Påverkar produktionssystemet kvaliteten på
|
|
- Anton Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Elin Stenberg, Katarina Arvidsson Segerkvist, Anders H Karlsson Instruktionen för Husdjurens miljö och hälsa Sveriges Lantbruksuniversitet SLU
2 Mål Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammproduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet hos okastrerade bagglamm.
3 ph Muskel blir till kött; varför ph? God energibalans Timmar efter slakt Glykogen Muskelstärkelse Energireserv vid låga glukosnivåer Mellan måltider eller hårt fysisk arbete Nedbrytning ger mjölksyra ph faller från ca 7 till ca 5,5 på ca 24 h En sur muskel är en bra muskel!
4 Vilket slut-ph är önskvärt och varför? Vem/vilka kan man lita på? ph 5,5-5,7 (Devine et al., 1993)???????????? ph<5,7, över 5,7 är högt (MSA, AU) ph 5,4-5,8, 5,8-6,0 intermediärt och >6,0 är högt (Alliance group Lamb meat quality, NZ)
5 När mäts ph i samband med slakt? 0 minuter 30 minuter 45 minuter 1 timme 1,5 timmar 3 timmar 4 timmar 6 timmar 12 timmar Minst 20 timmar 24 timmar 48 timmar 7 dygn 21 dygn
6 ph ph och temperatur Timmar efter slakt Varför undersöker vi ph och temperatur? PSE & DFD ph Värme- och köldsammandragningar ph sänkning i förhållande till temperatur Rigor omkring ph 6,0 Olika rekommendationer från olika studier 10 C Temperatur, C C 15 C C C
7 Påverkar produktionssystemet kvaliteten på slaktkroppen och/eller köttet hos lamm? Fyra olika behandlingarna Grupp 1: stalluppfödda med ensilage och kraftfoder. Grupp 2: åkermarksbete med kraftfoder.
8 Fyra olika behandlingarna Grupp 3: endast åkermarksbete Grupp 4: naturbete
9 Vägning och hullbedömning Foto: Annika Arnesson
10 Slakten Skara lammslakteri Bultpistol, avblodades inom ca 6 sekunder
11 Parametrar registrerade vid slakt Tillväxt (g/dag) Vikt vid slakt (kg) Formklass (EUROP) Fettklass (EUROP) Slaktutbyte (%) Blodlaktat (mmol/l) ph efter 24 timmar (ph) Temperatur efter 24 timmar (C) Temperatur vid ph 6,0 (C) ph 6 dagar efter slakt (ph)
12 Resultat Produktion Parametrar Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 SEM Signifika ns Behandling Stall+krf Vall+kraft Vall Naturbete Vikt vid start(kg) 26,4 26,8 26,4 26 0,65 NS Levandevikt vid slakt (kg) 50,6 a 50,3 ab 48,3 c 48,9 bc 0,54 0,0112 Dagar i experiment 64,7 a 82,4 b 91,3 c 109,1 d 2,56 <0,0001 Tillväxt (g/dag) 377 a 287 b 244 c 211 d 7,92 <0,0001
13 Parametrar Resultat Slakt- och köttkvalitet Resultat 2 Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Behandling Stall+krf Vall+kraft Vall Naturbete SE M Signifika ns Formklass (EUROP) 9,2 a 8,7 a 8,7 a 7,9 b 0,24 0,0024 Fettklass (EUROP) 7,4 a 7,7 a 7,4 a 6,5 b 0,17 <0,0001 Slaktutbyte (%) 42 a 42 a 41 a 37 b 0,4 <0,0001 Laktat (mmol/l) 3,2 3,7 3,2 2,9 0,55 NS ph efter 24h 5,83 5,66 5,77 5,59 0,1 NS Temperatur efter 24h ( C) 3,1 3,5 3,2 3 0,28 NS Temperatur vid ph 6,0 ( C) 19,0 a 32,6 b 32,4 b 35,5 b 1,8 <0,0001 ph efter 6 dagar 5,45 5,4 5,45 5,41 0,03 NS
