Regionala konsekvenser av avregleringen på telemarknaden

Regionala konsekvenser av avregleringen på telemarknaden - 1997 - Februari 1998

- Inledning - Inledning Avregleringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. En effektiv konkurrens är det viktigaste medlet för att uppnå de telepolitiska målen som finns beskrivna i telelagen. Det finns emellertid en risk vid avreglering och övergång från monopol till konkurrens att kunder i vissa regioner blir lidande till förmån för andra. Regionala obalanser kan uppstå om infrastrukturen i första hand byggs ut i folkrika och resursstarka områden, om servicekvalitén varierar nationellt beroende på var konkurrensen är starkast eller om prissättningen är sådan att vissa regioner gynnas. Post- och telestyrelsen (PTS) skall årligen, till regeringen, redovisa utvecklingen på telemarknaden med avseende på tjänsteutbud, servicekvalitet och prisutveckling för olika regioner i landet och för olika abonnentkategorier. Speciell vikt skall läggas vid särskilt utsatta grupper. Föreliggande rapport är indelad i tre olika delar: I del 1 ges en beskrivning av tjänsteutbudet på den svenska marknaden. Beskrivningen baseras på underlag som PTS skriftligen har erhållit från Telia. I del 2 återges den undersökning av servicekvaliteten som Demoskop AB har genomfört på uppdrag av PTS. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida kraven på servicekvalitet efterlevs i tätort och glesbygd samt att mäta eventuella skillnader i servicekvalitet mellan Sveriges glesbygdsområden och Sveriges mest tätbefolkade områden. I del 3 redovisas resultatet av den undersökning som PTS låtit genomföra avseende prisutvecklingen på den svenska telemarknaden. Undersökningen har i första hand inriktats på att kartlägga effekterna för olika konsumentgrupper och för olika regioner i landet av den prisomläggning som Telia AB genomförde den 7 november 1997.

- Tjänsteutbud - Del 1: Tjänsteutbud 3

- Tjänsteutbud - 1 Bakgrund Avsnittet handlar om tjänsteutbudet i såväl tätort som glesbygd. PTS skall ge en bild över hur utbudet ser ut men också, i de fall det är värt att notera, peka på om det har skett några förändringar från föregående års rapport. 1.1 Syfte Syftet med denna del är att undersöka regionala skillnader avseende tjänsteutbudet. Tillgången till nya tjänster är beroende av ny teknik som börjar tillämpas. Det är således viktigt att den nya teknik som möjliggör användandet byggs ut geografiskt i så stor utsträckning som det är möjligt. De tekniker som här avses för fast telefoni är AXE och ISDN. 1.2 Metod Rapporten är baserad på ett frågematerial, totalt 19 frågor, som skriftligen ställts till Telia. En uppföljning görs årligen och i huvudsak har frågematerialet från föregående års rapport använts, men med vissa justeringar. Telia har skriftligen inkommit med svar till PTS. PTS har avseende 1997 enbart bett Telia att inkomma med uppgifter då Telia är den i särklass största tillhandahållaren av telefonitjänst till hushåll. 2 AXE-nätet Under 1980-talet inledde Telia arbetet med att byta ut sina äldre växlar mot de kraftfullare digitala AXE-växlarna. Dessa växlar kunde under 1990 dessutom utrustas med ett system för tidstaxering av samtal. En fördel med AXE-tekniken är just att kunden kan debiteras för det exakta antalet sekunder som samtalet pågår, så kallad tidstaxering, och att systemet med pulsbaserade markeringar därmed kunde överges. AXE-tekniken ger möjligheter till en rik flora av tjänster. Dessa så kallade PLUS-tjänsterna ingår i det vanliga telefonabonnemanget och medger exempelvis medflyttning och pendling mellan samtal. Utöver redan nämnda PLUS-tjänster finns också ytterligare tjänster som kan beställas av AXEanslutna abonnenter. Vidare medger AXE-tekniken även en möjlighet att teckna abonnemang hos en annan teleoperatör än Telia, så kallad indirekt access, vilket är oerhört viktigt i sammanhanget. I början av 1994 var cirka 70% av landets befolkning anslutna till en AXE-växel. Siffran har stadigt ökat och till dags dato är så många som 99,1% av Sveriges befolkning anslutna, enligt siffror från Telia. Telia räknar i sammanhanget med att 1998-10-31 ha digitaliserat samtliga nummer och att de därmed skall kunna erbjuda samtliga svenska medborgare tillgång till AXE-tjänster. Borås, Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Malmö och Stockholm är helt digitaliserade. De ännu icke digitaliserade stationerna finns spridda i övriga delar av Sverige, skriver Telia. Tjänsteutvecklingen 4

