Vårdkonsumtion utanför egen listad vårdcentral

Vårdkonsumtion utanför egen listad vårdcentral Finns samband mellan vårdcentralens tillgänglighet jämte service och de listades vårdkonsumtionen därutanför? Författare: Sven Engström *, Lars Borgquist ** Årtal: 2016

Författare: Sven Engström *, Lars Borgquist ** Verksamhetsområde Primärvård Arbetsplats/enhet * FoU enheten Futurum, **Linköpings Universitet

Sammanfattning Huvudsyftet var att studera huruvida skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service avspeglas i de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. Studien är en retrospektiv observationsstudie på vårdcentralsnivå avseende förklaringsfaktorer till variationen i de listades konsumtion av öppenvård utanför den egna vårdcentralen, särskilt den på sjukhus. Data utgörs av uppgifter om vårdcentralerna i Jönköpings och Östergötlands läns landsting och om dessas listade personer 1.Basdata om de listade: åldersfördelning, andel kvinnor, socioekonomi i form av CNI med underfaktorer samt avstånd till närmaste sjukhus. 2. Vårdcentralens verksamhet: andel listade som besökt sin vårdcentral resp. besökt läkare där, antal läkarbesök per listad, antal sjukvårdande behandlingar per listad, resultat i SKLs mätningar av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök, läkarkontinuitet samt resultaten i den Nationella Patientenkäten. 3. Listade personers konsumtion av öppenvård utanför vårdcentralen. Antal läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar per listad som skett på sjukhus samt för Östergötland även totala antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen. Vårdkonsumtionen varierade i hög grad med ålder. För samtliga former av vårdkonsumtion genomfördes därför en rak åldersstandardisering. Sambanden mellan basdata om de listade samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus, läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar studerades med multipel stegvis regressionsanalys. Med hjälp av dessa resultat justerades vårdkonsumtionen på sjukhus, och utanför egna vårdcentralen, för dessa basdata om de listade. Slutligen studerades sambanden mellan vårdkonsumtionen utanför egen listad vårdcentral och vårdcentralers tillgänglighet och service i nya stegvisa regressioner. Variationen mellan vårdcentralerna i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades framförallt av avstånd till sjukhus samt social utsatthet. Vi fann inga samband tydande på att skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service skulle avspeglas i de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus. Frågan om god tillgänglighet och service på vårdcentralen ger mindre vårdkonsumtion på andra ställen kunde således inte entydigt besvaras.

Innehållsförteckning Författare: Sven Engström... 2 Verksamhetsområde... 2 Arbetsplats/enhet... 2 Sammanfattning... 3 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 2 3. Frågeställningar... 2 4. Metod och data... 2 5. Resultat... 4 6. Diskussion... 13 7. Slutsats... 14 8. Referenser... 15 Bilaga 1.... 17 Bivariata korrelationer avseende 65-79 år respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och basdata om de listade.... 17 Bilaga 2.... 18 Multipla stegvisa regressioner avseende 65-79 år respektive 80 + med basdata om de listade som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant:... 18 Bilaga 3.... 4 Bivariata korrelationer avseende 65-69 respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service.... 4 Bilaga 4.... 5 Multipla stegvisa regressioner avseende 65+ respektive 80 + med variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant.... 5

1. Bakgrund Vårdcentralers uppgift är omfattande. De skall kunna erbjuda sina listade all sjukvård som inte kräver sjukhusets resurser och kompetens. För genomföra detta uppdrag krävs tillräckliga finansiella resurser för kompetent personal, välanpassade lokaler och teknisk utrustning. De ekonomiska ersättningar som vårdcentralerna tilldelas måste beakta de listades behov men bör rimligen även anpassas efter hur väl vårdcentralen utför sitt uppdrag. Ålder och socioekonomi har stor betydelse för hälsa och sjuklighet och har länge använts för att fördela medel. Äldre personer har större sjuklighet och vårdbehov och vårdcentralerna har därför i regel tilldelats en högre kapitationsersättning för äldre än för yngre listade. På senare år har på många håll åldersviktning ersatts av det diagnosbaserade ACG systemet som skall avspegla sjukdomsbördan. I bägge systemen ger man således pengar inriktade så att vårdcentraler skall ha extra resurser att ta väl hand om de sjukare personerna. Men blir detta verklighen fallet? Konkurrensen i vårdvalssystemet har medfört att vårdcentralerna, för att attrahera nya personer att lista sig, ökat sin tillgänglighet och servicegrad för yngre och medelålders personer, som ju är mest benägna att byta vårdcentral. Det finns data som tyder på att vården av de äldre med kroniska sjukdomar därmed fått stå tillbaka [1]. Huvudmännen har på olika sätt försökt styra vårdcentralernas verksamhet bl.a. genom sättet att tilldela resurser, vilket har resulterat ett stort antal mätetal och därmed kopplade målrelaterade ersättningar. Ersättningssystemen har blivit alltmer detaljstyrande, medfört ökat administrativt arbete, upplevts som manipulerbara, minskat professionaliteten och läkarnas egen motivation vilket resulterat i en växande kritik [2, 3] På primärvårdens FoU enhet i Jönköping har vi under mera än 20 år på olika sätt genomfört mätningar av vårdcentralers kvalitet. Detaljer som t.ex. telefontillgänglighet, antibiotikaförskrivning och andel som uppnått bra blodtryck kan mätas, men vi har trots mätningar av > 50 olika evidensbaserade kvalitetsindikatorer inte kunnat avgöra hur bra vården som helhet är på de olika vårdcentralerna [4]. Vårdcentralens bidrag till bättre hälsa för de listade borde vara det ideala måttet på vårdcentralers prestationer men kan svårligen beräknas. Om en vårdcentral tar väl hand om sina listade, speciellt då de sjukaste av de listade, borde detta resultera i att de listades behov att konsumera vård utanför den egna vårdcentralen minskar. Ett flertal studier har visat att variationer mellan vårdcentraler i konsumtionen av oplanerad vård på sjukhus framförallt förklaras av skillnader i ålder och socioekonomi med en större konsumtion bland äldre [5] och hos utsatta grupper [6, 7] Kortare avstånd till sjukhuset medförde att man oftare sökte på akutmottagningen[7]. Patienter som inte har en fast läkarkontakt i primärvården söker oftare akutmottagningar [8] Flera studier visar vidare att patienters personliga upplevelse av dålig tillgänglighet till primärvård ökade benägenheten att söka på akutmottagningen[8, 9]. Hur inverkar då primärvårdens organisation och tillgänglighet på konsumtionen av sjukhusvård? När primärvårdsmottagningar utökade sina öppningstider minskade sjukhusinläggningarna [10]. Ett stort antal studier har visat att bättre tillgänglighet till och kontinuitet i primärvård medför lägre vårdkostnader[11], färre akutmottagningsbesök[7] 1

