Direktiv och instruktioner

Transkript

1 Direktiv och instruktioner Diarienummer: VON F 2017/ Framtagen av: Fastställd av: Revideras: Vårdhygien i Region Östergötland Medicinskt ansvariga Kontinuerligt Hygiendirektiv Dokument innehåller vård- och omsorgskontorets alla hygiendirektiv och instruktioner. VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

2 Innehållsförteckning Dokument innehåller vård- och omsorgskontorets alla hygiendirektiv och instruktioner Avfall stickande, skärande... 5 Direkt i behållare för skärande/stickande avfall skall läggas:... 5 Konventionellt avfall... 5 Blodrör... 6 Åtgärder vid stick- och skärskada, fått blod på slemhinnor, i ögon och på skadad hud risk för blodburen smitta... 7 Akuta åtgärder... 7 Om det blöder... 7 Om Du fått stänk i munnen, på slemhinnor, i ögon eller på skadad hud (eksem, sår)... 7 Kontakta läkare för vidare medicinskt bedömning och åtgärder... 7 Rapportera händelse... 7 Skötsel av badkar som används i gemensamhetsutrymmen... 8 Badkar med jet stråle/ massage funktion eller liknande där vattnet cirkulerar inuti ett system... 8 Badkar utan ovannämnda funktioner... 8 Basala hygienrutiner, arbetsdräkt och personalhygien... 9 Syfte... 9 I basala hygienrutiner ingår:... 9 Arbetskläder (för inomhus vård- och omsorgsarbete)... 9 Personalhygien Kommentar och tillägg från Norrköpings Kommun Brott mot basala hygienrutiner Information för alla anställda och vikarier inom vård och omsorg i Norrköpings kommun Alla som arbetar i vård och omsorg har ett eget ansvar att känna till och följa basala hygienrutiner I basala hygienrutiner ingår: Handdesinfektion: Handskar: Plastförkläde: Personligt hygienansvar: Vinterkräksjuka - Rutiner vid utbrott av Viral Gastroenterit Inkubationstid Smittspridning Vid förflyttning Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter (gäller all personal): 14 Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Vårdtagare: Tvätt som tvättas på enheten i gemensam tvättstuga Tvätt som ska till TvNo eller annat tvätteri Extra åtgärder Slutstäda Ordinärt boende

3 Städning när symptomen upphört Observera: Clostridium difficile-diarré Tarmsmitta Allmänt För att förhindra smittspridning krävs: Provtagning Hygien basala hygienrutiner Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Smitta Faecal oral Förhindra smitta Städning när symptomen upphört Tvätt Ordinärt boende För att undvika återinsjuknande: CVK - Central venkateter All information som finns här är alltid aktuell och lätt att hitta Diskdesinfektor och spolo Veckovisa kontroller ESBL - vård av vårdtagare som är infekterade/koloniserade med ESBLproducerade bakterier På Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Vid bärarskap av ESBL Hög risk för smittspridning Vårdtagare med: Låg risk för smittspridning Städning och desinfektion Tvätthantering på enheten/avdelningen: Tvätt till TvNo eller annat tvätteri: I ordinärt boende Vård vid bärarskap av ESBL Handskar Hygiendirektiv för hjälpmedel Syfte Smitta Styrdokument Tvätt Lyft-/förflyttningshjälpmedel Madrasser Vårdsängar Sittdynor Midjebälten av textilt material Rullstolar med klädsel av textilt material Transportrullstolar Gånghjälpmedel (rollator, gåbord, käpp, kryckor med mera.) Flergångsprodukter Återlämning till hjälpmedelsleverantör Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag

4 Legionella - Rekommendationer för att undvika tillväxt MRSA - Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare. 36 Bakgrund Observera: Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Rutiner då MRSA har konstaterats Vårdtagaren Personal Besökare Städning och desinfektion Hjälpmedel Tvätt Tvätt hantering på enheten Tvätt till TvNo eller annat tvätteri Kontrollodlingar Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång även andra hudlesioner (hudåkommor, fjällande hud), KAD, stomi, sond eller tracheostomi Provtagning vårdtagare Provtagning personal och studenter Efter en månad kontrollodlas Efter ytterligare tre månader kontrollodlas Ordinärt boende MRSA konstateras Observera: Textilier som tvättas på särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Textilier som skickas till TvNo eller annat tvätteri Genomvåt tvätt Smittförande tvätt Cytostatikatvätt Kuddar, filtar och täcken PVK - skötsel av perifer venkateter All information som finns här är alltid aktuell och lätt att hitta Skabb, riktlinjer Allmänt Smittspridning Inkubationstid Symtom Diagnostik och behandling Kartlägg: Vårdrutiner Tvätt Avfall Städning Personal Referenser:

5 Direktiv Avfall stickande, skärande Direkt i behållare för skärande/stickande avfall skall läggas: Injektionskanyler Provtagningskanyler Sprutor med fasta kanyler endossprutor (skyddshylsa får inte återföras manuellt p.g.a. stickskaderisk) Suturnålar Akupunkturnålar Knivblad Skalpeller med fast plastskaft = Op-kniv Mandariner till kärlkatetrar Insulinsprutor Provtagningslansetter för kapillärprovtagning Mikropipetter för exempelvis. mikro-sr, PTK När behållaren är fylld till max 2/3 sätts locket på ordentligt så att det inte kan öppna sig igen. Ställ behållaren i en kartong, på en för enheten lämplig plats. Märk kartongen med etikett SMITTFÖRANDE skärande/stickande avfall och skriv enhetens namn och signera. Fyll i fraktsedeln och ange vikten. Konventionellt avfall Brytampuller av glas Rakhyvlar sedan skyddet är tillbaka över hyveln Blodrör Detta kan läggas i soppåse eller av praktiska skäl i en plastflaska/plastdunk som sedan den är fylld till max 2/3 kasseras med locket på i sopsäck (konventionellt avfall). 5

6 Blodrör Enstaka rör kan läggas bland konventionellt avfall (se ovan). Vid säkerställd eller misstänkt blodsmitta skall alla rör hanteras som smittförande avfall. 6

