4.13 Sveriges största natur- och miljötidning påläst och passionerad Årgång 104 EKO &JORDBRUK 42 temasidor MAT jordbruk Vägval för Afrika dilemmat Närodlat kultur Levande trä porträttet Veronica valde korna
MIKRODUN Lätta, smidiga, bekväma och packbara nyheter nu i butik. Foto: Daniel Olsén gävle göteborg halmstad haparanda helsingborg jönköping karlstad kristianstad linköping luleå lund malmö norrköping stockholm sundsvall uppsala västerås örebro örnsköldsvik östersund www.naturkompaniet.se
Innehåll 4.13 68 Karin Alfredsson Egenodlat På Sollerön odlar barn och föräldrar 50mycket av skolans mat. 6 Ledaren eus jordbruksstöd borde gå till ekologisk produktion. G 8 Grön guide Bra Miljöval är märkningen med de tuffaste kraven. 12 Konsumentfrågor Hur farliga är besprutade rot saker? Och varför säljs PVC ännu? tema Ekomat & jordbruk 13 57 14 Eko ökar långsamt Ekomat utgör bara några få procent av livsmedelsförsäljningen. 19 Europaligan i ekomat Danskarna köper mest ekologiskt i Europa, Sverige odlar näst mest. 20 Porträttet Ekonomi och ekologi följs åt för ekobonden Veronica Svenzén. Veronica Svenzén har alltid gillat kor. 20 24 Ekomat inte dyrare En kasse ekomat och en standardkasse kostar på kronan när lika. 26 Kemi för Afrika Afrikas nya gröna revolution bygger på konstgödning och gifter. 34 Tigray visar vägen Smart ekojordbruk har vänt svält till bördighet i Etiopien. 41 Ekologiskt med flyget Ekologisk export till Europa ger hopp för Ugandas bönder. 47 Det grönskar i staden Stadsodling är inte en trend utan ett måste i Afrikas storstäder 48 Grafik Sveriges Naturs läsare handlar mer ekologiskt. 54 Grön teknik Så kan vi minska en onödig miljöbelastning: matspillet. Thron Ullberg Trä är ett unikt material. Förnybart och med koldioxid bunden. 55 Fler forskar på eko Nu talar man eko på Lantbruksuniversitetet. 57 Krönika Fredrik Moberg om fulbananernas beska eftersmak. 58 Bildreportage Magnus Lundgren fotograferar underverken under vattenytan. 65 Dilemmat Närproducerad mat är inte alltid klimatsmart. 66 Kultur K Sophie Rimheden lyfter naturljud i sin elektroniska musik. 70 Naturens ABC Svamparnas underjordiska nätverk knyter samman världen. 72 Naturfrågor Läs bland annat om bidöden och den vita skatan i Västerbotten. Miljön är vinnaren när konsumenter väljer eko, och det behöver inte kosta mer. 24 sveriges natur 4 2013 3
Redaktionen Frågorna på tallriken Övergödning, kemikalier, monokultur, dålig djurhållning. Det som ligger på tallriken kan skapa många diskussioner. Som medveten miljövän är det lätt att bli middagsförstörare. Jag undviker oftast den rollen. Men jag säger gärna: Välj mer ekologiskt och mindre kött. Hellre en riktning åt det bättre än en tung moralkaka. Många ser en omställning till mer ekomat som både svårt och dyrt. En del ekovaror är förvisso dyrare. Men det är lätt att frigöra pengar för de dyrare produkterna genom att minska andelen kött i kosten. Dessutom kan man undra varför man alltid ska pressa matkostnaden? De flesta av oss har råd att lägga lite mer på kvalitet. Vi har fått råd med mycket annat, men att i varje läge snåla på något så viktigt som maten borde inte vara en naturlag. Lite kul är det att här Vi kan faktiskt börja äta oss till en lite bättre värld kunna visa en enkät som säger att Naturskyddsföreningens medlemmar är klart bättre som ekokonsumenter än genomsnittet. I den här tidningen får du också en genomgång om hur det står till med konsumtion och produktion av ekomat i Sverige. I artikeln När lossnar det för ekomaten? får vi veta att många väntar och tror på ett rejält kliv framåt för ekotrenden. På många håll i den fattiga världen är jordbruket Tack sol, tack jord, tack för maten på vårt bord, en dagisramsa på Sollerön där man odlar sin egen skolmat. Läs mer på sidorna 50 53. i princip ekologiskt. I våra tre afrikareportage vill vi ge en bild av ett dramatiskt framtidsdilemma. Ska jordbruket i det fattiga Afrika kunna öka produktionen med ekologiska metoder eller ska det bli kemikaliedrivet med monokulturer som på så många andra håll? Möjligen är det näringslivet och politiker som har mest att säga till om hur vi ska producera vår mat. Men vid den ena änden av den långa produktionskedjan från jord till bord sitter du. Dina val där är viktiga. Vi kan faktiskt börja äta oss till en lite bättre värld. Carl-Axel Fall, chefredaktör Karin Alfredsson REDAKTIONEN Carl-Axel Fall Chefredaktör ansvarig utgivare 08 702 65 44 Annika Grenje Art director 08 702 65 42 Mats Hellmark Redaktör 08 702 65 43 Anders Friström Redaktör 08 702 65 28 Naturskyddsföreningens medlemstidskrift, årgång 104, #4, september 2013. Nästa nummer kommer den 20/11. Medlemsärenden: medlem@naturskyddsforeningen.se Tel: 08 702 65 77 (mån tors 9 14, lunchstängt 11.30 12.30) medlemsinfo: sidan 78 81 Prenumeration 305 kronor per år. Adress/kontakt Box 4625, 116 91 Stockholm Besök: Åsögatan 115, 2 tr. Tel: 08702 6500 Fax: 08702 0855 E-post: sveriges.natur@naturskyddsforeningen.se ISSN 0039-6974 Annonser Annonssäljarna. 08 219727 TS-kontrollerad upplaga 2012: 107 300 exemplar. Tryck Sörmlands Grafiska Bildbehandling Mattias Ek Omslagsbild Interfoto/Alamy Hemsida och textarkiv: www.sverigesnatur.org Om föreningen Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Vi finansieras av medlemsavgifter samt bidrag från privatpersoner och organisationer. Välkommen att bli medlem, skänka en gåva eller bli företagssponsor. Eva-Lena Neiman Webbredaktör 08 702 65 05 E-post: fornamn. efternamn@ naturskyddsforeningen.se Redaktionen ansvarar endast för insänt material som är beställt. 4 sveriges natur 4 2013