14 Sensorisk kvalitet - Ätkvalitet Hur upplevs köttet när man konsumerar det?
15 Vi testade Pinkness Fiber struktur Total lammkötts doft Sur lukt Hö lukt* Skärmotstånd ** Mjukhet Mörhet Smulighet Total lammkötts flavour Metall flavour Lövlik flavour Oljighet
16 Så Det verkas som inga/ett fåtal skillnader finns mellan de olika behandlingarna när det kommer till de sensoriska testerna. Men skillnader inom grupp är av intresse att studera vidare med de data vi har!
17 Vad väntar vi på nu? Analysresultat av fettsyrorna! Varför då? -För att undersöka om det fanns skillnad i köttets fettsyrasammansättning mellan de olika uppfödningsmodellerna. (Tex: Omega3/Omega6)
18 Sammanfattningsvis Produktionskvalitet: Skillnad i slaktvikt, tillväxt, form- och fettklass. Teknologisk kvalitet: Slut ph-inga skillnader mellan behandlingar. Ätkvalitet: Totalt sett ganska liten skillnad mellan grupperna!
19 Vad kan vi säga i nuläget? Vallbete+kraftfoder: Tenderar till mindre mjukt kött Minst får/lamm lukt Torrare och fastare Vallbete och vallbete+kraftfoder: Något mer fisklukt Stall och vallbete: Mest möra Stall och vallbete+kraftfoder: Minst totalsmak
20 Tendenser: Vallbete+kraftfoder: -Mer fast kött -Mindre lukt i aromanalysen Naturbete: -Mörkast kött
21 Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projekttid: Foto SLU, Skara
22 Tack för uppmärksamheten! Stiftelsen Svensk Fårforskning
Syfte. Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet.
Syfte Utreda om olika produktionsmodeller från svensk lammreduktion påverkade tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. 2 Muskel blir till kött God energibalans Glykogen Energireserv vid låga glukosnivåer
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Delaktivitet 3.2 och 3.3 Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret
Praktiska undersökningar inom Lammlyftet Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret Data från Jordbruksverket, Elitlamm och producenter Syfte: Underlag till analys av hur
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Ett treårigt EU-finansierat projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019
Det digitala djuret Hotel Riverside Uddevalla 8 maj 2019 Det digitala djuret 8 maj 2019 Ökad spårbarhet genom digitalisering av köttkedjan Ann-Kristina Lind RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN. Jordbruk
Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander
Lamm på bete en gårdsstudie Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde 20-21 september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander Projektet har finansierats med projektstöd från Jordbruksverket
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött
Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött Är mobil slakt gynnsam för köttkvaliteten? -Resultat från den jämförelse som gjorts mellan mobil och stationär slakt. Anders H Karlsson,
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet
Vallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Kvalitet Hälsa Hållbarhet Hur samverkan kan lyfta din affär! Huvudsponsorer 2018
Kvalitet Hälsa Hållbarhet Hur samverkan kan lyfta din affär! Huvudsponsorer 2018 Arrangör: Projektteam #charksm; #charksm2018 Twitter Instagram Dagens moderatorer Charlotte Eklund Jonsson, RISE Magnus
Svenskt Kött Delaktivitet 5 Ökad kunskap i konsumentledet om ätkvalitet och etisk kvalitet
Svenskt Kött Delaktivitet 5 Ökad kunskap i konsumentledet om ätkvalitet och etisk kvalitet Genomfört arbete: 2 workshops inför innehållsproduktion av texter, bilder och filmer. Textinnehåll till samtliga
Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper
Identifikation av faktorer som är viktiga för lammköttets kvalitetsegenskaper Identification of major factors affecting quality characteristics of lamb meat Annelie Carlsson och Katarina Arvidsson Segerkvist
Lammlyftet Identifikation av faktorer som är viktiga för lammkötts kvalitetsegenskaper Annelie Carlsson, Katarina Arvidsson Segerkvist
