) och har även använts inom en utredning av bebyggelse öster om järnvägen i Eslöv (år 2011) samt inom en utredning av bebyggelse inom Höganäs tätort (år 2011).

7(58) 2 Bakgrund Landskrona har en lång och traditionsrik historia som industristad. Under mitten av 1800-talet fick staden järnväg och blev en del av riksomfattande järnvägsnätet. Med detta började också den industriella utvecklingen av staden. Varvsindustrin, med Öresundsvarvet som främsta företag, utgjorde en stor del av industriverksamheten i staden från början av 1900-talet, med höjdpunkten under tiden från det andra världskriget och fram till och med 1970-talet. Numera utgör varvsindustrin bara en mindre del av den samlade industriella verksamheten i Landskrona. Efter en nedgång av varvsindustrin på 1980-talet med massarbetslöshet har efterhand en rad andra industriverksamheter etablerats och tyngdpunkten förskjutits bort från varvsindustrin. Den industriella verksamheten domineras dock till viss del fortfarande av en väldigt tunga och omgivningspåverkande industriverksamheter. Landskrona har som ambition att vara den moderna industristaden. Dagens industriella verksamhet är framförallt knutet till det södra industriområdet (däribland det östra industriområdet och det västra industriområdet) samt det norra industriområdet. Det har skett ett omfattande arbete med tidigare fördjupade översiktsplaner och översiktsplaner för kommunen Landskrona och tätorten Landskrona. Etableringen av en skyddszon med icke-störande verksamheter mellan det södra industriområdet och centrumbebyggelsen har varit en viktig pusselbit. En förtätning och maximalt utnyttjande av arealerna i det södra industriområdet har också förts fram. Därigenom skulle viktig jordbruksmark slippa tas i anspråk och närheten till hamn, industrijärnväg och motorväg skulle effektivt kunna utnyttjas. När det gäller det norra industriområdet, som idag till större delen innehåller lättare industriverksamheter är en mer aktiv förtätning och uppblandning av bebyggelse med kontor och bostäder det som förts fram. Som tidigare presenteras är syftet med detta uppdrag och denna rapport att presentera underlag och riktlinjer för bebyggelseplanering inom tätorten Landskrona för det fortsatta arbetet med dess fördjupade översiktsplan. 2.1 Omvandlingsområden Det finns en inneboende konflikt i att verksamheter kan innebära en omgivningspåverkan samtidigt som boende (framförallt) kräver en god bebyggd miljö. Verksamheter har inte fastställda skyddsavstånd, utredningsavstånd eller liknande, utan det är vid bebyggelseplanering intill dessa verksamheter samt vid tillståndsprövning av verksamheter som avstånd till bebyggelse diskuteras. Allt för att avgöra huruvida lokalisering av ny bebyggelse, eller en viss verksamhet, är lämplig på aktuell plats. För information om omvandlingsområden i Landskrona hänvisas till kommunens material inom ramen för den fördjupade översiktsplanen.

8(58) 2.2 Planeringsperspektivet Planering av markanvändning och bebyggelseutveckling styrs av Plan- & Bygglagen (PBL). Kommunerna har planmonopol och till uppgift att väga samman olika intressen. Tanken är att förändringar i markanvändning skall kunna styras för att erhålla en god resurshushållning, och att processen i sig innebär avvägningar mellan antingen olika enskilda intressen (t.ex. olika fastighetsägare) eller mellan enskilda och allmänna intressen eller mellan olika allmänna intressen. Endast detaljplaner (och områdesbestämmelser) är rättsligt bindande, men övriga planinstrument skall vara vägledande och förenkla planläggningen. Ändring av markanvändning i närheten av en industri undantar inte enskildas intressen. 2.3 Bättre plats för arbete Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet är en i högsta grad relevant skrift när det gäller behov av avstånd mellan bostäder och verksamheter. Skriften anger generella avstånd baserade på vilken typ av bransch verksamheterna tillhör. Avståndet som avses gäller mellan normal bostadsbebyggelse och aktuell verksamhet. Som grund för de rekommenderade minsta avstånd som anges av Boverket ligger en sammanvägd bedömning och ett sammanvägt yttre utredningsavstånd med hänsyn till bedömda risker för miljö, hälsa och säkerhet. 2.4 Tillståndsperspektivet För att bedriva viss miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt Miljöbalken (1998:808). Miljöfarlig verksamhet delas in i A-, B-, C-anläggningar och övriga anläggningar (U) beroende på verksamhetsslag och företagets storlek, vilket förtecknas i förordningen (1998:899) om miljöfarliga verksamheter. A- och B-verksamheter kräver tillstånd (i olika instanser) medan C-verksamheter inte kräver tillstånd, men väl en anmälan till tillsynsmyndigheten. U-verksamheter kräver varken tillstånd eller anmälan, men trots detta gäller miljöbalkens regler i stor utsträckning även för dessa. Ett tillstånd reglerar främst verksamhetsslag, omfattning samt villkor för att få bedriva verksamheten. Genom tillståndet får verksamheten bedrivas på den aktuella platsen under den tid som beslutet gäller, under förutsättning att villkor förknippade med tillståndet följs (Länsstyrelsen i Skåne Län, 2005). Beslut om tillstånd/ accepterad anmälan gäller dock ofta utan bortre tidsgräns, däremot pekar praxis på att det efter 10 år kan finnas skäl för tillsynsmyndigheten att diskutera en omprövning. I praktiken sker detta sällan. De villkor som beslutas om gäller för omgivningspåverkan (bland annat buller, utsläpp till luft av stoft samt utsläpp av kemikalier till luft och vatten). Åtgärder kan behöva vidtas på en industri för att omgivningspåverkan ska vara acceptabel. Åtgärderna bekostas av verksamhetsutövaren och för bestämmelser enligt Miljöbalken tillämpas strikt ansvar.

9(58) I tillståndsprocessen kan olika intressenter komma till tals, men i det beslut som fattas så regleras enbart hur omgivningspåverkan ser ut, inte något om vilka skyddsavstånd som ska gälla eller har utgjort underlag för beslutet. Under tillståndsprocessen diskuteras dock ofta just avstånd till exempel till befintliga bostäder. Villkor, till exempel för buller, anpassas till omgivningen.

