Aspergercenter Stockholm Habilitering & Hälsa
Gruppregler o Stäng av/tysta ner mobiltelefoner. Det är inte okey att skicka eller titta på sms under grupptillfället. o Respektera att vi alla kan ha olika åsikter. o Tänk på att inte medvetet såra eller kränka andra. o Gruppledarna fördelar ordet. o Vänta på din tur. o Låt andra prata klart. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 2
Gång 1 Inledning och historik 1. Presentation 2. Allmän information 3. Förväntningar på gruppen Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 3
4. Kort historik o 1926 Första gången beskrivet i vetenskaplig litteratur o 1944 Hans Asperger beskrev syndromet mer ingående o 1980-talet Namnet Aspergers syndrom myntas av Lorna Wing o 1990-talet Aspergers syndrom blir en internationellt accepterad diagnos o 2013 Autismspektrumtillstånd, AST, enligt nya DSM-V. 5. Vad beror aspergers syndrom på o Vi vet inte vad som orsakar Aspergers syndrom men de flesta forskare är idag överens om att orsakerna är biologiska. Vi pratar idag om Aspergers syndrom som en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. o Vi beskriver ibland diagnosen med att säga att man har ett annat operativsystem. Man processar information på ett delvis annorlunda sätt. Andra delar av hjärnan används till olika processer, tex minnesfunktioner. o Aspergers syndrom är en beteendediagnos där man tittar på hur man samspelar, beter sig och hur man kommunicerar. Det finns inget blodprov eller vävnadsprov som kan styrka förekomst av Aspergers syndrom. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 4
Diagnoskriterier Symptom Begränsad förmåga till ömsesidigt socialt samspel Begränsade beteenden och intressen Svårigheterna ska medföra allvarliga problem i vardagen Normalbegåvning Biologiska orsaker Mentalisering - Theory of mind Sammanhang och detaljer - Central koherens Målinriktat beteende - Exekutiva funktioner Sinnesintryck - Perception Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 5
6. Vad tänker du på när du hör ordet Aspergers syndrom? 7. Vilka nackdelar finns det med att få en diagnos? 8. Vilka fördelar finns det med att få en diagnos? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 6
Gång 2 Sinnesintryck - Perception 1. Vad är sinnesintryck? o Hur du uppfattar och tolkar intryck som du får från dina sinnen kallas med ett annat ord perception. Svårigheter med perceptionen hör i dag inte till diagnoskriterierna men de är mycket vanliga. o För att förstå din omgivning måste du analysera, organisera och samordna intrycken som kommer från dina olika sinnen. Hjärnan försöker hitta ett mönster eller passa in en detalj i ett förväntat mönster. 2. Våra sinnen o Lukt o Smak o Hörsel auditiv perception o Syn visuell perception o Känsel taktil perception o Balans och kroppshållning - vestibulär perception o Kroppssinne kinestetisk perception Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 7
3. Informationsprocessen o Ibland säger man att personer med Aspergers syndrom har ett annat sätt att ta in och bearbeta information. Man kan ha svårt att filtrera och sortera de sinnesintryck som kommer in, vilket innebär att det kan bli svårare med bearbetningen och den fortsatta processen. Ta in information genom sinnena Minnas Bearbeta Planera Utföra 4. Filtrering o Det kan vara svårt att sortera bort oviktig information och man kan uppleva att man blir översvämmad av intryck, man har en nedsatt filtreringsförmåga. De här svårigheterna kan medföra att man blir tröttare än andra människor. 5. Det kan vara svårare att använda flera sinnen samtidigt o Ibland kan det vara svårt för personer med Aspergers syndrom att använda flera sinnen samtidigt. Det kan finnas behov av att ta in information från ett sinne i taget vilket tar mer tid när flera saker ska vägas ihop. Detta kan ta mycket energi. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 8
6. Hörsel Tips och strategier o Öronproppar o Hörselkåpor o Använd MP3/iPod/radio i miljöer med mycket ljud. o Försök att träna på ljud så att du känner igen dem. Då kanske du klarar dem bättre. o Försök att välja lugna platser. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 9
7. Syn Tips och strategier o Tonade glasögon med sidoskydd o Sortera och ordna dina saker o Sätt upp lappar och bilder så att du ser vad som finns var o Lär dig att hitta i de butiker du vanligtvis handlar i. Gör en inköpslista efter var i butiken varorna finns. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 10