och färre sjukhusinläggningar [12-17]. Det finns såldes ett stort antal studier kring besök på akutmottagningar och inläggningar, något som dock berör endast en mindre andel av vårdcentralers listade. varför dessa mått ger otillräcklig information om hur väl vårdcentralen som helhet fungerar. Kan den totala konsumtionen av öppenvård utanför den egna vårdcentralen, speciellt på sjukhus, vara en bra indikator på hur väl vårdcentralen tillfredställer de listades behov av vård? I en tidigare studie [15] fann vi en tydligt negativ korrelation mellan de listades antal läkarbesök på vårdcentral och antal läkarbesök på sjukhus, det vill säga fler besök på vårdcentralen innebar färre besök på sjukhus. 2. Syfte Analysera samband mellan å ena sidan variabler som beskriver de listade vid en vårdcentral och den egna vårdcentralens tillgänglighet och service samt å andra sidan variabler som beskriver de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. 3. Frågeställningar Hur inverkar avstånd till sjukhus och socioekonomi på de listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen? Innebär en högre täckningsgrad (dvs. andel listade som besökt den egna vårdcentralen), ett större antal besök, bättre tillgänglighet och läkarkontinuitet på den egna vårdcentralen att de listade konsumerar mindre vård utanför den egna vårdcentralen? 4. Metod och data Studien är en retrospektiv observationsstudie på vårdcentralsnivå. Data utgörs av uppgifter om vårdcentralerna i Jönköpings och Östergötlands läns landsting och om dessas listade personer. Landstinget i Jönköping indelas i 3 distrikt med vårdcentraler anknutna till sjukhusen i Jönköping, Eksjö och. Värnamo. Landstinget Östergötland indelas i 3 distrikt med vårdcentralerna anknutna till sjukhusen i Linköping. Norrköping respektive Motala. Data hänförs till år 2013 avseende alla 52 vårdcentralerna i Jönköpings Landsting samt 42 av 43 vårdcentraler i Östergötland. Vårdcentralen i Österbymo uteslöts då dess listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen till stor del skedde i Kronobergs landsting där vi saknade data. Gällande data om CNI:s underfaktorer (se nedan under Data) hade vi för Jönköping bara tillgång till uppgifter för 2012 och för enstaka vårdcentraler skedde betydande förändringar i antal listade mellan de två åren. Uppgifter om vårdkonsumtion har i Östergötland hämtats från vårdatalagret som omfattar all landstingsfinansierad vårdproduktion. I Jönköping har vårdkonsumtionen sökts ut via rapportgeneratorn Diver som hämtar data från databaser anknutna till journalsystemet Cosmic som omfattar alla vårdcentraler och sjukhus men ej privat vård i övrigt. Uppgifterna om konsumtionen av öppen vård inom och utanför den egna vårdcentralen fanns uppdelat på åldersgrupperna 0-4, 5-14, 15-34, 35-49, 50-64, 65-79 och 80+ år. För att öka jämförbarheten mellan vårdcentralerna har alla varianter av vårdkonsumtion ålderstandardiserats utgående från ovanstående åldersgrupper. Vi har därutöver valt att särskilt studerat sambanden för åldersgrupperna 65-79 år samt 80 år och äldre. Dessa analyser redovisas i bilagorna 1-4 Resultat gällande telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök har inhämtats från Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/.vi har valt att även testa sambanden med 2

resultaten avseende indikatorerna i den Nationella Patientenkäten (NPE) se nedan under Data), oaktat att vi är väl medvetna om dess begränsningar i form av lågt antal svarande och okontrollerade bortfall. Data Vi har valt att indela variablerna i tre grupper: - Basdata: variabler som beskriver vårdcentralens listade personer - Tillgänglighet och service: variabler som relateras till vårdcentralens tillgänglighet och service samt Vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral: variabler som avspeglar de listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. 1. Vårdcentralernas basdata om listade personer: De listades åldersfördelning, kön, socioekonomi (CNI [18] och däri ingående underfaktorer som 1. Andel listade Ålder över 65 år och ensamboende, 2. Andel listade födda i Öst och Sydeuropa ej EU, Afrika, Asien eller Sydamerika, 3. Andel listade som är ensamstående förälder med barn <18 år, 4. Andel listade som flyttat in i området senaste året, 5. Andel listade 16 64 år som är arbetslösa eller i åtgärd, 6. Andel listade mellan 25 64 år som är lågutbildade 7. Andel listade som är under 5 år. Vidare avstånd till sjukhus från den listade vårdcentralen samt ACG vikt [19] baserad på alla diagnoser satta både i primärvård och på sjukhus. 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service. Antal läkarbesök per listad och antal sjukvårdande behandlingar per listad. Andel av de listade som besökt vårdcentralen respektive besökt läkare på egen vårdcentral. Kontinuitet uppmätt som andel med > 3 läkarbesök som träffat samma läkare vid 3 av 4 besök. Resultat i mätningar av telefontillgänglighet respektive läkarbesökstillgånglighet enligt Väntetider i vården [20]. Resultaten för vårdcentralerna i den Nationella Patientenkäten [21] avseende bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, rekommendera vårdcentralen och helhetsintryck. 3. De listades vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. Antal läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar per listad som skett på sjukhus samt för Östergötland även totala antalet läkarbesök och sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen. Statistik Huvudsyftet var att studera huruvida skillnader i vårdcentralers tillgänglighet och service avspeglas i de listades konsumtion av vård utanför den egna vårdcentralen. I den slutliga analysen har därför korrigerats för alla identifierade övriga inverkande faktorer. Sambanden mellan basdata om de listade samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus (för Östergötland även all konsumtion utanför den egna vårdcentralen), läkarbesök respektive sjukvårdande behandlingar, studerades med multipel stegvis regressionsanalys i SPSS 19.0. Statistikprogrammet väljer då ut de variabler som ger signifikanta bidrag till förklaringsvärdet. Baserat på dessa regressioner har de olika kategorierna av vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen justerats för basdata om de listade med hjälp av betakoefficienterna för de faktorer som gav signifikanta bidrag till förklaringsvärdet. Vidare justerades, med hjälp av regressioner där sjukhusen lades in som s.k. dummyvariabler vårdkonsumtionen på de olika sjukhusen för de skillnader som uppstått pga. skillnader i 3