10(58) 3 Modell Den applicerade modellen har i sin nuvarande form utvecklats inom ett uppdrag åt Helsingborgs Stad (2010-2011) och använts inom arbetet med FÖP H+. Viss vidareutveckling av modellen skedde i samband med arbetet åt Eslövs kommun liksom under arbete åt Höganäs kommun. Modellen bygger på att det bör finnas flera skyddsavstånd. Genom att nyansera bedömningarna efter olika grad av riskstörning (olycksrisk) och miljöstörning är det tänkt att högre flexibilitet ska erhållas i den fortsatta planeringen. Genom att utarbeta översiktliga bedömningar med väldokumenterade underlag är det tänkt att det ska bli enklare att fortsättningsvis ha uppdaterade och transparenta underlag för respektive skyddsavstånd. Avslutningsvis bör underlag utarbetade för den fördjupade översiktsplanen minska utredningsbehovet i de enskilda detaljplanerna vid fortsatt planering. Utredningsavstånd vid planläggning bör beakta (Miljöförvaltningen Stockholm, 2009): Långsiktighet Eventuella framtida förändringar av verksamheter Eventuella framtida förändringar avseende markanvändningen Industrins utvecklingsmöjligheter 3.1 Tolkning och Definition Som förslag ska tre (3) skyddsavstånd tas fram för varje verksamhet, och därtill separat för olycksstörning respektive miljöstörning. Denna nyansering medger då en indelning i fyra kategorier av störningskänslig bebyggelse, som kan reglera vad som anses vara lämplig markanvändning. I tabell 3.1 redovisas den resulterande zonindelningen av nyanserade skyddsavstånd med förslag på hur innebörden av denna zonindelning ska tolkas och omformas i kommande planeringsriktlinjer. För riskstörning (olycksrisk) ska det tas fram en sammanfattande bedömning för varje verksamhet med koppling till hela riskbegreppet, det vill säga en sammanvägning av frekvensen av (eller sannolikheten för) en händelse och dess konsekvenser. Individrisk bedöms vara utgångspunkten för ett lämpligt riskmått (denna fråga behandlas närmare i kapitel 4). För varje bedömning ska det finnas en bakomliggande uppdelning i scenarier som var för sig kopplas till en bedömning av frekvens och konsekvens. Detta beskriver den önskvärda situationen vid genomförandet av bedömningar. Många gånger saknas tillräckligt med underlag och avsteg från det ovanstående har gjorts, till exempel genom att använda schablonavstånd kopplat framförallt till hanteringen av brandfarlig och explosiv vara. För miljöstörning ska precis som för riskstörning (olycksrisk) motsvarande sammanfattande bedömning tas fram för varje verksamhet. För varje bedömning ska det finnas en bakomliggande uppdelning i olika för verksamheten aktuella miljöstörningar (tidigare nämnda

11(58) buller, utsläpp till luft, utsläpp till luft av stoft och lukt) som kopplas till tolkningarna enligt tabellen. Förutom sammanfattande bedömningar för verksamheter, i rapporten benämnda som fördjupade bedömningar, finns även översiktliga bedömningar. Dessa översiktliga bedömningar belyser inte lika djupt verksamheterna, utan behandlar istället riskstörning (olycksrisk) och miljöstörningar ur ett mer övergripande perspektiv. Anledningarna kan vara såväl medvetna prioriteringar bland verksamheterna, ambitionsnivå eller medvetenhet om brist på underlag. Tabell 3.1 Tabellen redovisar hur de olika skyddsavstånden (de vita kolumnerna mellan de olika färgade kolumnerna) delar in omgivningen i olika zoner, och hur denna zonindelning skall tolkas i termer av påverkan, lämplig bebyggelse och rekommenderad markanvändning. Versalerna i rekommenderad markanvändning ansluter till planbeteckningarna (J verksamhet/industri, U lager, K kontor & hotell, H handel, C centrum, B bostäder, V vård, S skola/utbildning, Y idrottsanläggning). Zon: Zon 1 Zon 2 Zon 3 (Zon 4) Vilken bebyggelse kan vara lämplig? samma som källan mindre känslig bebyggelse normalkänslig bebyggelse känslig bebyggelse Vilken markanvändning rekommenderas? (J, U) (delvis K,H,C) (K,H,C,B) (V,S,Y) Hur många/mycket stör det? Definitiv störning Stör de flesta Störning för få Ej störning För att planeringsriktlinjerna ska fungera är det viktigt att definiera kriterier för vad de olika skyddsavstånden representerar (detta behandlas mer utförligt i kapitel 4). Kriterierna ska fungera dels för den sammanfattande bedömningen och dels för den uppdelade bedömningen (skilda riskscenarier respektive olika miljöstörningar). Olika typer av bebyggelse ställer olika krav på hänsyn till graden av miljöstörning och miljöstörning (olycksrisk). Innebörden av att vissa störs (definition på en av zonerna) behöver tolkas till en viss typ av bebyggelse (i förlängningen till en planbokstav), såsom handel eller bostäder.