8. Känsel Tips och strategier o Torka kläderna i torktumlaren. De blir mjukare då. o Köp kläder utan muddar eller kragar. o Klipp bort etiketter i plaggen. o Prova att skruva bort duschmunstycket på duschslangen och låt vattnet rinna direkt ur slangen. o Prova flanell- eller sidenlakan. o Prova ett tungt täcke. Ibland kan man sova bättre med ett sådant om man är orolig. o Om du tycker att kroppskontakt är svårt, informera partner och familj om detta. o Om du får höra om du tar för hårt i andra, försök tänka när du tar i andra att du ska ta försiktigt. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 11
9. Lukt Tips och strategier o Använd oparfymerat tvätt och sköljmedel. o Använd parfymfri duschtvål, schampo, deodorant mm. o Använd såpa för rengöring av golv. o Ta med en sprayflaska med någon lukt för att använda tex på allmänna toaletter eller på andra ställen när du tycker att det luktar illa. o Ha en doft på handen eller på en näsduk. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 12
10. Smak Tips och strategier o Försök att skapa rutiner och påminnelser så att du kommer ihåg att äta och dricka. o Gör matstunden till en behaglig upplevelse. o Undvik stress! När du är stressad kan det bli svårare med maten. o Är du stressad och ändå måste äta, ät någonting enkelt tex soppa eller avokado. o Laga flera portioner mat och frys in. Det är lätt att ta fram och äta varje dag och du slipper laga mat varje dag. o Försök att vänja dig gradvis vid olika sorters mat. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 13
11. Kroppssinne o Kroppsinnena som sitter i muskler och senor behöver vi ha för att veta var vi har vår kropp och vilken ställning den har. Tips och strategier o Använd sax för att ta upp förpackningar istället för att riva upp dem o Sätt dig ner när du ska använda händerna. Det blir lättare att koncentrera dig på det du ska göra. 12. Balanssinne Tips och strategier o Undvik skor med höga klackar. o Använd skor med gummisula för att få ett bra grepp mot underlaget. o Använd broddar till skorna på vintern för att inte halka. o Fixera blicken vid en fast punkt när du åker rulltrappa. o Använd ledstången när du går upp eller ner i trappor. o Stå bredbent och lite framåtlutad för att få bättre balans på buss eller tunnelbana. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 14
Gång 3 Sammanhang och detaljer - Central koherens 1. Vad är central koherens? o Central koherens handlar om hur du sorterar och sätter ihop information från omgivningen. Du behöver samla ihop informationen till en sammanhängande helhet för att förstå den bättre. Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom är mer uppmärksamma på detaljer än på hela sammanhanget. Man brukar säga att världen uppfattas mer fragmentarisk. 2. Informationsprocessen o Ibland säger man att personer med Aspergers syndrom har ett annat sätt att ta in och bearbeta information. Det kan bli problem med bearbetningen och sammanhangsförståelse om inhämtning av information från sinnena fungerar på ett annorlunda sätt.. Ta in information genom sinnena Minnas Bearbeta Planera Utföra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 15
3. Fördröjd bearbetning o Bearbetningen av sinnesintrycken kan vara fördröjd. Det kan ibland ta timmar, dagar och ibland månader innan sammanhanget blir tydligt och man kan ta fram upplevelsen av intrycket. 4. Medvetna och omedvetna processer o Processerna som omvandlar alla intryck till en meningsfull helhet är både medvetna och omedvetna. Exempel på omedvetna processer är att orientera sig, känna igen ansikten och bedöma avstånd. För personer med Aspergers syndrom är dessa processer inte alltid omedvetna utan måste tänkas fram och göras medvetet, vilket ofta är mycket tröttande. 5. Ältande och analyserande Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 16
6. I vilka vardagssituationer är det svårt att tolka sammanhanget? 7. När är det bra med detaljseende? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 17
Gång 4 Målinriktat beteende (Exekutiva funktioner) 1. Vad är exekutiv förmåga? o Förmågan att kunna formulera kortsiktiga och långsiktiga mål, kunna göra en hållbar plan och genomföra den för att nå målen. o Exekutiva funktioner är ett samlingsnamn för flera funktioner som samordnar olika typer av information som behövs för att sätta upp och nå mål. För att kunna göra detta krävs att du via ord och inre bilder kan föreställa dig vägen till målet. Sedan måste du också ha tillräcklig uthållighet för att genomföra det du önskar. Det handlar om att kunna gå från tanke till handling. 2. Informationsprocessen o Ibland säger man att personer med Aspergers syndrom har ett annat sätt att ta in och bearbeta information. o Det kan vara bra att ha kunskap om var i händelseförloppet man har sina största svårigheter. Är det redan under informationsinhämtningen så kommer man att få större svårigheter med de följande stegen. Flera personer berättar att de har svårigheter att få ihop en hållbar plan och ytterligare andra säger att de har stora svårigheter att utföra något trots att de är bra på att planera. Ta in information genom sinnena Minnas Bearbeta Planera Utföra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 18