- Tjänsteutbud - pågår ständigt och nya AXE-releaser kommer, enligt Telia, att ge möjlighet till förbättrade och nya tjänster i teknikens framkant. 3 ISDN-nätet ISDN är en utveckling av det allmänna telenätet till ett digitalt flertjänstnät. Tekniken som används kallas ISDN, Intergrated Services Digital Network. Den ger användaren en rad möjligheter där den låga kostnadsnivån kan bibehållas, tillgängligheten öka samtidigt som det fortfarande är enkelt att handha. ISDN-tekniken ger möjlighet att använda en och samma anslutning till överföring av avancerade telekommunikationstjänster såsom tal, data, text, bild och grafik. Förutom att anslutningen är helt digital finns det en principiell skillnad mot en vanlig telefonianslutning nämligen att en ISDN-anslutning har mer än en logisk kanal. Denna teknik innebär bland annat att flera telefonsamtal kan pågå samtidigt på samma anslutning dessutom kan Internet fungera parallellt med att telefonen fungerar, alltså utan att blockera telefonlinjen. Idag kan ISDN-accesser erbjudas av flera olika operatörer, bland annat Telecom Finland och Global One, men Telia är fortfarande den utan tvivel största tillhandahållaren av ISDN-anslutningar. De olika abonnemang som Telia idag kan erbjuda är ISDN Duo och ISDN Multi. ISDN Duo erbjuder en så kallad,basaccess 2B+D, där 2 B-kanaler används med vardera 64 kbit/s och en D kanal på 16 kbit/s som används för signalering. ISDN Multi å sin sida kallas för primäraccess och erbjuder 30B+D, alltså 30 B-kanaler om vardera 64 kbit/s och en D-kanal på 16 kbit/s för signaleringen. Antalet ISDN-abonnemang har de senaste åren ökat kraftigt,. Vid årsskiftet fanns det 200.000 etablerade ISDN-kanaler i Sverige, huvudsakligen till företagskunder. Telia har inte kunnat lämna några uppgifter om hur många av dessa anslutningar som är till företag och hur många som är till privatpersoner. Av tabellen nedan kan den explosionsartade utvecklingen följas. 200000 Etablerade ISDN-kanaler 200000 150000 100000 50000 40000 105000 Figur 0 1995/96 1996/97 1997/98 Enligt Telia kan idag samtliga kunder erbjudas ISDN-access, antingen till listpris eller enligt offert. I dagsläget uppger Telia att de kan erbjuda 85% av Telias totala andel kunder en anslutning till listpris. Denna möjlighet, att till listpris erbjuda ISDN till samtliga kunder, är beroende av kundefterfrågan och ekonomiska förutsättningar och det är därför troligt att tätbefolkade områden prioriteras vid 5

- Tjänsteutbud - utbyggnad genom denna prissättning då efterfrågan styr vilka områden som skall kunna erbjudas anslutning till listpris. Se bilaga i vilka orter listprisansutningar kan erbjudas. Priserna för ISDN-accesser har sjunkit sedan den förra rapporten, mycket tack vare att andra operatörer har börjat erbjuda ISDN-accesser och att en viss konkurrens därmed har uppstått på marknaden. De siffermässiga förändringar som skett från förra året går att utläsa ur nedanstående tabell. Det är tydligt och glädjande att den ökade konkurrensen har haft påverkan på att priserna sjunkit för ISDN. Påpekas bör att Telia i år offererar även abonnemangsavgiften utanför ISDN-ort, detta gjordes inte vid föregående års rapport. En konsekvens kan bli att vissa kunder utanför ISDNort förmodligen får betala högre pris för såväl anläggnings- som abonnemangsavgiften genom att hela kostnaden för anslutningen blir beroende av den egna förmågan att förhandla. ISDN-priser (exkl. moms) Anläggningsavgift Abonnemangsavgift (kr/kv) 1996 1998-02-01 1996 1998-02-01 DUO Listpris 2400 1975 810 600 Utanför ISDN-ort Enligt offert Enligt offert 810 Enligt offert Multi Listpris 12000-45000 20000 3200-18000 6600 Utanför ISDN-ort Enligt offert Enligt offert 3200-18000 Enligt offert Figur 4 Slutsatser Andelen AXE-anslutna har varje år ökat och idag återstår att ansluta knappt en procent av Sveriges befolkning. I dagsläget är de största städerna helt digitaliserade medan de ännu icke digitaliserade stationerna finns spridda i glesbygd i övriga Sverige. Det är av yttersta vikt att samtliga invånare i Sverige ges möjligheten att utnyttja de fördelar som en AXE-anslutning ger i form exempelvis frihet att välja annan operatör och tillgång till PLUS-tjänster. Enligt Telia skall dock utbyggnaden av AXE vara helt avslutad 1998-10-31. Idag kan ISDN-accesser erbjudas av flera olika operatörer, exempelvis Telecom Finland och Global One. Enligt Telia har det uppstått en viss konkurrens på ISDN som har visat sig i att både anläggnings- och abonnemangsavgifterna har sjunkit något sedan förra rapporten, fortfarande är dock Telia den i särklass största tillhandahållaren av ISDN-accesser. Antalet accesser har till årets mätning nära nog fördubblats, till totalt 200.000 etablerade anslutningar, i huvudsak till företag. Enligt Telia kan idag 85% av Sveriges befolkning erbjudas ISDN-anslutning till listpris, övriga kan få en anslutning enligt offert. Telia offererar i dagsläget även abonnemangsavgiften utanför ISDN-orter. En konsekvens kan bli att olika kunder betalar olika priser för såväl anläggnings- som abonnemangsavgiften genom att hela kostnaden blir beroende av individers förmåga att förhandla. Möjligheten att ansluta ISDN till listpris är beroende av kundefterfrågan och ekonomiska 6

- Tjänsteutbud - förutsättningar och det är därför troligt att glest befolkade orter, som inte är ISDN-orter, missgynnas då efterfrågan styr vilka orter som skall kunna erbjudas anslutning till listpris. 7