12(58) De principer som varit vägledande för att avgöra vilken bebyggelse som kan tillåtas i vilken zon när det gäller olycksrisk är följande: Graden av vakenhet. Vakna människor har större möjlighet att agera. Graden av känslighet och utsatthet. Barn, sjuka och äldre är mer utsatta och är dessutom, i flera fall, känsligare. Lokalkännedom. I en bekant miljö, såsom på arbetsplatsen eller i hemmet, har människor större kunskap om omgivningen. Vid vistelse på t.ex. hotell är lokalkännedomen låg. Grad av potentiell vistelse utomhus. Potential i persontäthet. Det finns också en koppling till de principer kring värdering av risk som existerar. De principer som får störst betydelse är: Frivillighet. En viss frivillighet råder i val av bostad eller arbetsplats, men den är större beträffande vilken handel eller service man väljer att nyttja. Omsorgsverksamhet (skola och vård) är verksamheter som i liten utsträckning kan väljas efter lokalisering. Nytta. Vid exponering under arbetstid får individen också del av den nytta det finns med en viss typ av verksamhet. Att andra industrier tillåts allra närmast en störande verksamhet beror bland annat på att arbetstagarna har en viss nytta av att vistas i en zon med hög störningsfaktor. Det finns en skillnad mellan vilken markanvändning som är lämplig vid en hög olycksrisk och vilken markanvändning som är lämplig vid hög miljöstörning. I tolkningen av zonerna har dock en samstämmig betydelse utarbetats. Skillnaden kan istället märkas genom att det i fler fall används samma avstånd till zon 3 som till zon 4 när det gäller miljöstörning. Detta eftersom kraven, gällande miljöstörning, på ett område är som högst när markanvändningen är bostäder, daghem och sjukhus (Norrman, Å., 1994). 3.2 Strategi I dagsläget påverkas en mycket stor andel av det centrala Landskrona liksom bostadsbebyggelse i Landskrona som helhet av avstånden (utredningsavstånd, skyddsavstånd, riskavstånd eller påverkansavstånd) från olika verksamheter. För att möjliggöra en hållbar utveckling och bebyggelseplanering i Landskrona krävs en genomtänkt hantering av minsta lämpliga avstånd till verksamheterna. Följande krav bör kunna ställas på angivna minsta skyddsavstånd: Både en störnings allvarlighet och dess frekvens bör beaktas. Olika typer av verksamheter kräver olika avstånd i och med att störningskänsligheten varierar. Avstånd som anges bör vara baserade på exempelvis utredningar, mätningar och beräkningar snarare än schablonskattningar.

13(58) En samlad strategi för bebyggelseutvecklingen måste förutom genomförda bedömningar och föreslagna planeringsriktlinjer kunna hantera överlagring av olika verksamheter, det vill säga vilka riskstörningar (olcyskrisker) och miljöstörningar som uppkommer på platser som påverkas av flera olika verksamheter.

14(58) 4 Fördjupade bedömningar 4.1 Riskstörningsbedömningar Med olycksrisk avses en sammanvägning av frekvens och konsekvens för akuta och hastigt utvecklade skadehändelser (främst brand, explosion, utsläpp av kemikalie) där människor kan tänkas omkomma och skadas (eller egendom och miljö påverkas). Således inkluderas inte (stora) påfrestningar på samhället (t.ex. evakuering, avspärrningar eller oro) eller dess försörjningssystem. Inte heller ingår att personer skulle kunna få förkortad livslängd efter lång exponering. Det riskmått som förordas är platsspecifik individrisk, som uttrycker den årliga frekvensen/sannolikheten att en (teoretisk) person befinner sig utomhus på en given plats, dygnet runt, året runt, omkommer. Indirekt beaktas skadade, då det finns ett samband. Under arbetet med metoden under det här uppdraget har dock en viss förändring och uppluckring av begreppet olycksrisk skett (efter önskemål från beställaren). Uppdelningen i de fördjupade bedömningarna mellan olycksrisk respektive miljöstörning har blivit en uppdelning i riskstörning respektive miljöstörning. Grundläggande är en utökning av olycksrisk från att framförallt omfatta väldigt direkta och större konsekvenser i enlighet med begreppet individrisk (såsom omkomna och skadade) till att i större utsträckning även betänka lindrigare hälsokonsekvenser. Ansatsen har varit att i enlighet med metodiken fortfarande använda platsspecifik individrisk och bara göra avvikelser och utökningar i det fall att särskilda omständigheter föreligger. Med denna utvidgning upplevs att man bättre fångar konceptet kring olycksrisk som en riskstörning. Förutom kriterium avseende individrisk skulle riskmåttet samhällsrisk kunna vara aktuellt för att bedöma den totala risknivån. Samhällsrisk beaktar hur stora konsekvenserna kan bli för ett eller flera skadescenario med avseende på antalet personer som kan påverkas under ett år. Måttet beaktas indirekt genom högre kriterier för bebyggelse med stort antal människor. Riskmåttet har inte inkluderats av följande anledningar: Samhällsrisken är mycket beroende av vilken verksamhet som är belägen var och hur den bedrivs. Det är tvivelaktigt om det är relevant att ta fram riskmåttet samhällsrisk utan vidare kännedom om framtida markanvändning eftersom osäkerheterna blir mycket stora. För att uttala sig om risknivån (individrisk och/eller samhällsrisk) på en plats krävs egentligen att samtliga riskbidrag inkluderas. I aktuell utredning bedöms individrisken från ett flertal olika verksamheter men ingen överlagring sker, det vill säga kunskap saknas om sammanlagd individrisk. Detta är ännu viktigare vid riskmåttet samhällsrisk eftersom samhällsrisken, till skillnad från individrisken, inte kan adderas på ett enkelt sätt. Riskmåttet samhällsrisk för olika verksamheter blir ett ointressant mått och bedöms inte vara relevant.

