1 Utvecklingen av abonnemangskostnaden utgår från abonnemangskostnaden för abonnenter i

Transkript

1

2 Enligt telelagen skall var och en ha möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller fasta verksamhetsställe, inom det allmänt tillgängliga telenätet, utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris. Post- och telestyrelsen (PTS) skall följa prisutvecklingen och bevaka att alla invånare i landet får effektiva telekommunikationer till rimligt pris. PTS skall årligen, till regeringen, redovisa utvecklingen på telemarknaden med avseende bl.a. på prisutveckling för olika abonnentkategorier och för olika regioner i landet. Speciell vikt skall läggas vid särskilt utsatta grupper. Syftet med det här kapitlet är att visa den prisutveckling som skett de senaste åren för abonnemangskostnaden, lokalsamtal och sverigesamtal samt att visa effekterna av den prisomläggning Telia genomförde i april I kapitlet redovisas även resultatet från i det här sammanhanget relevanta frågeställningar som ingått i två konsumentundersökningar som marknadsundersökningsföretagen Demoskop AB och Stelacon AB har gjort på uppdrag av PTS. Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydligt lägre telefonikostnader för vissa samtalsslag, exempelvis långdistanssamtal. Vissa samtalsslag har dock blivit dyrare de senaste åren, exempelvis lokalsamtal. Detta beror på den så kallade ombalansering av priserna som skett mellan de olika samtalsslagen sedan i början av 90-talet. Kortdistanssamtal har relativt sett blivit dyrare och långdistanssamtal har blivit billigare. Nedanstående diagram visar utvecklingen för Telias priser på lokal-/närsamtal, sverige- /rikssamtal samt abonnemangskostnaden 1 för privatabonnenter och för företag med direkttelefon (TLF-abonnenter). För att åskådliggöra utvecklingen har en korg av lokalsamtal respektive sverigesamtal satts ihop där hänsyn tagits till att samtalsmönstret för en privatkund ser annorlunda ut jämfört med en TLF-kund. Privatkunder ringer exempelvis längre samtal än TLF-kunder. Dessutom ringer privatkunder störst andel av sina samtal under lågtrafiktaxa medan TLF-kunder ringer störst andel samtal under normaltaxa. Att korgen består av många samtal inom samma samtalsslag beror på att den relativa kostnaden per minut påverkas av samtalens varaktighet. Ett kort samtal blir relativt sett dyrare per minut än ett längre samtal eftersom öppningsavgiften står för en relativt stor andel av totalkostnaden för ett kort samtal. Motsatt förhållande gäller för ett längre samtal. Ingen hänsyn är tagen till eventuella rabatter. Utvecklingen visas i nominella termer. Sammansättningen av korgarna visas i bilaga Telefonikorg 1 Utvecklingen av abonnemangskostnaden utgår från abonnemangskostnaden för abonnenter i stockholmsområdet eftersom det tidigare fanns geografiska prisskillnader för abonnemangskostnaden. Sedan den 1 januari 1997 finns dock inga geografiska skillnader vad gäller abonnemangskostnaden.

3 Index Lokal privat Lokal TLF Sverigesamtal Privat Sverigesamtal TLF Abonnemavg Privat Abonnemavg TLF KPI NPI Diagrammet åskådliggör på ett tydligt sätt den ombalansering som skett mellan de olika samtalsslagen. Generellt kan sägas att kostnaden för lokalsamtal och abonnemang har stigit, med undantag av abonnemangskostnaden för TLF-kunder, och kostnaden för långdistanssamtal har sjunkit. Internationella samtal har haft en ännu kraftigare utveckling än långdistanssamtal, dvs. de har sjunkit ännu kraftigare. Om man jämför prisutvecklingen för ovanstående samtalsslag ser man att utvecklingen för långdistanssamtal relativt sett varit bättre för konsumenten än utvecklingen av nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI). Motsatt förhållande gäller för lokalsamtal och abonnemangsavgiften för privatkunder. TLF-kunderna har haft en mer gynnsam utveckling än privatkunden vad gäller abonnemangsavgiften. Detta beror på att TLF-företagen utgick från en högre nivå från början jämfört med privatkunderna, dvs. de betalade redan en abonnemangsavgift som var ombalanserad i högre utsträckning än vad abonnemangsavgiften för privatkunderna var. Läsaren skall dock komma ihåg att ovanstående diagram visar utvecklingen för respektive samtalsslag och därmed även den ombalansering som skett mellan de olika samtalsslagen. Diagrammet visar ej utvecklingen för en korg som är sammansatt av olika samtalsslag. Ovanstående diagram visar prisutvecklingen för olika samtalsslag grundat på Telias priser, dvs. den dominerande teleoperatören. Som konsument går det dock numera att sänka sina telefonikostnader ytterligare i och med att det kommit in många alternativa teleoperatörer på telemarknaden vilka ofta erbjuder konkurrenskraftiga priser även för privatkunder. Nedan görs en prisjämförelse mellan de tre största teleoperatörerna, Telia, Tele2 och Telenordia, för olika samtalsslag.