- Servicekvalitet - Del 2: Servicekvalitet 8

- Servicekvalitet - 1 Bakgrund Enligt tillståndsvillkoren för fast telefoni skall varje tillståndshavare tillgodose ett minimikrav på servicekvalitet. Servicekvalitetkravet gäller för leveranstid, felavhjälpning och driftsäkerhet; Leveranstid: För leveranstiden av ett nytt telefonabonnemang, med endast huvudledningar till stadigvarande bostad och fast verksamhetsställe, gäller att det endast i särskilda fall får överskrida 17 dagar från mottagen beställning. Felavhjälpning: Här gäller att 55% av felen skall vara avhjälpta inom 8 arbetstimmar från det att kunden anmält felet. Fel som anmälts får endast i särskilda fall överskrida 2 arbetsdagar för telefonabonnemang med endast en huvudledning till stadigvarande bostad och fast verksamhetsställe. Driftsäkerhet: Enskilda stationsområden får ha maximalt 600 kundanmälda fel per 1000 terminalpunkter (abonnenter) och år. Målet är dock att genomsnittet maximalt skall överstiga 160 kundanmälda fel per 1000 terminalpunkter. 1.1 Syfte Syftet med rapporten är att undersöka huruvida kraven på servicekvalitet efterlevs i tätort och glesbygd samt att mäta eventuella skillnader i servicekvalitet mellan Sveriges glesbygdsområden och Sveriges mest tätbefolkade områden. Frågor har även ställts huruvida kunden uppfattar att informationen är tillräcklig vid nyteckning av telefonabonnemang, leveranstidens rimlighet vid nyteckning av telefonabonnemang, felavhjälpningstidens rimlighet, intresse för samtalsspecifikation och om konsumenters innehav av telefonabonnemang. 1.2 Metod För att PTS skall kunna säkerställa om kraven efterlevs har PTS gett Demoskop i uppdrag att genomföra en oberoende undersökning. Undersökningen delades upp i två delar, en som mätte huruvida teleoperatörerna uppfyllt kraven på leveranstid och en som mätte felavhjälpning och driftssäkerhet. Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer från Demoskops telefoncentral i Stockholm under perioden 29 oktober till 29 november 1997. Totalt har 12.619 hushåll intervjuats. Urvalen som genomfördes bland representativa hushåll i tätort och glesbygd hämtades från Telias register över nya abonnenter och Demoskops standard för telefonnummerbaserade hushållsurval. Tätort definierades som hushållsabonnenter i Stockholm (08), Göteborg (031) och Malmö (040). Glesbygd definierades som hushållsabonnenter i Norr, Nordväst/väst och sydost. Exakt vilka riktnummer som ingick i respektive glesbygdsregion framgår av bilaga 2. 9

- Servicekvalitet - 2 Leveranstid av abonnemang En klar förbättring har skett inom tätort sedan föregående års mätning. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Under 1997 har 99% av hushållen fått sitt nya telefonabonnemang levererat inom 17 dagar att jämföra med föregående års mätning då 95% fick levererat inom 17 dagar. Det är framförallt i Stockholm som den största förbättringen har skett. Under 1997 fick där 100% av de hushåll som begärde det sin telefon inkopplad inom 17 dagar. Föregående års siffra var 96%. I Göteborg har likaså en förbättring skett. Siffror för 1997 visar att 96% fick sin telefon inkopplad inom 17 dagar jämfört med 94% 1996. Av hushållen i glesbygd har ingen förändring skett varken till det bättre eller sämre. Mätningen visade att 99% fick sitt abonnemang levererat i tid under 1997, samma siffra gäller även för föregående års mätning. 3 Felavhjälpning Teleoperatörerna lyckas inte att svara upp mot de krav som gäller enligt tillståndsvillkoren. I tätort lyckades operatörerna avhjälpa 42% av felen utanför bostaden, inom 8 timmar, medan motsvarande siffra för glesbygd var 32%. Skillnaden mellan glesbygd och tätort är statistiskt säkerställd vilket innebär att operatörerna lyckas bättre med att avhjälpa fel i tätort. Undersökningen visar att 77% av felen avhjälps inom 2 arbetsdagar i tätort medan motsvarande siffra i glesbygd är 81%. Vad gäller operatörernas förmåga att avhjälpa fel inom 2 arbetsdagar är skillnaden inte statistiskt säkerställd. Undersökningen visar dock att operatörerna klart ligger under tillståndsvillkorens krav vilket säger att 100% av felen skall vara avhjälpta inom 2 arbetsdagar från det att felanmälan mottagits. Andelen hushåll i tätort som under 1997 felanmält sin telefon är 4,3%. Motsvarande siffra 1996 var 4,2%. Andelen felanmälda telefoner är klart högre i glesbygd. Under 1997 felanmälde 8,2% sin telefon i glesbygd vilket kan jämföras med 1996 års siffra då 9,7% felanmälde sin telefon. Skillnaden mellan tätort och glesbygd är statistiskt säkerställd vilket visar att fler felanmälningar sker i glesbygd. Det som framförallt hänt, som också är statistiskt säkerställt, är att regionen sydost har haft klart färre felanmälningar. Under 1996 felanmälde 10,1% sin telefon i detta område medan 6,6% gjorde detsamma under 1997. Sydost har dessutom förbättrat hur snabbt felen avhjälps. 1996 lyckades operatörerna att, inom 8 timmar, avhjälpa 28% av felen. Under 1997 var motsvarande siffra 45%. 4 Driftsäkerhet Årets resultat visar att driftsäkerheten har ökat i både tätort och glesbygd. I glesbygd har, totalt under 1997, 131 kundanmälningar per tusen hushåll gjorts av fel utanför bostaden,. Det är något färre än under 1996 då 155 kundanmälningar gjordes. I tätort har också felanmälningarna sjunkit. Från att under 1996 haft 75 kundanmälningar har 59 hushåll felanmält sin telefon under förra året. Det är dock enbart förbättringen i tätort som är statistiskt säkerställd. Resultatet visar att det är en skillnad på tätort och glesbygd. Det görs fler felanmälningar i glesbygd än i tätort. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Totalt sett uppnås kravet på driftsäkerhet såväl i glesbygd som i tätort. Samtliga tätortsområden visar på förbättringar. Av de olika glesbygdsregionerna visar endast region 10