7 Instruktion Åtgärder vid stick- och skärskada, fått blod på slemhinnor, i ögon och på skadad hud risk för blodburen smitta Med blodburen smitta menas smitta med olika mikroorganismer som via blod och blodtillblandade kroppsvätskor överförs från en individ till en annan. Till allvarliga blodburna smittämnen hör Hepatit B, Hepatit C och HIV. Akuta åtgärder Om det blöder Låt det blöda. Tvätta snarast med riklig mängd tvål och vatten. Desinfektera med rikliga mängder handsprit, klorhexidinsprit eller motsvarande. Om Du fått stänk i munnen, på slemhinnor, i ögon eller på skadad hud (eksem, sår) Skölj med rikliga mängder vatten eller koksaltlösning (NaCl). Ta ut eventuella kontaktlinser och skölj igen. Kontakta optiker för information om linserna kan användas. Följ samma åtgärder om det är en vårdtagare som drabbats. Kontakta läkare för vidare medicinskt bedömning och åtgärder Kontakten kan i regel vänta till dagtid (undantag helg), om inte stark misstanke på eller bekräftad HIV-infektion finns hos indexfallet. Dagtid Vårdcentral Jourtid kväll och helg Jourcentralen i Norrköping övrig jourtid akutmottagningen Vrinnevisjukhuset. Kostnader för eventuella åtgärder och läkemedel bekostas av arbetsgivaren. Rapportera händelse Rapportera inträffad händelse till närmaste chef enligt rutin för anmälan om arbetsskada. 7

8 Instruktion Skötsel av badkar som används i gemensamhetsutrymmen För att förhindra smittspridning via badkar som har flera användare bör följande regler följas. Läs igenom och följ leverantörens rekommendationer för regeringsprogram. Var noga att kontrollera datum på dunkarna med badolja, schampo och rengöringsmedel när sådana finns monterade till badkaret. Badkar med jet stråle/ massage funktion eller liknande där vattnet cirkulerar inuti ett system o Om karet inte använts på en vecka eller mer, kör då ett regeringsprogram innan användandet och desinfektera karets yta med alkoholhaltig ytdesinfektion. o Efter avslutat bad kör ett regeringsprogram enligt tillverkarnas rekommendation och rengör sedan karets yta med rengöringsmedel och vatten, torka torrt och därefter desinfekteras hela karets yta. Badkar utan ovannämnda funktioner Efter avslutat bad rengörs hela badkarets yta med rengöringsmedel och vatten, torka torrt och desinfektera med alkoholhaltig ytdesinfektion. 8

9 Direktiv Basala hygienrutiner, arbetsdräkt och personalhygien Basala hygienrutiner ska tillämpas konsekvent av all personal i vård- och omvårdnadsarbete. Syfte Förhindra direkt kontaktsmitta från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare. Förhindra indirekt kontaktsmitta mellan vårdtagare via personalens händer, kläder och omgivning/utrustning. I basala hygienrutiner ingår: Handdesinfektion ska genomföras före och efter all omvårdnad/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handdesinfektionsmedel utan förtjockningsmedel rekommenderas eftersom gelen lämnar en hinna på händerna. Hinnan måste sköljas bort med vatten efter cirka 5 desinfektioner eller då händerna upplevs som kladdiga. Noggrann handtvätt minst 30 sek med flytande tvål och vatten om händerna är synligt smutsiga eller varit i kontakt med vårdtagare med diarré och kräkningar förorsakad av virus eller Clostridium Difficile. Viktigt att torka händer torra efter tvätt innan handdesinfektion utförs. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod, uppkastning, sekret och vid blodprovstagning och injektioner. Plastförkläde eller ev. skyddsrock ska användas för att skydda arbetskläderna i samband med nära omvårdnad/undersökning, sängbäddning, toalettbestyr, påklädning eller hantering av smutsiga föremål. Och då det finns risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor. Förklädet ska kasseras efter användandet. Arbetskläder (för inomhus vård- och omsorgsarbete) Ska ha kort ärm som slutar ovanför armbågen för att möjliggöra en korrekt handhygien Klädseln ska bestå av bussarong med byxa till eller klänning som kan 9

10 kombineras med långa eller korta strumpor, strumpbyxa med eller utan fot. Inget tvång att bära strumpor. Ska bytas dagligen samt direkt i samband med förorening eller då den blivit våt Ska används endast på arbetsplatsen och under arbetstid. Om arbetet bedrivs på flera platser får de dock bäras vid färd mellan dessa. Bör tillhandahållas av arbetsgivaren Ska inte kombineras med privata kläder förutom underkläder, kortärmad T-shirt, huvudduk, strumpor och skor. Ska med fördel tvättas på tvätteri i en kvalitetskontrollerad tvättprocess, även privat inköpta arbetskläder Sker tvätt på arbetsplats skall arbetskläder tvättas i 60 till 70 C under tio minuter. Kläderna ska alltid tumlas torra eller torkas i torkskåp. Ska förvaras så att dess renhet behålls fram till användandet Personalhygien Naglarna ska vara kortklippta och rena. Naglarna ska vara fria från nagellack och allt konstmaterial, för att en fullgod handdesinfektion ska vara möjlig att uppnå. Armband, armbandsklockor eller ringar får inte bäras under arbetstid. Vid nära omvårdnadsarbete och andra rena arbetsuppgifter ska långt hår/skägg eller huvudduk vara uppsatt eller instoppat i bussarongen så att det förhindras att hänga ned i arbetsfältet. Långärmade plagg får inte bäras under arbetsdräkten. Smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Piercade hål ska vara läkta och utan infektionstecken. Om hålet är infekterat kan det utgöra en risk för indirekt kontaktsmitta. Orthoser, kompressionsförband eller motsvarande på händer och underarmar ska inte användas vid nära omvårdnadsarbete. Medarbetares händer och underarmar ska vara fria från förband och i sådant skick att korrekt handdesinfektion kan utföras. 10

11 Kommentar och tillägg från Norrköpings Kommun Brott mot basala hygienrutiner Arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försummelse i följsamhet till basala hygienrutiner trots tillsägelse, kompletterande utbildning och uppföljning av att arbetstagaren förstått innebörden i direktivet, kan detta bli föremål för disciplinära åtgärder. 11

12 Instruktion Basala hygienrutiner och personligt hygienansvar Information för alla anställda och vikarier inom vård och omsorg i Norrköpings kommun Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård- och omsorgsarbetet. De ska därför alltid tillämpas i alla vård- och omsorgssituationer av all personal oavsett om det finns en känd smitta eller inte enligt SOSFS 2015:10 (M och S) Arbetskläder levereras från tvätteriet och får inte tvättas på annat sätt. Undantag finns för vissa privata vårdgivare. Alla som arbetar i vård och omsorg har ett eget ansvar att känna till och följa basala hygienrutiner. Ort/datum.... Medarbetare. Ansvarig chef. Informations givare 12