4 Alla priser Vardag 8 18 Övrig tid Vardag 8 18 Övrig tid Vardag 8 18 Övrig tid inkluderar moms Öppningsavg. 40 öre 40 öre 50 öre 50 öre 40 öre 40 öre Lokalsamtal 5 23 öre 11,5 öre 20 öre 20 öre 23 öre 11,5 öre Sverigesamtal 50 öre 25 öre 40 öre 20 öre 40 öre 20 öre Pris i jan-99 Sverigesamtal pris 38 öre 6 20 öre 7 32 öre 8 18 öre 9 38 öre öre 11 fr.o.m. mars-99 Samtal till 4,31 kr 2,88 kr 3,00 kr 12 2, ,25 kr 2,25 kr mobiltelefon 3,70 kr 13 2,50 15 Utlandssamtal Norden 1,50 kr 1,50 kr 1,32 kr 1,10 kr 1,13 kr 0,96 kr Frankrike 4,00 kr 4,00 kr 2,94 kr 2,45 kr 2,53 kr 2,15 kr Storbritannien 3,00 kr 3,00 kr 2,16 kr 1,80 kr 1,32 kr 1,12 kr Tyskland 3,00 kr 3,00 kr 2,16 kr 1,80 kr 1,57 kr 1,33 kr USA 3,00 kr 3,00 kr 1,80 kr 1,50 kr 1,44 kr 1,23 kr Det är särskilt vid utlandssamtal och samtal till mobiltelefon som priserna skiljer sig åt. Ovanstående teleoperatörer är de tre största vad gäller privatkunder. Som konsument kan man dock sänka sina telefonkostnader ytterligare genom att anlita andra teleoperatörer som erbjuder lägre priser på vissa samtalsslag eller destinationer, t ex vissa destinationer utomlands, eller genom att utnyttja olika bonussystem som många operatörer erbjuder. Viktigt att komma ihåg vid en jämförelse är att lokalsamtal inte innebär samma sak för alla operatörer. Genom att ringa ett lokalsamtal hos Tele2 når man fler abonnenter för lokaltaxa än hos Telia och Telenordia, beroende på att Tele2 har en annan princip för vilka riktnummerområden ett lokalsamtal täcker jämfört med Telia och Telenordia (se fotnot 5). I november 1997 genomförde Telia en prisomläggning. Före prisomläggningen i november 1997 fanns det tre olika samtalsklasser för samtal inom Sverige; närsamtal, regionsamtal och fjärrsamtal. Efter prisomläggningen fanns endast två samtalsklasser; lokalsamtal och sverigesamtal. Regionsamtal, fjärrsamtal och samtal till närliggande riktnummerområde klassades efter prisomläggningen som sverigesamtal. Lokalsamtal omfattade enbart samtal inom det egna riktnummerområdet. Denna förändring innebar bl.a. att priset för samtal från 2 Från standardprislista fr.o.m. 15 maj De priser som anges på Tele2:s hemsida 4 februari Priser från officiell prislista fr.o.m. 1 december Lokalsamtal för Telia och Telenordia innebär samtal till det egna riktnummerområdet och till angränsande riktnummerområde. Lokalsamtal för Tele2 innebär samtal inom ett så kallat nummerområde. Nummerområde är alla samtal som har samma två första siffror i riktnumret, dvs. 08, 04, 03 etc. 6 Fr.o.m. den 2 februari 1999 sänkte Telia priset för Sverigesamtal. 7 Fr.o.m. den 2 februari 1999 sänkte Telia priset för Sverigesamtal. 8 Fr.o.m. den 8 februari sänkte Tele2 priset för Sverigesamtal. 9 Fr.o.m. 8 feb. sänkte Tele2 priset för Sverigesamtal. Priset för lokalsamtal övr. tid sänktes från 20 till 18 öre. 10 Fr.o.m. den 1 mars 1999 sänker Telenordia priset för Sverigesamtal. 11 Fr.o.m. den 1 mars 1999 sänker Telenordia priset för Sverigesamtal. 12 Samtal till Tele2Mobil och Comviq mobiltelefoner. 13 Samtal till övriga mobiltelefoner än Tele2Mobil eller Comviq mobiltelefoner. 14 Se not Se not 13.