rutiner, mottagningskapacitet och tillgång till privatläkare. I nästa steg studerades slutligen sambanden mellan å ena sidan de faktorer som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service och å andra sidan de olika kategorierna av vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen. 5. Resultat 1. Basdata om vårdcentralernas listade. Se Tabell 1. Totalt omfattades i Östergötland 433 379 och i Jönköping 338 761 listade. Andelen barn (0-14 år) varierade mellan 6,4 % och 28.2 % medan andelen som tillhörde åldersgruppen 65+ var som lägst 6,5 % och som högst 30,3 % av de listade. Andelen kvinnor varierade mellan 42,1 % och 55,3 %. Avstånd till sjukhus varierade mellan 0 till 56 km. CNI var som lägst 0,67 och som högst 2,29. (medelvärde 1,0) Vårdcentralerna skiljde sig särskilt mycket när det gällde andelen personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika (0,8 % till 31,2 %). Andelen arbetslösa varierade från 5,6 % till 21,3 % och andelen lågutbildade från 2,9 % till 14,2 %. Andelen nyinflyttade i de olika vårdcentralernas områden var mellan 3,5 till 17,8 %. Tabell 1. Basdata om vårdcentralernas listade för respektive landsting år 2013. Samtliga andelar anges i % Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max Antal listade per vårdcentral 10327 3916 20900 6515 1588 13882 Andel kvinnor 49,8 42,1 55,3 49,4 42,0 53,1 Andel 65+ 20,3 8,5 30,3 19,6 6,5 29,4 Andel 0-15 år 16,5 8,9 23 17,2 6,4 28,2 CNI 1,1 0,68 2,29 1,00 0,67 2,16 Andel ensamboende 65+ 7,7 3,2 12,6 7,3 2,3 12,7 Andel födda utanför EU 5,7 0,8 31,1 5,0 1,5 31,2 Andel ensamst. föräldrar 2,5 1,6 3,8 2,1 1,2 3,3 Andel nyinflyttade 7,7 3,5 17,8 6,1 3,3 13,2 Andel arbetslösa 10,6 6,1 21,3 9,7 5,6 18,9 Andel lågutbildade 6,9 2,9 13,7 9,1 3,8 14,2 Andel < 5 år 7,1 3,5 12,0 6,4 2,9 10,9 ACG vikt 1,0 0,7 1,2 1,0 0,7 1,1 Avstånd till sjukhus km 14,8 0,0 56,0 23,0 0,4 47,2 4

Nationell patientenkät 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service Andelen listade som besökt den egna vårdcentralen varierade mellan 55 % till 98,5 % medan andelen som besökt läkare på egen vårdcentral var 42,8 % till 90,8 %. Antal läkarbesök per listad varierade från 0,91 till 2,11 medan antal sjukvårdande behandlingar var mellan 0,52 till 2,69 per listad., och låg klart högre i Jönköping än Östergötland. Resultaten för tillgänglighet per telefon och till läkarbesök var klart bättre i Östergötland medan resultaten i NPE låg något högre i Jönköping: Se Tabell 2. Tabell 2. Vårdcentralernas tillgänglighet och service för respektive landsting år 2013. Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max Andel listade som besökt egna vårdcentralen % 72,7 57,4 79,1 74,2 55,0 98,5 Andel listade som besökt läkare på egen vårdc. % 64,5 47,4 73,5 61,4 42,8 90,8 Antal läkarbesök per listad 1,23 0,91 2,11 1,32 0,98 1,98 Antal sjukvårdande behandlingar listad 1,08 0,52 2,28 1,61 1,08 2,69 Telefontillgänglighet 95 76 100 74 48 93 Tillgänglighet till läkarbesök 95 76 100 84 72 98 Kontinuitet 42 17 69 38 13 98 Bemötande 88 73 96 91 79 97 Delaktighet 74 52 87 79 63 89 Information 74 52 83 78 65 91 Tillgänglighet 79 64 97 86 68 99 Förtroende 82 57 93 85 65 95 Upplevd nytta 79 58 88 83 69 92 Rekommendera 79 49 96 85 66 97 Helhetsintryck 68 47 80 73 57 85 5

3. Vårdkonsumtion utanför vårdcentralen. Antal läkarbesök per listad utanför vårdcentralen varierade mellan 0,98 och 1,58 medan antal läkarbesök på sjukhus var mellan 0,63-1,39 Antal sjukvårdande behandlingar utanför vårdcentralen varierade från 1,49 till 2,58 medan de på sjukhus varierade mellan 0,75-1,94. Både antalet läkarbesök och antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus per listad var högre i Östergötland än i Jönköpings Landsting. Se Tabell 3. Tabell 3. Vårdcentralernas listades vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral år 2013 Antal läkarbesök utom egen vårdcentral per listad Östergötland Jönköping Medel Min Max Medel Min Max 1,28 0,98 1,58 Antal läkarbesök på sjukhus per listad 1,17 0,91 1,39 0,97 0,63 1,17 Antal sjukvårdande behandlingar utom egen vårdcentral per listad Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus per listad 1,96 1,49 2,58 1,44 1,01 1,94 1,23 0,75 1,77 4. Samband mellan basdata om de listade och åldersstandardiserad vårdkonsumtion utanför vårdcentralen. a. Bivariata korrelationer Det fanns för bägge landstingen en stark korrelation mellan antalet läkarbesök på sjukhus och antalet sjukvårdande behandlingar på sjukhus. För Östergötland kunde ses att vårdkonsumtionen på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, korrelerade starkt (0,88) med motsvarande siffror för total vårdkonsumtion utanför egna vårdcentralen. Avstånd till sjukhus korrelerade i bägge landstingen signifikant negativt med vårdkonsumtion på sjukhus. Andelen kvinnor hade i Jönköping en signifikant positiv korrelation med måtten på vårdkonsumtion på sjukhus men ej i Östergötland. CNI, andel personer födda utanför EU, andel arbetslösa korrelerade signifikant positivt med läkarbesök på sjukhus och för Östergötland även med sjukvårdande behandlingar på sjukhus men visade i Jönköping ingen signifikant korrelation med sjukvårdande behandlingar på sjukhus. ACG korrelerade signifikant positivt med vårdkonsumtion på sjukhus i Jönköping men ej i Östergötland. Se tabell 4.. 6

