AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Relevanta dokument
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur

Köttforskning på Götala de första femtio åren

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Köttforskning på Götala de första femtio åren

Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Slutgödning av mjölkrasstutar

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Vilken roll skall SLF ta?

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

NÖT

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Slaktutbyte något att räkna med?

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Strategiplan

Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Är färre och större universitet alltid bättre?

Utfodringspraxis Mjölby nov

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Hemmaproducerat proteinfoder satsa på kvalitet och kvantitet Råd i praktiken

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Att producera ungnöt ekologiskt

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Framgång föder Framgång framgång föd

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Anett Seeman

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

mjölk och nöt producenter nr 4

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Förförstudie Anders Svensson CaseLab

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Inriktning Program social ekonomi inför 2014?

Grensebroen är ett resultat av samverkan och finansiering mellan:

Vallfoder som enda foder till får

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Beskrivning av SLU Skaras verksamhet

KURSMÅLSBLANKETT FÖR EXAMENSARBETEN INOM CIVILINGENJÖRSUTBILDNING

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

Svensk djurhållning utan soja?

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Miljönämnden 19 oktober Lokalproducerat i Väst utvecklar småskaliga livsmedelsföretag!

Resurseffektiv utfodring av dikor

ETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Strategi ( ) för Grogrund SLU:s centrum för förädling av livsmedelsgrödor

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende anslagen 1:25 och 1:26

Resurseffektiv utfodring av dikor

När nötköttsföretaget växer 5. Produktion Sida 1 av 5

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Slutrapport till Köttprogrammet, SLF, projektnummer H : Närproducerade proteinfodermedel till kalvar del 2 Bakgrund Material och metoder

Transkript:

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram Anna Hessle Inst. för husdjurens miljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet Skara Kort fakta AGROVÄST Livsmedel AB Dotterbolag till Livsmedel i Väst Främja lantbruksanknutna näringar och livsmedelsindustri Olika program för FoU, utbildning och entreprenörsstöd i samarbete med SLU Skara Finansiering via en uppväxling av medel från regionen, näringslivet och SLU Nöt- och lammköttsprogrammet Har funnits i 15 år 1996-2004 årligen 500 000 kr nötköttsprojekt Från 2005 årligen 600 000 kr nöt- och lammköttsprojekt Styrgrupp för Nöt- och lammköttsprogrammet Producenter, näringslivsrepresentanter, forskare Diskuterar projektidéer och beslutar om finansiering 1

Genomförda projekt Konsumtionsförmåga hos charolaistjurar Konsumtionsförmåga hos SLB-tjurar Konsumtionsförmåga hos charolaiskvigor Slutgödning av mjölkrasstutar, effekt av insättningsvikt, kraftfodergiva och slutgödningstid Uppfödningsmodeller för charolaiskvigor Uppfödningsmodeller för anguskvigor Helsädesensilage av korn till småkalvar med olika kraftfodergivor Helsädesensilage med olika mognadsstadier och kombination av vallandel Fullfoder till köttdjur en fältstudie Helsädesensilage, småkalvar och större ungnöt, olika mognadsstadier och kraftfodergivor Genomförda projekt forts Vitaminer till mjölkrasstutar Köttkvalitet hos köttraskvigor slaktade från bete eller slutuppfödning på stall Effekt av fodrets partikelstorlek t l k på konsumtion och utnyttjande av helsädesensilage till mjölkrasstutar Samband mellan bröstomfång och levandevikt hos växande nötkreatur Vallfoderkonsumtion hos tackor Hampfrökaka som proteinfodermedel Slutgödning av mjölkrasstutar, tar effekt av utfodringsintensitet, insättningsvikt och tidigare tillväxt Slutgödning av mjölkrasstutar med stora spannmålsgivor 2

Genomförda projekt forts Kokvigeproduktion baserad på köttraser en fältstudie Uppfödningsmodeller för köttrasstutar Fullfoder till tackor och lamm Gummibeläggning i helspaltboxar till växande nötkreatur Majsensilage till växande mjölkrastjurar Majsensilage till lamm Närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar (ärt, åkerböna, svensk sojaböna, lupin och proteinrik vall jämfört med sojamjöl) Genomförda projekt Gick det för fort? Utfodring och produktion, gärna också ekonomi och köttkvalitet Projekt oftast på Götala nöt- och lammköttscentrum, googla AGROVÄST-medlen vanligen som delfinansiering Beloppet motsvarar 1/2 av externa medel till Götala, vilka i sin tur utgör 1/3 av de totala intäkterna Andra finansiärer är SLU, Stiftelsen lantbruksforskning, MISTRA, Stiftelsen Svensk Fårforskning, Caltech, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Skaraborgs läns nötkreatursförsäkringsbolags stiftelse, Agroetanol, Syngenta Seeds, Addcon Nordic A/S, Lantmännen, Dansk Fåreavl, meny, Världsnaturfonden 3

Resultat Direkta Hela eller delar av fem doktorsavhandlingar och två pågående 16 vetenskapliga artiklar 14 konferensartiklar och 8 examensarbeten Mer än 50 skriftliga och 100 muntliga populära presentationer Indirekta Underlag för nya fodervärderingssystemet Norfor Material till t.ex. Taurus, Hencol och ny lärobok Underlag för remissarbete At Avtryck Många rådgivare och producenter har tagit del av lättanvända, färdigpaketerade råd och rön för användning som beslutsunderlag i produktionen SWOT S, styrkor Medel utspridda över tiden långsiktighet, planering, logistik Kort startsträcka aktuella frågor kan beforskas snabbt Nöt- och lammkött hanteras på samma ställe rationellt Belägenhet i djurtätaste länet aktiv dialog och relevans Försök i fält och på station bedrivs ihop utbyte W, svagheter Liten kritisk massa får inte bli mindre Kombinera näringslivsrelevans och vetenskaplig publicerbarhet är inte alltid lätt 4

O, möjligheter Internationellt, f.f.a. nordiskt, samarbete utökas Nationellt samarbete utökas här T, hot SWOT, forts Utredning om SLU ska bygga stallar för nöt- och lammköttsforskning på Götala/Skara eller Lövsta/Uppsala Forskningen tappar fart vid flytt Centralisering SLU tappar huvudorter och därmed Närhet till fältbesättningar Informationskanaler in och ut Finansiärer i form av regioner/län och lokalt näringsliv Slutsats programmets arbetsform Framgångsrik Medel från tre håll Kontinuitet Enkelhet Helhet Aktualitet 5