5 det egna riktnummerområdet till angränsande riktnummerområde innebar en höjning med 150 procent 16. Efter den mycket omdiskuterade prisomläggningen i november 1997 beslutade Telia att genomföra ännu en prisomläggning. Samma pris för samtal till angränsande riktnummerområde som för samtal inom eget riktnummerområde återinfördes fr.o.m. den 21 april Dock höjdes priset för denna typ av samtal från 20 öre per minut till 23 öre. Övriga samtalsslag påverkades inte av prisomläggningen. I samband med prisomläggningen i november 1997 genomförde marknadsundersökningsföretaget Demoskop AB en konsumentundersökning på uppdrag av PTS. Syftet med undersökningen var att mäta hur olika konsumentgruppers kvartalskostnad för telefonsamtal skulle påverkas av prisomläggningen som Telia genomförde i november 1997 samt hur prisomläggningen skulle påverka olika regioner i landet. För att kunna mäta effekterna av prisomläggningen kartlade man svenska folkets telefonvanor, d.v.s. hur olika konsumentgrupper fördelar sina telefonsamtal från hemmet på olika samtalsslag samt hur man telefonerar i olika delar av landet. Utifrån resultatet av undersökningen togs ett index fram för respektive samtalsslag samt för den totala telefonkostnaden per kvartal. För att mäta effekterna av Telias prisomläggning i april 1998 har PTS valt att utgå från den konsumentundersökning som genomfördes Genom att utgå från det resultat av samtalsmönster som framkom i undersökningen som gjordes 1997, har PTS applicerat de nya priserna och därigenom tagit fram ett nytt index för telefonkostnaden för olika abonnentkategorier och för olika regioner i landet. Det bör påpekas att i verkligheten förändras människors samtalsmönster hela tiden. Jämförelsen ger dock en bild av vad prisomläggningen kan innebära i praktiken. Nedan presenteras översiktligt hur Demoskops undersökning är gjord, innebörden av de olika prisomläggningarna samt det resultat som framkom då de nya priserna applicerades på det givna samtalsmönstret. Slutligen presenteras även resultatet från ett antal frågor som marknadsundersökningsföretaget Stelacon AB ställt till hushåll angående prisomläggningen på uppdrag av PTS. Undersökningen som genomfördes under hösten 1997 baseras på telefonintervjuer med ett representativt urval av Sveriges befolkning (15 år och uppåt). Urvalet baseras på Demoskops standard för telefonnummerbaserade urval. Totalt genomfördes 3524 intervjuer. Fem grupper/abonnentkategorier identifierades vilka ansågs vara särskilt intressanta att titta på: *ensamstående med hemmaboende barn *handikappade 17 *invandrare 18 *låginkomsthushåll 19 *ålderspensionärer. 16 Prisomläggningen i nov-97 innebar att priset på lokalsamtal var oförändrat (20 öre/min), medan priset på regionsamtal (60 öre/min vardag 8-18) och fjärrsamtal (65 öre/min vardag 8-18), som efter prisomläggningen hette sverigesamtal, kostade 50 öre/min. 17 Intervjupersonen har tillfrågats om han/hon har något funktionshinder. Döva deltog inte i denna undersökning. Åldershandikappade, d.v.s. personer över 65 år, har ej räknats med p.g.a. den höga samvariationen, 51%. 18 Invandrare har definierats som personer ej födda i Sverige 19 Hushåll med en bruttoinkomst på < kr/år. Frågor har ställts kring hur en person i ett sådant hushåll telefonerar.

