om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1

Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur svarade man? 5 Hälsotillstånd 6 Allmänt hälsotillstånd 6 Andel besvär/sjukdomar 7 Vård- och läkemedelskonsumtion samt tandhälsa 8 Vård 8 Tandhälsa 8 Läkemedel 9 Levnadsvanor 1 Motion 1 Kost 11 Alkohol 12 Tobak 13 Rökning 13 Snusning 13 Trygghet 15 Boende 15 Arbete och hälsa 16 Synen på framtiden 18 Ekonomi 18 Trafiksäkerhet 19 Skador och olycksfall 19 Socialt nätverk 19 Massmedia som hälsoupplysare 2

Sammanfattning I enkätundersökningen Liv och Hälsa i Norrland (1997) uppger sig män och kvinnor i Krokoms De vanligaste besvären bland kommuninvånarna är värk. Därefter kommer i fallande ordning trötthet, snuva/förkylning/influensa, ont i huvudet, ängslan/oro/ångest och sömnproblem. Denna besvärsbild avspeglar sig också i läkemedelskonsumtionen. I Krokoms kommun är användningen av smärtstillande medel vanligt liksom bruket av vitaminer och naturläkemedel. Det är kvinnorna som är de stora förbrukarna av läkemedel. När det gäller vårdkonsumtion är det vanligast att ta kontakt med läkare eller annan personal vid hälsocentralen. Det är relativt få personer som uppger att de avstått från läkarbesök på grund av När det gäller levnadsvanor så tycks, enligt Liv och Hälsa i Norrland, mindre än hälften av befolkningen i Krokoms kommun motionera minst en gång per vecka. Motionsvanorna är likartade När det gäller grönsaker och frukt äter kvinnor betydligt mer och oftare än män. De äldre äter mer Bland männen är det 12 procent som röker dagligen och bland kvinnorna nio procent. Kvinnorna i Krokoms kommun röker och snusar mindre i jämförelse med länets kvinnor. Männen i kommunen både röker och snusar mer än män i länet. Liv och hälsa visade också att många vill sluta röka och att flera av dessa anser sig behöva stöd. När det gäller snus så är det färre som vill sluta och få som Hälften av invånarna i Krokoms kommun känner sig aldrig eller nästan aldrig tänker på framtiden. Många kvinnor anser sig inte kunna skaffa fram pengar om de skulle hamna i en oförutsedd situation. En fjärdedel av männen, och något färre kvinnor, har ingen att vända sig till när 3

Bakgrund och syfte Bakgrund Hösten 1997 skickades enkäten Liv och Hälsa i Norrland ut till 5 39 personer i Jämtlands län, därav till 592 personer i Krokoms kommun. Enkäten ingår som en del i landstingets när det gäller att kartlägga hälsa och livsvillkor bland befolkningen. folkhälsoarbete inom landstinget är det inte tillräckligt att regelbundet följa upp registerdata, eftersom sådana uppgifter enbart härrör från personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför bestämde man att samla in uppgifter via befolkningsenkäter och på så sätt få bättre kunskap om hur ett genomsnitt av befolkningen upplever sin hälsa samt hur man uppfattar sina levnadsvanor och livsvillkor i övrigt. Den här enkätundersökningen är ett norrländskt samarbete mellan Norrbottens och Västerbottens läns landsting, landstinget Västernorrland och Jämtlands läns landsting. Syfte Syftet med undersökningen är att ge kunskap för det sjukdomsförebyggande arbetet men också att bidra till hälsofrämjande insatser i länet genom att kartlägga norrlandslänens friskfaktorer. Studien är inte i första hand vetenskaplig utan syftar till att samla in kunskap om hälsoläget i regionen, som underlag för landstingets planeringsverksamhet och som information till kommunerna. Undersökningen återkommer vart fjärde år och därigenom bör landstinget också kunna se effekterna Material och metod Det gjordes ett urval bland invånarna i tre åldersklasser: 18-24 år, 25-64 år och äldre än 64 år. Enkäten delades in i olika avsnitt. På så sätt är det möjligt att belysa folkhälsan ur olika synvinklar. De flesta frågorna i enkäten är gemensamma för de tre åldersgrupperna, medan vissa frågor endast riktar sig till en av åldersgrupperna. De två första åldersklasserna fick t.ex. besvara bilaga avseende hemmavarande barn. Frågorna i enkäten berör områden som hälsotillstånd, vård och läkemedelskonsumtion, tandhälsa, skador och olycksfall, levnadsvanor (kost, alkohol och tobak), trygghet, livskvalitet, socialt stöd, boendemiljö, arbete och arbetslöshet, utbildning samt synen på framtiden. De drygt 7 frågorna i enkäten behandlar alltså hälsa och livsvillkor. Datainsamlingen skedde med hjälp av en postenkät. 4