15(58) Genom att ta hänsyn till individrisknivån i planeringsriktlinjerna tar man samtidigt indirekt hänsyn till samhällsrisken, som uttrycker den ackumulerade risken (egentligen frekvensen) av omkomna människor för de olika scenarier som är relevanta. 4.1.1 Kriterier Som kriterier för de olika skyddsavstånden används individriskmåtten 10-5, 10-6 respektive 10-7 per år, se Tabell 4.1. Att just dessa nivåer väljs beror på att de förekommer allmänt som hänvisningar i referenser kring riskvärdering. Tabell 4.1 Sammanfattande, övergripande riskbedömning med angivande av tre skyddsavstånd. I den bakomliggande bedömningen återfinns de olika scenarierna med sina respektive frekvenser och konsekvenser. 10-5 10-6 10-7 Totalt X 1 X 2 X 3 Samhällsrisk, det andra vanliga måttet vid kvantitativa riskanalyser och riskvärdering, beräknas eller regleras inte, men genom att styra markanvändningen till zoner med olika individrisknivåer så tas hänsyn till samhällsriskeffekten, med vilket avses att framförallt befolkningstäthet och status på potentiellt exponerad population avgör lämplig markanvändning. 4.1.2 Brandfarlig vara Verksamheter som hanterar vissa mängder brandfarlig och explosiv vara (bland annat brandfarlig gas eller vätska) behöver ha tillstånd för denna hantering. Tillstånden anger vilka mängder av respektive klass (brandfarlighet) som hanteras. Utifrån mängderna finns det i flertalet fall riktlinjer för vilka avstånd som ska upprätthållas gentemot olika typer av bebyggelse. I vissa fall kan avståndet minskas (eller helt bortses från) genom brandteknisk avskiljning. Dessa schablonmässiga avstånd används som rekommenderade skyddsavstånd i den händelse att riskanalyser (individriskberäkningar) inte behandlar hanteringen av brandfarlig och explosiv vara. Räddningsverket, numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har i en publikation från 2006-12-12 definierat svårutrymda lokaler som skolor, sjukhus, daghem och lokaler avsedda att inrymma publik, till exempel hörsalar, biografer, sporthallar, kyrkor och teatrar. Bostäder ingår alltså inte i definitionen svårutrymda lokaler. Svårutrymda lokaler motsvarar i denna rapport skyddsavståndet mellan Zon 3 och Zon 4. Byggnad i allmänhet, antändbart material eller brandfarlig verksamhet motsvarar bostäder och därigenom skyddsavståndet mellan Zon 2 och Zon 3. Byggnad av obrännbart material, icke brandfarlig verksamhet motsvarar övrig verksamhet och därigenom skyddsavståndet mellan Zon 1 och Zon 2. Dessa olika definitioner står att finns på olika platser i tabellerna till SÄIFS 1998:7 och SÄIFS 2000:2.

16(58) 4.2 Miljöstörningsbedömningar 4.2.1 Anledning till avvikelse från Bättre plats för arbete Verksamheternas befintliga utredningsavstånd är huvudsakligen grundade på Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete planering av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet som anger generella avstånd baserade på vilken typ av bransch verksamheterna tillhör. Avståndet som avses gäller mellan normal bostadsbebyggelse och aktuell verksamhet. Det kan finnas skillnader mellan verksamheter från samma bransch som motiverar ett annat utredningsavstånd än det som rekommenderas i Bättre plats för arbete. Andra typer av omgivning skulle också kunna medföra krav på högre skydd och andra kan medföra lägre skyddsnivå (vanligare) som tillåter kortare utredningsavstånd, t.ex. kontor, arbetsplatser, butiker och lager. Bättre plats för arbete togs fram för mer än femton år sedan och bygger delvis på ett tidigare arbete som genomfördes på 80-talet. Sedan dess har utvecklingen inom många områden gått framåt och för vissa typer av verksamheter är störningsbilden numera minskad. Flertalet branscher har övergått till betydligt miljövänligare produktion än när skriften författades, vilket innebär att angivna avstånd kan vara inaktuella. Som grund för de rekommenderade minsta avstånd som anges av Boverket är en sammanvägd bedömning och ett sammanvägt yttre utredningsavstånd med hänsyn till bedömda risker för miljö, hälsa och säkerhet. Utredningsavstånden avser ett normalfall och tar inte hänsyn till händelser som tidigare i rapporten hänförts till som olycksrisker, som medför en markant ökad risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Grunden till de rekommenderade utredningsavstånden enligt Boverket är den dimensionerande riskstörningen (olycksrisker) eller miljöstörningen för verksamheten. Att ange generella utredningsavstånd utan att närmare definiera vad skyddet ska ha för funktion och vilken störning som avses leder ofta till att avstånden överdimensioneras för att täcka in alla tänkbara störningar och scenarier. Utredningsavstånden i Bättre plats för arbete uppges bygga bland annat på hur länge människor uppehåller sig i byggnaderna eller i omgivningen och hur känsliga de är. Barn, sjuka och äldre är känsligare och verksamheter där de vistas under stor del av dygnet kräver därmed större utredningsavstånd än de generella och bör minst ha samma utredningsavstånd som bostäder. 4.2.2 Krav på skyddsavstånd Skyddsavstånd ur miljöstörningssynpunkt är inte bara till för att skydda närboende och närmiljön utan är även till för att garantera industrierna en framtida utvecklings- och utbyggnadsmöjlighet. Därför är det av stor vikt att inte bygga bostäder eller annan bebyggelse för nära befintliga miljöfarliga verksamheter då deras processer och produktionsvolymer kan ändras över tiden vilket kan innebära att befintliga störningsnivåer och risker för störningar kan öka i omgivningen. Det kan också innebära att verksamheter inte får förnyat tillstånd.

17(58) Skyddsavstånden anknyter självklart också till riskstörningarna (olycksriskerna) från verksamheterna och eventuella akuta och hastigt utvecklade skadehändelser. Medan riskstörningarna (olycksriskerna) dock i stor utsträckning är förknippade med enskilda och avskilda händelser som inträffar med oregelbundenhet (om alls), är miljöstörningarna närvarande i vardagen och mer eller mindre ständigt i samband med att verksamheten bedrivs. Vid bedömningar avseende en verksamhets omgivningspåverkan från miljöstörningar och framtagandet av skyddsavstånd ska hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel beaktas. Särskilt viktiga i denna utredning är försiktighetsprincipen, lokaliseringsprincipen samt kunskapskravet. 4.2.3 Tillvägagångssätt för fördjupade miljöbedömningar Vi har fokuserat på att identifiera den (eller de) dimensionerande störningen/störningarna för respektive verksamhet, och att utifrån befintligt underlag (bland annat miljötillstånd och miljörapporter), befintliga utredningar (bland annat bullerutredningar och emissionsmätningar) och diskussioner med verksamheter och tillsynsmyndigheter göra bedömningar om förslag till platsspecifika skyddsavstånd. 4.2.4 Bedömning av störning orsakad av utsläpp till luft av stoft Stoft är luftburna partiklar (som störst 100 m) som kan hålla sig svävande och därmed spridas långa sträckor. Om partiklarna är större än 10 m fastnar de vanligtvis i flimmerhåren i luftstrupen, vilket innebär att partiklarna inte når lungorna. Mindre partiklar (mindre än 10 m) fastnar till också till stor del i flimmerhåren i luftstrupen och de övre luftvägarna, men kan orsaka exempelvis astma och lunginflammation. De allra minsta partiklarna (mindre än 2,5 m) kan passera hela vägen ner i lungorna och in i lungblåsorna. Beroende på partiklarnas kemiska sammansättning kan påverkan bli mycket allvarlig, såsom cancer (Gustafsson, M., 2004). Samtliga luftburna partiklar, oavsett dess kemiska sammansättning, har en hälsoskadlig påverkan. Dessutom kan enskilda partiklar, exempelvis partiklar i form av tungmetaller eller andra hälsoskadliga kemiska föreningar, medföra en ytterligare negativ hälsopåverkan förutom denna allmänna. Det finns ingen tröskelnivå för partikelhalter, under vilken inga negativa hälsoeffekter kan observeras (Brunekreef and Holgate, 2002, s.1237). Däremot finns riktvärden som gäller för miljökvalitetsmålet Frisk luft, se Tabell 4.2.