6 Det fanns en samvariation mellan samtliga utvalda konsumentkategorier. Det mest extrema exemplet är låginkomsthushåll, där nära hälften är pensionärer. Kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående med barn, låginkomsthushåll samt bland pensionärer. Den regionala indelningen baseras på riktnummer och kommuner. Fyra olika regionala grupper undersöktes specifikt i undersökningen: *storstadskommuner 20 *närglesbygdskommuner 21 *glesbygdskommuner 22 *kommuner med fler än 4 riktnummer 23 Utifrån den information som framkom vid telefonintervjuerna angående hushållens samtalsmönster räknade Demoskop ut den genomsnittliga kostnaden per kvartal före respektive efter prisomläggningen den 7 november för de olika regionala grupperna samt för de olika konsumentgrupperna. Nedan åskådliggörs det genomsnittliga samtalsmönster som framkom i undersökningen liksom de olika priserna för respektive samtalsslag efter de olika prisförändringarna. De genomsnittliga kvartalskostnaderna efter de olika prisomläggningarna givet det genomsnittliga samtalsmönstret visas också. (JHWÃULNWQURPU *HQRPVQLWWOLJWÃDQWDOÃVDPWDOÃSHUÃYHFND *HQRPVQLWWOLJ VDPWDOVOlQJG ÃPLQXWHU 6DPWDOÃWLOOÃ,QWHUQHW ÃPLQXWHU 1lUOLJJÃULNWQURPU ÃPLQXWHU 5HJLRQVDPWDO ÃPLQXWHU )MlUUVDPWDO ÃPLQXWHU 0RELOVDPWDO ÃPLQXWHU 8WODQGVVDPWDO gyuljãwlg 9DUGDJÃ ÃPLQXWHU %DVÃ$OODÃÃÃ , 031- respektive 040, d.v.s. Stockholm, Göteborg och Malmö 21 Kommuner som angränsar till ovanstående storstadskommuner 22 Glesbygdskommuner definieras som kommuner med en glesbygdsandel på mer än 35,9% och enligt SCB:s definition för glesbygd 23 Dessa kommuner är intressanta eftersom Telias prisomläggning i november 97 innebar att invånare i kommuner med flera riktnummer måste ringa sverigesamtal vid samtal till andra riktnummerområden inom kommunen

7 MDQÃÃQRYÃÃÃÃÃÃÃÃÖkn. %ÃÃÃÃÃQRYÃÃDSULOÃÃÃÃÃÃÃÖkn %ÃÃÃÃÃHIWHUÃDSULOÃMDQ Vardag 8-18 Övrig tid Vardag Övrig tid Vardag 8-18 Övrig tid Vardag Övrig tid Vardag 8-18 Övrig tid Startavgift Eget riktnummeromr ,5 Närliggande riktnummeromr ,5 Regionsamtal Fjärrsamtal 65 32, Mobiltelefon Nedan visas de genomsnittliga kvartalskostnaderna efter de olika prisomläggningarna givet det genomsnittliga samtalsmönstret. Hänsyn är ej tagen till den prisförändring som Telia genomförde i februari 1999 då priset för regionsamtal sänktes till 38 öre per minut. Kronor U ÃULNWQURP ( JHW 290 *HQRPVQLWWOLJÃNYDUWDOVNRVWQDGÃ I UHHIWHUÃSULVRPOlJJQLQJDUQD UÃÃ OÃULNWQURP 1 lu HJL R QVDP WD O WD O ) M l U UV DP R 7 RW D WÃH[NOÃP EL OX WODQG O Samtalstyp Före prisoml nov-97 Efter prisoml nov-97 Efter prisoml april-98 Av diagrammet framgår att det endast är kostnaden för samtal till närliggande riktnummerområden som påverkas i någon större utsträckning av prisomläggningen i april Där sjunker kostnaden till nästan samma nivå som gällde före prisomläggningen i november Detta innebär att den totala kvartalskostnaden i genomsnitt ökar med 7 kr. Siffrorna baseras på uppgifter från de intervjuade som säger sig göra något samtal överhuvudtaget under en normal vecka. 24 Fr.o.m. den 1 februari 1999 kostar ett sverigesamtal 38 öre per minut under vardagar kl 8-18 och 25 öre per minut övrig tid hos Telia. Detta innebär en sänkning med 24 respektive 20 %. 25 Priset till eget riktnummerområde påverkas till viss del eftersom priset för närsamtal höjdes från 20 till 23 öre i april 1998.