Hur svarade man? Vid befolkningsstudien Liv och Hälsa i Norrland skickades enkäter ut till 5 39 personer i Jämtlands län, av dessa svarade 3 246 personer d.v.s. 64 procent. Svarsfrekvens Jämtland 9 8 7 6 5 3 1 18-24 25-64 65- Ålder Män Kvinnor Svarsfrekvensen i Krokoms kommun var 67 procent och den var därmed något högre än genomsnittet för länet. Krokoms kommun och Östersunds kommun hade den högsta svarsfrekvensen. Svarsfrekvens för Krokom 9 8 7 6 5 3 1 18-24 25-64 65- Ålder Män Kvinnor 5

Hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Svaren på frågorna om upplevd hälsa ger en bild av att män och kvinnor upplever lika god hälsa i Krokoms kommun. Männen uppger sin allmänna hälsa som mycket god i något högre grad än kvinnorna. Fler kvinnor uppger däremot att de mår gott eller någorlunda gott. Bäst mår de yngsta männen (18-24 år). Av dem anser drygt 85 procent att hälsotillståndet är mycket gott eller gott. Sämst mår kvinnor äldre än 64 år. I den gruppen är gott eller mycket gott hälsotillstånd endast 37 procent. Bland männen är andelen som uppger gott eller mycket gott hälsotillstånd lägre i Krokoms kommun än bland män i övriga länet. Kvinnorna i Krokoms kommun mår däremot något bättre än länets övriga kvinnor. Det är endast två procent av kvinnorna och sex procent av männen som mår dåligt eller mycket Krokom. Allmänt hälsotillstånd (samtliga åldrar). 8 6 Män Kvinnor Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Av kommuninvånarna är det en knapp tredjedel som svarar att de har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. Andelen är högre bland män (37 procent) än bland kvinnor (24 procent). Bland de tillfrågade är andelen, som svarade ja på enkätfrågan, störst bland de som är äldre än 64 år. På en direkt fråga till personer i åldrarna 18-64 år om man var sjukskriven (hel eller deltid) tisdagen den 21 oktober 1997 svarade drygt nio procent av kvinnorna i Krokoms kommun ja medan andelen sjukskrivna män var knappt åtta procent. Andelen sjukskrivna kvinnor är lägre än i övriga länet medan andelen sjukskrivna män är högre (i Jämtland 12 procent kvinnor och fem procent män). Andel besvär/sjukdomar På frågan om man under de tre sista månaderna haft något eller några lätta eller svåra besvär, eller sjukdomar av tio uppräknade, är det bland kvinnor vanligast att känna trötthet (49 procent). Andelen 6

är högst i åldersgruppen 18-24 år, med 62 procent. Därefter följer besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar (46 procent). Här är det åldersgruppen 25-64 år som dominerar, med 49 procent. På tredje plats kommer ont i huvudet ( procent) och här hittar vi de flesta i De vanligaste besvären bland män är värk i skuldror, nacke och axlar (5 procent). Andelen är högst i åldersgruppen 25-64 år, med 53 procent. Därefter följer besvär med snuva/förkylning/influensa (39 procent). Andelen är högst i åldrarna 18-24 år, med 67 procent. På tredje plats kommer trötthet (36 procent) och även här är det högst i den yngsta Männen svarar att de varit förkylda i något högre grad än kvinnorna. Andelen som anger svårare besvär/sjukdomar är högre bland kvinnorna än bland männen. Detta gäller speciellt olika former av värk, men även trötthet. Utifrån de som har besvarat enkäten mår män och kvinnor bättre i Krokoms kommun än i länets övriga kommuner. Ett undantag är att männen har mer besvär i nacke, skuldror och axlar. Andel som haft lätta eller svåra besvär/sjukdomar under de senaste tre månaderna (samtliga åldrar) Högt blodtryck Allergi/astmabesvär Värk i magen Sömnproblem Ängslan, oro eller ångest Ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias Kvinnor Män Snuva, förkylning eller influensa Värk eller smärtor i händer, armbågar, Ont i huvudet Värk i skuldror, nacke eller axlar Trötthet 6 8 7