Tabell 4 Signifikanta korrelationer mellan vårdkonsumtion på sjukhus och basdata om de listade Östergötland Läkarbesök på sjukhus Sjukvård. beh på sjukhus Läkarbesök på sjukhus Jönköping Sjukvård. beh på sjukhus Läkarbesök på sjukhus Pearson Correlation 1,797 1,667 Sjukvårdande behandling på sjukhus Sig. (2-tailed),000,000 N 42 42 52 52 Pearson Correlation,797 1,667 1 Sig. (2-tailed),000,000 Andel kvinnor Pearson Correlation -,086,093,312,339 Sig. (2-tailed),590,556,024,014 CNI Pearson Correlation,508,584,356,119 Sig. (2-tailed),001,000,010,403 Andel listade yngre än 5 år Pearson Correlation,464,319 -,021,066 Andel personer födda utanför EU & Nordamerika Andel ensamstående föräldrar Sig. (2-tailed),002,039,880,640 Pearson Correlation,521,472,371,139 Sig. (2-tailed),000,002,007,326 Pearson Correlation,252,492,270,112 Sig. (2-tailed),107,001,053,430 Andel nyinflyttade Pearson Correlation,332,251,140,014 Andel arbetslösa eller i åtgärd16 64år Sig. (2-tailed),032,109,322,920 Pearson Correlation,445,615,343,070 Sig. (2-tailed),003,000,013,623 ACGviktbasalladiagnoser Pearson Correlation -,129,107,468,274 Sig. (2-tailed),417,500,000,049 AvståndVCSjukhus Pearson Correlation -,640 -,682 -,487 -,645 Sig. (2-tailed),000,000,000,000 För grupper 65-79 år och 80+ år fanns i bägge landstingen signifikanta negativa korrelationer mellan avstånd till sjukhus och både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus. För andel kvinnor, ACG-vikt CNI och dess underfaktorer fanns spridda signifikanta positiva korrelationer med växlande bild mellan åldersgrupper och landsting. T. ex hade andel nyinflyttade klara samband med vårdkonsumtionen på sjukhus i Östergötland men inte alls i Jönköping. Se Bilaga 1. b. Analyser med multipel stegvis linjär regression Avstånd till sjukhus förklarade för Östergötland 46 % av variationen för läkarbesök på sjukhus och 45% av variationen i sjukvårdande behandling på sjukhus. För Jönköping var motsvarande siffror 22 % respektive 40 %. Viktigaste förklaringsfaktorer för vårdkonsumtionen på sjukhus var efter avstånd till sjukhus måtten på social utsatthet. Dock ej för läkarbesök i Jönköping där ACG, efter avstånd, var den viktigaste förklaringsfaktorn. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant redovisas i tabellerna 5 och 6. 7

Tabell 5. Östergötland: Stegvis multipel regression Beroende variabler: vårdkonsumtion på sjukhus Förklaringsfaktorer basdata om de listade. Model R R Läkarbesök på Sjukhus Std. Error of the Sjukvårdande behandlingar på sjukhus Model R R Std. Error of the 1,690,476,463 0,0813 1,682,465,451 0,1443 2,771,594,573 0,0725 2,794,630,611 0,1215 3,808,652,625 0,0680 3,850,723,701 0,1065 1. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 1. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år, Ålderyngreän5år 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Arbetslösaelleriåtgärd16 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, Ålderöver65årochensamboende Läkarbesök utanför egen vårdcentral Sjukvård. beh utanför egen vårdcentral Model R R Std. Error of the Model R R Adjusted R Std. Error of the 1,721,519,507 0,0939 1,571,326,310 0,1799 2,800,640,622 0,0823 2,641,411,381 0,1704 3,824,679,654 0,0787 3,707,500,461 0,1590 1. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Lågutbildade25 64år, Ålderyngreän5år 4,779,607,565 0,1428 5,770,592,560 0,1436 1. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år 2. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus 3. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende 4. Predictors: (Constant), Arbetslösaelleriåtgärd16 64år, AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende, Ålderyngreän5år 5. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderöver65årochensamboende, Ålderyngreän5år 8

Tabell 6. Jönköping : Stegvis multipel regression. Beroende variabler: vårdkonsumtion på sjukhus Förklaringsfaktorer basdata om de listade. Läkarbesök på Sjukhus Sjukvårdande behandlingar på sjukhus Model R R Std. Error of the Model R R Std. Error of the 1,487,237,222 0,0838 1,645,415,404 0,1780 2,674,455,432 0,0716 2,801,642,627 0,1407 3,759,576,549 0,0638 3,840,705,687 0,1290 4,811,657,628 0,0579 4,873,762,741 0,1172 1. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhus 2. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhus, MedelACG2013 5,899,808,787 0,1063 6,895,800,783 0,1073 3. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, MedelACG2013, AndelArbetslösa 4. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, MedelACG2013, AndelArbetslösa, Andelnyinflyttade 1. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm 2. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade 3. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG2013 4. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG2013, AndelEnsamstförälder 5. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, MedelACG2013, AndelEnsamstförälder, Andel65ensamboende F6 Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, AndelEnsamstförälder, Andel65ensamboende För grupperna 65-79 år och 80+ förklarade i Östergötland avstånd till sjukhus 30-35 % av variationen i både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus. Även i Jönköping var för sjukvårdande behandlingar avstånd viktigaste förklaringsfaktor med 62 % för gruppen 65-79 år och 28% för 80+. För läkarbesök på sjukhus var för gruppen 65-79 år den viktigaste förklaringsfaktorn andelen kvinnor för 80+. andelen ensamboende Se Bilaga 2. 5. Samband mellan faktorer som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service med vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen. För att kunna studera dessa samband har, inför dessa analyser, den ålderstandardiserade vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen justerats för avstånd, socioekonomiska faktorer och ACG vikt baserat på betakoefficienterna i de regressioner vars resultat visas i tabellerna 5 och 6. a. Bivariata Korrelationer: Signifikanta positiva korrelationer fanns för Jönköping mellan antal läkarbesök på sjukhus och tillgänglighet till läkarbesök på den egna vårdcentralen samt för resultaten på delaktighet och information i den Nationella Patientenkäten. För Östergötland sågs inga signifikanta korrelationer. Se Tabell 7 9