MEDLEMSFÖRMÅN Bilförsäkringen som gör skillnad Du vet väl om att du kan teckna miljösmarta försäkringar för bland annat din bil och ditt boende hos oss? Dessutom med trygga villkor och till ett fördelaktigt pris för dig som medlem i Naturskyddsföreningen. Vi är inte dyrare - bara smartare! Våra försäkringar är miljösmarta bland annat genom att: våra försäkringar för bil, villa och fritidshus är miljömärkta med Naturskyddsföreningens miljömärke Bra Miljöval vi är miljöcertifierade enligt ISO 14 001 vi använder oss av miljöanpassad skadereglering vi hjälper våra försäkringstagare att bli mer miljösmarta i vardagen. Ring oss idag - vi svarar inom 30 sekunder och vi har inga knappval! 010-4900 999 www.watercircles.se Försäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.
ledare Ett annat jordbruk är glädjande nog möjligt Vi i Naturskyddsföreningen säger ibland att vi är jordbrukets bästa vän, även om vi inte är nöjda med hur jordbruket bedrivs i dag. Många jordbrukare uppfattar nog inte alltid vårt beröm utan hör mest kritiken. Men utan jordbruk får vi inget öppet och varierat landskap och den biologiska mångfalden går inte att importera. Därför behövs det ett levande hållbart jordbruk i hela landet. Det slår Naturskyddsföreningen fast så fort vi får chansen. Det blir dock allt svårare att försvara den visionen när även kooperativt ägda mejerier och slakterier läggs ner med allt längre lastbilstransporter som följd. Och den åksjuka maten måste bort. Ju mer den åker runt i vår globaliserade värld desto enklare tycks det vara att fiffla med kvalitet och ursprungsland. Visst kan vi glädjas åt fler och fler gårdsslakterier och lokal förädling av ekologiska mejeriprodukter, men de är tyvärr undantag. Jordbrukets huvudfåra fortsätter åt fel håll. Jordbruket bidrar i dag till att spränga planetens gränser. I Sverige är det också ohållbart, även om ljuspunkter finns. Doserna av bekämpningsmedel har dubblerats på den konventionellt odlade arealen mellan 1981 och 2010. Antalet vetesorter i världen krymper ständigt. Övergödningen är ytterligare exempel på vårt ohållbara jordbruk. Men lrf kämpar med näbbar och klor för att våra bönder ska få släppa ut mer kväve och fosfor till Östersjön än vad som fastslagits inom Helcom-överenskommelsen. Det är en märklig strategi av en rörelse som propagerat för världens renaste jordbruk. Egentligen borde ju bönder och miljörörelse stå på samma sida i miljökampen. Ärligt talat, vilken bonde känner tillfredsställelse av att Bönder och miljörörelse borde stå på samma sida nyttja bekämpningsmedel som också påverkar den egna hälsan. Om det gick att få en dräglig lön utan att spruta, vilken jordbrukare skulle då vara emot? Problemet är därför inte främst bönderna utan de flesta konsumenter som är så giriga att de varken vill betala för livsmedel som är skonsammare mot miljön eller ge bönderna en rimlig timlön. Böndernas och lrfs problem är att de valt att försvara miljöproblem istället för att som en grön röst skicka bollen vidare till konsumenter och upphandlande politiker. Det glada budskapet är att ett annat jordbruk är möjligt. Allt fler är beredda att betala för den ekologiska maten. Men vi måste få många fler att verkligen flytta handen i hyllan. Och konsumtentmakten är bara förbandet. Den riktiga orkestreringen sker från Bryssel. Där finns möjligheterna. För vilken näring i eu har 450 miljarder skattepengar att fördela? I princip skulle hela eu kunna producera ekologiska livsmedel. Om det generella gårdsstödet övergavs och pengarna istället gick till att betala för jordbrukets olika ekosystemtjänster och miljöskatter infördes på föroreningar skulle sannolikt de ekologiska livsmedlen vara billigare än de oekologiska. Och det vore ju logiskt. Det riktigt pinsamma är att eus nya jordbrukspolitik bokstavligen backar in i framtiden. Nu skall än mer subventioner gå till att skapa miljöproblem än tvärtom. nu behövs det ett riktigt medborgarvrål som säger ifrån. Och ska det höras även till andra länder måste såväl miljö-, konsument-, som lantbruksrörelsen sjunga i samma kör. Det gick att förändra eus sjuka fiskepolitik. Jordbrukspolitiken ska också reformeras. Under tiden är konsumentmakten vårt hopp! falkögat undrar