Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Relevanta dokument
SällSynta.

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Sällsynt men inte ovanlig

Fokus på vården En medlemsundersökning. Riksförbundet Sällsynta diagnoser FOKUS PÅ VÅRDEN

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.

Inkomna synpunkter till patientnämnden

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL


Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

SPRINGTIME/TLV TANDLÄKARE OM TANDVÅRDSSTÖDET

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Din rätt till rehabilitering

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell.

Vi skall försöka reda ut vad e-hälsa är för något?

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Trend Vårdbarometern

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Medicinsk vårdplanering VPL

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

SeniorNet Tyresö Anders Magnusson SPF Seniorerna Botkyrka Krister Carlsson SPF Seniorerna/ Seniornet Botkyrka Tyresö

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Habilitering och rehabilitering

Att få med läkarna på tåget

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Hemsjukvård i Hjo kommun

December November Medborgarpanel 4. Synpunkter och klagomål på vården

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

1177 Vårdguiden på webben

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN

Svenskt Näringsliv. Kvalitet, svenska sjukhus

SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Vad är e-hälsa? Moderator: Ingrid Lindberg. Dan Östergaard

Samverkansrutin Demens

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Vårdval i Östergötland

15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN

Behöver ditt barn stöd från samhället?

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Våra ställningstaganden:

13 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om hjärtsjukvården i Södertälje HSN

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Länsövergripande rutiner för omhändertagande av personer med gastrostomi

Slippa vara rädd för sjukvården

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM. ANTOGS AV KONGRESSEN 2013 Reviderat av fs

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Transkript:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1

Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en sällsynt diagnos. 1 620 intervjuer med en deltagarfrekvens på 35%. 4 november - 29 december 2016. 2 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Om deltagarna 3 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Om deltagarna Den sällsynta diagnosen fastställdes I samband med födseln 20% Jag har själv en sällsynt diagnos 55% Under barnaåren 28% Under tonårstiden 6% Närstående har en sällsynt diagnos 49% Som vuxen 44% Har ingen fastställd diagnos 2% 4 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Upplevelsen av vården kopplad till den sällsynta diagnosen 5 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Endast 4 av 10 upplever att de alltid får den medicinska vård som behövs utifrån den sällsynta diagnosen FRÅGA: Hur upplever du / din närstående / barnet vården utifrån den sällsynta diagnosen? Jag / min närstående / barnet upplever att jag / hen får den medicinska vård jag / hen behöver såsom medicinering, kirurgi etc. 39% 34% 16% 5% 5% Alltid Ibland Sällan Aldrig Vet ej 6 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Endast drygt en fjärdedel får tillgång till rehabilitering /habilitering FRÅGA: Hur upplever du / din närstående / barnet vården utifrån den sällsynta diagnosen? Jag upplever att jag / hen får tillgång till den rehabilitering / habilitering som jag / hen har behov av 27% 33% 19% 11% 10% stöd och förståelse för de psykologiska aspekter som diagnosen medför och erbjuds psykologiskt stöd för att bearbeta situationen 13% 21% 24% 29% 13% stöd utifrån den sociala påverkan som diagnosen medför t.ex. kuratorstöd (ekonomiskt eller socialt stöd) 10% 20% 21% 33% 16% Alltid Ibland Sällan Aldrig Vet ej 7 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Diagnosbärare som är 18 år eller yngre ger vården ett bättre betyg än de vuxna FRÅGA: Hur upplever du / din närstående / barnet vården utifrån den sällsynta diagnosen? Jag / min närstående / barnet upplever att jag / hen får Alltid / ibland den medicinska vård jag / hen behöver såsom medicinering, kirurgi etc. 69% 86% tillgång till den rehabilitering/habilitering som jag / hen har behov av 52% 79% stöd och förståelse för de psykologiska aspekter som diagnosen medför och erbjuds psykologiskt stöd för att bearbeta situationen 29% 46% stöd utifrån den sociala påverkan som diagnosen medför t.ex. kuratorstöd (ekonomiska eller socialt stöd) 25% 44% Barn 0-18 år Vuxna 19+ år 8 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Drygt hälften anser att det är svårt att få den vård som man bedömer att det finns behov av FRÅGA: Upplever du / din närstående / barnet att det är lätt eller svårt att få den vård som du / din närstående / barnet bedömer att det finns behov av, utifrån den sällsynta diagnosen? Mycket lätt Ganska lätt 9% 29% 38% Ganska svårt Mycket svårt 23% 30% 53% Vet ej 9% 9 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