Nationella Patient Enkäten Tabell 7. Korrelationer mellan vårdkonsumtion på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service. Östergötland Jönköping Andel listade som besökt läkare på egen vårdc. Andel listade med besök på egen vårdcentral Antal läkarbesök per listad på egen vårdcentral ålderstandardiserat Antal sjukvårdande behandlingar per listad på egen vårdcentral ålderstandardiserat Tillgänglighet till läkarbesök Antal läkarbesök på sjukhus Antal sjukv. beh på sjukhus Antal läkarbesök på sjukhus Antal sjukv. beh på sjukhus Pearson Correlation,066,159,137 -,208 Sig. (2-tailed),683,320,334,139 N 41 41 52 52 Pearson Correlation,182,188,185 -,201 Sig. (2-tailed),254,238,190,154 N 41 41 52 52 Pearson Correlation -,076,162,033 -,113 Sig. (2-tailed),633,306,816,423 N 42 42 52 52 Pearson Correlation,102,007 -,043,108 Sig. (2-tailed),519,963,764,448 N 42 42 52 52 Pearson Correlation,029 -,038,294 -,007 Sig. (2-tailed),856,813,034,959 Läkarkontinuitet Pearson Correlation,191,333 -,075 -,104 Sig. (2-tailed),231,033,598,464 Telefontillgänglighet Pearson Correlation,240,267,008 -,209 Sig. (2-tailed),125,087,956,138 Bemötande Pearson Correlation,067 -,194,160,032 Sig. (2-tailed),672,219,258,819 Delaktighet Pearson Correlation,039 -,212,279,047 Sig. (2-tailed),808,177,045,741 Information Pearson Correlation,087 -,204,284,053 Sig. (2-tailed),584,196,041,707 Tillgänglighet Pearson Correlation,048 -,171 -,014 -,095 Sig. (2-tailed),761,279,919,503 Förtroende Pearson Correlation,134 -,148,241,039 Sig. (2-tailed),398,350,085,785 Upplevdnytta Pearson Correlation,037 -,209,241,121 Sig. (2-tailed),818,183,085,395 Rekommendera Pearson Correlation,047 -,154,166,018 Sig. (2-tailed),766,329,239,900 Helhetsintryck Pearson Correlation,109 -,148,231,084 Sig. (2-tailed),494,350,100,552 För gruppen 65-79 år sågs två signifikanta korrelationer: för Östergötland mellan läkarbesök på sjukhus och läkarbesök på egen vårdcentral (positiv) samt för Jönköping mellan sjukvårdande behandling på sjukhus och sjukvårdande behandling på egen vårdcentral 10

(negativ). För gruppen 80+ sågs för Östergötland inga signifikanta korrelationer medan för Jönköping positiva sådana fanns mellan å ena sidan sjukvårdande behandlingar på sjukhus och å andra sidan andel som besökt läkare på egen vårdcentral, andel som fått sjukvårdande behandling på egen vårdcentral, antal läkarbesök per listad och antal sjukvårdande behandlingar per listad. Se Bilaga 3. Linjära regressioner enligt modellen multipel stepwise forward med de variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service (se tabell 1.) som oberoende variabler gav följande resultat: Total vårdkonsumtion utanför den egna vårdcentralen Här fanns data enbart för Östergötland. För läkarbesöken föll ingen variabel ut signifikant i den stegvisa regressionen. För sjukvårdande behandlingar förklarade andel listade med läkarbesök på egen vårdcentral 12% av variationen (positivt samband) och med tillägg av resultaten av frågan om tillgänglighet från nationella patientenkäten (negativt samband) förklarades 23% av variationen. Se Tabell 8. Tabell 8. Jönköping. Stegvis multipel regression med variabler som beskriver vårdcentralens tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer Beroende variabel: Antal sjukvårdande behandlingar utanför den egna vårdcentralen per listad Model Summary Model R R Std. Error of the 1,380 a,144,122,1281792893 2,520 b,270,232,1199390947 1. Predictors: (Constant), Andel listade m. läkbes på vc 2. Predictors: (Constant), Andel listade m. läkbes på vc, Tillgänglighet Vårdkonsumtion på sjukhus Östergötland: För vare sig läkarbesök eller sjukvårdande behandlingar föll någon variabel ut signifikant i den stegvisa regressionen. Jönköping: Läkarbesök: Telefontillgänglighet förklarade 14% av variationen (positivt samband). Se tabell 9. För sjukvårdande behandlingar föll inga variabler ut signifikant. Tabell 9. Stegvis multipel regression med variabler som beskriver vårdcentralens verksamhet som förklaringsfaktorer Dependent Variable: Antal läkarbesök på sjukhus per listad. Model Summary Model R R Std. Error of the 1,391 a,153,136,06184429011 1. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet 11

Vårdkonsumtionen utanför egen vårdcentral för åldersgrupperna 65-69 år och 80 + år Data finns endast för Östergötland. Stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service Gruppen 65-79 år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Antal sjukvårdande behandlingar på den egna vårdcentralen förklarade 16 % av variationen med ett negativt samband Gruppen 80+ år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Resultaten i NPE på frågorna om delaktighet (negativt samband) och upplevd nytta(positivt samband) förklarade tillsammans 25 % av variationen. Vårdkonsumtionen på sjukhus för åldersgrupperna 65-69 år och 80 + år Gruppen 65-79 år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Telefontillgänglighet (positivts samband) och Kontinuitet (negativt samband) förklarade tillsammans 15% av variationen. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus 65-79 år korrigerat för basdata & distrikt Model R R Std. Error of the 1,309 a,095,077,10359 2,426 b,181,148,09956 a. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet b. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet, Kontinuitet måluppfyllelse (%) Gruppen 80+ år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant Se bilaga 4. 12