- Servicekvalitet - norr på en försämring till 193 kundanmälda fel per tusen hushåll, vilket är sämre är kravet. Föregående års siffra var 171 kundanmälda fel per tusen hushåll. Region sydost visar en avsevärd förbättring, från 171 kundanmälda fel under 1996 till 99 kundanmälda fel under 1997. 5 Information vid nyteckning av telefonabonnemang Vad gäller abonnemangsvillkor anser nästan 90% av hushållen att de har fått tillräcklig information om abonnemangsvillkor vid nyteckning av telefonabonnemang. Siffrorna skiljer sig inte åt i tätort och glesbygd. Avseende prisinformation tycker dock fler i glesbygd än i tätort att de fått tillräcklig information om priser vid nyteckning av abonnemang. Siffrorna är i tätort 73% medan de i glesbygd är 82%. I tätort var de som tyckte att de inte fått tillräcklig information om priser fler än i glesbygd. I tätort tyckte 18%, och i glesbygd 10 %, att de inte fått tillräcklig prisinformation vid nyteckning av telefonabonnemang. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 6 Servicekvalitetskravens rimlighet 6.1 Leveranstidens rimlighet vid nyteckning av telefonabonnemang En majoritet av de tillfrågade, 59% i glesbygd och 65% i tätort, tycker att det borde gå snabbare än 17 dagar att leverera nytt telefonabonnemang. Siffrorna är som synes något högre i tätort. Skillnaden är statistiskt säkerställd. Av nya abonnenter är det en större andel i tätort som är benägna att betala för att få telefonabonnemanget inkopplat snabbare, skillnaden är statistiskt säkerställd. Andelen är dessutom större i tätort av de som svarat att de kanske kan tänka sig att betala för att få sitt abonnemang levererat snabbare. I tätort svarar 8,6% ja medan 14,3% svarar att de kanske kan tänka sig att betala för att snabbare få sitt abonnemang inkopplat. I glesbygd är motsvarande siffror 6,3% respektive 11,9%. 6.2 Felavhjälpningstidens rimlighet Av hushållen i tätort tycker 50% att 2 arbetsdagar är för lång tid men att det är rimligt att fel avhjälps inom 8 timmar. Motsvarande siffra i glesbygd är 42% samtidigt tycker 7% av hushållen i tätort att det borde gå snabbare än 8 timmar. I glesbygd är motsvarande siffra 5%. Skillnaderna är statistiskt säkerställda. Benägenheten att betala för att få fel avhjälpta är lågt, både i tätort och glesbygd. Ungefär 70%, såväl i tätort som glesbygd, svarar att de inte kan tänka sig att betala för att få fel avhjälpta varken inom 2 arbetsdagar eller 8 timmar 7 Intresse för samtalsspecifikation Resultaten pekar entydigt på att intresset för samtalsspecifikation är stort, både i tätort och glesbygd, om tjänsten är gratis. Siffrorna visar på att 72% i tätort och 70% i glesbygd är intresserade av gratis samtalsspecifikation. Av dessa är det ungefär hälften i både tätort och i glesbygd som är intresserade av att betala för tjänsten. Ungefär 20% svarar direkt ja medan 30% svarar att det beror på 11

- Servicekvalitet - kostnaden. Hälften svarar att de överhuvudtaget inte är intresserade av avgiftsbelagd samtalsspecifikation. Det råder ingen statistisk skillnad mellan hushåll i glesbygd och i tätort. 8 Innehav av telefonabonnemang Undersökningen visar att nästan alla hushåll har åtminstone en telefon. Det är dock vanligare i tätort att ha fler fasta telefonabonnemang, här räknas varken mobiltele- eller internetabonnemang. Av det totala antalet hushåll är det i tätort 14,8% respektive 10,8% i glesbygd som har mer än ett abonnemang. Resultatet visar också att Telia är den absolut största leverantören men att Tele2 från föregående mätning har ökat sin andel, såväl i tätort och glesbygd, bland de som har fler än ett abonnemang. I tätort har andelen som har Tele2 för sitt andra abonnemang ökat från 16,6% till 21,5% medan andelen i glesbygd har ökat från 7,9% till 13,2%. Skillnaden är statistiskt säkerställd. 9 Slutsatser Det är glädjande att en rad förbättringar har skett från föregående års mätning, enligt Demoskops undersökning. Fortfarande uppfyller dock Telia inte alla krav som ställs avseende servicekvalitet. I dagsläget är det endast för driftssäkerheten som kraven uppfylls. Vad gäller leveranstid av abonnemang har en förbättring skett och i såväl tätort som glesbygd har 99% fått sitt abonnemang levererat inom 17 dagar. Avseende felavhjälpningen ligger Telia långt under de ställda kraven. I tätort avhjälps 42% av felen inom 8 arbetstimmar medan motsvarande siffra i glesbygd är 32%. Kravet är att 55% av felen skall avhjälpas inom 8 arbetstimmar. Undersökningen visar också att 77% av felen i tätort avhjälps inom 2 arbetsdagar där motsvarande siffra i glesbygd är 81%. Kravet är att 100% av felen skall avhjälpas inom 2 arbetsdagar. En klar majoritet, 59% i glesbygd och 65% i tätort, tycker att det borde gå snabbare än 17 dagar att få sitt telefonabonnemang levererat. Undersökningen visar att viljan att betala för att få sitt abonnemang levererat tidigare inte är stort, runt 10% i både tätort och glesbygd. Resultaten pekar på att intresset för gratis samtalsspecifikation är stort, runt 70% i både tätort och glesbygd. Av dessa är det dock endast hälften i såväl tätort som glesbygd som är intresserade av avgiftsbelagd samtalsspecifikation. Telia är den absolut största leverantören men Tele2 har ökat sin andel bland de som har fler än ett abonnemang. I tätort är det 21,5 % och i glesbygd 13,2% som har Tele2 som leverantör för sitt andra abonnemang. 12