13 I basala hygienrutiner ingår: Handdesinfektion: Handdesinfektion med handsprit ska göras före och efter alla vårdmoment, efter handtvätt och när du har använt handskar. Handtvätt med tvål och vatten om händerna är synligt/känns smutsiga eller varit i kontakt med virus/bakterie orsakad diarré och kräkningar. Ringar, klocka och armband ska inte användas i det dagliga vårdarbetet. Kortärmade arbetskläder: bussarong + byxa eller klänning med privata strumpor. Klädbyte var dag eller om kläderna blivit våta. Handskar: Handskar ska användas vid direktkontakt med urin, avföring, blod och sekret vid blodprovstagning samt injektioner. Plastförkläde: Engångsplastförkläde ska användas för att skydda arbetskläderna i samband med nära omvårdnad/undersökning, sängbäddning, toalettbestyr, påklädning eller hantering av smutsiga föremål. Och då det finns risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Förklädet ska kasseras efter användandet. Personligt hygienansvar: Naglar ska vara kortklippta. Nagellack och lösnaglar eller andra nagelsmycken får inte användas. Piercing kan utgöra en risk för kontaktsmitta via händerna om piercinghålet är infekterat, men utgör ingen påvisad smittrisk om det är läkt. Observera att Miljö och Hälsoskyddskontoret har annat regelverk gällande ansiktspiercing vid mathantering. Långt hår och skägg ska vara uppsatt alternativt fästas upp. Lång fläta/tofs ska stoppas ned innanför bussarong. Huvudduk/slöja ska vara kort alternativt fästas upp eller stoppas ned innanför bussarongen. Arbetskläder ska vara kortärmade vid nära vård- och omsorgsarbete och kunna tvättas i minst 60 C i en kontrollerad tvättprocess. Klädseln ska bestå av bussarong med byxa till eller klänning som kan kombineras med långa eller korta strumpor, strumpbyxa med eller utan fot. Inget tvång att bära strumpor. Om Du har infekterade sår på fingrar (inkl. nagelband) hud eller händer, diarré eller andra tecken på mag-/tarminfektion rapportera alltid till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. 13

14 Direktiv Vinterkräksjuka - Rutiner vid utbrott av Viral Gastroenterit Meddela MAS och hygiensjuksköterska om 2 eller flera fall inträffar på enheten. Virala gastroenteriter (vinterkräksjuka) uppträder huvudsakligen under höst och vinter halvåret. Vinterkräksjukan orsakas vanligen av calici- (noro- och sapovirus), rota-, adeno-, entero- eller astrovirus. Inkubationstid Inkubationstiden är timmar beroende på typ av virus som grasserar. Debuten är ofta abrupt med kräkningar och diarré. Strikta basala hygienrutiner måste följas för att begränsa utbrottet i tid och rum. Smittsamheten är mycket stor eftersom såväl kräkning som avföring innehåller stora mängder virus. Mer än virus per milliliter, smittdosen ligger mellan virus. Smittspridning Fekal-oral (smitta uppstå när smittämnet via munnen når magen) Indirekt kontaktsmitta (betyder här: virus hamnat i omgivningsmiljö och sedan via föremål/livsmedel/händer når mun) Vid förflyttning Informera alltid mottagande enhet eller sjukhuset om pågående/nyligen genomgången vinterkräksjuka! Meddela insjuknandedag med diarré/kräkning och när/om symtomen upphört och var vårdtagare bor. Symtomfri vårdtagare på drabbad avdelning/enhet kan rehabiliteringsträna eller få liknande behandling, förutsatt att mottagande personal informeras om förekomst av utbrott på avdelningen/enheten. Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter (gäller all personal): Handdesinfektion ska genomföras före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Noggrann handtvätt i minst 30 sekunder innan handdesinfektion efter direktkontakt med kräkning eller diarré vid vinterkräksjuka. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, kräkning, blod och sekret. 14

15 Plastförkläde eller ev. skyddsrock ska användas för att skydda arbetskläderna i samband med nära omvårdnad/undersökning, sängbäddning, toalettbestyr, påklädning eller hantering av smutsiga föremål. Och då det finns risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. OBS! Det är viktigt att informera vårdtagare om smitta av vinterkräksjuka och, att såväl vårdtagaren som anhöriga och andra besökare instrueras om god handhygien. Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Vårdtagare: Alla boende på samma rum/lägenhet som initialfallet (den som först insjuknar) räknas som inkuberad/smittad och bör inte flyttas till annat rum eller vårdenhet. Drabbad individ bör hålla sig i avskildhet på sitt rum/lägenhet i möjligaste mån och använda egen eller hänvisad toalett, om annan toalett använts av infekterad person städas och desinfekteras den. Att ta emot besök går bra förutsatt att besökarna informeras om smittan på avdelningen/enheten. Däremot kan det vara klokt att avråda från att gemensamt inta mat/fika med den sjuke/inkuberade för att undvika smitta. På korttidsboende med flerbäddsrum; placera inte en nykommen vårdtagare på samma rum där inkuberad eller sjuk vårdas/bor. Nyanländ vårdtagare på korttidsboende som är smittad/inkuberad placeras på enkelrum med egen toalett. Vårdtagare räknas som smittsam i 48 timmar efter det att symtomen upphört och därefter kan restriktionen om avskildheten avslutas. Personal kan återgå i tjänst efter 24 timmars symtomfrihet. Detta kan tyckas inkonsekvent men har visat sig fungera i praktiken men bör inte hantera eller laga mat. Ingen bufféservering får förekomma där gemensam matsal förekommer, personalen distribuerar/serverar samtliga måltider. Gäller även kaffe med dopp gemensamma fruktskålar och godis med mera. Sjuka och smittade/inkuberade vårdtagare serveras i rummen/lägenheterna. Personal som hanterar mat ska inte delta i vård av vårdtagare. Vårdtagare i lägenhet med kök kan laga sin egen mat i det egna köket. Personal bör endast äta medhavd matsäck i personalrum under pågående vinterkräksjuka. Tänk på hygienen i personalrum och toaletter sköts under pågående utbrott. 15