vad som gör att gravida kvinnor i Norge avråds från att äta odlad lax mer än två gånger i veckan medan ingen sådan avrådan finns i Sverige. Odlad lax innehåller dioxin och pcb i så höga halter att norska livsmedelsverket infört rekommendationen. Tror svenska livsmedelsverket att miljögifterna försvinner när laxen passerar gränsen till vårt land? hör att halterna av hälsofarliga partiklar i gatuluften i flera svenska städer åter ökat. Dubbdäcken är värsta källan. Sverige har fällts i eu-domstolen för dålig luftkvalitet och böter på hundratals miljoner väntar runt hörnet. Miljöminister Lena Ek ivrar för att kommunerna måste lösa problemet. Men i stället för att luftvifta borde hon lagstifta, en dubbdäcksavgift skulle minska friktionen. Och dubba ministern. ser snart världens medier landa i Stockholm för att larma kring ipcc:s nya klimatrapport. Men blir det någon respons från Sveriges regering? Fredrik Reinfeldt fick en hel katalog klimatförslag redan 2007 från klimatberedningen. Plocka fram dem nu! 6 sveriges natur 4 2013
ledare förstår förstås att bostadsminister Stefan Attefall vill få fram fler bostäder. Men oj, så han rör till det! Han tror att det blir bättre om bostads planeringen tas bort från kommunerna och att kommuner som har ambitioner att bygga energieffektivt stoppas. Sedan visar han stolt upp bostadsområdet Hammarby sjöstad i Stockholm för Danmarks bostadsminister. Ett område som aldrig skulle fått sina miljöprestanda om Attefall varit minister när det planerades. Reinfeldt har problem med både Vattenfall och Attefall. Jenny Frejing sveriges natur 4 2013 7
Redaktör Carl-Axel Fall 08 702 65 44 G 708 produkter har bra miljöval Miljömärket som driver på Det finns en mängd olika miljömärkningar att hålla koll på för den som vill värna om miljön. Men de seriösa miljömärkena är inte så många. Naturskyddsföreningens märkning kallas Bra Miljöval och har de tuffaste kraven. 8 sveriges natur 4 2013
grön guide Fem frågor om Bra Miljöval 1 Vad är egentligen Bra Miljöval? Det är Naturskyddsföreningens miljömärkning, en av Sveriges tuffaste, eftersom de krav som ställs är högre än för andra märkningar och standarder. De produkter som ska märkas måste klara de krav som Naturskyddsföreningen sätter upp helt oberoende av företag och marknad. Detta gör att föreningen kan sätta press på producenterna, samtidigt som konsumenterna vet vad de får. 2Vilka krav är det då som gäller? Kraven för att få märka något med Bra Miljöval skiljer sig lite åt beroende på vad det är som ska märkas. Det är exempelvis inte samma krav för en butik som för transporter, eller för rengöringsmedel som elleveranser. Men grundidén är att människans hälsa och den biologiska mångfalden inte får hotas och att det ska sparas på naturens resurser. Kraven skärps ständigt i takt med ny forskning och att allt fler klarar de tidigare kraven. 3Bra Miljöval är väl inte den enda märkningen. Vilka andra bra finns? Egentligen finns det inte så många riktiga miljömärk Miljömärkt försäkring Sedan en tid tillbaka finns det möjlighet för försäkringsbolag att miljömärka sina försäkringar med Bra Miljöval. Men varför miljömärka försäkringar? Jo, det ger konsumenter möjlighet att välja försäkringar som ger miljöanpassad skadereglering vid ningar. En del märken, till exempel Fish for Life och Rainforest Alliance är mer eller mindre producentstyrda märken som inte kontrolleras av oberoende miljöorganisationer. Som miljöinriktad konsument bör du i första hand välja produkter eller tjänster märkta med Bra Miljöval, Svanen eller eu-blomman samt eu-ekologiskt eller Krav för matvaror. 4 Finns det något nytt inom Bra Miljövalområdet? En del nya märkningsområden är på gång, till exempel försäkringar och biobränslen. Fjärrvärme och livsmedelsbutiker har precis fått nya tuffa krav, och kraven på textilier och försäkringar har uppdaterats. 5 Vad är det för skillnad på ekologiskt och miljömärkt? Ekologiskt är ett begrepp, ingen märkning. Förutom mat klistras ordet i dag på barnleksaker, hårfärg, kläder och hudvårdsprodukter. Det betyder väl ungefär: I samklang med naturen. I en del fall säger ordet säkert något positivt om produktens miljövänlighet, men så länge ingen oberoende instans har värderat miljöhänsynen är Grundidén är att människans hälsa och den biologiska mångfalden inte ska hotas ordet inte värt mer än vilket reklamord som helst. Miljömärkningarna Krav och euekologiskt används i stort sett bara för livsmedel och visar att man använder mindre skadliga kemikalier, behandlar djur bättre och bedriver ett hållbart jordbruk. Miljömärkning finns på en mängd olika slags produkter och tjänster och kan handla om exempelvis klimat, goda arbetsvillkor med mer. Bra Miljöval finns inte för livsmedel men märkningen har krav som styr mot mer ekologiskt. Bland annat måste livsmedelsbutiker som är Bra Miljöval-märkta ha en viss andel ekologisk mat. Elin Eidewing en eventuell