Del 3: Prisutveckling

- Prisutveckling - 1 Bakgrund Enligt telelagen skall var och en ha möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller fasta verksamhetsställe, inom det allmänt tillgängliga telenätet, utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris. Postoch telestyrelsen (PTS) skall följa prisutvecklingen och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till rimligt pris. PTS skall årligen, till regeringen, redovisa utvecklingen på telemarknaden med avseende bl.a. på prisutveckling för olika abonnentkategorier och för olika regioner i landet. Speciell vikt skall läggas vid särskilt utsatta grupper. För att följa prisutvecklingen ur ett konsumentperspektiv har PTS givit Demoskop AB i uppdrag att genomföra en marknadsundersökning. 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är att mäta hur olika konsumentgruppers kvartalskostnad för telefonsamtal påverkas av de prisförändringar som Telia AB genomförde den 7 november 1997 samt hur prisomläggningen påverkar olika regioner i landet. 1 För att kunna mäta effekterna av prisomläggningen har svenska folkets telefonvanor kartlagts, d.v.s. hur olika konsumentgrupper fördelar sina telefonsamtal från hemmet på olika samtalsslag samt hur man telefonerar i olika delar av landet. Denna del av undersökningen återges i bilaga. I undersökningen har frågor även ställts kring konsumenternas kunskap om prisomläggningen, ändrade telefonvanor till följd av prisförändringarna samt konsumenternas uppfattning om prisernas rimlighet. Intervjupersonerna ombeds i undersökningen även uppskatta hur deras samtalsmönster från det fasta nätet till mobiltelefon ser ut. Detta för att undersöka hur stor kvartalskostnaden är för denna typ av samtal. Intervjupersonerna har även ombetts uppskatta kvartalskostnaden för utlandssamtal. 1.2 Metod Undersökningen baseras på telefonintervjuer med ett representativt urval av Sveriges befolkning (15 år och uppåt). Urvalet baseras på Demoskops standard för telefonnummerbaserade urval. Totalt har 3524 intervjuer genomförts. Datamängden har sedan individvägts samt vägts utifrån den regionala indelning som Demoskop arbetat fram med stöd av PTS. Fem olika utsatta grupper har definierats: ensamstående med hemmaboende barn handikappade 2 invandrare 3 1 Telia meddelade den 26 januari 1998 att företaget genomför ännu en prisomläggning. Samma pris för samtal till angränsande riktnummerområde som för samtal inom eget riktnummerområde återinförs fr.o.m. den 21 april. Dock höjs priset för denna typ av samtal till 23 öre jämfört med 20 öre före prisomläggningen den 7 november1997. Den senare prisomläggningen har inte undersökts i denna studie. 2 Intervjupersonen har tillfrågats om han/hon har något funktionshinder. Döva har inte deltagit i denna undersökning. I den handikappade gruppen har inte åldershandikappade d.v.s personer över 65 år räknats med p.g.a. den höga samvariationen, 51 %. 14

- Prisutveckling - låginkomsthushåll 4 ålderspensionärer. Det finns en samvariation mellan samtliga utvalda konsumentkategorier. Det mest extrema exemplet är låginkomsthushåll, där nära hälften är pensionärer. Kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående med barn, låginkomsthushåll samt bland pensionärer. Se tabell nedan. BESKRIVNING AV DE INTERVJUADE Vertikal % Totalt Ensamst Handik Invandrare Låginkhush Pensionär Ensamstående 4 100 7 9 7 1 Handikappade 8 6 100 8 15 20 Invandrare 9 18 12 100 12 6 Låginkomsthushåll 21 35 25 27 100 47 Ålderspensionärer 21 0 0 15 47 100 Man 49 22 45 45 36 43 Kvinna 51 78 55 55 64 57 Bas: (3.524) (189) (152) (315) (842) (676) Den regionala indelningen baseras på riktnummer och kommuner. Fyra olika regionala grupper har i undersökningen specifikt undersökts: storstadskommuner närglesbygdskommuner glesbygdskommuner kommuner med fler än 4 riktnummer Storstadskommuner definieras som kommuner inom riktnummerområdena 08-, 031- respektive 040, d.v.s. Stockholm, Göteborg och Malmö. Närglesbygd definieras som kommuner i riktnummerområden som angränsar till 08, 031 samt 040. Glesbygdskommuner definieras som kommuner med en glesbygdsandel 5 på mer än 35,9 %. Kommuner med mer än fyra riktnummerområden är också intressanta att studera eftersom Telias prisomläggning innebär att invånare i kommuner med flera riktnummer måste ringa sverigesamtal vid samtal till andra riktnummerområden inom kommunen. 3 Invandrare har definierats som personer ej födda i Sverige. 4 Hushåll med en bruttoinkomst på <160 000 kr/år. Frågor har ställts kring hur en person i ett sådant hushåll telefonerar. 5 Glesbygd definieras enligt SCB som orter med mindre än 200 invånare samt alla hus som ligger mer än 200 m från en tätort. Kommunens glesbygdsandel är således andelen invånare som bor i glesbygd. 15

