VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Relevanta dokument
MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

VRE - hygienrekommendationer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Direktiv och instruktioner

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Innehåll: Inledning sid 1

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MRSA. Information till patienter och närstående

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

MRSA. Information till patienter och närstående

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Lokal anvisning

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

MultiResistenta Bakterier (MRB)

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

MRSA vårdhygieniska aspekter

Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Basala hygienrutiner och klädregler

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Lokal anvisning

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Viktigt med handhygien

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Vårdhygien rutin och ansvar

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Talmanus Basala hygienrutiner

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vårdhygien i hemmiljö

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Vårdhygien rutin och ansvar

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Basala hygienrutiner och smittvägar

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Rena händer Rätt klädd

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Transkript:

Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01 Diarienummer: VON 2016/00234 779 Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Bakgrund Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekommer allmänt i samhället i hela världen samt på vårdinrättningar och sprids huvudsakligen genom kontaktsmitta. MRSA är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Stafylokocker. Infektionen är svårare att behandla på grund av att bakterierna är motståndskraftiga mot de antibiotika som vanligen används. VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

2 (6) Faktorer som medför ökad risk för smittspridning benämns riskfaktorer. Dessa Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång samt andra hudlesioner, KAD, stomi eller sond. Person med riskfaktorer enligt ovan räknas som potentiell spridare av MRSA. Person utan riskfaktor betraktas som icke smittsam och kallas bärare av MRSA. Observera: Om någon riskfaktor uppstår hos bärare av MRSA, betraktas personen återigen som spridare. Näs-/svalgbärare betraktas som smittsam endast vid övre luftvägsinfektion. Vid varje misstanke om eller fynd av MRSA ska Vårdhygien kontaktas Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Rutiner då MRSA har konstaterats Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning och består av tre huvudkomponenter (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett om riskfaktor finns eller inte. Handdesinfektion genomförs alltid före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläder kontamineras (förorenas) exempelvis vid sängbäddning, av- och påklädning och vid toalettassistans, byte av inkontinensskydd och hantering av smutstvätt. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Vårdtagaren Ska ha eget rum/lägenhet med tillgång till egen toalett gäller även på korttidsboende. Ska tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta. Har inte tillträde till den del av köket där mat bereds så länge brukaren ses som spridare.

3 (6) Personal Besökare Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid behov kontaktas läkare för bedömning. Ska tillämpa god handhygien. Städning och desinfektion Hjälpmedel Daglig städning och desinfektion av tagställen samt slutstädning enligt direktiv Schema desinfektion städning då MRSA positiv vårdtagare går från spridare till bärarskap. Ska vara personliga, vilket innebär att enhetens grundutrustning inte ska användas Innan hjälpmedlet används av någon annan ska det rengöras och desinfekteras på enheten. Tvätt Tvätt hantering på enheten Personliga kläder och andra privat textilier hanteras som vanlig tvätt det vill säga blandas inte med andras (varken före, under eller efter tvätt). Tvättas enligt tvättråd angivet i plagg eller textil. Var noggrann att desinficera alla horisontella ytor i tvättstugan. Lakan och handdukar som tvättas på enheten kan samtvättas enligt gängse rutin, i lägst 60 grader under minst 10 minuter. Ska torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Tvätt till TvNo eller annat tvätteri All tvätt förorenad med sårvätska/var (fläckar större än en handflata) skall hanteras som smittförande tvätt. Smittförande tvätt förpackas i en upplösningsbar plastsäck (fyll den upplösbara säcken endast till ½). Placera den upplösbara säcken i en vanlig tvätt säck, låta det rosaförslutningsbandet hänga ut genom yttersäckens öppning. (detta är signalen till TVNO att säcken innehåller smittförande tvätt) Säcken försluts inne hos brukaren/boende/patienten, viktigt att tvätt säcken behålls ren på utsidan. Övrig tvätt skickas i vanlig tvättsäck. Se direktiv Tvätt hantering