Vård- och läkemedelskonsumtion samt tandhälsa Vård Knappt en tredjedel, av de tillfrågade, hade under de tre sista månaderna för egna sjukdomar/besvär, ringt/besökt eller fått besök av hälsocentral vid ett eller flera tillfällen. Andelen var något högre bland kvinnor än bland män. Den andelen kvinnor som en eller flera gånger ansett sig vara i behov av läkarvård de senaste tre månaderna, men inte sökt var högre än andelen män. De främsta skälen till att avstå från vård, för både män och kvinnor, är att personen blivit frisk, inte anser sig ha råd eller anser att han/hon inte kan få hjälp. På frågan hur ofta man besöker tandläkare/tandhygienist svarar 72 procent av kvinnorna och 65 procent av männen att de besöker tandläkare/tandhygienist minst en gång per år. 13-15 procent av de som behövt gå till tandläkare de senaste tre månaderna men avstått ansåg sig Behov av läkare/tandläkare men ej sökt. Fått medicin utskrivet men ej hämtat ut. Andel som svarat Ja. 8 6 man kvinna Behov av läkare Behov av tandläkarvård Fått recept utskrivet 8

Läkemedel För samtliga angivna läkemedel/preparat är andelen bland dem som anger sig ha tillfälligt eller regelbundet bruk högre bland kvinnorna än bland männen, med undantag av nervlugnande medel. De främsta skälen till att inte hämta ut medicin, trots att man fått recept utskrivet, är att man har tillräckligt med medicin eller inte har råd. Andel som de senaste två veckorna använt läkemedel/preparat tillfälligt/regelbundet Smärtstillande medel köpt utan recept Vitaminer Naturlläkemedel Smärtsillande medel köpt med recept Hostmedicin/näsdroppar Blodtryckssänkande medicin Kvinna Man Medicin mot astma/allergi Sömnmedel Antidepressiv medicin Magsårsmedicin Nervlugnande medel 1 3 5 6 7 8 9 9

Levnadsvanor Motion Andelen personer som motionerar något på fritiden, dvs allt från då och då till kraftig eller hård Andelen personer som motionerar minst 1 gång/vecka på fritiden 8 6 Man Kvinna 18-24 25-64 65- Åldersklass Kvinnorna i Krokoms kommun motionerar totalt sett mer än männen. Den andel som motionerar regelbundet minst en gång per vecka är 44 procent. De yngre kvinnorna (18-24 år) motionerar mest, med 49 procent, därefter kommer kvinnor i mellanåldern. 38 procent av de som är 65 år och äldre motionerar regelbundet minst en gång per vecka. Andelen kvinnor som motionerar regelbundet två Bland männen är det den yngre åldersklassen (18-24 år) som motionerar mest regelbundet (53 procent minst en gång per vecka). I åldersklassen 25-64 år motionerar 37 procent regelbundet och bland de äldre procent regelbundet minst en gång per vecka. Andelen män som motionerar regelbundet minst en gång per vecka är 39 procent och två gånger per vecka är 3 procent. Det finns ingen större skillnad mellan motionsvanorna bland kvinnorna i Krokoms kommun jämfört I Jämtlands län svarade 46 procent av männen att de motionerade regelbundet på fritiden minst en gång per vecka medan 38 procent motionerar minst två gånger per vecka. Männen i Jämtland motionerar därmed mera än männen i Krokoms kommun. De yngsta är mest stillasittande (män 23 procent och kvinnor 16 procent). 1