- Prisutveckling - 2 Telefonkostnader per kvartal Demoskop har baserat på den information som framkommit vid telefonintervjuerna räknat ut den genomsnittliga kostnaden per kvartal före respektive efter prisomläggningen den 7 november för de olika regionala grupperna samt för de olika konsumentgrupperna. Den genomsnittliga kvartalskostnaden för samtal till mobiltelefon samt den genomsnittliga kvartalskostnaden för utlandssamtal redovisas också i detta kapitel. Dessa samtalsslag berördes emellertid inte av Telias prisomläggning den 7 november 1997 varför de behandlas separat i slutet av kapitlet. 2.1 Innebörden av Telias prisomläggning Före prisomläggningen fanns det tre olika samtalsklasser för samtal inom Sverige, närsamtal, regionsamtal samt fjärrsamtal. Efter prisomläggningen finns endast två samtalsklasser, lokalsamtal och Sverigesamtal. Regionsamtal, fjärrsamtal och samtal till närliggande riktnummerområde (rno) klassas efter prisomläggningen som Sverigesamtal, och lokalsamtal omfattar enbart samtal inom det egna riktnummerområdet, se figur nedan. Prisstruktur före prisomläggningen Övriga rno Fjärrsamtal Rno som angränsar till närliggande Närliggande rno Regionsamtal Eget rno Närsamtal Prisstruktur efter prisomläggningen den 7 nov. 1997 Övriga rno Rno som angränsar till närliggande Närliggande rno Sverigesamtal Eget rno Lokalsamtal 16

- Prisutveckling - 2.2 Samtalskostnader i öre per minut inkl. moms före respektive efter prisomläggningen 1997-11-07 Följande prisuppgifter hämtade ur Telias prislistor för privatpersoner ligger till grund för beräkningarna av kvartalskostnader nedan. Det finns även andra operatörer än Telia som tillhandahåller telefonitjänster till privatpersoner. Telia är dock den enda operatör som tillhandahåller alla samtalsslag, d.v.s. även närsamtal (lokalsamtal) till privatkunder. Demoskops undersökning baseras därför på de priser som Telia erbjuder. Det är dock möjligt för privatpersoner att genom att anlita andra operatörer för vissa samtalsslag erhålla en lägre prisbild totalt sett. Det är även möjligt att utnyttja Telias s.k. prisplaner för att erhålla lägre priser. Dessa alternativ har ej behandlats i denna undersökning, utan här redovisas resultatet av prisomläggningen för kunder som enbart använder sig av Telias tjänster. Före prisomläggningen Efter prisomläggningen Alla priser inkluderar moms Vardag 8-18 Övrig tid Vardag 8-18 Övrig tid Eget riktnummeromr. 20 10 20 10 Närliggande riktnummeromr. 20 10 50 25 Regionsamtal 60 30 50 25 Fjärrsamtal 65 32,5 50 25 Mobiltelefon 431 288 431 288 Startavgift 40 öre räknas med på alla samtal Samtal till Internet = samtal till eget riktnummerområde Kostnaden för utlandssamtal per kvartal uppskattas av intervjupersonen själv 2.3 Beräkningen av kvartalskostnad för olika samtalstyper Kvartalskostnaderna baseras på uppgifter från de personer som säger sig använda olika samtalstyper under en normal vecka. Exempelvis är det 98 % av de intervjuade som säger sig göra minst ett samtal inom eget riktnummerområde en normal vecka, 69 % av de som har tillgång till Internet i hemmet som säger sig göra minst ett samtal till Internet en normal vecka, 57 % av de intervjuade som säger sig göra minst ett samtal från det fasta nätet till mobiltelefon en normal vecka, o.s.v. se figur nedan: 17

- Prisutveckling - ANVÄNDNING AV OLIKA SAMTALSTYPER % som gör något samtal under en normal vecka, för utlandssamtal normalt kvartal Eget riktnr-omr 98 Samtal till Internet* 69 Närligg riktnr-omr 62 Regionsamtal Fjärrsamtal 44 47 Mobilsamtal 57 Utlandssamtal 28 Bas: Alla (3 524), *samtal till Internet=de som har tillgång till i hemmet (663) De som inte gör några samtal inom respektive samtalskategori är inte medräknade i resultatet nedan. Resultatet är således inte representativt för Sveriges befolkning som helhet utan för den del av Sveriges befolkning som uppger att de ringer respektive samtalsslag under en normal vecka. Detta för att visa effekten av samtalspriserna för de som verkligen säger sig utnyttja respektive samtalsslag. Ett riksgenomsnitt tenderar att gömma effekterna av prisförändringar eftersom ett genomsnittligt resultat även inkluderar de som inte ringer några samtal alls per vecka. 2.4 Förändring av kvartalskostnad till följd av Telias prisomläggning Resultatet visar att samtliga grupper totalt sett får en kostnadsökning till följd av prisomläggningen. Ökningen i kostnad för samtal till närliggande riktnummerområde kompenseras till viss del av lägre kostnader för region och fjärrsamtal, se figur nedan: Genomsnittlig förändring i kvartalskostnad till följd av Telias prisomläggning 7 november 1997 Närsamtal *** Regionsamtal Fjärrsamtal Totalt* % Anv Förändr Index** % Anv Förändr Index % Anv Förändr Index Förändr Index Totalt 62% 113 kr 214 44% -25 kr 85 47% -54 kr 78 33 kr 106 Storstadskommun 50% 119 kr 217 36% -28 kr 85 43% -60 kr 78 23 kr 104 Närglesbygdskom 77% 134 kr 219 46% -23 kr 85 48% -44 kr 79 75 kr 113 Kommun >4 riktnr 63% 110 kr 215 44% -24 kr 85 46% -60 kr 78 30 kr 106 Glesbygdskommun 78% 114 kr 215 55% -26 kr 85 47% -50 kr 78 50 kr 109 Ensamstående 59% 200 kr 223 44% -30 kr 85 47% -90 kr 78 61 kr 108 Handikappade <65 65% 153 kr 222 44% -27 kr 85 40% -36 kr 79 54 kr 114 Invandrare 61% 119 kr 216 41% -26 kr 85 43% -52 kr 78 37 kr 107 Låginkomsthushåll 63% 125 kr 217 43% -30 kr 84 42% -63 kr 78 39 kr 107 Ålderspensionärer 61% 96 kr 217 41% -22 kr 85 42% -42 kr 79 31 kr 108 *Alla samtalstyper exkl. samtal till mobiltelefon samt utlandssamtal ***Samtal till angränsande riktnummerområde **Index 100=Oförändrad kostnad 18