18(58) Tabell 4.2 Riktvärden för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Förorening Halt som inte bör överskridas (mikrogram/m³) Medelvärdestid Partiklar <10m, PM10 35 Dygn 20 År Partiklar <2,5m, PM2,5 20 Dygn 12 År Det finns också lagstadgade riktvärden (med grund hos WHO) i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477), se Tabell 4.2. Tabell 4.3 Riktvärden i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Förorening Halt som inte bör överskridas (mikrogram/m³) Medelvärdestid Partiklar <10m, PM10 50 Dygn 40 År Partiklar <2,5m, PM2,5 - Dygn 25 År Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) innehåller också specifika riktvärden för enskilda kemiska ämnen och luftburna partiklar. För bly (som bedöms vara den mest omfattande miljöstörningen i Landskrona) gäller att bly inte får förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 0,5 mikrogram/m 3 luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 som ett årsmedelvärde. Vidare finns specifika riktvärden för bland annat metallerna och tungmetallerna arsenik, kadmium och nickel. Kännedom om vilka partikelhalter som kan förekomma på ett visst avstånd (vid den planerade bebyggelsen) fås genom spridningsberäkningar. 4.2.5 Bedömning av störning orsakad av buller För våra bedömningar av ett skyddsavstånd med avseende på miljöstörningar från buller har vi utgått ifrån Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller för nyetablering. Detta innebär att vi har satt lägre värden som riktvärden än de riktvärden som i många fall gäller för befintlig industri. Detta medför att skyddsavstånden blir lite längre enligt våra bedömningar än de hade blivit om vi hade använt riktvärdena för befintlig industri. Vi har valt nyetableringsvärdena då dessa krav numera tillämpas i större utsträckning vid tillsyn och i tillstånd, även för befintliga verksamheter, och vid nyetablering av bostäder i anslutning till verksamheter.

19(58) Tabell 4.4 Använda gränser i db (A) för bedömning av buller; ekvivalentnivå där ej annat angivits. Zon db (A) Kommentar Zon 1 Ej applicerbart. Inga krav ställs på störningspåverkan på andra störande verksamheter. Zon 2 60 db (A) dagtid, utomhus Zon 3 40 db (A) natt, utomhus (55 db (A) maximalnivå) 50 db (A) dag, utomhus För verksamheter som enbart bedrivs dagtid. Övrig Som Zon 2. Avseende buller ställs ej högre krav än Zon 2. I sammanhanget bör nämnas att ovanstående gränser avser riktvärdena för buller och inte egentlig störning eftersom Naturvårdsverkets riktvärden per definition stör ca 20 % av befolkningen. Det kan även noteras att riktvärdena är högre för trafik (55 db) än för industri, men att det å andra sidan inte är tillåtet att bygga med tyst sida vid industribuller. Det finns begränsningar även beträffande maximala ljudnivåer, vilket i möjligaste mån bör tas hänsyn till. Det framgår i respektive bedömning där det är aktuellt. Vanligen bedöms kolonilotter och kolonistugeområden som fritidsbebyggelse. Sådan bebyggelse (liksom friluftsområden och liknande) kräver lägre bullernivåer än bostäder och annan bebyggelse. Samtidigt har dock rättsfall på senare tid jämställt kolonistugeområden med bostäder, varvid samma bullernivåer som gäller för bostäder som kolonilotter och motsvarade. 4.2.6 Bedömning av störning orsakad av utsläpp till luft Användning av lösningsmedel (öppen hantering och processer inom verksamheter) kan orsaka utsläpp av luftföroreningar i form av avgående lösningsmedelsångor. Alla lösningsmedel är inte lika farliga. För att avgöra hur pass allvarlig påverkan på omgivningen är krävs: Kännedom om vilken halt som förekommer på ett visst avstånd Kännedom om vilken effekt denna halt ger (jämförelse med ett gränsvärde) Kännedom om vilka halter som kan förekomma på ett visst avstånd (vid den planerade bebyggelsen) fås genom spridningsberäkningar. Dessa utförs med hänsyn till hur lösningsmedel hanteras, vilka ämnen som förekommer, var utsläppen sker, vid vilka tillfällen detta sker, hur omgivningen ser ut och så vidare.