Kost Att äta fettfri mat och rikligt med fibrer är viktiga hörnstenar för att förebygga ohälsa. Frågor om matfett på smörgåsen och hur ofta man äter grönsaker eller rotfrukter respektive frukt fungerar som indikatorer på kostvanorna. Kvinnor har sundare kostvanor än män. Vilket slags matfett använder du mest till smörgåsar? 8 6 Man Kvinna Lättmagarin Mellanmargarin Hushållsmargarin Inget matfett Smör/Bregott Män och kvinnor använder lätt- eller mellanmargarin i något högre grad än smör och Åldersgruppen 65 år och äldre äter mest smör och Bregott, (52 procent bland kvinnorna och 47 procent bland männen). Totalt sett äter Krokomsborna mindre lättmargarin eller mellanmargarin än Kvinnor äter grönsaker och rotfrukter både råa och tillagade (ej potatis) i högre grad än män. Mer än 71 procent av kvinnorna äter grönsaker så gott som dagligen mot 47 procent av männen. Både kvinnor och män i Krokoms kommun äter mer grönsaker och rotfrukter än i länet. Kvinnor äter även mer frukt än män. Ungefär 72 procent av kvinnorna och 38 procent av männen äter frukt så gott som dagligen. Detta kan jämföras med hela länet där 74 procent av kvinnorna och 47 procent av männen äter frukt så gott som dagligen. 11

Alkohol Att ställa frågor om alkoholkonsumtion är svårt. Det är allmänt känt att folk ofta underskattar sin konsumtion i enkätsvaren. En intressant bild av alkoholkonsumtionen får man om man studerar hur vanligt det är att avstå från alkohol. En annan bild av alkoholkonsumtionen får man genom att fråga i vilken utsträckning folk tycker sin egen alkoholkonsumtion är skadlig för hälsan. Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin... Andel som svarat nej. 9 8 7 6 5 3 1 man kvinna 18-24 år 25-64 år 65- Figuren visar att andel personer som avstår från alkohol ökar med stigande ålder. Dessutom tyder resultaten på att skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder, på så vis att en större andel kvinnor än män avstår från alkohol. Det är fler män och kvinnor i Krokoms kommun som säger nej Av personer som under de 12 senaste månaderna druckit minst ett glas alkoholhaltig dryck uppger ca tre procent av männen och en procent av kvinnorna att de tror sin alkoholkonsumtion vara skadlig för hälsan. Av dessa vill åtta av nio minska konsumtionen, varav samtliga tycker att de kan klara det själva. I länet tycker sex procent av männen och fyra procent av kvinnorna att deras alkoholkonsumtion är skadlig för hälsan, men här liksom i Krokoms kommun tycker man sig inte behöva ha hjälp för att minska sin konsumtion. 12

Tobak Rökning Andelen dagligrökare bland männen är 12 procent. Andelen är störst i åldersklassen 25-64 år med 14 procent. Bland de som är 65 år och äldre är andelen åtta procent och i fem procent. Feströkandet är mest utbrett bland män i åldrarna 18-24 år (39 procent). Bland kvinnorna röker nio procent dagligen och sex procent bara ibland. De flesta kvinnor som röker dagligen finns i åldersgruppen 18-24 år (13 procent) och det är även i denna åldersklass som de flesta feströkarna finns (18 procent). Röker du? 9 8 7 6 5 3 Har aldrig rökt Har rökt tidigare Röker ibland Röker dagligen 1 Man 18-24 Man 25-64 Man 65- Kv 18-24 Kv 25-64 Kv 65- Jämför vi med hela länet så är andelen dagligrökare bland männen något mindre (11 procent). Andelen är störst i åldersklasserna 25-64 år och 65år och äldre. Bland kvinnorna är det betydligt fler (16 procent) med störst andel i åldersgruppen 25-64 år. Feströkarna bland männen är tio procent Feströkandet är mest utbrett i åldersgruppen 18-24 år (män 36 procent och kvinnor 24 procent). Snusning Snusning är en typisk manlig aktivitet. 26 procent av männen och bara en procent av kvinnorna snusar. Bland män i åldersgruppen 25-64 år är andelen 3 procent, bland de i gruppen 18-24 år 21 procent och de som är 65 år och äldre 18 procent. Snusande kvinnor förekommer bara i ådersgruppen 18-24 år. Nio procent av dem snusar dagligen. I jämförelse med Jämtland så visar enkätsvaren att det är 23 procent män och fyra procent kvinnor, som använder snus dagligen. Även här är det i åldersgruppen 18-24 år (både män och kvinnor) som 13