- Prisutveckling - Den totala kostnadsökningen är störst för boende i kommuner som angränsar till storstad och för de handikappade. De handikappade får störst procentuell kostnadsökning eftersom de relativt sett gör längre samtal till närliggande riktnummerområden. För att få en heltäckande bild av hur handikappade utnyttjar olika typer av telefonitjänster bör en separat studie genomföras där handikapphjälpmedel såsom texttelefoni, bildtelefoni, etc. inkluderas. PTS planerar en sådan studie under 1998. 2.5 Genomsnittlig kvartalskostnad före/efter Telias prisomläggning Den genomsnittliga kvartalskostnaden före/efter prisomläggningen åskådliggörs nedan: GENOMSNITTLIG KVARTALSKOSTNAD FÖRE/EFTER PRISOMLÄGGNING FÖR OLIKA SAMTALSTYPER Närligg riktnr-omr - före - efter Kronor per kvartal 98 210 Regionsamtal - före - efter 141 166 Fjärrsamtal - före - efter 195 249 Totalt exkl. mobil/utland - före -efter 543 577 Bas: Alla som gör resp samtal (2 142-1 469-1 614-3 357) Samtal till närliggande riktnummerområde påverkas mest av prisomläggningen. Där stiger kostnaden i genomsnitt från 98 kr/kvartal till 210 kr/kvartal. Denna ökning kompenseras delvis av att kostnaden för regionsamtal samt fjärrsamtal sjunker. Totalt ökar kvartalskostnaden i genomsnitt med 34 kr/kvartal från 543 kr till 577 kr. Dessa siffror baseras på uppgifter från de intervjuade som säger sig göra något samtal överhuvudtaget under en normal vecka. 2.6 Kunskap om och ändrade vanor till följd av prisomläggningen Resultatet från Demoskops undersökning visar att ca två tredjedelar av de tillfrågade känner till att Telia genomförde prisförändringar den 7 november 1997. Kunskapen om prisomläggningen är något högre i glesbygdskommuner än i storstadskommuner. Av dem som känner till att prisförändringen ägt rum uppger en fjärdedel att de till följd av prisomläggningen kommer att göra färre/kortare samtal. En mindre andel av boende i storstad (18 19

- Prisutveckling - %) och en större andel av handikappade (39 %), låginkomsthushåll (35 %) och pensionärer (30 %), tror att man kommer att göra färre/kortare samtal. De samtal man kommer att dra ned på är dock inte enbart de samtal som blir dyrare till följd av prisomläggningen, varför det finns anledning att tro att inte alla tillfrågade vet vad prisomläggningen innebär. I glesbygd är det t.ex. 42 % som uppger att de till följd av prisomläggningen kommer att dra ned på regionsamtalen (regionsamtal - enligt den gamla prisstrukturen). Detta kan tyckas märkligt eftersom regionsamtalen faktiskt blir billigare i och med prisomläggningen. 2.7 Prisernas rimlighet Totalt sett anser 72 % av de tillfrågade att Telias priser före den 7 november 1997 var rimliga, 57 % anser att Telias priser efter prisomläggningen är rimliga. Attityderna varierar i de olika regionerna och konsumentkategorierna: I kommuner som angränsar till storstad anser en större andel (77 %) än totalen att de gamla priserna var rimliga. I glesbygdskommunerna anser en mindre andel (48 %) än totalen att de nya priserna är rimliga. I samtliga studerade konsumentkategorier är det något mindre andel än totalt som anser att Telias priser före prisomläggningen var rimliga. De undersökta grupperna är även mer negativt inställda än genomsnittet till prisernas rimlighet efter prisomläggningen. Detta tyder på att de utvalda grupperna i allmänhet anser att priserna på telefonsamtal är höga. 2.8 Kvartalskostnad för samtal till mobiltelefon Kvartalskostnaden för samtal till mobiltelefon är 445 kronor, baserat på alla som under en normal vecka gör minst ett samtal av något slag. Tittar man enbart på de som under en normal vecka säger sig göra minst ett samtal till mobiltelefon, d.v.s. basen minskas (1980 jämfört med 3349 respondenter), ökar kvartalskostnaden för samtal till mobiltelefon till närmare 800 kr, vilket är en mycket hög siffra i förhållande till kvartalskostnaden för exempelvis fjärrsamtal (249 kr 6 ), se figur nedan: 6 Basen är då alla som säger sig göra minst ett fjärrsamtal en normal vecka. 20