Lammlyftet Identifikation av faktorer som är viktiga för lammkötts kvalitetsegenskaper Annelie Carlsson, Katarina Arvidsson Segerkvist Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens miljö och
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar
Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar Cecilia Lindahl KRUT, Swedish Meats, 244 82 Kävlinge e-post: cecilia.lindahl@swedishmeats.com Uppfödning av mjölkrasdjur till slakt
Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning
Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur
AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram
AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram Anna Hessle Inst. för husdjurens miljö och hälsa Sveriges lantbruksuniversitet Skara Kort fakta AGROVÄST Livsmedel AB Dotterbolag till Livsmedel i Väst Främja lantbruksanknutna
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
Ansökan om skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Hånnlamb
Ansökan om skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Hånnlamb Gutefår. Bagge till vänster och tackor med lamm till höger. Hånnlamb. Bagge ti vänstar u ear me unglambi ti hygar. 1 (6) Ansökan avser: Skyddad ursprungsbeteckning
Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt
Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr 19-10925/12
ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT Matlandet Sverige Dnr 19-10925/12 Slutrapport Helena Stenberg, projektledare Helena. Stenberg@taurus.mu 1 Bakgrund Efterfrågan på svenskt kvalitetskött
Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala
Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen
VAD INNEBÄR SPÅRBARHET FÖR JORDBRUKET?
VAD INNEBÄR SPÅRBARHET FÖR JORDBRUKET? Anna Rydberg Research Institutes of Sweden Enheten för Jordbruk och livsmedel BIOVETENSKAP OCH MATERIAL Jordbruk och livsmedel 1 oktober 2016: SP Food and Bioscience
Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Hur säkerställer vi kvaliteten på. viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014. Eva Wiklund & Gunnar Malmfors
Hur säkerställer vi kvaliteten på viltkött? Seminarium KSLA och Svenska Viltmatakademien 26 september 2014 Eva Wiklund & Gunnar Malmfors Köttkvalitet Bakterier? Radioaktivitet? Hållbarhet? ph-värde? Fetthalt?
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion?
Slutrapport nr. 002-0888 till KSLA för projekt nr. H12-0286: NIR-teknik anpassad fo r ma tningar i fa lt - ett framtida hja lpmedel inom lo nsam betesbaserad lammproduktion? AgrD Carl Helander, lantmästare
Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa
Inststutione för Djurens Miljö och Hälsa Skara, Uppsala, Göteborg och Östersund Anders H Karlsson Anders.H.Karlsson@slu.se 6 Sep 2017 Vår vision Vi utvecklar framtidens hållbara djurhållning Verksamhetsidé
Tre MSc studenter har genomfört sina examensarbeten inom projektet och ytterligare en har rekryterats.
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Jenny Yngvesson, projektledare EV. DOKUMENTTYP SLU ID: SLU.hmh.2016. 4.1-60 2019-02-12 Delrapport till SLU Ekoforsk för projektet Organic broiler production
Av Carin Clason och Helena Stenberg
Sida 1 av 11 Av Carin Clason och Helena Stenberg Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte då levande vikt på djur innan slakt inte registreras i någon stor omfattning idag. Utländska
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2005 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad juni -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever en
Goda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004
Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004 Ekokötts årliga genomgång av statistiken kring KRAV-slaktade djur. MARIA ALARIK YLVA ÅKERFELDT KRAV-slakt 1998-2004 25000 2004 års slaktstatistik visar en positiv
Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Lammslakt vid svenska slakterier en enkätstudie
Lammslakt vid svenska slakterier en enkätstudie Lamb Slaughter at Swedish slaughterhouses a survey Karin Wallin, Annika Arnesson och Katarina Arvidsson Segerkvist Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2016
Slaktutbyte något att räkna med?