4 av 10 nyttjar primärvården kopplat till den sällsynta diagnosen FRÅGA: Vilken / vilka av följande vårdinsatser brukar du / din närstående / barnet nyttja, kopplat till den sällsynta diagnosen? Specialistvård på ex specialistvårdsmottagningar, 56% Barn 69%, Vuxna 51% Primärvård/ öppenvård dvs hälso- och sjukvård som bedrivs utanför sjukhus 39% Barn 18%, Vuxna 47% Sjukhusvård såsom allmänmedicin, kirurgi, barnsjukvård etc. Rehabilitering/ habilitering 34% 32% Barn 45%, Vuxna 29% Barn 52%, Vuxna 24% Tandvård 29% Barn 34%, Vuxna 26% Psykiatri Inget av ovanstående Vet ej 6% 4% 3% 6% svara annat såsom ex Ortoped Akupunktur Massage Sjukgymnast Fysioterapeut Neurolog Fotvård Akutsjukvård Hemsjukvård Privatvård 10 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Två av tre som nyttjar primärvård / öppenvård anser att kunskapsnivån inte är tillräcklig för att ge rätt behandling för den sällsynta diagnosen FRÅGA: Upplever du / din närstående / barnet att kunskapsnivån inom följande vårdinsatser är tillräcklig för att ge rätt behandling för den sällsynta diagnosen? Andel som nyttjar Specialistvård på ex specialistvårdsmottagningar, universitetssjukhus eller motsvarande klinik 32% 26% 18% 8% 12% 4% 56% Tandvård 26% 24% 20% 12% 16% 3% 29% Rehabilitering/ habilitering 18% 22% 26% 15% 16% 3% 32% Psykiatri 14% 20% 21% 17% 23% 7% 6% Sjukhusvård såsom allmänmedicin, kirurgi, barnsjukvård etc. 13% 18% 25% 15% 25% 3% 34% Andra nämnda vårdformer 14% 7% 14% 7% 36% 21% 6% Primärvård/ öppenvård dvs hälso- och sjukvård som bedrivs utanför sjukhus 5% 11% 17% 15% 50% 3% 39% BAS: Har nyttjat resp vårdinsats 5. Fullt tillräcklig 4. 3. 2. 1.Inte alls tillräcklig Vet ej 11 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

När de får önska fritt kring hur vården utifrån den sällsynta diagnosen skulle fungera önskas primärt mer kunskap och samordning Att saker inte tog sån tid, att det inte blev så mycket väntan och inte så många olika personer inblandade. Att man blir tagen på allvar och inte bara kollar blodtrycket om man berättar om andra symptom eller ställen man har ont på. Stöd till forskning så att alla behövande snabbt får diagnos och lämplig behandling. Att det fanns någonstans att vända sig på sjukhuset som kan ge information om diagnosen och att de olika vårdinstanserna var kopplade till varandra. Att det fanns en samordnare. Kunskap viktigast. Idag okunskap om sällsynta sjukdomar. Kompetens och vana av patienter med sällsynt sjukdom. Samlad kompetens och bra bemötande. Less på att förklara sjukdomen och få fel vård. Riktlinjer adekvata. EJ BLI IFRÅGASATT eller dumförklarad av vårdpersonal. Ej prestigejakt utan att de kan be om hjälp av kompetent personal så att patienten får adekvat vård. Likvärdig vård i landet. Kompetenshöjning generellt.. 12 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Kännedom om Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) 13 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Drygt en av fyra känner till att det finns Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) vid universitetssjukhus FRÅGA: Känner du / din närstående / barnet till att det finns Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) vid universitetssjukhus? Ja 28% Nej 59% Vet ej 12% 14 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