16 Tvätt som tvättas på enheten i gemensam tvättstuga. Befria tvätten från kräkning och/eller diarré i möjligaste mån innan de körs i maskinen. Personliga kläder och textilier tvättas separat enligt tvättråden i plaggen. Sänglinne och handdukar kan samtvättas i minst 60 grader under 10 minuter i detta gradantal och torkas i tumlare eller torkskåp. Tvätt som ska till TvNo eller annat tvätteri Tvätt förorenad av kräkningar eller diarré, förpackas i plastsäck som är upplösningsbar i vatten (fyll den upplösbara säcken till ½). Packa aldrig våt/fuktig tvätt direkt mot plastmaterialet - den upplösbara säcken påverkas då och förstörs. Placera den upplösbara säcken i en vanlig tvättsäck. Låt plastsäckens rosa knytband hänga ut en bit ur säcken. (fungerar som varning för personal på tvätteriet) Kassera ingen tvätt på avdelningen. Extra åtgärder Desinfektera kontaktytor i vårdtagarens omedelbara närhet dagligen. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Vid stora mängder infektiöst material (diarré, kräkning), avlägsnas föroreningen innan punktdesinfektion med Klorin eller Virkon 1 % genomförs. Späd Klorin 1:10 i en enlitersflaska. Märk flaskan med innehåll och datum (hållbarhet i mörker 14 dagar). Klorin har ingen rengörande effekt utan ytan måste först bearbetas med rengöringsmedel och vatten. Eller blanda till Virkon 1 % enligt anvisning på förpackningen. Efter avlägsnandet av föroreningen bearbetas ytan mekaniskt med god marginal minst 2 meter med något av ovan nämnda mede, tänk på inverkningstiden är 10 minuter för båda preparaten vilket innebär att ytan ska vara fuktig. Daglig städning av toalettrummet: Toalett och handfat rengörs och desinfekteras dagligen med Ytdesinfektionsmedel. Efter varje toalettbesök desinfekteras toalettstol och ring med Klorin/Virkon om toaletten delas av flera inkuberade/sjuka. Golv städas med sedvanlig metod. Slutstäda Efter 48 timmars symtomfrihet bryts avskildheten. Rummet/lägenheten och toaletten städas och desinfekteras med Virkon/Klorin (se ovan). Desinfektera kontaktytor enligt ovan. Byt toalettpappersrullen och handdukar, bädda med rena lakan, erbjud dusch och rena kläder. Detta för att förhindra återinsjuknande. 16

17 Ordinärt boende Beaktas risken att personal kan föra smittan vidare till annan vårdtagare om hygienreglerna följs. Var extra noga vid hantering av livsmedel. Vårdtagare räknas som smittsam i 48 timmar efter det att symtomen upphört. Informera anhöriga om smittsamheten. Det är viktigt med instruktion om noggrann handhygien. Personal kan återgå i tjänst efter 24 timmars symtomfrihet. Detta kan tyckas inkonsekvent men har visat sig fungera i praktiken. Städning när symptomen upphört För att undvika återinsjuknande rekommenderas: Helst byte till ny toalettpappersrulle. Städa toaletten noggrant med rengöringsmedel som används vid ordinarie städning. Glöm inte handfat, kranar och andra ytor våra händer ofta berör. Byt handdukar. Renbädda sängen. Erbjud dusch och klädbyte. Observera: Hantera personalryggsäckar och andra väskor så de inte blir en smittspridningsrisk. 17

18 Direktiv Clostridium difficile-diarré Tarmsmitta Allmänt Behandling med antibiotika medför ofta symtom från tarmen, vanligen diarréer. Orsaken härtill är retningssymtom av ospecifik art eller rubbad tarmflora. Överväxt av Clostridium Difficile är en sådan följd av antibiotikabehandling. Bakteriens toxinproduktion åstadkommer inflammation i tjocktarmen. Symtomen är i regel lindriga men ibland kan en kraftig inflammation ge upphov till feber, buksmärtor och frekventa diarréer. Detta kan innebära förluster av vätska, elektrolyter och albumin via tarmslemhinnan och förvandlas till ett livshotande tillstånd. Insjuknandet sker i regel inom 1-2 veckor efter påbörjad behandling men i vissa fall kan brukaren insjukna flera veckor efter avslutad behandling. Alla antibiotika kan orsaka Clostridium Difficile associerad diarré. Clostridium Difficile bildar snabbt sporer när de kommer utanför kroppen. Dessa sporer kan finnas kvar i miljön många månader om de inte städas bort. Vårdtagare med Clostridium Difficile associerad diarré utgör en smittrisk. För att förhindra smittspridning krävs: Tidig diagnos och behandling, basala hygienrutiner, samt förhindra smittämne i omgivningen. Provtagning Tre skedar faeces (avföring), läggs i faecesburk med sked. Provet sänds snarast (toxinet förstörs om provet utsätts för värme och kan då ge ett falskt negativt svar*) via närmaste vårdcentral till Mikrobiologiska laboratoriet, US för analys av clostridium difficiletoxin. Laboratoriet meddelar per telefon förekomst av toxin samma dag (måndag-lördag), om provet anlänt till laboratoriet före klockan *Kylväska av mindre modell rekommenderas till provet under transporten. Hygien basala hygienrutiner Handdesinfektion; på föreskrivet sätt, före rent och efter orent arbete, även om handskar använts. Handdesinfektionsmedel utan förtjockningsmedel rekommenderas eftersom gelen lämnar en hinna på händerna. Hinnan måste sköljas bort med vatten efter cirka 5 desinfektioner om händerna upplevs som kladdiga. 18

19 Vid kontakt med brukares kroppsvätskor vid diarré på grund av Clostridium Difficile, ska händerna tvättas med flytande tvål och vatten i minst 30 sekunder samt noggrann torkning av händerna innan handdesinfektion Handskar; får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde eller ev. skyddsrock ska användas för att skydda arbetskläderna i samband med nära omvårdnad/undersökning, sängbäddning, toalettbestyr, påklädning eller hantering av smutsiga föremål. Och då det finns risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor. Förklädet kasseras efter användandet. Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Smitta Faecal oral Smittspridning sker direkt mellan vårdtagare eller indirekt via personalens händer eller kläder. Risk för indirekt smitta finns också via kontaminerade kontaktytor i rum/lägenhet och på WC, där vårdtagare med Clostridium difficile infektion vistats. Förhindra smitta Vårdtagare med pågående diarré bör om möjligt vara i sitt rum eller egna lägenheten och ha egen toalett så länge diarréerna fortgår. Om infekterad person använt annan toalett, städas och desinfekteras den med Klorin efter användning. Vårdtagare måste informeras om vikten av god handhygien eller få hjälp med detta efter toalettbesök och innan måltid. Detta gäller även besökare hos den drabbade. Kontrollodling efter symtomfrihet behövs inte. Daglig städning av kontaktytor, golv och toalett i rummet/lägenheten. Vid stora mängder infektiöst material diarré, avlägsnas föroreningen innan punktdesinfektion med Klorin. Späd Klorin 1:10 i en enlitersflaska. Märk flaskan med innehåll och datum (hållbarhet i mörker 14 dagar). Klorin har ingen rengörande effekt utan ytan måste först bearbetas med rengöringsmedel och vatten. Tänk på inverkningstiden är 10 minuter vilket innebär att ytan ska vara fuktig. 19