8 Nedan visas den genomsnittliga förändringen i kvartalskostnad för olika kundkategorier och för olika regioner i landet uttryckt i indexform efter de olika prisförändringarna. Totalen består av en korg samtal fördelade efter det genomsnittliga samtalsmönster för respektive kundkategori och region vilka framkom i Demoskops undersökning. Korgen innehåller endast samtalsslagen närsamtal (numera lokalsamtal), regionsamtal (numera sverigesamtal) och fjärrsamtal (numera sverigesamtal). (Alla samtalstyper exklusive samtal till mobiltelefon och utlandssamtal ingår i den sammansatta korgen) Totalt 1* Totalt 2** Totalt 3*** Förändr kr Index Förändr kr Index Förändr kr Index Totalt Storstadskommun Närglesbygdkommun Kommun >4 riktnr Glesbygdskommun Ensamstående Handikappade < Invandrare Låginkomsthushåll Ålderspensionärer *Index 100=oförändrad kostnad efter prisoml. nov.-97 jämfört med kostnaden före prisoml. nov-97 **Index100=oförändrad kostnad efter prisoml. april-98 jämfört med kostnaden före prisoml. nov.97 ***Index100=oförändrad kostnad efter prisoml. april-98 jämfört med kostnaden efter prisoml. nov-97 I den första kolumnen jämförs de totala kvartalskostnaderna för respektive grupp/region efter prisomläggningen i november 1997 med de kvartalskostnader varje grupp/region hade före prisomläggningen givet samma samtalsmönster för respektive grupp/region. Kostnaden för samtal till närliggande riktnummerområden ökade kraftigt medan kostnaden för region- och fjärrsamtal minskade, dock ej i lika hög grad som priset för samtal till närliggande riktnummerområden ökade. De grupper som drabbades mest av denna prisomläggning var handikappade, ålderspensionärer och ensamstående med barn. I kolumn jämförs de totala kvartalskostnaderna för respektive grupp/region efter prisomläggningen i april 1998 med de kvartalskostnader varje grupp/region hade före prisomläggningen i november 1997 givet samma samtalsmönster för respektive grupp/region. Vid prisomläggningen den 21 april 1998 klassas samtal till det egna riktnummerområdet åter som lokalsamtal men priset för lokalsamtal höjdes från 20 öre till 23 öre. Av tabellen framkommer att ingen av ovanstående grupper har drabbats nämnvärt i och med denna prisomläggning. De som fått något höjda telefonkostnader är de som gör många och/eller långa samtal till eget och/eller angränsande riktnummerområden eftersom kostnaden för lokalsamtal ökat från 20 öre per minut till 23 öre. I kolumn jämförs den totala kostnaden per kvartal för respektive grupp/region efter prisomläggningen i april 1998 med de kvartalskostnader varje grupp/region hade efter

9 prisomläggningen i november 1997 givet samma samtalsmönster. Denna kolumn visar således att de grupper som i störst utsträckning drabbades av Telias prisomläggning i november 1997 också i störst utsträckning har gynnats av prisomläggningen i april Ovan ser vi effekterna av den prisomläggning Telia genomförde i april 1998, givet ett visst samtalsmönster för vissa grupper av abonnenter. För många innebar prisomläggningen i april en relativt stor förändring av totalkostnaden per kvartal. En naturlig fråga som uppkommer är om abonnenterna själva är medvetna om att det skedde en prisomläggning i april? PTS har genom Stelacon AB låtit ställa ett antal frågor rörande prisomläggningen i samband med att Stelacon genomförde sin undersökning Hushållsbussen På frågan Känner Ni till något om de prisändringar som Telia genomförde i april 1998? fördelade sig svaren enligt nedan. Känner till / ej ändrat 24% Känner till /ändrat 5% Nej 71% Andel Vet ej/vill ej svara: 1% De flesta som svarat känner inte till prisändringen, över 70 procent uppgav detta. De som svarat att de känner till prisändringen har även svarat på frågan om de förändrat sitt sätt att telefonera till följd av prisändringarna. Av totalen uppgav 29 procent att de känner till förändringen där 5 procent svarade att de också förändrat sitt sätt att telefonera till följd av prisändringarna. De som svarade att de förändrat sitt sätt att telefonera till följd av prisändringarna har även svarat på vilket sätt de förändrat sitt sätt att telefonerna om de ringer färre eller fler samtal inom närområdet till följd av förändringarna etc. Av dessa svar framgår det ganska tydligt att de flesta som uppgett att de känt till prisförändringarna och ändrat sitt telefonerande till följd av förändringarna troligen ändå inte vetat vad förändringen i april innebar. De flesta av dessa 5 procent anger t.ex. att man efter förändringarna ringer färre samtal inom närområdet, 24 procent anger detta. Svaret ter sig något underligt eftersom samtal inom det egna riktnummerområdet endast blev 3 öre dyrare per minut och samtal till närliggande riktnummerområde blev 27 öre billigare per minut i och med prisförändringarna. Endast 15 procent har uppgett att de ringer fler samtal inom närområdet till följd av prisändringarna, vilket kan tyckas borde ha varit det mest förekommande svaret med tanke på vad förändringarna innebar. Man skall dock komma ihåg att prisändringen skedde i april och att telefonintervjuerna gjordes i december vilket innebär att det förflutit en relativt lång tid mellan prisförändringen och telefonintervjuerna. Prisomläggningen var heller inte särskilt 26 Hushållsbussen 98 är en marknadsundersökning som baseras på intervjuer med 3000 hushåll i Sverige. Hushållen intervjuades om deras IT- och hemelektronikinnehav samt inställning till IT. Telefonintervjuerna genomfördes i december 1998.

10 uppseendeväckande även om priset för samtal till närliggande riktnummerområde sjönk kraftigt. I samband med Stelacons marknadsundersökning Hushållsbussen 98 (se not 26) ställde Stelacon även ett antal frågor på uppdrag av PTS om hushållets telefonkostnader per kvartal, telefonkostnadernas rimlighet och om det händer att man avstår från att ringa p.g.a. priset. Resultaten åskådliggörs i nedanstående diagram. På frågan om hur mycket hushållets kvartalskostnader för fast telefoni brukar uppgå till fick intervjupersonen ange det intervall som passade bäst in på hushållet. Svaren fördelade sig nedan. Grafen är baserad på de respondenter som kunde besvara frågan. Andel som svarat vet ej eller vill ej svara anges separat. %DVÃÃKXVKnOO >2000 kr/kvtl kr/kvtl 6% 27% Andel Vet ej/vill ej svara: 4% kr/kvtl 49% <500 kr/kvtl 18% Diagrammet visar att de flesta hushåll har en kvartalskostnad på kr. Endast 6 procent av de svarande anger att telefonkostnaden brukar överstiga 2000 kr per kvartal. På frågan om vilka samtalstyper som står för huvuddelen av telefonkostnaderna, exklusive abonnemangsavgiften, svarade 60 procent lokalsamtal, 21 procent nationella samtal, 8 procent samtal till mobiltelefon, 7 procent samtal till utlandet och 4 procent svarade att de inte visste. Intervjupersonerna har även fått svara på frågan huruvida de anser att hushållets kostnader för fast telefoni är rimliga eller inte. Frågan ställdes som ett påstående där ett av olika alternativ kunde väljas. Resultatet åskådliggörs i nedanstående diagram. %DVÃÃKXVKnOO Vet ej 5% Ganska orimliga/ orimliga 27% Rimliga/ganska rimliga 68%

11 Av svaren framkommer att de flesta anser att de kostnader hushållet lägger ner på telefonerande från sin fasta telefon är rimliga eller ganska rimliga (68 procent). 16 procent har svarat att de anser att hushållets telefonkostnader för fast telefoni är ganska orimliga och 11 procent anser att de är orimliga. Genom att samköra frågan om man anser att hushållets telefonkostnader är rimliga eller inte och frågan om telefonkostnaden per kvartal framgår att de som har höga telefonkostnader också anser att telefonkostnaderna är orimliga i högre grad än totalen och tvärtom. Resultatet åskådliggörs nedan. Telefonkostnad Rimliga Ganska Ganska Orimliga Total per kvartal rimliga orimliga < 500 kr 52,1 % 34,4 % 10,4 % 3,1 % 100,0 % kr 37,3 % 40,2 % 14,6 % 7,8 % 100,0 % kr 23,3 % 36,3 % 23,1 % 17,3 % 100,0 % > 2000 kr 13,0 % 24,8 % 24,2 % 37,9 % 100,0 % Av dem som har en telefonkostnad på över 2000 kr per kvartal (6 procent) anser nästan 38 procent att hushållets telefonkostnader är orimliga och 13 procent att de är rimliga. Av dem som har en kvartalskostnad på under 500 kr per kvartal (18 procent) anser drygt 3 procent att hushållets telefonkostnader är orimliga och drygt 52 procent att de är rimliga. Av dem som har en kvartalskostnad på kr (49 procent) anser knappt 80 procent att deras telefonkostnader är rimliga eller ganska rimliga och drygt 20 procent att de är orimliga eller ganska orimliga. Trots att man anser att telefonkostnaderna är orimliga är det inte säkert att man avstår från att ringa p.g.a. priset. Och även om man anser att hushållets telefonkostnader är rimliga kanske man ibland ändå avstår från att ringa p.g.a. priset. På frågan om det händer att man avstår från att ringa p.g.a. priset fördelade sig svaren enligt följande. Svaren grundar sig på de respondenter som svarat. De som svarat vet ej eller vill ej svara redovisas separat. %DVÃÃKXVKnOO Mycket ofta/ganska ofta 11% Ganska sällan/mycket sällan 15% Aldrig 74% Andel Vet ej/vill ej svara: 0% En klar majoritet, 74 procent, uppger att de aldrig avstår från att ringa från sin fasta telefon p.g.a. priset och 15 procent svarar att de avstår från att ringa ganska eller mycket sällan. 9 procent svarar att de avstår ganska ofta och 2 procent uppger att de avstår från att ringa mycket ofta.

12 De som svarat att de någon gång avstår från att ringa p.g.a. priset har även fått svara på vilka typer av samtal de då avstår från att ringa. Flera alternativ var möjliga. Diagrammet grundar sig på de respondenter som har kunnat svara på frågan. De som svarat vet ej eller vill ej svara redovisas separat. %DVÃÃKXVKnOO Betalsamtal 10% Till utlandet 22% Till mobil 41% Nationella Lokal 12% 33% Andel Vet ej/vill ej svara: 5% Diagrammet visar att de som ibland avstår från att ringa p.g.a. priset främst avstår från att ringa från sin fasta telefon till mobiltelefon (41 procent). Man avstår även från att ringa nationella samtal och utlandssamtal i relativt hög utsträckning, 33 respektive 22 procent uppger detta. Något anmärkningsvärt är att hela 12 procent har uppgett att man ibland avstår från att ringa lokalsamtal p.g.a. priset. Noteras bör också att basen är alla som uppgett att det händer att de avstår från att ringa p.g.a. priset. Av dessa är det dock inte alla som ringer alla samtalsslag. Samtal till mobiltelefon, utlandssamtal samt betalsamtal torde vara samtalstyper som inte alla använder sig av. Om basen istället skulle vara de som gör något samtal inom de olika samtalstyperna överhuvudtaget, skulle antagligen andelen som uppger att det händer att de avstår från att ringa mobilsamtal, utlandssamtal och betalsamtal öka.

13 1 st 1-min. 2 st 1-min. 1 st 5-min. 3 st 3-min. 1 st 10-min. 1 st 5-min. Tot 16 min/3st=5,3 min Tot 16 min/6st=2,7 min 1 st 1-min. 2 st 1-min. 1 st 3-min 1 st 3-min 3 st 5-min 1 st 5-min 2 st 10-min Tot 10 min/4 st=2,5 min/samtal Tot 39 min/7 st=5,6 min/samtal TOT 55 min/10 st=5,5 min/samtal TOT 26 min/10 st=2,6 min/samtal 1 st 1 min ( 1 st kl 09) 3 st 1-min (2 st kl 09, 1 st kl 13) 2 st 10 min (1 st kl 09, 1 st kl 13) 3 st 3-min (1 st kl 09, 2 st kl 13) Tot 21 min/3 st= 7 min/samtal Tot 12 min/6 st= 2 min/samtal 1 st 1 min (1 st kl 19) 2 st-1 min (1 st kl 19, 1 st kl 07) 1 st 3 min (1 st kl 07) 2 st-3 min (1 st kl 19, 1 st kl 07) 2 st 5 min (1 st kl 19, 1 st kl 07) Tot 8 min/4 st=2 min/samtal 3 st 10 min (3 st kl 19) Tot 44 min/7 st=6,3 min/samtal TOT 65 min/10 st=6,5 min/samtal TOT 20 min/10 st= 2min/samtal

14