- Prisutveckling - GENOMSNITTLIG KVARTALSKOSTN. FÖR OLIKA SAMTALSTYPER -FÖRE PRISOMLÄGGNINGEN Kronor per kvartal Eget riktnr-omr 261 Samtal till Internet 335 Närligg riktnr-omr 98 Regionsamtal 166 Fjärrsamtal 249 Mobilsamtal Utlandssamtal* 350 Bas: Alla (3 370-438-2 142-1 469-1 614-1 980-3 349) 779 *Intervjupersonens uppskattning i kronor. Jämfört med övriga kostnader som uträknats av Demoskop enligt prislista i bilaga. Den till synes höga kvartalskostnaden för samtal från det fasta nätet till mobiltelefon har givit upphov till ett antal reflektioner, i) är det troligt att en så stor andel som 57 % av Sveriges vuxna befolkning har en kvartalskostnad på 779 kr för samtal från det fasta nätet till mobiltelefon?, ii) kan det vara så att de tillfrågade trots att Demoskop poängterat att frågan gällt samtal från intervjupersonens fasta telefon ändå inkluderat samtal som han/hon gjort från sin mobiltelefon?, iii) kan samtal till mobiltelefon från det fasta nätet i vissa fall medge rabatter som inte inkluderats i beräkningen av kvartalskostnaden. PTS har med hjälp av uppgifter från Telia försökt verifiera den relativa kostnadsfördelningen mellan samtal från det fasta nätet till mobiltelefon och andra samtalsslag. Det har emellertid visat sig svårt att jämföra siffrorna då Telia redovisar den genomsnittliga kostnaden för respektive samtalsslag per abonnemang (alla privatabonnemang inkluderade, d.v.s. även fritidshusabonnemang, hushållets 2:a abonnemang etc.). Demoskops siffror redovisar den genomsnittliga kostnaden för respektive samtalsslag för de individer som uppger att de använder det aktuella samtalsslaget. Basen för Telias siffror blir således mycket större. Dessutom kan inte individer jämföras med abonnemang. Dock visar det material PTS erhållit från Telia att kostnaden för samtal till mobiltelefon från det fasta nätet är den största posten på en genomsnittlig faktura förutom närsamtal och abonnemangsavgift. För att kontrollera siffrornas tillförlitlighet bör ytterligare en undersökning genomföras som kartlägger hur svenska folket svarar på frågor beträffande samtal till mobiltelefon från det fasta nätet. En sådan undersökning skulle kunna ge svar på om många respondenter missförstår frågan och räknar in sina vanliga mobilsamtal. PTS överväger att genomföra en sådan undersökningen under 1998. 2.9 Kvartalskostnad för samtal till utlandet Av undersökningen framgår att den genomsnittliga kvartalskostnaden för samtal till utlandet är 350 kr. Bland de undersökta regionerna har boende i storstad och i närglesbygd en högre kvartalskostnad för samtal till utlandet än genomsnittet medan boende i glesbygd och i kommuner med fler än fyra riktnummerområden har en lägre kvartalskostnad för samtal till utlandet. Bland de undersökta konsumentgrupperna har invandrare i särklass högst kvartalskostnad för utlandssamtal. 21

- Prisutveckling - Denna grupp uppger att de i genomsnitt ringer till utlandet för 517 kr per kvartal. Även ensamstående med barn, handikappade och låginkomsthushåll har en högre kvartalskostnad än genomsnittet för samtal till utlandet, medan pensionärer uppger att deras kostnad för utlandssamtal är betydligt lägre än genomsnittet. 3 Slutsatser Den 7 november 1997 ändrade Telia prisstruktur för samtal inom Sverige. Priserna för samtal till närliggande riktnummerområde mer än fördubblades (höjning med 150 %) i samband med prisomläggningen, samtidigt sjönk priserna för regionsamtal och fjärrsamtal med 17 % respektive 23 %. Detta får, enligt den undersökning som Demoskop AB har gjort på uppdrag av Post- och telestyrelsen, till följd att den genomsnittliga kvartalskostnaden för samtal till närliggande riktnummerområde stiger från 98 kr till 210 kr. Den genomsnittliga kvartalskostnaden för regionsamtal sjunker från 166 kr till 141 kr, och den genomsnittliga kvartalskostnaden för fjärrsamtal sjunker från 249 kr till 195 kr. Samtliga undersökta grupper får en kostnadsökning till följd av prisomläggningen. Den genomsnittliga kvartalskostnaden ökar totalt sett med 34 kr till följd av prisomläggningen. De grupper som får en större kostnadsökning än genomsnittet är boende i kommuner som angränsar till storstad (närglesbygd), boende i glesbygd, ensamstående med barn, handikappade, invandrare samt låginkomsthushåll. Som högst ökar kvartalskostnaden med 75 kr (boende i kommuner som angränsar till storstad). Pensionärer samt boende i storstad får en lägre kostnadsökning än genomsnittet, 31 kr respektive 23 kr per kvartal. Resultatet från Demoskops undersökning visar att ca 2/3 av de tillfrågade kände till att Telia genomfört prisförändringar den 7 november 1997. Av de som känner till prisomläggningen uppger ca ¼ att de till följd av prisomläggningen kommer att göra färre/kortare samtal. De samtal som konsumenterna uppger att de kommer att dra ned på är emellertid inte enbart de samtal som blir dyrare varför det finns skäl att tro att inte alla tillfrågade uppfattat vad prisomläggningen innebär. Demoskops undersökning pekar på att kvartalskostnaden för samtal till mobiltelefon från det fasta nätet är relativt hög jämfört med kvartalskostnaden för andra samtalsslag. Det kan således finnas skäl att undersöka denna kostnad ytterligare. Undersökningen visar, vad gäller internationella samtal, att invandrare är den grupp som gör i särklass flest utlandssamtal. Denna grupp uppger enligt undersökningen att de i genomsnitt ringer 8,1 samtal till utlandet i kvartalet jämfört med 1,8 enligt genomsnittet. Boende i storstad gör också fler utlandssamtal än genomsnittet, 3 st samtal per kvartal. Dessa grupper har således gynnats av den nedåtgående pristrend som gäller för samtal till utlandet. Avgifterna för abonnemang och abonnemangsrelaterade kringtjänster (engångsavgift, flyttning och överlåtelse) har under 1997 varit oförändrade. Dessa avgifter behandlas i en separat rapport om pristaket på abonnemang. 22