skada. Om man har en miljömärkt försäkring kan man vara säker på att inga kemikalier släpps ut eller används vid skaderegleringen och att energianvändningen är låg. Försäkringsbolaget ska också sträva efter att hjälpa sina kunder med miljöanpassning. Är grön el detsamma som BMV-el? Nej, det är inte samma sak. Det finns ingen definition på vad som är grön el. Man kan i princip måla ett kolkraftverk grönt och kalla det för grön el. Uttrycket används ofta om annan el än fossila bränslen och kärnkraft, men säger ingenting om miljöpåverkan. Det finns ingen el som är miljövänlig, men för att bli miljömärkt krävs att elen ska ha liten miljöpåverkan och att produktionen ska ha skett Ingen el är miljövänlig men Bra Miljöval el påverkar minst med hänsyn till biologisk mångfald. Andra lösa uttryck som används är miljöel, klimatklok el och lokalproducerad el. Det är därför viktigt att kolla att det verkligen är Bra Miljöval man får när man skriver på ett elavtal! Bättre märkning av fisk väntas I december nästa år kommer fisk att märkas med fångstområde, beskrivet på ett sätt som är begripligt för konsumenten. I stället för nuvarande FAO-område 21 kommer det att stå exempelvis Kattegatt, Biscayabukten eller Östersjön. Dessutom ska fångstmetod nät, trål, krokfångad anges. Isabella Lövin, MP, har drivit frågan i EUs fiskeriutskott och EU-kommissionen väntas anta förslaget i mars. fakta Emanuel Blume, handläggare Bra Miljöval El och Värme, Naturskyddsföreningen. sveriges natur 4 2013 2013 9
grön guide Om ditt kylskåp är äldre än sju år är det en miljöinsats att lämna det till återvinning och byta det mot ett nytt som är klassat A+++ Tjänstecykel Varför finns inte fler tjänstecyklar? Jo, skattesystemet hindrar. Den som får stöd av sin arbetsgivare till en tjänste cykel förmånsbeskattas, om det inte är en motionscykel förstås, för den får man stöd. Anders Roth, Göteborgs trafikkontor Anders Wiklund/Scanpix Två glas i varsin båge. Så är äldre fönster konstruerade. Ett bra modernt fönster består av tre, ibland fyra glas hermetiskt tillslutna i ett paket. Mellan rutorna har man fyllt på med en isolerande gas. Rutorna är också belagda med en nästan osynlig värmereflekterande film. Ett sådant fönster är runt tre gånger så energieffektivt som ett äldre. Det kan vara klokt att byta ut gamla. Problemet med de moderna fönstren är dock att fönsterpaketet, kassetten, blir tung och därför kräver en kraftig båge. En kraftig båge kan vara mindre lyckad estetiskt. Men fönster med u-värden kring 1,2 1,3 bör kunna passa in i nästan alla sammanhang. Sedan den 1 juli gäller en EU-standard som gör att du kan lita på det u-värde som fabrikanten redovisar. Rekordsnåla fönster har u-värden på cirka 0,7. Glasklart byte 10 sveriges natur 4 2013
grön guide Bantade fem ton Under sex månader ville familjen Lindell testa att leva så klimatsnålt som möjligt men med bihållen komfort. De lyckades minska sina koldioxidutsläpp från 7,5 ton till 2,5 per person. Det som slog dem mest var just matens stora inverkan. Vattenfall, andra sponsorer och forskare drev projektet. Läs mer på www.onetonnelife.se Dyr biltvätt Den som tvättar sin bil på gatan i Jönköping kan få böta rejält. Tio tusen kronor kan det bli, det är i varje fall vad kommunen skriver när den informerar om saken. Miljöhänsyn kräver tydlighet, menar storstaden vid Vättern. Åke E:son Lindman Högt hus med bärande stomme av trä. Inslag av glas, stål och betong finns också, men begränsat. Träbygge svensk exportprodukt De här husen har dragit till sig många nyfikna. Byggfolk och arkitekter från hittills 34 länder har varit här. Bostadhusen i kvarteret Limnologen i Växjö är åtta våningar höga. Det är många hus, men inte många sådana är byggda i trä. En stor del av världens energi går åt till betongproduktion. Att istället bygga i trä är ett elegant alternativ som framför allt ger klimatpoäng. Ett träbygge binder kolet för lång tid. För femton år sedan skrevs byggnormen delvis om. Samtidigt utvecklades trätekniken. Plötsligt fanns möjligheten att bygga trähus högre än två våningar. Nu är mer än vart tionde nytt högt hus i Sverige ett trähus. Husen i kvarteret Limnologen har i dag fyra, fem år på nacken och man har säkra data om vad de går för. Byggkostnaderna för huset stannade på 22 000 kronor per kvadratmeter och år (inklusive mark) och husen såldes för 27 000 kr per kvm. Energiförbrukningen ligger på cirka 55 kwh per kvadratmeter och år, vilket är en bra bit under gällande byggnorm i Växjö. Att bygga i trä ger många klimatpoäng Ljudmässigt kan trä inte mäta sig med betong, men husen i Växjö klarar utan problem kraven. De boende har inte klagat. Brandsäkerheten då, hur är det med den? Många påpekar att det finns sprinklers i husen, men de finns i första hand till för människorna och inredningen. Stommen är nära nog omöjlig att antända, så brandmässigt är dessa hus inte sämre än andra, säger projektledaren