20(58) Vilken effekt en viss halt ger kan baseras på ett gränsvärde. Detta kan i sin tur vara framtaget för just den specifika situationen eller vara baserad på en annan situation och därefter ha räknats om (eventuellt med en säkerhetsfaktor) för att vara giltigt i den nya tillämpningen. Ett gränsvärde som anger olämplig exponering i yrkeslivet (det vill säga 8 timmar per dygn) är det hygieniska gränsvärdet. För vissa ämnen kan det finnas bättre värden att använda som gränsvärden och i vissa fall kan ett gränsvärde baseras på just de hygieniska gränsvärdena (med en skalningsfaktor för att anpassa till 24 timmar exponering per dygn samt en säkerhetsfaktor för att anpassa till att även yngre och äldre exponeras). I Bättre plats för arbete uppges rekommenderade utredningsavstånd mellan bostäder och lackeringsverksamhet eller övrig verksamhet med lösningsmedelutsläpp enligt följande: VOC-utsläpp < 10 ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 200 meter VOC-utsläpp 10-50 ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 400 meter VOC-utsläpp > 50 ton/år, rekommenderat utredningsavstånd 600 meter Miljöstörningar orsakade av utsläpp till luft fäster ofta stor vikt vid huruvida verksamheten ger upphov till avgående lösningsmedel eller inte. Det finns dock även många andra kemiska ämnen som är värda att nämna i samband med bedömningarna av miljöstörningar. Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) preciserar lagstadgade riktvärden för ett antal olika kemiska ämnen, däribland kväveoxider (NO x ) och svaveldioxid (SO 2 ), se Tabell 4.2 4.6. Svaveldioxid (SO 2 ) ger vid förhöjda halter hälsokonsekvenser framförallt genom irritation av luftvägarna. Kväveoxider (NO x ) ger vid förhöjda halter hälsokonsekvenser framförallt genom negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation samt nedsatt lungfunktion. Tabell 4.5 Riktvärden i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) för kväveoxider. Förorening Halt som inte bör överskridas (mikrogram/m³) Medelvärdestid Kväveoxider, NO x 90 Timme 60 Dygn 40 År

21(58) Tabell 4.6 Riktvärden i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) för svaveldioxid. Förorening Halt som inte bör överskridas (mikrogram/m³) Medelvärdestid Svaveldioxid, SO 2 200 Timme 100 Dygn - År Precis som gäller avgående lösningsmedel måste halten relateras till effekten från olika halter och gränsvärden med avseende på hälsoskadliga effekter. Kännedom om vilka halter som kan förekomma på ett visst avstånd (vid den planerade bebyggelsen) fås genom spridningsberäkningar. 4.2.7 Bedömning av lukt Luktande luftföroreningar är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska luftföroreningar. Dessa kännetecknas av att man kan uppfatta dem med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än de där man kan riskera hälsoskadliga effekter. Eftersom lukt är en subjektiv upplevelse måste all luktmätning ytterst baseras på att mäta upplevelse. Lukter sprids med luften och beror på följande: Aktuell vindriktning (vid en viss tidpunkt) Förhärskande vindriktning Vindhastighet Det aktuella ämnets egenskaper Modelleringar av spridning utgår ifrån utsläppt mängd, hantering av det kemiska ämnet samt omgivningens meteorologiska och topografiska förutsättningar. Det som framförallt kan generera luktstörningar är hantering av lösningsmedel och lättflyktiga kemikalier samt avloppsreningsverk med öppna processer som avger emissioner till luft. WHO har i sina Air Quality Guidelines for Europé föreslagit ett högsta riktvärde för besvär av vissa specifika luktande luftföroreningar, en s.k. besvärströskel. Denna definieras som den koncentration vid vilken inte mer än en liten andel av befolkningen (< 5 %) upplever besvär under en liten del av tiden (< 2 %). För denna besvärströskel utgår man ifrån att alla förnimmelser av luktutsläpp också innebär att man besväras. WHO:s riktvärden är avsedd för

22(58) vissa specifika ämnen, bl.a. styren. Riktvärdet utgör en slags vägledning för luktande föroreningar i allmänhet. Det finns idag inga fastställda riktvärden för luktande luftföroreningar.

23(58) 5 Resultat av de fördjupade bedömningarna I detta avsnitt återfinns en kortare sammanfattning från den fördjupade bedömning som sammanställts för respektive verksamhet. För samtliga verksamheter har både miljöstörning och riskstörning (olycksrisk) studerats. Fullständiga fördjupade bedömningar återfinns i bilagorna till denna rapport och det rekommenderas starkt att dessa fördjupade bedömningar läses för att skapa en helhetsbild och delges nödvändig information kring respektive verksamhet och deras respektive miljöstörning och riskstörning (olycksrisk). Tabell 5.1 Sammanfattning av fördjupade bedömningarna Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 ABB AB Swedewater 50 m 100 m 100 m Befesa ScanDust AB 100 m 700 m 700 m Boliden Bergsöe AB 250 m 700 m 700 m DSV AB 50 m 200 m 200 m Haldex Brake Productions AB 50 m 200 m 200 m Landskrona Hamn AB 200 m 500 m 500 m Lundåkraverket 200 m 600 m 600 m Lyckeby Industrial AB 100 m 150 m 150 m Rangerbangården 30 m 30 m 30 m Rohm and Haas AB 250 m 400 m 500 m SWEP AB 25 m 100 m 100 m Syngenta Seeds AB 50 m 100 m 100 m Thorn Lighting AB 100 m 200 m 200 m Trioplast AB 100 m 300 m 300 m Ventrafiken AB 0 m 200 m 200 m Yara AB 300 m 500 m 700 m Oresund Heavy Industries AB 250 m 500 m 500 m Avstånden i tabellen anges i olika stilar beroende på graden av osäkerhet i bedömningen. Fet stil innebär välgrundade avstånd och normalt sett inte ett behov av ytterligare utredning. Normal stil innebär en bedömning utan direkt stöd i underlaget och med viss osäkerhet. I dessa fall kan underlaget behöva kompletteras. De avstånd som är behäftade med mycket stor osäkerhet anges i kursiv stil och kräver definitivt ytterligare utredning för att kunna användas. Osäkerhet innebär att en utredning av störningar kan ge ett annat avstånd än vad som angetts i tabellen.