Andel personer som röker eller snusar dagligen. 8 6 Män Kvinnor 18-24 25-64 65-18- 24 25-64 65- Rökare Snusare Använder du eller har du använt både cigaretter och snus? procent 8 6 Man Kvinna Nej Ja På frågan om man skulle vilja sluta röka svarar 58 procent av männen att de vill sluta och 15 procent av dessa anser att de behöver någon form av stöd. Av kvinnorna är det 66 procent som vill sluta och 11 procent som anser sig ha behov av stöd. Av snusarna är det 31 procent av både män och av kvinnor som vill sluta snusa. 17 procent av männen har behov av stöd medan ingen av kvinnorna anser sig ha behov av hjälp. Det är en stor andel av både män och kvinnor som någon gång besväras av tobaksrök (39 procent av männen och 57 procent av kvinnorna). Problemet tycks vara störst på disco, på arbetet och hemma hos släkt och vänner. Vid en jämförelse mellan befolkningsenkäten från 1992-1993 Stanna upp en stund och Liv och hälsa i Norrland visar det sig att andelen dagligrökare har minskat i Krokoms kommun totalt sett, från 16 procent till drygt 1 procent. Snusningen är minskningen från 15 procent till 13,5 procent. 14

Trygghet De allra flesta av Krokoms invånare hyser ingen större rädsla för att gå ut på kvällarna och har heller otryggast och bland de yngsta kvinnorna är det 22 procent, som någon gång har avstått från att gå ut medan andelen är 11 procent bland de äldsta kvinnorna. Jämför man med länet så är det fler som avstår från att gå ut på kvällarna i Krokoms kommun. Avstått från att gå ut på kvällen pga rädsla. Andel svarande kvinnor. 9 8 7 6 5 3 1 Nej Ja, någon gång Ja ofta 18-24 år 25-64 år 65- år I Krokoms kommun uppger 98 procent, av de som svarat på enkäten, att de ej har varit utsatta för fysiskt våld och ej heller blivit utsatt för hot om våld under de senaste 12 månaderna. Av de som utsatts för våld är det nio procent av de yngre och då framför allt i hemmet medan drygt 13 procent av de yngre kvinnorna har blivit utsatta för hot om våld. Bland männen är det drygt fem procent av de yngre och nästan lika många i åldersklassen 25-64 år som blivit utsatta för våld och då framför allt på restaurang, gator eller torg. I länet är det är främst de yngre männen (15 procent) som blivit utsatta för våld på gator, torg, restauranger men även på arbetsplatsen. När det gäller hot om våld så är det också de yngre (män och kvinnor) som blivit utsatta med nio procent vardera. Hoten mot män sker på samma plats som våldet medan kvinnor ofta hotas i det egna hemmet. Boende De allra flesta i Krokoms kommun, både kvinnor och män, trivs där de bor (totalt 96 procent). Den största andelen som inte trivs hittar man bland de yngre kvinnorna (15 procent), men även sju Det är totalt 13 procent av kommuninvånarna som besväras av buller i eller i närheten av sitt hem. De främsta orsakerna till störningarna anges vara vägtrafiken (33 procent) och flyget (31 procent). 15

Arbete och hälsa Frågor kring arbete och hälsa ställdes till åldersgrupperna 18-24 år och 25-64 år. På frågan Vilken/vilka sysselsättning/ar hade du den senaste veckan? (Bortsett från semester, sjukskrivning och föräldraledighet), visade frekvensfördelningen mellan de olika svarsalternativen att nio procent var arbetslösa och att tre och en halv procent var i Sysselsättning senaste veckan. uell fördelning mellan svarsalternativen. Annan sysselsättning Värnpliktstjänstg Förtidspensionerad. Deltid Förtidspen. Heltid Hemmafru/man Studerande Kvinna Man Arbetslös, arb.markn.pol.åtg Arbetslös Egen företagare Anställd 6 8 Av de tillfrågade personerna svarade 93 procent att de trivs mycket bra eller ganska bra på arbetet. Det är i åldersgruppen 25-64 år som man känner störst trivsel på arbetet medan 3 procent av de Över hälften av de tillfrågade får ibland höra att de gör ett bra arbete. Nästan 13 procent får aldrig höra att de gör ett bra arbete och även här överväger de yngre kvinnorna (19 procent). 16