Hans Andrén på Wäxjö kommun. Husen i kvarteret Limnologen har fått många pris, bland annat Stora Samhällsbyggarpriset 2010, Träpriset och Utmärkt modernt Träbyggande 2012. Växjö kommun har tagit fram en egen träbyggnadsstrategi med högt ställda energikrav. Kommunen vill leva upp till en bild som Europas grönaste stad. Att värna skogens produkter i alla dess former är en av grunderna. Träbyggandet sprider sig ut i landet och ser ut att kunna bli en stor framgång också i Kina. 2014 blir ett supervalår med både EU-val och riksdagsval. Naturskyddsföreningen går lagom till riksdagsvalet i september till verket med att miljömärka kandiderande politiker. Tanken är att en väljare ska kunna titta på kandidaterna i sitt parti och se vilka som kommer ut som miljömärkta. Från och med detta riksdagsval stärks personvalet. En politiker som får mer än fem procent av partiets röster kan komma in i riksdagen. Naturskyddsföreningen har många medlemmar och kan därmed bli en stark maktfaktor. Metoden kommer också kunna praktiseras i kommuner. En förutsättning är att den lokala kretsen tar hand om uppgiften. 36 procent av de tillfrågade kan tänka sig att betala mer än 50 000 kronor för klimat-och miljöåtgärder som betalar sig inom fem år. Om tiden utsträcks till tio år krymper andelen till 31 procent. Det visar Therese Quennerstedt i sin studie: Miljö och klimatåtgärders betydelse vid köp av nya bostäder. sveriges natur 4 2013 11
grön guide konsumentfrågor? Skicka dina konsument- och miljöfrågor till: anders.fristrom@naturskyddsforeningen.se Anders Friström har svarat på frågorna i detta nummer. Gifterna finns kvar Varför tillverkas fortfarande miljöfarliga produkter och hur farligt är det att äta besprutade grönsaker. Alexander von Sydow/Scanpix Varför finns fortfarande PVC-produkter? Polyeten, polypropylen och pvc är plaster som används i stor omfattning inom byggbranschen där jag arbetar. Jag noterar att bland annat pvc är ett miljömässigt sämre val än de övriga men om samma produkt finns i alla de tre materialen, till ungefär samma pris, varför finns då pvc kvar? Byggaren svar: Det är inte lätt att svara på. Lättja, tröghet, ointresse, okunskap, det kan finnas många skäl till att produkter som är sämre ur miljösynpunkt fortfarande tillverkas, trots att det finns fullgoda alternativ. Gamla krav och gamla kunskaper hos beställare kan också vara en orsak. Lobbying från bakåtsträvande företag ska vi inte heller underskatta. Substitutionsprincipen fungerar inte fullt ut av sig själv, det behövs förbud eller restriktioner för att fasa ut de sämre alternativen, jämför exempelvis med glödlampsförbudet. Det påverkar sannolikt också att flertalet av de negativa miljöeffekterna hos pvc ligger i de tillsatsämnen man stoppar in i plasten, exempelvis ftalater. Deras miljö- och hälsoeffekter är också av det mer svårupptäckta och diffusa slaget. Farligt att äta besprutad mat? Hur farligt är det att äta besprutade rotsaker? När det finns ekologiska morötter och palsternackor så köper jag alltid det. Men nu har det inte funnits att få tag på sedan en tid. Jag har då köpt och ätit vanliga rotsaker. Är det okej eller borde jag avstå helt från rotsaker tills det finns ekologiska att få tag på? Nina Bergström svar: De grödor som besprutas mest i Sverige är äpplen, jordgubbar, lök, morötter och potatis. En del av de bekämpningsmedel som används är känt problematiska men främst för omgivande natur och vatten levande djur. Du frågar specifikt efter rotsaker och eftersom de växer under Flera forskare menar att gravida och barn bara bör äta ekologisk frukt och grönt. Jordgubbar tillhör de grödor som besprutas mest. mark innehåller dessa grönsaker mindre rester av bekämpningsmedel. Mest rester hittar man i sådant som vindruvor, tomater, äpplen och päron. Det finns flera studier som visar att man kan minska resthalterna av bekämpningsmedel i kroppen genom att äta ekologisk mat. I dag är vi inte oroliga för att den som äter besprutad mat ska få en omedelbar effekt. Det är mera långsiktiga effekter som nu börjar visa sig i forskningen och då framförallt hormonell påverkan som kan skada utvecklingen under fostertiden och hos barn. Flera forskare menar därför att gravida och barn bara bör äta ekologisk frukt och grönt. Hur vi vuxna ur hälsosynpunkt ska göra finns det inget klart svar på. En och annan besprutad morot skadar ju ingen, det är exponeringen under lång tid som oroar. Emelie Hansson, jordbrukssakkunnig, Naturskyddsföreningen. Miljövänliga böcker Vi står i begrepp att ge ut en bilderbok för barn och om det finns saker vi kan ta hänsyn till i produktionen vad gäller toxiner och sådant som kan vara skadligt för barn så vill vi gärna göra det. Har ni något tips på märkningar eller råd på mer exakt vad vi bör undvika? Pernilla Lundmark svar: Att ställa miljökrav på trycksaker är ett stort och komplicerat ämne, men man kan göra de lätt för sig genom att vända sig till ett Svanenmärkt tryckeri, trycka på Svanen- och fsc-märkt papper och undvika presslack (högblankt omslag) med mera. Takis & Andrea Panayiotopoulos/Scanpix 12 sveriges natur 4 2013