6. Diskussion Variationen mellan de olika vårdcentralerna i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades i denna studie framförallt av avstånd till sjukhus och därefter av måtten på social utsatthet. Vi fann inga eller i vissa fall svaga samband mellan de variabler som beskriver vårdcentralers tillgänglighet och service och de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus. Detta gäller även den totala vårdkonsumtionen utanför den egna vårdcentralen där data fanns för Östergötland. Våra resultat avviker från en mängd studier som på landsnivå [22, 23] eller delstatsnivå [24] kunnat visa att en större tillgång till primärvård ger bättre hälsa och lägre vårdkostnader. Det finns dock ett antal studier där man funnit att ökad tillgång till primärvård inte gett upphov till minskad vårdkonsumtion på sjukhus.[25, 26]. I en australisk studie fann man att för de med mindre än 5 besök i primärvård minskade vårdkonsumtionen på sjukhus med ökat antal primärvårdsbesök medan för gruppen med flera än 5 besök i primärvård var relationen den omvända så att ökat antal besök i primärvård korrelerade med ökad vårdkonsumtion på sjukhus[27]. Vi genomförde tidigare en studie [6] av samband mellan läkarbesök i primärvård samt på sjukhus och sjukhusinläggningar omfattande landstingen i Östergötland och Jönköping för år 2000. Vid analys av det materialet ses en signifikant korrelation på - 0,34 mellan läkarbesök i primärvård och läkarbesök på sjukhus, vilket skulle tyda på att på bättre tillgång till primärvårdsläkare skulle kunna minska antalet sjukhusbesök. I den nu aktuella studien sågs emellertid inga signifikanta korrelationer mellan läkarbesök på sjukhus och läkarbesök på den egna vårdcentralen. Inte heller sågs för något av de övriga måtten på vårdcentralens service sågs några samband tydande på att bättre tillgänglighet och service på vårdcentralen skulle kunna minska vårdkonsumtionen på sjukhus. Vi har haft tillgång till en stor mängd variabler, och har kunnat utföra standardisering för åldersfördelning samt justering för avstånd till sjukhus, andel kvinnor, de skillnader i de listades socioekonomi och ACG vikt som i stegvisa regressioner visats ha signifikant inverkan på konsumtionen av öppenvård utanför vårdcentralen. Vi har vidare justerat för olikheter mellan de tre distrikten i Östergötland respektive Jönköping avseende rutiner och resurser inom sjukhusvården. Vi har övervägt om konkurrensen som Vårdvalet skapat kan ha gett upphov till en ökning av läkarbesök för självläkande åkommor hos yngre och friska och därmed en minskning av besök för kronisk sjukdom hos äldre. En jämförelse av materialet från 2000 [15] och det aktuella från 2013 tyder på att detta kan ha skett då andelen besök för åldersgruppen 15-44 år ökat från 30,8 till 36,9 % medan andelen besök för åldersgruppen 65+ minskat från 27,5 till 24,4 %. Vårdcentralens insatser kan antas ha större betydelse för konsumtionen av sjukhusvård hos de äldre och sjukare. Vi har därför i det aktuella materialet även utfört särskilda analyser på 13

grupperna 65-79 år där samt 80+ år, men utan att hitta samband tydande på att bättre tillgänglighet och service på vårdcentralen skulle kunna minska vårdkonsumtionen på sjukhus. Dock begränsades analyserna av att befintliga data på telefontillgänglighet, tillgänglighet till läkarbesök, kontinuitet och NPE gällde alla åldersgrupper. En svaghet i vår studie är att vi endast haft tillgång till uppgifter på vårdcentralsnivå vilket bl.a. innebär att våra justeringar för bl.a. socioekonomi kan ha blivit missvisande. En analys med individdata som visar skillnader mellan mångbesökare och sällanbesökare samt individer med och utan kroniska diagnoser kunnat ge ett annat resultat beträffande samband mellan de faktorer som beskriver vårdcentralens tillgänglighet och service och konsumtion av vård på sjukhus. 7. Slutsats Variationen i åldersstandardiserad vårdkonsumtion på sjukhus, både läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, förklarades framförallt av avstånd till sjukhus samt av mått på social utsatthet. Vi fann inga samband avseende vårdcentralers tillgänglighet och service samt de listades konsumtion av öppenvård på sjukhus.. Frågan om god tillgänglighet och service på vårdcentralen ger mindre vårdkonsumtion på andra ställen kunde således inte entydigt besvaras. 14

8. Referenser 1. Riksrevisionen. Primärvårdens styrning - efter behov eller efterfrågan? : Stockholm: 2014. 2. Träff Nordström K, Engström S, Andersson, et al. Fel när pengarna får styra sjukvården Dagens Samhälle. 2012; 3. Läkaresällskapet S. En Värdefull Vård- en hälso och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: 2015. 4. Lindstrom K, Engstrom S. Kvalitetsmätning behövs - men kan ej värdera vårdkvalitet. Lakartidningen. 2009;106:2067-8. 5. Ionescu-Ittu R, McCusker J, Ciampi A, et al. Continuity of primary care and emergency department utilization among elderly people. Cmaj. 2007;177:1362-8. 6. Cowling TE, Cecil EV, Soljak MA, et al. Access to primary care and visits to emergency departments in England: a cross-sectional, population-based study. PLoS ONE. 8:e66699. 7. Huntley A, Lasserson D, Wye L, et al. Which features of primary care affect unscheduled secondary care use? A systematic review. BMJ Open. 4: 8. McCusker J, Roberge D, Levesque JF, et al. Emergency department visits and primary care among adults with chronic conditions. Med Care. 2010;48:972-80. 9. Cheung PT, Wiler JL, Ginde AA. Changes in barriers to primary care and emergency department utilization. Arch Intern Med. 171:1397-9. 10. Carlsen F, Grytten J, Kjelvik J, et al. Better primary physician services lead to fewer hospital admissions. The European Journal of Health Economics. 2007;8:17-24. 11. De Maeseneer JM, De Prins L, Gosset C, et al. Provider Continuity in Family Medicine: Does It Make a Difference for Total Health Care Costs? The Annals of Family Medicine. 2003;1:144-8. 12. Barker I, Steventon A, Deeny SR. Association between continuity of care in general practice and hospital admissions for ambulatory care sensitive conditions: cross sectional study of routinely collected, person level data. Bmj. 356: 13. Rosano A, Loha CA, Falvo R, et al. The relationship between avoidable hospitalization and accessibility to primary care: a systematic review. Eur J Public Health. 2012;23:356-60. 14. van Loenen T, van den Berg MJ, Westert GP, et al. Organizational aspects of primary care related to avoidable hospitalization: a systematic review. Fam Pract. 31:502-16. 15. Lindstrom K, Engstrom S, Bengtsson C, et al. Determinants of hospitalisation rates: does primary health care play a role? Scand J Prim Health Care. 2003;21:15-20. 15

16. Perry RJ, McCall N, Wensky SG, et al. Care Continuity in a Patient-Centered Medical Home Setting Research Triangle Park, NC: 2016. 17. Mainous AG, 3rd, Gill JM. The importance of continuity of care in the likelihood of future hospitalization: is site of care equivalent to a primary clinician? Am J Public Health. 1998;88:1539-41. 18. CNI and allocation of resources. [In Swedish]. [Febr 4]. http://www.klinvet.ki.se/am/svenska/forskning/rapportcni030328ff.doc 19. Starfield B, Weiner J, Mumford L, et al. Ambulatory care groups: a categorization of diagnoses for research and management. Health Serv Res. 1991;26:53-74. 20. Sveriges Kommuner och Landsting. Väntetider i vården. http://www.vantetider.se/sv/ 21. Sveriges Kommuner och Landsting. Nationell Patientenkät. 22. Starfield B. Primary care and health. A cross-national comparison. JAMA. 1991;266:2268-71. 23. Macinko J, Starfield B, Shi L. The contribution of primary care systems to health outcomes within Organization for Economic Cooperation and Development (OECD) countries, 1970-1998. Health Serv Res. 2003;38:831-65. 24. Shi L, Macinko J, Starfield B, et al. The Relationship Between Primary Care, Income Inequality, and Mortality in US States, 1980-1995. J Am Board Fam Pract. 2003;16:412-22. 25. Solberg LI, Maciosek MV, Sperl-Hillen JM, et al. Does improved access to care affect utilization and costs for patients with chronic conditions? Am J Manag Care. 2004;10:717-22. 26. Oterino de la Fuente D, Banos Pino JF, Blanco VF, et al. Does better access to primary care reduce utilization of hospital accident and emergency departments? A time-series analysis. Eur J Public Health. 2007;17:186-92. 27. Zhao Y, Wright J, Guthridge S, et al. The relationship between number of primary health care visits and hospitalisations: evidence from linked clinic and hospital data for remote Indigenous Australians. BMC Health Serv Res. 13:466. 16

Bilaga 1. Bivariata korrelationer avseende 65-79 år respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och basdata om de listade. 17

Bilaga 2. Multipla stegvisa regressioner avseende 65-79 år respektive 80 + med alla basdata om de listade som förklaringsfaktorer. Resultaten av regressionerna med de variabler som föll ut signifikant: Östergötland läkarbesök på sjukhus 65-79 år Dependent Variable: LäkbesSjlist6579 Model Summary R Adjusted Std. Error of Model R R the 1,587 a,344,328,3174520 2,674 b,454,426,2933996 3,722 c,521,484,2782087 1. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderyngreän5år 3. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ålderyngreän5år, Ensamstående förälder med barn < 18år Östergötland läkarbesök på sjukhus 80+ Dependent Variable: LäkbesSjlist80- Model Summary R Adjusted Std. Error of Model R R the 1,610 a,372,356,2687247 2,667 b,445,417,2556677 3,707 c,500,460,2459880 a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus b. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ensamståendeföräldermedbarnlt17år c. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Ensamståendeföräldermedbarnlt17år, Ålderyngreän5år 18

Östergötland sjukvårdande behandling på sjukhus 65-79 år Dependent Variable: SjukvbehSjlist6579 Model Summary R Std. Error of Model R the 1,635 a,403,388,5151787 a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus Dependent Variable: SjukvbehSjlist6579 Model Summary Model R R Std. Error of the 1,607 a,369,353,3498822 2,681 b,464,436,3264989 a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus b. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus, Andelkvinnor Östergötland sjukvårdande behandling på sjukhus 80+ Dependent Variable: SjukvbehSjlist80- Model Summary Model R R Std. Error of the 1,641 a,411,396,3383653 a. Predictors: (Constant), AvståndVCSjukhus 2

Jönköping läkarbesök på sjukhus 65-79 år Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus 65-79 år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,482 a,232,217,1745853 2,677 b,459,437,1480320 3,764 c,584,558,1310656 4,818 d,668,640,1183174 5,838 e,702,670,1133531 a. Predictors: (Constant), Andelkvinnor b. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo c. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm d. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm, Andel65ensamboende e. Predictors: (Constant), Andelkvinnor, Värnamo, Avståndtillsjukhuskm, Andel65ensamboende, MedelACG2013 Jönköping läkarbesök på sjukhus 80+ Dependent Variable: LäkbesSjlist80- Model Summary Model R R Adjusted R Std. Error of the 1,399,159,142,4177252 2,514,264,234,3948313 1. Predictors: (Constant), Andel65ensamboende 2. Predictors: (Constant), Andel65ensamboende, MedelCNI2013 2

Jönköping sjukvårdande behandling på sjukhus 65-79 år Dependent Variable: Sjukvbeh på sjukhus 65-79 år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,794 a,631,623,2792647 2,862 b,744,733,2351060 3,879 c,773,759,2234710 a. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm b. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade c. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Andelnyinflyttade, Värnamo Jönköping sjukvårdande behandling på sjukhus 80+ Dependent Variable: Sjukvbeh på sjukhus >79 år Model Summary Model R R Std. Error of the 1,543 a,295,281,3998189 2,745 b,554,536,3211349 3,798 c,638,615,2925984 4,823 d,678,650,2789376 a. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm b. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo c. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo, MedelCNI2013 d. Predictors: (Constant), Avståndtillsjukhuskm, Värnamo, MedelCNI2013, AndelEnsamstförälder 3

Bilaga 3. Bivariata korrelationer avseende 65-69 respektive 80 + mellan läkarbesök och sjukvårdande behandlingar på sjukhus och variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service. Pearson Correlations. Signifikanta sådana Andel 65-79 som besökt läkare på egen vårdcentral Antal Läkarbes. på egen vårdcentral per listad 65-79 Andel 65-79 besökt sjuksköt. på egen vårdcentral Antal sjukvårdande behandlingar på egen vårdcentral per listad 65-79 Andel 80+ som besökt läkare på egen vårdcentral Antal Läkarbes. på egen vårdcentral per listad 80 + Andel 80+ som besökt sjuksköterska på egen vårdcentral Antal sjukvårdande behandlingar på egen vårdcentral per listad 80 + Telefontillgänglighet Tillgänglighet till Läkarbes. Kontinuitet till läkare Nationella Patientenkäten Bemötande Delaktighet 65-79 Läkarbe s. på sjukhus Östergötland 65-79 Sjukvård. beh. på sjukhus 80+ Läkarbe s. på sjukhus 80+ Sjukvård. beh. på sjukhus 65-79 Läkarbe s. på sjukhus 65-79 Sjukvård. beh. på sjukhus Korrelation -,015,052 -,125,155 Sig. (2-tailed),932,775,376,273 Pearson,391,181 -,174 -,135 Correlation Sig. (2-tailed),011,251,216,340 Korrelation,042 -,008 -,028,102 Sig. (2-tailed),817,964,843,472 Korrelation -,031 -,064,058 -,301 Sig. (2-tailed),844,686,683,030 N 42 42 52 52 Jönköping 80+ Läkarbe s. på sjukhus 80+ Sjukvård. beh. på sjukhus Korrelation -,033,046,391,135 Sig. (2-tailed),857,798,004,341 Korrelation,256,027,502 -,126 Sig. (2-tailed),101,863,000,374 Korrelation,224 -,184,365,089 Sig. (2-tailed),211,307,008,529 N 33 33 52 52 Korrelation -,145 -,023,336 -,095 Sig. (2-tailed),359,886,015,502 N 42 42 52 52 Korrelation,113,146,176,228,309,095,139,010 Sig. (2-tailed),475,357,265,147,026,503,325,944 Korrelation,113,146,176,228,066 -,117,196 -,065 Sig. (2-tailed),475,357,265,147,642,409,163,645 Korrelation -,035 -,010,038 -,009 -,281,020,217 -,039 Sig. (2-tailed),826,949,815,954,044,888,123,784 N 41 41 41 41 52 52 52 52 Korrelation,099 -,025,140,098 -,031,185,083 -,001 Sig. (2-tailed),532,873,378,537,830,189,560,996 N 42 42 42 42 52 52 52 52 Korrelation,080 -,056,085,091 -,134,206,169,091 Sig. (2-tailed),617,724,591,566,344,143,230,520 Information Korrelation,056 -,004,132,092 -,045,222,264,101 Tillgänglighet Förtroende Upplevdnytta Rekommendera Helhetsintryck Sig. (2-tailed),724,978,405,563,749,114,058,478 Korrelation -,147 -,140 -,122 -,041,032,131,166,137 Sig. (2-tailed),351,375,442,796,822,354,239,333 Korrelation,147,016,241,081 -,029,189,105,033 Sig. (2-tailed),351,922,125,608,837,180,460,818 Korrelation,145,071,176,178 -,104,163,108,034 Sig. (2-tailed),358,654,264,261,464,247,447,810 Korrelation -,007 -,037,035,110 -,163,089,107,091 Sig. (2-tailed),964,815,824,489,249,528,449,519 Korrelation,051 -,082,118,039 -,134,094,087,008 Sig. (2-tailed),749,606,458,806,343,509,538,955 4

Bilaga 4. Multipla stegvisa regressioner avseende 65+ respektive 80 + med variabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service som förklaringsfaktorer. 1. All landstingsfinansierad vårdkonsumtion utanför egen vårdcentral. Data finns endast för Östergötland. Gruppen 65-79 år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Antal sjukvårdande behandlingar på den egna vårdcentralen förklarade 16 % av variationen med ett negativt samband Model Summary Model R R Std. Error of the 1,429 a,184,158,60399 a. Predictors: (Constant), SjBlist6579 Coefficients a Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. 1 (Constant) 7,122,681 10,457,000 SjBlist6579 -,198,075 -,429-2,644,013 a. Dependent Variable: SJUKVBEHUTOMEGENVC65-79 Gruppen 80+ år. Läkarbesök utanför egen vårdcentral: Inga variabler föll ut signifikant. Sjukvårdande behandlingar utanför egen vårdcentral: Resultaten i NPE på frågorna om delaktighet (negativt samband) och upplevd nytta(positivt samband) förklarade tillsammans 25 % av variationen. Model Summary Model R R Std. Error of the 1,356 a,127,099,73930 2,544 b,296,250,67468 a. Predictors: (Constant), Upplevdnytta b. Predictors: (Constant), Upplevdnytta, Delaktighet Coefficients a Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients Model B Std. Error Beta t Sig. 1 (Constant) 7,122,681 10,457,000 SjBlist6579 -,198,075 -,429-2,644,013 5

Vårdkonsumtionen på sjukhus för åldersgrupperna 65-69 år och 80 + år Gruppen 65-79 år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Telefontillgänglighet (positivts samband) och Kontinuitet (negativt samband) förklarade tillsammans 15% av variationen. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Dependent Variable: Läkarbesök på sjukhus 65-79 år korrigerat för basdata & distrikt Model Summary Model R R Std. Error of the 1,309 a,095,077,10359 2,426 b,181,148,09956 a. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet b. Predictors: (Constant), Telefontilllgänglighet, Kontinuitet måluppfyllelse (%) Gruppen 80+ år. Östergötland : I stegvisa regressioner med förklaringsvariabler som beskriver vårdcentralernas tillgänglighet och service föll inga variabler ut signifikant vare sig för antal läkarbesök eller antal sjukvårdande behandlingar per listad. Jönköping: Antal läkarbesök på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant. Antal sjukvårdande behandlingar på sjukhus: Inga variabler föll ut signifikant 6