20 Städning när symptomen upphört För att förhindra återinsjuknande och spridning. När diarréerna upphört, rengörs och desinfekteras alla tagställen och horisontella ytor i hela rummet/lägenheten samt toalettutrymmet. Desinfektion med Klorin enligt ovan. Byt toalettrulle och handdukar! Rengör säng och sängbord noggrant samt renbädda. Erbjud dusch och klädbyte. Tvätt Tvätt till TvNo eller annat tvätteri som är förorenat av avföring från smittad vårdtagare ska förpackas i upplösbar plastsäck, som sedan placeras i en vanlig tvättsäck låt plastsäckens rosa knytband hänga ut en bit ur säcken. Hantera tvättsäcken därefter enligt rutin. Tvätt på enheten Lakan och handdukar tvättas i lägst 60 grader under 10 minuter torkas i tumlare eller torkskåp för att förhindra tillväxt under torktiden. Vårdtagare privata kläder och andra textilier som tvättas i hushållsmaskin på enheten tvättas enligt tvättråd. Det är alltid ytterst olämpligt att samtvätta med andra vårdtagare kläder och textilier. Vid tvätt temperatur under till 60 C kör en tom maskin på ekonomiprogram i 85 C. Ordinärt boende Beaktas risken att personal kan föra smittan vidare till annan vårdtagare. Var extra noga vid hantering av livsmedel. Vårdtagare räknas som smittsam så länge diarré förekommer. Informera anhöriga om smittsamheten. Det är viktigt med instruktion om noggrann handhygien. För att undvika återinsjuknande: Byt helst till ny toalettpappersrulle, byt till rena kläder, lakan och handdukar erbjud duschning. Städa golv, toaletten, handfat, kranar och andra tagställen, gärna med klorin till toalettutrymmet eller rengöringsmedel som används vid ordinarie städning. Var noggrann med den mekaniska bearbetningen. 20

21 Direktiv CVK - Central venkateter CVK hänvisas till; Gå in på ovanstående länk till Vårdhandboken (tidigare Nationella handboken) för information om skötsel och handhavande av CVK. I dokumentets högerkant finns ett antal rubriker att välja på. All information som finns här är alltid aktuell och lätt att hitta. 21

22 Direktiv Diskdesinfektor och spolo Dagliga och veckovisa kontroller av diskdesinfektor/spolo ska utföras av enhetens egen personal. Dagligen ska kammaren kontrolleras så att inget löst material ligger kvar i bottensilen. Minst en gång i veckan, eller vid behov, ska kontroll av nedanstående punkter utföras. Veckovisa kontroller Inspektera kammaren, luckan och förpackningen. Ta bort bottensil och rengör. Rengör och avkalka vid behov. Kontrollera att spolarmarna kan rotera fritt och är rätt vända och inte är igensatta av smuts och ludd. Rengör vid behov. Gäller endast diskdesinfektor. Kontrollera att insatsen dockar ordentligt mot vattenanslutningen om en sådan finns. Rengör insatsen vid behov. Kontrollera att det finns disk- och sköljmedel sätt ett streck i vätskenivån och skriv datum. Gäller alla diskdesinfektorer samt spolo som är försedd med diskmedel. Signera listan efter genomgången veckokontroll. Kontrollerna är mycket viktiga för att säkerställa maskinens funktion och hålla den i ett bra skick och undvika kostsamma reparationer. En dåligt fungerande maskin kan ge smutsigt gods och en stor risk för smittspridning föreligger. Andra orsaker som kan bidra till orent gods är rost/kalk inne i maskinens kammare samt en smutsig bottensil. För att undvika rostangrepp är det viktigt att aldrig diska rostig utrustning eller instrument. Rost smittar av sig till andra metallföremål som körs och även till själva maskinen. För att kontrollera diskmedelsåtgången sätts ett daterat streck på dunken en gång i veckan. Detta blir en tydlig markör att innehållet sjunker. 22

23 Datera och signera på listan som finns i Loggboken eller använd blankett: Signeringslista för diskdesinfektor och spolo, som hittas under Direktiv. Efter varje körd process görs en kontroll att godset är synligt rent. Är det inte det, måste maskinen felanmälas snarast. Se lokala rutiner. Se till att bevara instruktions-/loggbok som medföljer maskinen vid leverans. Där finns fler råd och tips på skötsel. Saknas instruktions-/loggbok, använd Signeringslista för diskdesinfektor och spolo. Andra mer avancerade kontroller ska utföras av särskilt utbildad persona årligen. 23

24 Direktiv ESBL - vård av vårdtagare som är infekterade/koloniserade med ESBLproducerade bakterier ESBL är ett samlingsnamn för en grupp bakteriella enzymer som ger nedsatt känslighet för många vanliga antibiotika (exempelvis cefuroxim och cefotaxim). Detta medför att vissa antibiotika blir overksamma, med ibland förlängda vårdtider och i vissa fall ökad dödlighet som följd. ESBL står för Extended Spectrum Beta-Lactamases och återfinns framförallt hos gram-negativa tarmbakterier som exempel E-coli, klebsiella och enterobacter. Stammar med ESBL sprids lätt på enheter mellan vårdtagare, ofta via personalens händer eller kläder, men smittan sprids även direkt mellan vårdtagare. ESBL-stammar kan sprida sina resistensgener till andra bakteriestammar såväl inom som över artgränserna. Exempel på riskfaktorer för att infekteras med ESBL-producerande bakterier är; nyligen avslutad eller pågående antibiotikabehandling, svår sjukdom och sjukhusvistelse. Bakterier som producerar ESBL hittar man i odlingar tagna på klinisk indikation, exempel i sårodling, urinodling och blododling. I odlingssvaret anges att bakterien producerar ESBL. Informera alltid mottagande enhet/sjukhus inför överflyttningar! Kontakta hygiensjuksköterska vid fynd av ESBL-producerande bakterier! På Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Vid bärarskap av ESBL Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter (gäller all personal): Handdesinfektion ska genomföras före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde eller ev. skyddsrock ska användas när det finns risk för att arbetsdräkten kontamineras (förorenas) så som vid bäddning, av och 24