Slaktutbyte något att räkna med? Av Carin Clason, Hallands Husdjur och Helena Stenberg, Taurus Slaktutbyte något att räkna med? Sammanfattning Det är svårt att få tag på svenska uppgifter om slaktutbyte
Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning
Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar
Ungdjurs tillväxt på Bete
Ungdjurs tillväxt på Bete Eva Spörndly Kungsängen, Inst. Husdjurens Utfodring och Vård, SLU Eva Spörndly, Department of Animal Nutrition and Management, Kungsängen Research Centre, SLU Definitioner Betesmark:
SAMMANFATTANDE DOKUMENT
EG nr: SUB SAMMANFATTANDE DOKUMENT Hånnlamb 1. Namn: Hånnlamb 2. Medlemsstat eller tredjeland Sverige 3. Beskrivning av jordbruksprodukten eller livsmedlet 3.1 Produkttyp Klass 1.1. Färskt kött. 3.2 Beskrivning
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science Köttkvalitet vid nötköttsproduktion
Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm
Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet.
Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad september 2018 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Slaktgrisproduktionen upplever
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2002 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Jordbruksinformation Starta eko. Lamm
Jordbruksinformation 4 2015 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder
På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet
FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa
Hållbara foder och välfärd för fisk och människa Kristina Snuttan Sundell och Eva Brännäs Zoologisk institutionen och Vattenbrukscentrum Väst Göteborgs Universitet Institutionen för vilt, fisk och miljö
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?
Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder
Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök
Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder Annika Höjer, Helena Gidlund, Mårten Hetta och Pekka Huhtanen Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU Umeå FoU, Hässleholm 4-5 mars 215
Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?
Av Helena Stenberg, Taurus Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater? Bakgrund Under vintersäsongen 2010/2011 sköt priset på spannmål, och därmed även på färdigfoder, i höjden
Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem
Bestämning av vikt och form på slaktgris med ett optiskt vågsystem Anna Rydberg, JTI Institutet för Jordbruks- och miljöteknik Kjell Andersson, SLU, Institutionen för husdjursgenetik Bakgrund Faktorer
ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung
ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung Rapport ICAs kundpanel November 2014 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2900 kunder.
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur
Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur Kicki Markusson Växa Sverige Övriga som varit med och tagit fram kalkyler och beräkningar Linnea Borgenvall och Anett Seeman, Gård & djurhälsa Margareta Dahlberg,
INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING
2006 ungnöt INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i ungnötsproduktionen krävs friska djur som växer bra. Djuren ska slaktas vid en av marknaden önskad vikt och inte vara för magra eller för feta. Utfodringen
Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H
Slutrapport Uppfödningsmodeller för köttrasstutar, del 1, H0550304 Bakgrund I många andra länder kastreras köttrastjurar och föds upp som stutar. Kastrering ger en förbättrad och jämnare köttkvalitet (Maher
Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara
Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig
Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Ensilering påverkar inte grödans fettsyrasammansättning Författare Arvidsson K. Utgivningsår 9 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur
Elisabeth Svensson Affärsområdechef Lamm
Elisabeth Svensson Affärsområdechef Lamm 1 Kort om HKScan Kunder, en översikt Framtiden och trendspaning! Svenskt lammkött är gott, nyttigt och gör nytta 2 Nyckelfaktorer som inverkar konsumtionen Befolkningen
Avelsvärden för får så tolkar du dem
Avelsvärden för får så tolkar du dem Med den nya avelsvärderingen kan vi dels, göra bättre urval av livdjur i den enskilda besättningen, dels påverka utvecklingen av våra raser på nationell nivå. Avelsvärderna
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur
Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån
Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004
Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt
Handlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk
Lägesrapport för: Handlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk 2017-01-18 Styrgrupp Handlingsplan Lamm Projektgrupp Marknad Export Produktion Stöd & Regler Ull & Skinn Tjugo olika aktörer ansvarar för att genomföra
2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Budgetering inom lammproduktion - En jämförelse mellan lammproducenter och Agriwises standardkalkyl
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Budgetering inom lammproduktion - En jämförelse mellan lammproducenter och Agriwises standardkalkyl
Vaccination mot galtlukt
Vaccination mot galtlukt Djurskydd, branschintresse och genomförbarhet Seminarium SLU 26 april 2013 Gunnar Johansson Svenska Djurhälsovården Galtlukt i köttet - Även djurskyddsaspekter Varför kastrera?