24(58) 5.1 ABB AB Swedewater Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för ABB AB Swedewater på 200 m. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas. Fastighetsbeteckning: Förgasaren 1 Antalet anställda (år 2010): cirka 90 stycken Omsättning (år 2010): cirka 250 miljoner SEK Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft till luft:? Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Nej Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 200 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 140 m

25(58) 5.2 Befesa ScanDust AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Befesa ScanDust AB på 700 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd är lämpligt för bostäder. Fastighetsbeteckning: Skeppsvarvet 6, Varvsarbetaren 1, Varvsarbetaren 2 och Plåtgården 2 Antalet anställda (år 2010): cirka 70 stycken Omsättning (år 2010): cirka 260 miljoner Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Nej Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 400 m/500 m/700 m/1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 1500 m (båthus på 700 m)

26(58) 5.3 Boliden Bergsöe AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Boliden Bergsöe på 1000 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att bostäder skulle kunna förekomma på ett kortare avstånd. Problematiken med utsläpp till luft av stoft kvarstår även vid längre avstånd och därför baserar sig bedömningen på skyddsavstånden med avseende på bullernivåer. Fastighetsbeteckning: Bulten 1 och Bulten 2 Antalet anställda (år 2010): cirka 80 stycken Omsättning (år 2010): cirka 730 miljoner Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 500 m/700 m/1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 550 m (båthus på 220 m)

27(58) 5.4 DSV AB Länsstyrelsen har inte angett något skyddsavstånd för DSV AB (eftersom etablering av verksamheten pågår). Boverkets Bättre plats för arbete anger ett utredningsavstånd på 200 meter för schablonverksamheten omlastningscentral. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning är att detta avstånd är lämpligt för bostäder. Fastighetsbeteckning: Örja 1:9, med flera Antalet anställda (år 2010): cirka 1200 stycken (Malmö) Omsättning (år 2010): cirka 4900 miljoner kronor (Malmö) Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft till luft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Nej Olycksrisker (brandfarligt): Nej Olycksrisker (övrigt): Nej Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: - Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 100 m

28(58) 5.5 Haldex Brake Productions AB, m.fl. Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Haldex på 300 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta skyddsavstånd möjligen skulle kunna krympas något för bostäder. Fastighetsbeteckning: Bromsregulatorn 1 Antalet anställda (år 2010): cirka 400 stycken (inte inräknat Alfdex AB och BorgWarner TorqTransfer System AB) Omsättning (år 2010): cirka 650 miljoner kronor (inte inräknat Alfdex AB och BorgWarner TorqTransfer System AB) Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft till luft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 200 m/300 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 30 m

29(58) 5.6 Landskrona Hamn AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Landskrona Hamn AB på 500 meter, vilket även stämmer bra överens med annat underlag. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd är lämpligt för bostäder. Fastighetsbeteckning: Antalet anställda (år 2010): Omsättning (år 2010): Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: Kortaste avstånd till befintliga bostäder: Fosfaten 18, Kaffet 1 och del av Lundåkra 1:1 cirka 17 stycken cirka 24 miljoner Nej Nej Nej 500 m 150 m (Gråen på 170 m)

30(58) 5.7 Lundåkraverket Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Lundåkraverket på 1000 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas betydligt för bostäder (om det är möjligt att öka kunskaperna kring miljöstörningen i form av lukt och åtgärda denna problematik). Fastighetsbeteckning: Reningsverket 6 Antalet anställda (år 2010): cirka 116 stycken (NSVA AB) Omsättning (år 2010): cirka 320 miljoner (NSVA AB) Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Nej Miljöpåverkan lukt: Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Nej Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 600 m (kolonilotter på 250 m)

31(58) 5.8 Lyckeby Industrial AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Lyckeby Industrial AB på 400 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd kan krympas betydligt för bostäder. Fastighetsbeteckning: Hartslimmet 2 Antalet anställda (år 2010): cirka 16 stycken Omsättning (år 2010): cirka 62 miljoner Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft:? Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft:? Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt):? Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 400 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 175 m

32(58) 5.9 Rangerbangården Länsstyrelsen har inte rekommenderat ett skyddsavstånd för rangerbangården. Boverkets Bättre plats för arbete anger ett utredningsavstånd på 200 meter för schablonverksamheten omlastningscentral. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning är att detta avstånd kan krympas för bostäder (baserat på att verksamheten på rangerbangården är begränsad). Fastighetsbeteckning: Lundåkra 3:6, 3:7 och 3:8, med flera Antalet anställda (år 2010):? Omsättning (år 2010):? Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft: Nej Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft till luft: Nej Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Nej Olycksrisker (brandfarligt): Nej Olycksrisker (övrigt):? Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: - Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 30 m

33(58) 5.10 Rohm and Haas AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Rohm and Haas AB på 400 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd är lämpligt för bostäder, eller möjligen borde ökas för särskilt känslig bebyggelse (baserat på spridningen av hälsoskadliga gasmoln). Fastighetsbeteckning: Kv. Garvämnet Antalet anställda (år 2010): cirka 50 stycken Omsättning (år 2010): cirka 70 miljoner Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Nej Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 400 m/1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: ungefär 150 m

34(58) 5.11 SWEP AB Länsstyrelsen har inte angett något skyddsavstånd för SWEP AB. Boverkets Bättre plats för arbete anger ett utredningsavstånd på 200 meter för schablonverksamheten tillverkning av maskiner (mindre). Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd är lämpligt för bostäder, eller möjligen kan krympas något. Fastighetsbeteckning: Illern 7 och Fjällräven 1 Antalet anställda (år 2010): cirka 352 stycken Omsättning (år 2010): cirka 1.25 miljarder Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft:? Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft:? Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor:? Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Nej Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: - Kortaste avstånd till befintliga bostäder: cirka 80 m

35(58) 5.12 Syngenta Seeds AB Länsstyrelsen har inte angett något skyddsavstånd för verksamheten. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att något omfattande skyddsavstånd kring verksamheten inte är nödvändigt. Fastighetsbeteckning: Säbyholm 1:12 Antalet anställda (år 2010): cirka 250 stycken Omsättning (år 2010): cirka 370 miljoner Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft:? Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Nej Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Nej Olycksrisker (brandfarligt): Nej Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd:? Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 50 m (kolonilotter på 40 m)