25 påklädning och toa assistans. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. OBS! Det är viktigt att informera vårdtagare om sitt bärarskap och att såväl brukaren som anhöriga och andra besökare instrueras om god handhygien. På Smittskyddsenhetens hemsida finns bra patient information att dra ut: Hög risk för smittspridning Vårdtagare med: KAD eller inkontinens. Katetrar (nefrostomi, suprapubis). Stomi (trakeostomi, gastrostomi, urostomi, colostomi med stora flöden). Kroniska sår Diarré Vid diarré bör vårdtagare hålla sig på rummet/lägenheten om det är risk för läckage. Vid långa perioder av diarré kontakta Vårdhygien för råd. Vårdtagare ska inte själv ta mat från buffé på enheten/avdelningen. Vårdtagare ska skötas/undersökas/behandlas i lägenheten eller på rummet med noggrann tillämpning av basala hygienrutiner. Vårdtagare med riskfaktorer kan så länge sår och in- och utfarter är ordentligt täckta och det inte föreligger risk för läckage från förband eller eventuella dränage vistas ute på enheten utan begränsningar Vårdtagare med en eller flera riskfaktorer enligt ovan ska ha eget rum/lägenhet med egen toalett eller tillgång till egen toalett Låg risk för smittspridning Trots att faktorer med hög risk för smittspridning enligt ovan - har eliminerats, kan vårdtagare fortfarande vara koloniserad med ESBL-producerande bakterier i tarmen (oklart hur länge). Diarré fri vårdtagare vistas ute på enheten helt utan begränsningar. Smittsamheten är då låg. God handhygien hos ESBL-bäraren och information till anhöriga. Städning och desinfektion Under pågående diarré daglig städning och desinfektion av tagställen och toalett samt slutstädning enligt Direktiv; Schema desinfektion städning. 25

26 Tvätthantering på enheten/avdelningen: Personliga kläder och textilier tvättas separat enligt tvättråden i plaggen. Sänglinne och handdukar kan samtvättas tvättas i minst 60 grader under 10 minuter och torkas i tumlare eller i torkskåp. Tvätt till TvNo eller annat tvätteri: Bara tvätt förorenad med infektiöst material (större fläck än en handflata) från vårdtagare med konstaterat bärarskap eller klinisk infektion med ESBL, ska förpackas och skickas som smittförande tvätt i upplösbarsäck inne i vanlig tvättsäck, låt en bit av det rosa bandet hänga ut ur den ihop dragna säcken. Övrig tvätt skickas i vanlig tvättsäck. Se direktiv Tvätthantering I ordinärt boende Vård vid bärarskap av ESBL Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter (gäller all personal): Handdesinfektion ska genomföras före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetsdräkten kontamineras (förorenas) så som vid bäddning, av och påklädning och toa assistans. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. OBS! Det är viktigt att informera vårdtagare om sitt bärarskap och att såväl vårdtagre som anhöriga och andra besökare instrueras om god handhygien. På Smittskyddsenhetens hemsida finns bra patient information att dra ut: Överblivet engångs material exempelvis förband, undersökningshandskar, förkläden inkontinensskydd som tagits med till vårdtagare lämnas kvar eller kasseras. Vid städning och rengöring används de kemikalier som vårdtagare har att tillgå. Viktigt med mekaniskbearbetning vid städning. Observera! Tänk på hur ryggsäckar och andra väskor hanteras så de inte förorenas. 26

27 Direktiv Handskar Handskar är en medicinteknisk produkt och ska köpas in utifrån avtalet för sjukvårdsmaterial. En ny desinfekterad hand är alltid renare än vad en undersökningshandske är. Antal bakterier och art av bakterier varierar mellan olika sorter handskar. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får aldrig desinficeras med handsprit, de mister då sitt skydd och blir aldrig korrekt desinficerade. Handskar används enbart vid kontakt med exempelvis blod, urin, avföring, sårsekret, blodprovstagning och injektioner eller vid städning där händerna behöver skyddas mot vatten och kemikalieexponering. Handskarna ska tas av så fort arbetsmomentet är avslutat. Använd skyddshandske kan jämställas med en oren hand och bidra lätt till en handskspriddsmitta Överanvändning av handskar kan orsaka hudproblem. För att förebygga hudbesvär/allergi ska bara puderfria undersökningshandskar användas. Produkter Exempel på användningsområde Skyddshandske plast (prassel handskar) Hantering av torr smutstvätt Kortare torra vårdmoment Som underhandske vid handeksem eller andra hudbesvär förekommer Vinyl/ Nitril Sugning av luftvägar Omläggning av sår/borttagande av förband Kontakt med blod och kroppsvätskor Våta arbetsuppgifter. Nedre toalett 27

28 Nitril Vid blodprovstagning Vid känd eller misstänkt blodsmitta där kontakt med blod föreligger Beredning av läkemedel med bestående toxisk effekt 28

29 Direktiv Hygiendirektiv för hjälpmedel Syfte Säkerställa att alla hjälpmedel som hanteras av personal i Norrköpings kommun rengörs och smittrenas enligt gällande anvisningar. Smitta Det vanligaste sättet att överföra smitta är via händerna, men även otillräckligt rengjorda föremål som används mellan vårdtagare kan orsaka smittspridning. Hjälpmedel av olika slag bör därför vara för ögat synligt rena vid användning. Exempel på vanligt förekommande hjälpmedel är säng, rullstol, rollator, gåbord, vändhjälpmedel i säng, lyfthjälpmedel, madrass och sittdynor. Nivån på rengöring bestäms av hur hjälpmedlet används och graden av nedsmutsning. Styrdokument SOSFS 2005:26 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall. Handbok för hälso- och sjukvård. Alla hjälpmedel som vårdtagare använder oavsett material ska hållas rena. De hjälpmedel som är personliga rengörs utifrån rutin på enheten och därutöver utifrån behov. Textilier tvättas i rekommenderad process följ tvättanvisning för hjälpmedlet. 2 (4) Tvätt Textilier tvättas i lägst 60 C i 10 min med torkning i torkskåp eller tumlare. Textilier som bedöms vara så förorenade att de inte blir rena eller inte tål tvätt processen kasseras. Observera att alla textila materia ska torkas i så hög temperatur som möjligt och i direkt anslutning till tvättprocessen. Övrigt material rengörs med vatten och rengöringsmedel och i vissa fall även desinfektion. Viktigt att mekaniskbearbetning görs (gnuggning) för att få full effekt på desinfektionen. Hjälpmedel som används av flera brukare desinfekteras alltid mellan användarna. Använd ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på ytor och detaljer gjorda av metall, plast eller annat icke textilt material. Textilier ska skyddas med överdrag eller annan fuktspärr. 29