Ekomat&jordbruk TEMA: Ekomat för alla Svenskarna säger att de vill köpa mer ekologisk mat. Men även om andelen ökar så utgör den inte mer än fyra procent av livsmedelsförsäljningen. Ändå behöver det inte vara dyrare: jämförelsen mellan en kasse ekomat och en standardkasse slutar på kronan när lika, förutsatt att man minskar andelen kött och halvfabrikat. Vinnaren blir miljön: både sänkta klimatutsläpp och ökad biologisk mångfald. i det här numret tittar vi närmare på ekomatens roll i dag och i framtiden: hemma hos ekomjölkbonden, i butikerna, i den offentliga upphandlingen. Och varför är det så mycket bättre skjuts på ekohandeln i Danmark? Annika Grenje 2009: 140 000 000 ton Global användning av bekämpningsmedel inom jordbruket: 1967: 20 000 000 ton Sidorna 14 57 sveriges natur 4 2013 13
ekomat 14 sveriges natur 4 2013
ekomat Fortfarande utgör ekologisk mat bara några få procent av livsmedelsförsäljningen, men en miljon svenskar säger sig vilja köpa mer ekomat. En del kommuner går före och köper en stor andel ekologiskt till skolor och dagis. text Michaela Lundell illustration Emma Hanquist När lossnar det för ekomaten? En Ica-handlare i Nyköping valde att skylta sina konventionellt odlade bananer på ett okonventionellt sätt. Besprutade bananer, kallade han dem, och försäljningen av de dyrare ekologiska och rättvisemärkta bananerna tog genast fart. Tilltaget kan ses som ett enkelt sätt att försöka råda bot på det informationsunderskott som i branschen sägs vara en av anledningarna till att vi svenskar inte köper mer ekologiskt än vi gör. För även om försäljningen av ekomat ökat enormt utgör den fortfarande bara cirka fyra procent av den totala livsmedelsförsäljningen. Även om man lägger till den ekologiskt producerade mat som av olika anledningar inte är certifierad blir siffran inte särskilt imponerande. Och förra året mattades den tidigare så höga ökningstakten av. Hos Coop, som har det största utbudet av ekoprodukter och säljer störst andel ekologiskt av alla stora livsmedels kedjor i Sverige drygt fem procent minskade till och med försäljningen i kronor räknat. På ekonomispråk skulle man kunna säga att marknaden har stabiliserats. De som är otåliga och vill att ekomaten ska stå för en betydligt högre andel av våra matinköp än några få procent tycker i stället att det står och stampar. Frågan är: vad beror det på, och hur ser framtiden ut? Det här är nog bara en platå. Utvecklingen går ofta i trappsteg och jag tror att vi snart kan ta nästa kliv, säger Maria Smith, som är chef för miljö och socialt ansvar på Ica Sverige. Enligt Ekoweb, som sammanställer marknadsstatistik över ekomat, var förra året väldigt lugnt vad gäller kampanjer och nya innovativa produkter. sveriges natur 4 2013 15
ekomat Varorna exponerades inte särskilt väl i butikerna och personalen fick inte mycket utbildning. Även för ekologiskt gäller marknadens vanliga villkor att aktivitet föder försäljning. Andra skyller på lågkonjunkturen och att miljöfrågor inte fick tillräcklig uppmärksamhet i samhällsdebatten. Det finns också en stark trend för närproducerat, som ibland hamnar i motsats till ekologiskt. Något som skett, och som väntas fortsätta, är att andelen eko-märkta emv (livsmedelskedjornas egna märkesvaror ) ökat. Eftersom de är prispressade måste större volymer säljas för att värdet av försäljningen ska bli densamma. Förra året ökade den totala försäljningen av ekologiskt i kronor räknat med drygt tre procent, vilket var en besvikelse för branschen. Men om man räknar i volym ökade den åtminstone dubbelt så mycket. Skillnaden är också stor mellan olika varor. Medan mejerivaror, som utgör en tredjedel av hela ekomarknaden, minskade förra året, ökade försäljningen av till exempel nötter och färska kryddor. Kött som packas centralt ökade med hela 58 procent och julskinkan slog rekord. Men fortfarande utgör ekologiskt kött bara någon procent av den totala köttförsäljningen. kött hör till de varor där prisskillnaden för att få ekologiskt är som störst, och det anses därför särskilt konjunkturkänsligt. Tidigare har också små och ojämna leveranser varit ett problem. Nu, när sortimentet är större, beror det på butikspersonalens engagemang om vi får köttdiskar som lyfter fram de ekologiska alternativen. Namnskyddat ord Sedan juli 2010 är det obligatoriskt att märka all färdigförpackad ekologisk mat inom eu med eu-lövet. Ordet ekologisk är namnskyddat produkter får bara säljas som ekologiska om de blivit certifierade av en godkänd kontrollorganisation. Ekologisk mat kan också vara märkt med Krav eller Demeter. Krav innebär, utöver eus minimiregler för ekologiskt, att maten uppfyller regler kring klimatpåverkan, social hänsyn och bättre djurskydd. Cirka fyra femtedelar av all ekomat i Sverige är även Kravmärkt. Men Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid Sveriges Lantbruksuniversitet, påtalar också den svenska dubbelmoralen: Häromdagen såg jag importerad oxfilé för 89 kronor kilot. Det finns inte en chans för svensk köttproduktion, med det djurskydd vi har än mindre för svensk ekologisk köttproduktion att matcha det. Vi vill att våra djur ska ha det väldigt bra, men utan att blinka köper vi kött från djur som haft det förfärligt, säger hon. Vem är det då som trots allt lägger sina slantar på ekologiskt och vad är det 16 sveriges natur 4 2013