36(58) 5.13 Thorn Lighting AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Thorn Lighting AB på 200 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning är att detta avstånd möjligen skulle kunna krympas något för bostäder. Fastighetsbeteckning: Viadukten 5 Antalet anställda (år 2010): cirka 320 stycken Omsättning (år 2010): cirka 1,1 miljarder Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt):? Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 200 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 70 m

37(58) 5.14 Trioplast AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Trioplast Landskrona AB (därmed även Trioplanex International AB) på 200 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning är att detta avstånd skulle behöva utökas för bostäder (baserat på utsläpp till luft). Fastighetsbeteckning: Björnen 12 Antalet anställda (år 2010): cirka 220 stycken Omsättning (år 2010): cirka 570 miljoner kronor Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt: Miljöpåverkan utsläpp av stoft till luft:? Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Nej Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 200 m/600 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 250 m

38(58) 5.15 Ventrafiken AB Länsstyrelsen har inget rekommenderat skyddsavstånd för Ventrafiken AB. Boverkets Bättre plats för arbete anger ett utredningsavstånd på 200 meter för schablonverksamheten bussterminal. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning är att detta avstånd kan krympas något för bostäder. Fastighetsbeteckning: Skonaren 2 Antalet anställda (år 2010): cirka 25 stycken Omsättning (år 2010): cirka 13 miljoner Miljöpåverkan buller:? Miljöpåverkan utsläpp till luft:? Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft:? Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Nej Olycksrisker (brandfarligt):? Olycksrisker (övrigt): Nej Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: - Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 100 m

39(58) 5.16 Yara AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Yara AB på 1000 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd skulle kunna vara lämpligt för bostäder (för en god planering av markanvändningen kan dock detta avstånd behöva utökas, beroende på riskstörningar från spridningen av brandgaser vid en industribrand). Fastighetsbeteckning: Fosfaten 12 (äger dock även Bulten 3, Bulten 19 och Fosfaten 19, vid vilka ingen verksamhet bedrivs) Antalet anställda (år 2010): cirka 20 stycken Omsättning (år 2010): cirka 31 miljarder (hela Yara AB i Sverige) Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Nej Miljöpåverkan lukt: Nej Miljöpåverkan utsläpp till luft av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 500 m / 1000 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 500 m

40(58) 5.17 Oresund Heavy Industries AB Länsstyrelsen rekommenderar ett skyddsavstånd för Oresund Heavy Industries AB på 500 meter. Intrycket efter att gått igenom befintligt underlag och gjort denna sammanfattande bedömning, är att detta avstånd skulle kunna vara lämpligt för bostäder med dagens verksamhet vid Oresund Heavy Industries AB. Företaget har dock tydligt framfört att man avser att utöka verksamheten, vilket kommer att medföra utökade skyddsavstånd. Fastighetsbeteckning: Skeppsvarvet 3, 5 och 12, del av Lundåkra 1:1 och del av Lundåkra 1:6 Antalet anställda (år 2010): cirka 70 stycken (plus cirka 300 underentreprenörer) Omsättning (år 2010): cirka 225 miljoner Miljöpåverkan buller: Miljöpåverkan utsläpp till luft: Miljöpåverkan lukt:? Miljöpåverkan utsläpp av stoft: Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor: Olycksrisker (brandfarligt): Olycksrisker (övrigt): Tidigare skyddsavstånd/riskavstånd: 100 m/400 m/500 m Kortaste avstånd till befintliga bostäder: 1100 m (Gråen på 450 m)

41(58) 6 Resultat av de översiktliga bedömningarna I detta avsnitt återfinns korta sammanfattningar av de översiktliga bedömningar som genomförts för respektive verksamhet. 6.1 Transporter av farligt gods genom Landskrona Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (tidigare Räddningsverket), definierar farligt gods enligt: Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som på grund av sina kemiska eller fysikaliska egenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller egendom vid transport. Till exempel kan farligt gods ha explosiva, brandfarliga, giftiga, radioaktiva eller frätande egenskaper.. Som definitionen pekar på, föreligger riskerna kring transporter av farligt gods hos ämnena och föremålen och deras inneboende egenskaper. Nödvändigt är dock någon form av tillbud, trafikolycka eller annan olyckshändelse som leder till att dessa ämnen eller föremål läcker ut, antänds, sönderfaller eller sprids i luften. Inom tätorten Landskrona finns en rad vägar som är utpekade som rekommenderade vägar för farligt gods (primära eller sekundära transportvägar). Rekommenderade vägar innebär att genomfart med transporter av farligt gods är tillåtna. Dessa rekommenderade vägar i tätorten Landskrona är E6:an/E20:an, väg 17 (till och med rondellen vid Ringvägen), Rinvägen (från rondellen vid Österleden och fram till rondellen vid Stensorsvägen), Stensorvägen (från rondellen vid Ringvägen och fram till korsningen med Björngatan), Söderleden samt Varvsvägen (från korsningen med Söderleden till och med där denna övergår till fartygsgatan).

42(58) Figur 6.1 Rekommenderade vägar för transporter av farligt gods i tätorten Landskrona (vägsträckningar omgivna av röda kantlinjer enligt beskrivningen tidigare) Enligt statistik från Räddningsverket (nuvarande MSB) för år 2006, går mellan 100 ton och 33000 ton per månad på riksväg 17 och mellan 33000 ton och 66000 ton på E6:an/E20:an. Transporter av farligt gods kan utöver detta förekomma även på andra vägsträckningar (rekommenderade vägar). Upplösningen på underlaget från Räddningsverket (nuvarande MSB) är dock begränsat och det är inte möjligt att följa hur transporterna sker inom tätorten. Det finns dock anledning att misstänka att merparten av det som transporteras på E6:an/E20:an passerar utanför tätorten, medan merparten av mängderna som transporteras på väg 17 passerar genom, till eller från tätorten Landskrona. Farligt gods är indelade i olika ADR-klasser beroende på ämnenas och föremålens egenskaper. När det gäller järnväg (inklusive Västkustbanan som passerar tätorten Landskrona) är grundprincipen att farligt gods ska kunna transporteras på hela järnvägsnätet. Dock förekommer det ett par undantag från detta. Järnvägstunneln genom Glumslöv är ett sådant undantag, där