Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar Camilla Nystrand, Hälsoekonom Uppsala Universitet Camilla.nystrand@pubcare.uu.se Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap
CHAP- Barns hälsa och föräldraskap Internationell och multidisciplinär grupp av 12 forskare bakgrund inom medicin, psykologi, ekonomi, matematik, folkhälsa Arbetar med att utveckla och implementera insatser med målet att förbättra hälsan för barn och föräldrar
CHAP Barns hälsa och föräldraskap Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman Camilla Nystrand Filipa Sampaio Richard Ssegonja Forskningsområde Hälsoekonomiska analyser av insatser för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa Hälsoekonomiska analyser av olika interventioner mot psykisk ohälsa (univ. och ind. prevention, behandling)
När vi står inför ett val
Hälsa Pengar
Varför ska vi investera tidigt i barn? Grunden till varför vi vill implementera insatser - Sjukdomsbörda - Sjukdomsförlopp Vad händer långsiktigt om vi inte gör något? Vad kostar det om vi inte gör något? - Kedjereaktion Hur vet vi vilka insatser vi ska satsa på?
Forskningsprojekt CHAP Fokus på mental ohälsa bland barn och unga Gör sammanställningar av evidensbaserade insatser. Beräknar potentiella besparingar inom olika tidsperspektiv. Beräknar den finansiella nyttan av att investera tidigt
Steg 1 förekomst av ohälsa Relativ risk RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa börjar tidigt 50% av all psykisk ohälsa visar sig som en första episod innan 14-års ålder 75% innan 24-års ålder Börjar inte som diagnoser utan som problem/symptom inåtvända och utagerande Kessler RC, Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62(6):593-602.
Prevalenser i Sverige Risker Prevalens åldrar 5-18* Utagerande beteendeproblem 17 % Inåtvända problem 12 % ADHD 1-4 % Uppförandestörning 1-4 % Depression 3 % Ångest 1-6 % Obehörighet till gymnasiet 12,7 % * Socialstyrelsen, 2012; Svensk statistik från WHO, 2015; Skolverket, 2016
Steg 2 risker senare i livet RR Medel och Långsiktiga utfall Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa Medel och Långsiktiga utfall
Direkta risker förknippade med tidig psykisk ohälsa Utagerande Inåtvända problem beteendeproblem Obehörig till 3,5 1,2 gymnasiet Alkoholberoende 5,2 2,4 Narkotikaberoende 2,4 3,8 Långtidsarbetslöshet 1,14 1,05
Reaktivt vs. proaktivt Reak v approach Proak v approach Förebyggande insatser Elever i behov av särskilt stöd Kommun Elev i behov av särskilt stöd
Reaktivt tillvägagångssätt Medel och Långsiktiga utfall Alla barn Psykisk ohälsa, t ex ADHD Kortsiktiga kostnader Medelfristiga + Långsiktiga kostnader Ingen psykisk ohälsa Medel och Långsiktiga utfall
Kommun Kortsiktigt: Vad kostar psykiska problem?* 1 skoldistrikt (6 256 elever) Behov av extrastöd (143 elever): Extra lärare = 6 Elevassistent = 64 Specialklasser = 63 Elever som behöver extrastöd *Wellander L, Wells MB, Feldman I. Does prevention pay? Costs and Potential Cost-savings of Preventive School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems (2016). J Ment Health Policy Econ
Vad kostar psykiska problem? Mental ohälsa Antal barn Typ av support Kostnad för kommuner per månad Ångest/Depression 6 Extra lärare 30 900 ADHD 52 Personlig assistent 158 080 ADHD 59 Specialklass 30 975 Psykosociala problem 12 Personlig assistent 36 480 Psykosociala problem 14 Specialklass 7 350 Total kostnad per månad 263 785 Per barn 1 845 Total kostand per skolår 2 637 50 Total kostnad per barn/skolår Utagerande beteende: 150 000 SEK/elev/år Ångest/depression: 50 000 SEK/elev/år Euro 18 447
Steg 3 Proaktivt tillvägagångssätt Insats RR Psykisk ohälsa, t ex ADHD Alla barn Ingen psykisk ohälsa
Vad behöver vi veta? Vilka insatser är effektiva? - Leder till tydliga hälsoförbättringar Vad är kostnaden för olika insatser? - Vilka kostnader behöver vi ta hänsyn till? Vilka insatser leder till besparingar/vinster? - Jämförelse av kostnader för olika utfall
Resultat: en hälsoekonomisk analys Vad vill vi göra? Skapa förutsättningar för att hjälpa kommuner med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för att värdera effekter av kommunala investeringar för att förebygga oönskade och kostsamma utfall på sikt. Hur? Om vi investerar 1 kr idag, hur många kronor får vi tillbaka om X antal år?
Sammanfattning från effektstudier Program Universella föräldrastödsprogram Reduktion (%) av utagerande beteende i genomsnitt Skattat antal kliniska fall per 1oo barn, baslinje Reduktion (%) av kliniska fall vid uppföljning Aktivt föräldraskap/ap 9 % 5 35 % 2 Triple P nivå 1 3 10 % 5 30 % 2 Selektiva föräldrastödsprogram Cope 12 % 50 22 % 11 Connect 8 % 50 10 % 5 De otroliga åren 7 % 50 13 % 7 Komet 11 % 50 12 % 6 Förstärkt Komet 15 % 50 30 % 15 Komet genom Internet 13 % 50 25 % 13 Triple P nivå 4 16 % 50 20 % 10 Skolprogram Good Behavior Game 12 % 5 40 % 2 FRIENDS 11 % 5 30 % 2 Social Emotionell Träning 15 % 5 40 % 2 (SET) Skolkomet 10 % 5 60 % 3 Antal avvärjda kliniska fall per 100 barn
Vilka resurser behöver en kommun för att sätta i gång/driva ett program? Bekosta utbildning Annonsera och marknadsföra program Arbetstid för ledare (möte, lektioner förberedelsetid, samtal med föräldrar) Lokalkostnader Material
Vad kan en insats kosta? COPE SET Föräldrastödsprogram Skolprogram Riktad insats Universell insats Årlig kostnad / barn: 2 300kr Årlig kostnad / barn: 500kr
Om vi bestämmer oss för att acceptera kostnaden och investera nu vad händer då? Potentiella besparingar Kortsiktiga Extra stöd i skolan + hälso och sjukvård Medelfristiga Komplettering av betyg Potentiellt bättre välmående - Individen själv - Familjen - Arbetskamrater - Vänner Långsiktiga En individ i beroende, psykisk ohälsa eller ekonomiskt bistånd
Vilka kortsiktiga besparingar kan vi göra?
Räkneexempel utagerande beteende i en medelstor tätbefolkad kommun Invånarantal 24 400 Antal 5- åringar 240 5-åringar med utagerande beteendeproblem 48 Referens: SCB, Socialstyrelsen
Räkneexempel - insats för utagerande beteende 50% behandlas med den riktade insatsen COPE (120 barn). Vi antar att vi har en 20% prevalens av utagerande beteendeproblem
Kortsiktiga besparingar Räkneexempel COPE - Riktat och når 50% - 20% förekomst av utagerande beteende 120 barn, 24 utagerande beteende 25 % reduk -tion 6 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende Kommunkostnader: 2 300 kr x 120 = 276 000 kr Kommunbesparingar: 150 000 kr x 6 = 900 000 kr Samhällsbesparingar: 900 000 276 000 = 624 000 För varje satsad krona får man 3,3 kronor tillbaka! * Inga diskonteringar gjorda
Vilka medelfristiga och långsiktiga besparingar kan vi göra?
Räkneexempel obehörighet till gymnasiet i en medelstor tätbefolkad kommun Antal 5- åringar 240 Incidens obehöriga åk 9 11% Nya fall 26,4 Referens: Barnombudsmannen (2012)
Räkneexempel medelfristiga besparingar Prevalens obehörig: 11 % av 240 elever = 26 elever Kostnad/elev obehörighet: IP: 81 400 kr COPE 6 avvärjda kliniska fall av utagerande beteende RR Utagerande/ obehörig: 3,7 6,5 extra elever behöriga till gymnasiet Kommunbesparingar/vinst: 81 400 kr x 6,5 = 529 100 För varje satsad krona får man 2 kronor tillbaka!
Räkneexempel långsiktiga besparingar - modell COPE 25 % Utagerande beteende RR: 3,7 Obehörighet RR: 4,9 Missbruksutredningen 2008*: kostnader för alkoholberoende totalt 493 000 kr * Ej diskonterad
Räkneexempel långsiktig avkastning Obehöriga åk 9 Alkoholberoende Långsiktig avkastning tills 30 års ålder* Antal 5- åringar 240 st Utan insats 26,4 st Avvärjda fall med COPE -6,5 st Utan insats 4,5 st Avvärjda fall med COPE -1,1 st COPE 2 kr / investerad kr * Diskontering 3%
Räkneexempel Kort medel lång sikt Tidsperiod Kortsiktig Besparingar Kr 624 000 Avkastning COPE 3,3 kr Medelfristig Kr 529 100 1,5 kr Långsiktig Kr 546 000 2 kr Totalt Kr 1 699 100 6,8 kr
Nuvarande forskning Beslutsstöd för kommuner
Ett beslutsstöd Vilka insatser finns det? Hur effektiva är dem? Vad kostar de? Hur mycket kan jag spara? Kan jag hålla mig inom budget?
Vilka insatser ska vi titta på? Väsentliga arenor för tidiga insatser: förskola, skola och familjen Insatsen måste ha vetenskapligt stöd Insatsen måste ha en kopplad potentiell kommunal investering och kostnad Universella, selektiva och riktade insatser (kommunal verksamhet) för barn 5-18 år
Kategorier Ångest och depression SEL DISA Dans i skolan Vänner för livet Good Behavior Game (PAX) Positive Action Second Step 4R s Föräldrastöd Självmord/självskadebeteende COPE Komet Connect De otroliga åren Good Behaviour Game (PAX) YAM
När allt läggs samman Insatser Riskfaktorer Utfall Program mot ångest och depression Socialt och emotionellt lärande Program mot självskadebeteende Inåtvända problem Utagerande beteendeproblem Föräldrastödsprogram Självmord/självskadebeteende Obehörig till gymnasiet Narkotikaberoende Alkoholberoende Ekonomiskt bistånd Självmord
Beslutstöd: demo http://el.fa.ru/web/bc/148/index.htm
Slutsats Möjligheter att investera tidigt i barn och ungdomar för att förebygga både direkta problem men även långsiktiga. Flera evidensbaserade insatser i Sverige och mycket på väg. Vi fortsätter arbetet med att utöka vårt beräkningsverktyg med fler insatser, fler riskvariabler och fler utfall.
Tack! Camilla.nystrand@pubcare.uu.se