3. Generalisering o Generalisering är att kunna använda tidigare inlärd kunskap i ett nytt sammanhang. Vid svårigheter med detta kan varje situation upplevas som en ny situation. Det kan vara svårt för andra människor att förstå att kunskapen kan vara bunden till en person, plats eller till en viss tid. 4. Automatisering o Detta innebär att man kan göra saker utan att aktivt behöva tänka på dem. Vid automatiseringsproblem kan det vara svårt att göra två saker samtidigt, tex lyssna och prata eller att äta och prata. Varje enskilt moment kräver ett aktivt tänkande. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 19
5. Ojämn dagsform o Den ojämna dagsformen är en källa till missförstånd för omgivningen men kan även vara svår för en själv att förstå och acceptera. 6. Arbetsminne o Det blir svårt i vardagen om arbetsminnet är kraftigt begränsat. Det kan vara svårt att komma ihåg muntliga instruktioner och att orka lyssna någon längre stund. Ibland är det svårt att hålla i minnet till senare vad man själv vill säga utan man måste avbryta för att inte riskera att glömma bort något viktigt. 7. Vad motiverar dig? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 20
8. Vardagsaktiviteter är inte är alltid enkla o Vardagsaktiviteter är långt ifrån så lätta att genomföra som många tror. Många har fått höra att de ska rycka upp sig eller ta tag i sin situation, vilket ofta är svårt att göra utan stöd. Här är några exempel på funktioner som ingår: o Rikta uppmärksamheten o Välja strategi o Komma ihåg/ha kunskap o Planera och organisera o Veta i vilken ordning delarna i uppgiften ska göras o Ställa adekvata frågor för att få nödvändig information o Sätta igång o Hantera tidsåtgång o Att löpande se och rätta till eventuella fel o Hämma impulser som dyker upp, stanna upp och fundera o Hålla ut genom hela uppgiften o Veta när uppgiften är klar och när man ska avsluta o Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 21
9. Större behov av rutiner och yttre struktur 10. Förändringar och Plan B o Många av vardagens aktiviteter går på rutin (äta, passa tider, hygien). Ibland räcker det inte med rutiner eller ett inövat beteende. För att kunna planera och organisera vardagen måste du också kunna förändra och anpassa dig till olika situationer. 11. Energibalansering o Det är vanligt att man måste använda 100 % av sin energi bara för att klara till synes enkla vardagsaktiviteter, vilket inte fungerar i längden. o För att få syn på hur mycket eller lite du har att göra kan det vara bra att skriva in några olika aktiviteter under dagen. När du gjort detta, ta en röd tuschpenna och markera aktiviteter som tar mycket energi. Ta sedan en grön tuschpenna och markera aktiviteter som ger energi. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 22
Morgon 6 7 8 Förmiddag 9 10 11 Lunch 12 13 Eftermiddag 14 15 16 17 Kväll 18 19 20 21 22 Natt 23 24 1 2 3 4 5 Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 23
o Ibland kan det vara bra att se vad du gör under en hel vecka. Du kan se om din vecka är obalanserad, dvs om det är för många röda aktiviteter under veckan eller under en särskild dag eller om du saknar gröna aktiviteter. Gör klart schemat hemma om du vill. Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Morgon Kl 6-8 FM Kl 9-11 Lunchtid Kl 12-13 EM Kl 14-17 Kväll Kl 18-23 Natt Kl 24-5 Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 24
12. Vilka aktiviteter är mest tröttande för dig? o Det du behöver veta är vilka av dina aktiviteter som tar mest energi = röda aktiviteter. Om all energi går åt till morgonrutiner är det lätt att förstå att det inte finns någon energi kvar till resten av dagen. Det är bra att ha en egen lista, tex på kylskåpet, så att du påminner dig om vad som är tröttande. Tar energi Handla Sociala kontakter Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 25
13. Vilka gröna aktiviteter har du? o Det är bra om du vet vilka aktiviteter som ger påfyllning av energi till just dig = gröna aktiviteter. Ibland har man kanske ingen grön aktivitet alls under veckan. Då är det viktigt att försöka lägga in gröna aktiviteter. Tillför energi Musik Naturen Promenad Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 26
14. Noggrann planering och hjälpmedel o Du behöver lära dig att känna igen dina röda aktiviteter så att du kan planera bättre. o Du kan också behöva använda något hjälpmedel, tex almanacka eller tidsstöd. 15. Bra att kunna be om hjälp om man har svårigheter i vardagen. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 27
16. Tips och strategier o Sortera och märk upp dina saker hemma. o Skriv kom-ihåg-listor och instruktioner på vad du behöver göra. o Ha alla saker på bestämda ställen i lägenheten. o Om man tycker det är svårt att fatta beslut kan man fråga en annan person till råds. o Sätt igång och gör något vad som helst, bara för att komma igång. o Skriv upp alla ouppklarade uppgifter på ett papper vid dagens slut, så att du vet nästa dag vilka uppgifter du ska börja med. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 28
Gång 5 Socialt samspel social förmåga 1. Vad är socialt samspel? 2. Informationsprocessen o Om man tolkar verkligheten på ett annorlunda sätt kan det lätt bli missförstånd när man ska umgås med andra. Man kanske beter sig på ett sätt som andra inte förväntar sig. o Ta in information genom sinnena Minnas Bearbeta Planera Utföra Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 29
3. Sociala regler och oskrivna regler 4. Ömsesidighet i att ta kontakt med andra personer Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 30
5. Mentalisering (Theory of mind) o Många forskare anser att personer med autismspektrumtillstånd har svårt att föreställa sig andras tankar, detta kallas bristande mentaliseringsförmåga. Det innebär att det är svårt att förstå sig på omvärlden och att människor tänker och känner på olika sätt. Eftersom tankar och känslor påverkar en persons handlingar kommer olika människor också att bete sig och handla på olika sätt. o Ibland är det så att personen med Aspergers syndrom får för många föreställningar om vad andra tänker och känner. Det blir svårt att välja mellan olika möjligheter och det blir lätt att fastna i ett analyserande om vad andra människor egentligen tänker. Det blir svårt att avgöra vilket val som är relevant för just den specifika situationen. 6. Finns det några särskilda situationer då du tycker att det är extra svårt att föreställa dig vad andra tänker och känner? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 31
7. Har du fått synpunkter på att du varit för rak på sak eller att du inte uttryckt dina känslor som det förväntats? 8. Vad gör man om man gör bort sig? Kan man rätta till detta? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 32
9. Hur tar man kontakt med andra människor? Hur privat kan du vara i ett samtal eller möte? o Det vanliga är att man närmar sig människor gradvis. En kontakt byggs upp ett steg i taget. Först kanske man pratar om neutrala ämnen för att se om det går bra. Det är viktigt att inte berätta allt om sig själv genast för nya människor. Det är bra att försöka kolla av om kontakten och intresset är ömsesidigt innan man öppnar sig helt. Det är inte alls nödvändigt att man berättar allt om sig själv bara för att någon frågar. Varje person avgör själv hur mycket man vill säga om sig själv. o Ytlig nivå Mellannivå Privat nivå Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 33
10. Känsliga samtalsämnen o Vad kan vara känsligt att prata om med nya bekantskaper eller okända människor? Vilka ämnen ska man undvika? 11. Neutrala ämnen o Vilka ämnen är det vanligt att man inleder med? Vilka ämnen fungerar ofta bra? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 34
Gång 6 Socialt samspel kommunikation 1. Icke-verbal kommunikation 2. Ögonkontakt Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 35
3. Verbal kommunikation 4. Lägger du märke till om du pratar för mycket eller för lite? Är du lyssnare eller pratare i första hand? 5. Vad tycker du är svårt med språket, tex lögner, skämt, bokstavlig tolkning? Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 36
6. Olika behov av socialt umgänge o Vi har alla olika behov av socialt umgänge. Det är bra om man känner sig själv, så att man kan anpassa de sociala kontakterna och träffa människor när man orkar och vill. Det är viktigt att dina egna behov får styra ditt sociala umgänge. Det är inte samhällets normer som ska styra. 7. Litteratur o Tony Attwood: Den kompletta guiden till Aspergers syndrom o Autism- och Aspergerförbundet: Vardagsstöd o Föreningen Autism: Vad innebär funktionshindret? o Gunilla Gerland: Hjälpmedelsboken o Christopher Gillberg: Barn, ungdomar och vuxna men Aspergers syndrom Normala, geniala nördar. o Gunnel Norrö: Aspergers syndrom har jag verkligen det o Gunnel Norrö: Arbetsboken o Worton Edmonds: The Asperger social guide o Worton Edmonds: The Asperger love guide Vissa exempel i detta material är hämtade från boken Vad innebär funktionshindret av Empowerment/Makt över sitt liv. Används med tillstånd. Aspergercenter Stockholm,vuxenteamet, Habilitering och Hälsa, 20120418 37