ekomat som avgör hur vi väljer i butiken? Hon, för det är oftast en hon, är välutbildad och ung, vilket ju bådar gott för framtiden. Hon bor också oftast i en storstad och inkomsten spelar mindre roll än utbildning och engagemang. Studentområden har en mycket bra försäljning av ekologiskt, säger Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, som förra året gick mot strömmen bland de stora kedjorna och ökade sin ekoförsäljning med tolv procent. Jag kan tänka mig att engagerade studenter köper ekologiskt på ett ekonomiskt sätt. De köper kanske bara små köttportioner eller är vegetarianer, och Vi vill få det ekologiska valet att bli det naturliga, att bli mainstream väljer den billiga eko-maten. Vilka beslut vi tar i butiken handlar mycket om gammal vana, och även om en stor del av svenskarna i olika enkäter svarar att det är bra och viktigt att välja ekologiskt, är det betydligt färre som sedan faktiskt gör det. Kriterierna god, nyttig och billig rankas alla högre än ekologisk, när vi väl står där och väljer. Men nu vill branschen få igång ekomatsförsäljningen ordentligt. Bättre kommunikation mot kunderna med storytelling kring olika produkter, så att man förstår vilket mervärde man får för pengarna, påverkan på politiker och bättre samarbete mellan olika aktörer ska få oss att köpa mer ekologiskt. 20 procent till 2020, är kontrollorganisationen Kravs nya, ambitiösa mål. Vi vet att det finns en miljon svenskar som säger att de gärna vill köpa mer Kravmärkt. De är nyfikna på oss och det är dem vill vi nå, säger Kristin Cooper, pressansvarig på Krav. Arla vill fördubbla sin försäljning av ekologisk mjölk, Löfbergs siktar på att allt kaffe de säljer ska vara certifierat inom tre år, Malmö stad har målet att all mat som serveras av staden ska vara ekologisk 2020 Listan på aktörer som nu agerar kan göras lång. I Sverige sneglar alla aktörer mot Danmark. Där är andelen ekologiska livsmedel dubbelt så stor som här, och de har också en stor export av ekologiska varor. Receptet bakom framgången sägs vara att man samlats i en gemensam organisation, Organic Denmark, och att staten tagit ett större ansvar. Organic Denmark får hundratals miljoner kronor i statligt stöd och landet har också sveriges natur 4 2013 17
ekomat ett mycket högre mål för den offentliga sektorn: 60 procent av maten i offentliga storkök ska vara ekologisk till 2020. I Sverige ligger målet fortfarande kvar på 25 procent. När föreningen Krav bildades 1985 kallades ekologisk odling för alternativ. Nu vill de ekologiska producenterna inte kalla sig alternativa längre. Istället för att definiera sig i förhållande till det konventionella, har det blivit viktigt att beskriva vad de själva är och står för. Även Naturskyddsföreningen, som under våren gav ut rapporten 100 % ekologiskt? vill vända på begreppen. Att inte välja ekologiskt är också ett val. Men det valet visas aldrig. Nu har vi en kampanj mot det ologiska i det o-ekologiska där vi sammanställt alla nackdelar med den konventionella odlingen, säger Emelie Hansson, sakkunnig i mat och jordbruk på Naturskyddsföreningen. Vi vill få det ekologiska valet att bli det naturliga, att bli mainstream, och oekologiskt att vara alternativt, säger hon. 2006 beslutade riksdagen att andelen ekologiska livsmedel i offentlig sektor skulle vara 25 procent till år 2010. 2010 var målet inte nått, och något nytt formulerades inte, men det gamla anses ligga kvar. Förra året hade 35 kommuner och landsting nått målet. Några kommuner arbetar mycket aktivt och har ställt upp egna, avsevärt högre mål, medan andra släpar långt efter. I toppen av ekomatsligan ligger Borlänge, Södertälje och Lund, som köper in runt 45 procent ekologiska livsmedel. De flesta kommuner och landsting får ingen ekonomisk kompensation för att köpa ekologiskt. I framgångskommunerna har de löst det genom att minska mängden dyrt kött och öka mängden billiga grönsaker. det offentliga står för 17 procent av den totala ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige. Och det ökar sin andel mycket snabbare än till exempel dagligvaruhandeln eller hotell och restauran g. Förra året ökade inköpen med 18 procent jämfört med året innan. Målen för offentlig upphandling är ett mycket viktigt sätt att stimulera den ekologiska marknaden. Det