30 Lyft-/förflyttningshjälpmedel Textila lyft- och förflyttningshjälpmedel ska helst vara personliga. Används lyftselen till fler vårdtagare ska lyftselen tvättas och torkas mellan vårdtagare. Tvättprocess ska genomföras i lägst 60 C i 10 min med efterföljande snabbtorkning i tumlare/skåp. Madrasser Minst en gång i månaden ska madrassöverdraget desinficeras med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Om det finns fläckar på överdraget ska det alltid tvättas, det räcker inte att endast ta bort fläckarna. Är madrassöverdraget förorenat (t.ex. blod, avföring, urin) ska det alltid tvättas i lägst 60 i 10 min med efterföljande snabbtorkning i tumlare/skåp. Då en ny vårdtagare övertar madrassen ska madrassöverdraget ha tvättas i lägst 60 i 10 min med efterföljande snabbtorkning i tumlare/skåp. Vårdsängar Minst en gång i månaden ska sängen rengöras och därefter desinficeras med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Mekanisk bearbetning (gnuggning) med ytdesinfektionsmedel vid spill av kroppsvätskor, samt vid behov. Då en ny vårdtagare övertar sängen ska sängen vara rengjord och därefter desinficerad med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Sittdynor Sittdynor ska helst vara personliga och i största möjligaste mån endast användas av en vårdtagare. Innerdynan ska skyddas av heltäckande fuktspärr. 3 (4) Vid de tillfällen dynor delas av flera vårdtagare: Ska dynan tvättas mellan vårdtagarna. De dynor som inte tål tvätt ska inte användas av flera vårdtagare. Tvättprocess i lägst 60 C i 10 min för textilt överdraget. Torkas i tumlare eller torkskåp. Fuktspärr på innerkudden byts till en ny. 30

31 Åtgärd vid utprovning/användning vid enstaka tillfälle: Överdrags byts mellan varje vårdtagare Dynan täcks med underlägg med fuktspärr Byte av underlägg mellan vårdtagare Midjebälten av textilt material Bör helst vara personliga och tvättas vid behov och efter avslutad användning. Vid de tillfällen bälten delas av flera vårdtagare ska bältet desinficeras mellan vårdtagarna. Rullstolar med klädsel av textilt material Bör helst vara personliga. Under användnings tiden rekommenderas rengöring av hela stolen och tvätt av dyna regelbundet. Vid de tillfällen rullstolen delas av flera brukare ska rullstolen rengöras enligt Tvättprocess i lägst 60 C i 10 min för textilier. Torkas i tumlare eller torkskåp. Mekanisk bearbetning med ytdesinfektionsmedel på kontaktytor/tagställen, glöm ej handtag på hjulen Rengöring (med rengöringsmedel och vatten) av däck, fotstöd etc. Åtgärd mellan vårdtagare vid utprovning/korttidsanvändning Dynan täcks med underlägg med fuktspärr Byte av underlägg mellan olika vårdtagare och mekanisk bearbetning med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på kontaktytor/tagställen, glöm ej handtag på hjulen. Transportrullstolar Ska endast användas inom en enhet. Transportrullstolar ska om möjligt ej ha textilt material i sits eller rygg del. Under användnings tiden rekommenderas rengöring av hela stolen regelbundet. Dynan täcks med underlägg med fuktspärr Byte av underlägg mellan vårdtagare 31

32 Mekanisk bearbetning (gnuggning) med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt vid spill av kroppsvätskor, samt vid behov Rengöring (med rengöringsmedel och vatten) av däck, fotstöd etc. Gånghjälpmedel (rollator, gåbord, käpp, kryckor med mera.) Gånghjälpmedel bör vara personliga. Vid de tillfällen gånghjälpmedlen delas av flera vårdtagare ska; Mekanisk bearbetning med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt på tagställen Flergångsprodukter Flergångsprodukter av textilt material ska tåla tvätt i lägst 60 i 10 min samt torkning i tumlare eller torkskåp. Hjälpmedel som innehåller kardborreband bör vara personliga. Flergångsprodukter av annat material ska klara av att köras i diskdesinfektor eller tåla rengöringsmedel och desinfektionsmedel. Rekommenderat desinfektionsmedel är alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Se även Direktiv Städ- och desinfektionsschema gällande vilka andra ytdesinfektionsmedel som rekommenderas vid vissa smittämnen. Läs alltid tillverkarens råd för tvätt (textila material), rengöring och desinfektion i produktinformationen. Om råd saknas i produktinformationen; kontakta tillverkaren för rådgivning. Återlämning till hjälpmedelsleverantör Hjälpmedel som lämnas tillbaka eller på service hos hjälpmedelsleverantör ska alltid vara synligt rena och eventuell punktdesinfektion ska vara utförd. I väntan på transport förvaras hjälpmedlen så att de inte förorenar annat rent material eller riskeras att av misstag tas i bruk av annan person. Har hjälpmedlet använts hos vårdtagare med känd smitta görs en noggrann desinfektion efter rengöringen. Exempel på smittor är ESBL, vinterkräksjuka, Clostridium difficile, MRSA och VRE. 32

33 Inför transport till Hjälpmedelsleverantören ska hjälpmedlet märkas med utförda desinfektionsåtgärder och typ av smitta. Dynor, selar, bälten och lösa textilier tvättas i 60 C i 10 min om produkten tål det. Torkas i tumlare eller torkskåp. Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag 33