SMAKSTART VÄSTERNORRLAND
Ett samarbete mellan Smakstart och LRF Västernorrland Minnesanteckningar från Vad kan jag skicka till slakteriet? Gålsjö Bruk 2011-11-23 och Matfors 2011-11-24 Bakgrund till dessa träffar var huvudfrågan:
Slutgödning av mjölkrasstutar
Slutgödning av mjölkrasstutar Finishing of dairy steers Karin Wallin och Anna Hessle Sveriges Lantbruksuniversitet Skara 2008 Rapport 19 Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Avdelningen för Produktionssystem
Lammproduktion Råd och tips för lammproducenter med ekologisk inriktning
Lammproduktion Råd och tips för lammproducenter med ekologisk inriktning Informationsbroschyren är framtagen av Annika Arnesson, Karin Granström, Maria Hammarström och Jesper Eggertsen i samarbete mellan
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får
Bättre lammöverlevnad-friskvinst Får I projektet Friskvinst får har lammöverlevnaden studerats retrospektivt före och efter rådgivning i fem fårbesättningar. Med åtgärder som t.ex. hullbedömning, korrigerad
Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker
Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker Beef production with Charolais heifers using seminatural grasslands Examensarbete av: Johanna Bengtsson Handledare: Anna Hessle Sveriges
MATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Sveriges Kaninproducenter. -för djurvälfärd och köttkvalitet
Sveriges Kaninproducenter -för djurvälfärd och köttkvalitet Syftet med föreningen Sveriges Kaninproducenters Förening, som den hette från starten, bildades 1992 där huvudsyftet var att bilda ett nätverk
Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost
Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas
Majsensilage effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm
Majsensilage effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm Maize silage effect on consumption, growth and carcass quality of lambs Maria Wanhainen Kandidatarbete i Husdjursvetenskap Foto:
Bra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Vägen till lönsam lammproduktion
Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.
Ekologisk nötköttsuppfödning
Ekologisk nötköttsuppfödning Beteende hos nötkreatur... 4 Regler för ekologisk nötköttsuppfödning... 4 Vilka djur är lämpliga i ekologisk köttproduktion?... 5 Lätta köttraser... 5 Tunga köttraser... 5
Marknadsråd får- och lammkött
Marknadsråd får- och lammkött 2013-05-15 Sveriges produktion och export av får- och lammkött har fortsatt att minska under 2012 och början av 2013. Den svenska importen har fortsatt att öka i början av
Förbättrad mörning av nötkött för optimal ätkvalitet, hållbarhet och säkerhet. Bidragskontrakt SLF projekt H0950100-K02, slutrapport.
Förbättrad mörning av nötkött för optimal ätkvalitet, hållbarhet och säkerhet. Bidragskontrakt SLF projekt H0950100-K02, slutrapport. Kerstin Lundström, Inst. för livsmedelsvetenskap, SLU, Uppsala Bakgrund
Utfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Sveriges bönder om djur och etik.
Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande
Förord. Tina Klang. Projektledare
Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2012 En sammanställning av slaktresultat för ekologiskt uppfödda ungnöt, kalvar, lamm och svin slaktade 2012 Förord Detta kompendium innehåller slaktstatistik
Internationella rapporten 2010
Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk