Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Bkgrund och Frågor Vllen är den främst proteinkälln för idisslre. För tt utnyttj proteinet i vllen rätt ehöver vi tänk rätt från strt och längs med hel vllfoderkedjn. 1) Sk vi ök proteinhlten i vllen genom tt ök ljväxtndelen eller genom kvävegödsling? 2) Skiljer sig ljväxtern åt i proteinkvlitet? 3) Hur påverks kvliteten i vllproteinet under förtorkning och ensilering? 4) Kn tillstsmedel förättr ensilgets proteinkvlitet även när den hygienisk kvliteten i ensilget är god? E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Växtens Proteinfrktioner Cornell Net Crohydrte nd Protein System (CNCPS) Anlysert Beräknt ND olösligt protein AD olösligt protein (C) Råprotein Snt protein Buffertolösligt protein AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017 Buffertlösligt protein (B1) Icke protein N NPN (A) A och B1 är löslig i vommen De kräver sn energikäll B2 och B3 är mest värdefull B2 ryts ner i vriernde grd i vommen B3 ryts ner långsmt i vommen och en stor del är vomstilt Kompletter med smältr fier som energikäll C nses som osmältr
Proteinfrktionerns nedrytning och pssge A Mikro protein B1, B2, B3, C B2 B3 C E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Bljväxters proteinfrktioner NPN (A) och B1: vitklöver och lusern > rödklöver och käringtnd Löslig i vommen, kräver sn energi för mikroproteinsyntes B2: käringtnd > lusern, rödklöver, vitklöver Nedrytr i vommen, smältr fier för energi B3: rödklöver > käringtnd, lusern, vitklöver Till stor del vomstil men delvis nedrytr i vommen ADF-N, C: tendens till mer i rödklöver Anses som ej smältr Vomstilt protein: rödklöver och käringtnd > lusern och vitklöver E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Proteinkvlitet i lusern och rödklöver % v Rp 100 80 60 40 20 0 Rödklöver Titus SW Pondus Geno Försök på Rådde Gård Dphne % v Rp Creno 100 80 60 40 20 0 c Rödklöver Titus Skörd 1, 2012 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 100 80 60 40 20 0 Rödklöver Titus SW Pondus Geno Dphne Creno SW Pondus Geno Skörd 3, 2012 Dphne AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Creno Skörd 2, 2012 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A)
Effekt på mjölkproduktionen Rödklöverensilge jämfört med ensilge (Broderick et l., 2001) icke-protein kväve (NPN) smältrhet v orgnisk sustns och NDF Fodereffektivitet i kg mjölk/kg ts-intg N-effektivitet i kg mjölk N / kg N-intg Mjölkure E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Effekt på mjölkproduktionen Käringtndsensilge vs. ensilge (Hymes Fect et l., 2013) Mjölkvkstning och mjölkens proteinmängd Urehlt i mjölken Käringtnd/gräsensilge vs. Vitklöver/gräsensilge (Eriksson et l., 2012) Mjölkvkstning Mjölkens proteinmängd E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Kvävegödsling Ger högre råproteinhlt i gräs Men kn risker sänkning v proteinkvliteten mång olik miljöfktorer påverkr Kndensiskt försök i först skörd v timotej under två år (Tremly et l., 2005) Ökd N-gödsling på våren från 0 till 180 kg N/h Grödn: WSC, uffertkpcitet och NO 3 -, speciellt vid tidig skörd Ensilge: ph, NPN, lösligt N nd NH 3 -N Liknnde resultt från Irlnd (Kedy & O Kiely, 1996) Pågående försök på Rådde gård E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Vlllndning Gräs/klöver-ndel vid skörd Vllkostnd för protein från klöver eller från N-gödsling Medeltl från två vllförsök på Rådde Gård under tre vllår med 4 skördr/år Förutom förstårsvll från ett v försöken som skörddes 3 gånger. TI/RK/VK 40/53/7 SW 944 GR/RK/VK 63/25/12 SW 944 GR/RK/VK 77/16/7 Gödsling, kg 40+30+20+20 40+30+20+20 110+80+60+20 Avkstning, kg ts/h 8 320 8 780 9 400 Råprotein, g/kg ts 195 168 180 Vllkostnd, kr/kg ts 1,51 1,47 1,60 GR = timotej (TI), eng. rjgräs, ängssvingel RK=rödklöver, VK=vitklöver E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Proteinkvlitetsförändringr under förtorkning v gräs/ljväxtvll (77 %/23 %) till 35 % ts i 23 timmr och ensilering i 125 dgr på Nötcenter Viken % v Rp 100 90 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 29,2 35,0 21,0 c P < 0.0001 80 70 60 50 40 c c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 30 20 Icke protein N, NPN (A) 10 0 C FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS
Effekt v tillstsmedel (125 dgrs lgring) % v Rp 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21,0 () 23,3 () 23,2 () P = 0.060 () () () ENSILAGE UTAN TILLSATS HOMO LAB 400 000 cfu/g SALTBASERAT MEDEL 2 l/ton AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A)
Förtorkning och Ensilering Förtorkning v lusern/vitklöver (85 %/ 15 %) till c 40 % ts i c 6 timmr i ndr skörd 2012 på Rådde Gård 100 c P < 0,001 80 % v råprotein 60 40 20 c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 0 FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Effekt v tillstsmedel 100 80 () () () % v råprotein 60 40 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 20 0 ENSILAGE UTAN TILLSATS SYRA 4 l/ton HOMO LAB 100 000 cfu/g E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017
Slutstser 1) Vllkostnden lir lägre med protein från ljväxt än från N- gödsling men relehovet kn li större 2) Bljväxtern skiljer sig åt i proteinkvlitet, vilket ör ts hänsyn till vid vl v energikäll i foderstten 3) Förtorkning v grönmss innn ensilering ökr ndelen värdefullt protein för mikrosyntesen och ndelen vomstilt protein 4) Tillstsmedel minskr proteinets nedrytning under ensilering E. Ndeu, Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll 12 jnuri 2017