ger en långsiktig, stabil grund som gör att lantbrukarna vågar satsa mer, säger Paula Cederberg, kommunikatör hos Ekologiska lantbrukarna. Ekomatcentrum konstaterar i sin senaste sammanställning att mycket av det som köps in är importerat från andra länder. Det gäller även frukt och grönsaker som vi skulle kunna producera i Sverige. Det finns en stark trend för närproducerat, som ibland hamnar i motsats till ekologiskt systembolaget sålde förra året ekologiskt för över en miljard kronor, vilket enligt Ekoweb är mer än en tiondel av hela den svenska ekomarknaden. Men efter flera år av stora försäljningsframgångar har utvecklingen vänt. Nu satsar Systembolaget på att lansera nya produkter för att få upp försäljningen igen. Särskilt viktigt är det att hitta nya ekoviner som kan säljas som bag-in-box, eftersom en väldigt stor del av vinförsäljningen sker i den formen. Vindruvor hör till de varor som Naturskyddsföreningen pekar ut som allra viktigast att välja ekologiskt av, eftersom konventionellt odlade är så hårt besprutade, vilket drabbar både odlare och konsumenter. Vin och russin går lätt att få tag på, men med färska druvor är det svårare. Hittar man inte ekologiska druvor är det bättre att välja en annan frukt, råder Emelie Hansson, på Naturskyddsföreningen. Det är också en del av charmen, att man får vänta tills de ekologiska druvorna skördas, och då kan man ha fest! säger hon. Hellre äta de dyrare, ekologiska druvorna mer sällan, än de billiga, hårt besprutade ofta. 18 sveriges natur 4 2013
13%i genomsnitt lägger medelsvensken av sin inkomst på livsmedel. Av de är cirka 40 % varor som läsk, godis och snacks. Ur snfs rapport 100% ekologiskt? Victor Lundberg/Scanpix Annika Grenje Bara EKOBANANER giftfria Nättidningen Testfakta har låtit analysera bananer från nio svenska leverantörer. De hittade bekämpningsmedelsrester i samtliga prov från konventionellt odlade bananer. Proven från ekobananer innehöll däremot inga rester alls. Totalt hittades halter av nio olika bekämpningsmedel. Fem av dessa är ämnen som tas upp av hela växten. De återfanns därför inte bara i skalet utan även i fruktköttet. För svampmedlet Imazlil beräknas exempelvis drygt hälften av de Ekologiska storsäljare i Sverige: mjölk, ägg, färska kryddor, fil, kaffe och barnmat. Bland svenska grönsaker odlas framför allt morötter, vitkål, lök och rödbetor ekologiskt. Bara ett par procent av all potatis och alla jordgubbar odlas ekologiskt. källa: krav uppmätta halterna finnas i de ätliga delarna av bananen. Inga prover innehåll halter som, var för sig, översteg EUs gränsvärden. Några av preparaten är klassade som cancerframkallande och andra har en påvisad påverkan av lever och sköldkörtel. Hur de påverkar oss sammantaget är inte känt, inte heller eventuella hormonpåverkande effekter. Det enda säkra för den som helt vill undvika bekämpningsmedelsrester är att välja ekologiska bananer. Antal ekologiska livsmedelsartiklar 2012: Coop: 2 453 Axfood: 1 117 Ica: 1 000 (Siffrorna för Ica är ungefärliga eftersom de har både centrala och lokala sortiment.) Andel av försäljningen som är ekologiska livsmedel: Coop: 5,1% Axfood: 2,7% Ica, cirka: 3% Bara sex procent ekomat år 2020 Sverige näst bäst i Europa Sverige är europatvåa i ekoodling, sett till arealen, men Danmark har dubbelt så hög andel ekomat i butikerna. Europa har den näst största jordbruksarealen i ekologisk odling i världen efter Australien (vars ekoareal till stor del är betesmark). Inom eu finns nu mer än tio miljoner hektar som odlas ekologiskt. Arealen har fördubblats de senaste tio åren. Sett till värdet av de köpta ekovarorna är dock usa störst, tätt följt av eu. Världsmarknaden för ekologisk mat uppgår totalt till närmare 400 miljarder kronor och den globala ekoarealen är nu uppe i cirka sex procent av jordbruksarealen. Inom eu leder Österrike Europaligan i ekoodling, enligt Eurostat. Sverige ligger på andra plats med knappt 16 procent Annika Grenje av jordbruksmarken certifierad som ekologisk. Men då är trädor och vallodling för mjölkproduktionen inräknade. Drygt två tredjedelar av ekoarealen består av vallodling. Det svenska målet har varit att nå 20 procent ekoareal redan år, men det kommer inte att nås. Sett till hur mycket ekomat genomsnittskonsumenten inom eu köper per person leder dock Danmark, med Sverige först på sjätte plats. Fyra procent av den svenska livsmedelsförsäljningen 2012 var ekologisk. Danmark hade en dubbelt så hög andel, åtta procent. Men i pengar räknat är de båda ländernas ekomarknader ungefär lika stora, runt nio miljarder kronor. Till 2020 beräknas den danska ekomatsandelen ha vuxit till 20 procent. Enligt ananalysföretaget Ecoweb kommer den svenska ekomaten till dess bara att nå en andel på cirka sex procent av livsmedelsmarknaden. I Tyskland såldes ekomat för mer än 65 miljarder kronor förra året. sveriges natur 4 2013 19
porträtt 20 sveriges natur 4 2013