34 Direktiv Legionella - Rekommendationer för att undvika tillväxt Ansamling och ökad förekomst av Legionella i kranvatten kan uppstå när varmvattentemperaturen understiger 50 grader samt när våtutrymmen eller när tappställe står oanvänt en längre tid. Detta innebär att cirkulationen i vattenledningssystemet försämras. Problem kan exempelvis uppstå vid ombyggnationer eller utav annan anledning till att tappstället inte använts. Ansvaret åligger fastighetsägaren att leverera ett tjänligt vatten. För mer sakinformation om Legionella följ länk: I utrymme eller rum som inte använts under en längre tid (en vecka eller mer) ska samtliga tappställen på enheten genomspolas med varmvatten under 3 minuter. Viktigt att genomspolning sker innan lägenhet eller utrymme/avdelningen tags i bruk. Rum med utslagsback och tappställe som inte används ska genomspolas med varmvatten under 3 minuter en gång i veckan. Upprätta en rutin och informera berörd personal om vilka tappställen som är aktuella för genomspolning. På Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning där vårdtagare med nedsatt immunförsvar eller försämrad lungfunktion (exempelvis KOL eller annan lungsjukdom) bor/vårdas är det viktigt att duschslangen inte bör vara längre än 1.5 meter och hängs upp så det inte blir stillastående vatten i den. Duschslangar och duschhuvud och eventuella snabbkopplingar ska rengöras/desinficeras vid nyinflyttning eller helst bytas ut till nya. Duschstrilarna bör ha stora hål för att undvika aerosolbildning. 34

35 Långa duschslangar är en risk för tillväxt av biofilm, se till att de töms på vatten och förvaras hängande. Slangen bör vara av kvallitet som är slät på insida och utsida samt inte släppa igenom ljus. Dryckesautomater ska vara direktanslutna i nära anslutning till färskvattenledning. Vätskebehållare för befuktning av andningsvägar får endast innehålla sterilt vatten. Is till dryck ska tillverkas av färskvatten och ska frysas i speciella engångsplastpåsar i frysbox/frysfack. Ismaskin ska inte användas eftersom isen/vattnet kan kontamineras med bakterier och virus. 35

36 Direktiv MRSA - Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare Bakgrund Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekommer allmänt i samhället i hela världen samt på vårdinrättningar och sprids huvudsakligen genom kontaktsmitta. MRSA är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra Stafylokocker. Infektionen är svårare att behandla på grund av att bakterierna är motståndskraftiga mot de antibiotika som vanligen används. Faktorer som medför ökad risk för smittspridning benämns riskfaktorer. Dessa Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång samt andra hudlesioner, KAD, stomi eller sond. Person med riskfaktorer enligt ovan räknas som potentiell spridare av MRSA. Person utan riskfaktor betraktas som icke smittsam och kallas bärare av MRSA. Observera: Om någon riskfaktor uppstår hos bärare av MRSA, betraktas personen återigen som spridare. Näs-/svalgbärare betraktas som smittsam endast vid övre luftvägsinfektion. Vid varje misstanke om eller fynd av MRSA ska Vårdhygien kontaktas Särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning Rutiner då MRSA har konstaterats Basala hygienrutiner förhindrar smittspridning och består av tre huvudkomponenter (gäller all personal) och skall alltid tillämpas oavsett om riskfaktor finns eller inte. 36

37 Handdesinfektion genomförs alltid före och efter vård/undersökning samt före rent och efter orent arbete. Händer ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. Handskar får endast användas vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Plastförkläde ska användas när det finns risk för att arbetskläder kontamineras (förorenas) exempelvis vid sängbäddning, av- och påklädning och vid toalettassistans, byte av inkontinensskydd och hantering av smutstvätt. Plastförkläde är för engångsbruk och kasseras efter varje användningstillfälle. Vårdtagaren Ska ha eget rum/lägenhet med tillgång till egen toalett gäller även på korttidsboende. Ska tillämpa god handhygien eller få hjälp med detta. Har inte tillträde till den del av köket där mat bereds så länge brukaren ses som spridare. Personal Besökare Personal som vårdar MRSA-positiv, ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Vid behov kontaktas läkare för bedömning. Ska tillämpa god handhygien. Städning och desinfektion Hjälpmedel Daglig städning och desinfektion av tagställen samt slutstädning enligt direktiv Schema desinfektion städning då MRSA positiv vårdtagare går från spridare till bärarskap. Ska vara personliga, vilket innebär att enhetens grundutrustning inte ska användas Innan hjälpmedlet används av någon annan ska det rengöras och desinfekteras på enheten. Tvätt Tvätt hantering på enheten Personliga kläder och andra privat textilier hanteras som vanlig tvätt det vill säga blandas inte med andras (varken före, under eller efter tvätt). Tvättas enligt 37

38 tvättråd angivet i plagg eller textil. Var noggrann att desinficera alla horisontella ytor i tvättstugan. Lakan och handdukar som tvättas på enheten kan samtvättas enligt gängse rutin, i lägst 60 grader under minst 10 minuter. Ska torkas i tumlare eller torkskåp för att undvika bakterietillväxt under torktiden. Tvätt till TvNo eller annat tvätteri All tvätt förorenad med sårvätska/var (fläckar större än en handflata) skall hanteras som smittförande tvätt. Smittförande tvätt förpackas i en upplösningsbar plastsäck (fyll den upplösbara säcken endast till ½). Placera den upplösbara säcken i en vanlig tvätt säck, låta det rosaförslutningsbandet hänga ut genom yttersäckens öppning. (detta är signalen till TVNO att säcken innehåller smittförande tvätt) Säcken försluts inne hos brukaren/boende/patienten, viktigt att tvätt säcken behålls ren på utsidan. Övrig tvätt skickas i vanlig tvättsäck. Se direktiv Tvätt hantering Kontrollodlingar Kontrollodlingar utförs för att utesluta smittspridning på enheten. Dessa utförs enligt nedan hos vårdtagare med nyupptäckt MRSA och vid Inför inflyttning av vårdtagare med känd förekomst av MRSA till särskilt boende, äldreomsorg samt verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Kontakta alltid Vårdhygien Vårdtagare (kallas fortsättningsvis indexfallet) med MRSA-positiv odling i näsa, svalg och/eller ljumske utan riskfaktorer, så kallade bärare. Föranleder inte några odlingskontroller av övriga vårdtagare inom enheten. Vårdtagare (indexfallet) MRSA-positiv med riskfaktor(-er), så kallad spridare, föranleder att övriga vårdtagare som har riskfaktorer på mottagande enhet odlas från näsa, svalg, ljumske samt riskfaktor(-er). Riskfaktorer är: Sår, eksem på huden i hårbotten eller i hörselgång även andra hudlesioner (hudåkommor, fjällande hud), KAD, stomi, sond eller tracheostomi. 38