Det verkar som om man oftare talar om för sina anställda att de gör ett bra arbete ute i länet än i Krokoms kommun. Får du veta om du gör ett bra arbete? 8 6 Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nästan aldrig Det är framför allt de yngre som vet att de kommer att bli eller tror att de blir arbetslösa inom ett år. När det gäller bedömningen av risken att få behålla sitt arbete så är det i åldersgruppen 25-64 år man är mest positiv. Här är det stora skillnader mellan män och kvinnor där tre gånger fler kvinnorna upplever det som liten risk att bli arbetslös. Samma tendens ser man i länet i övrigt. Hur stor risk tror du att det är att du skall bli arbetslös inom ett år? 8 6 Man 18-24Man 25-64 Man 25-64 Kv 18-24 Kv 25-64 Jag vet att Stor risk Ganska stor Liten risk Ingen risk jag blir risk arbetslös 17

Ungefär hälften av de som svarat på enkäten i Krokoms kommun känner sig aldrig eller nästan aldrig missmodiga inför framtiden är de yngre och då framför allt kvinnorna. Åldersklass 25-64 år som känner sig missmodiga/ej missmodiga. 8 6 Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja men mer sällan Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Man Kvinna Ekonomi Att plötsligt hamna i en oförutsedd situation, och snabbt behöva skaffa fram en stor summa pengar kan vara ett mått på trygghet. Drygt 5 procent av de tillfrågade anger att de kan göra det från eget bankkonto och ytterligare 35 procent kan skaffa fram pengar på annat sätt. Omkring 13 procent anser sig ej kunna skaffa fram pengar. Det är främst kvinnorna (alla åldersklasser) som ej kan skaffa fram pengar. Om du plötsligt skulle handla i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 kronor- skulle du klara det? 8 6 Man Kvinna Nej Ja, lån från annan hushållsmedlem Ja, uttag från eget bankkonto Ja, lån från andra släktingar eller vänner Ja, lån i bank Ja, annat sätt Trafiksäkerhet 18

Över 7 procent av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att det bör vara obligatoriskt att cykling. Det är framförallt i åldersgruppen 25-64 år och bland de äldre än 64 år som tycker så, framför allt kvinnorna. Det är endast de yngre männen som är mycket tveksamma till eller som helt tar avstånd från obligatorisk användning av cykelhjälm. Så mycket som 6 procent tycker att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år och 66 procent instämmer helt eller i stora drag i påståendet att hastigheten skall sänkas för att minska antalet döda i trafiken. När det gäller miljö och trafik instämmer drygt 5 procent helt eller delvis i påståendet att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att rädda miljön. Knappt procent instämmer helt eller delvis i påståendet att personbilstrafiken borde begränsas för att förbättra miljön. Skador och olycksfall Män råkar oftare ut för olycksfall/skada än kvinnor. Nästan 15 procent av männen och knappt sex procent av kvinnorna svarade att de hade behövt söka vård för olycksfall/skada under de senaste 12 Huvuddelen av olyckorna bland män inträffar inom bostadsområdet (34 procent) medan de bland kvinnorna sker inom offentlig lokal eller institution (62 procent). Detta gäller för de som svarade på enkäten. De flesta män skadar sig på fritiden (78 procent) medan kvinnorna uppger att de skadar sig på arbetstid eller under studietid. Detta gäller för åldersgrupperna 18-24 år och 25-64 år. Ungefär 67 procent män och 59 procent kvinnor uppgav att de hade behövt uppsöka distriktsläkare eller sjukhus. Nio procent av männen och tio procent av kvinnorna fick stanna kvar för vård. 54 procent av kvinnorna och 5 procent av männen deltar minst en gång i veckan i någon aktivitet tillsammans med andra. Det kan vara allt från studiecirklar, idrottsaktiviteter, sångkörer, religiösa eller politiska sammankomster. På frågan om det finns någon att vända sig till när det uppstår svårigheter svarade 27 procent av Massmedia som hälsoupplysare 19

Var fjärde krokomsbo funderar inte så mycket över sin hälsa. Intresset av att ta reda på hur man lever hälsosamt är störst bland yngre kvinnor. Radio, TV, Dagstidningar, veckotidningar och hälsotidningar är de främsta informationskällorna. Krokoms kommun 98-12-3 Christina Persson hälsoplanerare