4 av 10 känner inte till om det finns expertteam för just deras / deras anhöriges sällsynta diagnos FRÅGA: Känner du / din närstående / barnet till om det finns expertteam för just din / din närståendes / barnets sällsynta diagnos? Vet ej; 4 Vet att det finns 31% Nej; 36 Tror att det finns 19% Ja; 60 Tror inte att det finns 21% Vet ej Vet att det inte finns 9% 19% 40% Sex av tio av dem som tror / vet att det finns expertteam för deras / den närståendes sällsynta diagnos har haft kontakt med expertteamet 15 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Knappt 2 av 10 som har haft kontakt med expertteam upplever att det finns ett samarbete mellan lokala vårdgivare och CSD / expertteam FRÅGA: Upplever du / din närstående / barnet att det finns ett samarbete mellan din / din närståendes / barnets lokala vårdgivare och Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD) / expertteam? Ja 18% Nej 44% Inte aktuellt 11% Vet ej 27% BAS: Har varit i kontakt med expertteam (n=495) 16 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Tre av fyra är beredda att resa för att få expertvård, oavsett var i landet den är placerad FRÅGA: Om det fanns ett expertteam med samlad medicinisk kompetens för din / din närståendes / barnets diagnos på annat ort i Sverige, är du / din närstående beredd att resa dit för att få den vården, oavsett var i landet den är placerad? Ja 75% 80% Barn 18 år eller yngre Nej 7% Vet ej 17% 17 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Kännedom om och kunskap kring läkemedel kopplat till den sällsynta diagnosen 18 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Två av tio anser inte det finns kompetens kring vilka läkemedel som på ett avgörande sätt skulle kunna förbättra livssituationen på varken sin närmsta klinik, vårdcentralen eller inom landstinget FRÅGA: Upplever du / din närstående / barnet att någon/några av följande vårdgivare har kompetens kring vilka läkemedel som på ett avgörande sätt skulle kunna förbättra din / hens livssituation? Nej, finns inget sådant läkemedel 34% Barn (18 år eller yngre) (40%) Vuxna (över 18 år) (31%) På min närmaste klinik 13% På vårdcentralen 3% Inom mitt landsting 15% Barn (18 år eller yngre) (12%) Vuxna (över 18 år) (21%) Nej, inget av ovanstående Vet ej 19% 19% 38% 19 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

En av fyra upplever i hög grad att vården i dag ger snabb tillgång till rätt medicin för deras / den anhöriges diagnos FRÅGA: I vilken grad upplever du / din närstående / barnet att vården idag ger snabb tillgång till rätt medicin för din / hens diagnos? 5. Mycket hög grad 4. 12% 14% 26% En större andel vuxna (41%) anser att de/deras närstående inte får tillgång till rätt medicin snabbt jämfört med barn/anhöriga till barn i åldern 18 år eller yngre (21%). 3. 15% 2. 13% 36% 1. Inte alls 22% Vet ej 24% 20 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Information och kunskapsutbyte 21 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Det finns ett stort behov av både informationsinhämtning och att utbyta erfarenheter med andra som har en sällsynt diagnos Kanaler för informationshämtning 55% googlar information 40% vänder sig till läkare 36% går till andra diagnosföreningar FRÅGA: Brukar du / din närstående / barnet utbyta erfarenheter med andra som har en sällsynt diagnos? Ja Nej 37% 59% Umgås via föreningen. Få höra om andra barns erfarenheter och upplevelser via oss föräldrar. 30% via sociala nätverk 20% Socialstyrelsen (IOD) Vet ej 4% Via sociala medier och fysiska patientföreningsträffar. 17% Riksförbundet Sällsynta diagnoser 22 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Summering 23 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Konklusion Fortsatt stora skillnader i vården - de åtgärder som gjorts har ännu inte satt något större avtryck. Låg kännedom om Centrum för Sällsynta Diagnoser (CSD). Synligheten för CSD och vad de tillför utifrån brukarperspektivet bör synliggöras. Det finns ett stort behov både av rena fakta via olika informationskanaler och att få utbyta erfarenheter med andra i liknande situation. En fjärdedel säger att det inte finns läkemedel som kan förbättra deras livssituation, vilket gör vård såsom rehabilitering / habilitering etc. ännu viktigare. 24 Riksförbundet Sällsynta diagnoser

25