4 (6) Kontrollodlingar Kontrollodlingar utförs för att utesluta smittspridning på enheten. Dessa utförs enligt nedan hos vårdtagare med nyupptäckt MRSA och vid Inför inflyttning av vårdtagare med känd förekomst av MRSA till särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Kontakta alltid Vårdhygien Vårdtagare (kallas fortsättningsvis indexfallet) med MRSA-positiv odling i näsa, svalg och/eller ljumske utan riskfaktorer, så kallade bärare. Föranleder inte några odlingskontroller av övriga vårdtagare inom enheten. Vårdtagare (indexfallet) MRSA-positiv med riskfaktor(-er), så kallad spridare, föranleder att övriga vårdtagare som har riskfaktorer på mottagande enhet odlas från näsa, svalg, ljumske samt riskfaktor(-er). Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång även andra hudlesioner (hudåkommor, fjällande hud), KAD, stomi, sond eller tracheostomi. Provtagning vårdtagare Näsa: Tag provet från området närmast innanför näsöppningen, innanför näsvingens insida, genom att fuktad pinne trycks mot slemhinnan och roteras. Svalg: Rotera pinnen mot båda tonsillerna. Undvik att vidröra tungan och slemhinnor med provtagningspinnen. Ljumske: Rotera en fuktad pinne i ljumsken området mot genitalierna (inte ut mot höften). Sår, eksem: på huden i hårbotten eller i hörselgång eller andra hudlesioner. Rengör såret först. Rotera därefter provtagningspinnen i sårkanten/sårbotten. Om prov tas från torra lokaler kan pinnen fuktas lätt i transportmediet som finns i röret. Gnugga fram och tillbaka över området några gånger. KAD: suprapubiskateter, urostomi, nefrostomi. Prov tas som vid en vanlig urinodling och skickas i ett sterilt rör med gul kork. Förvara prover i kyla i avvaktan på transport. Stomi, sond och tracheostomi: Rotera pinnen runt i öppningen (stomat).

5 (6) Provtagning personal och studenter Personal/studerande med riskfaktor som har vårdat indexfallet ska kontroll odlas från sår och eksem(även småsår såsom nagelbandsinfektion, sår i näsan, hörselgångseksem) + näsa, svalg och ljumske. Observera; Prover ska aldrig tas under pågående arbetspass, utan före arbetetspassets början. Efter en månad kontrollodlas Vårdtagare med riskfaktor plus indexfallet odlas från respektive riskfaktor. Vårdtagare med riskfaktor som ska flytta från enheten odlas från näsa, svalg, ljumske och riskfaktor. Efter ytterligare tre månader kontrollodlas Vårdtagare med riskfaktor plus indexfallet odlas från respektive riskfaktor. Vårdtagare med riskfaktor som ska flytta från enheten odlas från näsa, svalg, ljumske och riskfaktor. Om inga sekundär fall uppstår avslutas kontrollodlingarna. Vid sekundärfynd skall alltid Vårdhygien kontaktas. Om indexfallet avlider, kontrollodlas övriga vårdtagare på enheten som har riskfaktorer. Kontrollodlingar upphör om inga nya fall inträffar. Alla vårdtagare på enheten som ordineras antibiotika för sår-/mjukdelsinfektioner, kontrollodla från infektionsstället innan behandling påbörjas. Urinvägsinfektion som ska antibiotika behandlas hos kateterbärare (KAD eller liknande), ta urinodling innan behandling påbörjas.

6 (6) Ordinärt boende MRSA konstateras Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning och består av tre huvudkomponenter (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett om riskfaktor finns eller inte. Handdesinfektion genomföras före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläder kontamineras (förorenas) exempelvis vid sängbäddning, av och påklädning och vid toalettassistans, byte av inkontinensskydd och hantering av smutstvätt. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, förkläden inkontinensskydd som tagits med till brukaren/patienten lämnas kvar eller kasseras. Vid städning och rengöring används de kemikalier som brukaren/patienten har att tillgå, men ska utföras med noggrannhet. Observera: Hantera personalryggsäckar och andra väskor så de inte förorenas och blir en smittspridningsrisk.