Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574

Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Förord I denna rapport presenteras resultat från en undersökning om personer som nekats sjukpenning av Försäkringskassan. Studien har genomförts av TNS Gallup på uppdrag av Försäkringskassan. Undersökningen genomfördes under sommaren 2008 i form av telefonintervjuer med personer som nekats sjukpenning under sista kvartalet 2007. De frågor som ställdes gällde bland annat hur dessa personer försörjde sig ett halvår efter Försäkringskassans beslut om att inte betala ut ersättning. Vissa jämförelser görs med en tidigare undersökning som under 2006 genomfördes av SCB på uppdrag av Försäkringskassan. Eftersom metoderna för undersökningarna skiljer sig åt bör alla eventuella skillnader tolkas med försiktighet. Författarna svarar själva för innehållet i rapporten. Slutsatserna representerar inte nödvändigtvis Försäkringskassan.

Innehåll Sammanfattning...5 1 Inledning...6 1.1 Syfte...6 1.2 Metod och data...6 1.2.1 Enkäten... 6 1.2.2 Urval och svarsfrekvens... 6 1.2.3 Jämförelse med undersökningen 2006... 7 1.3 Bortfallsredovisning...7 2 Vilka får avslag eller indrag?...8 2.1 Bakgrund...8 3 Sysselsättning...9 4 Försörjning...10 4.1 Försörjningskällor före och efter sjukfallet...10 4.2 Annan försörjningskälla efter beslut om avslag/indragning...12 5 Tillbaka till arbete...13 5.1 Arbetsgivare...13 5.2 Arbetsuppgifter...13 5.3 Arbetstid...13 6 Kontakterna med Försäkringskassan...15 7 Att försöka påverka beslutet...16 Bilaga...17 Frågeformulär...17

Sammanfattning 1,8 % av de som begärde sjukpenning avslogs och 0,8 % fick sjukpenningen indragen under pågående sjukfall under sista kvartalet 2007. Det är vanligare med avslag än indragning av sjukpenning i dag bland de svarande i undersökningen. 78 procent har fått avslag av sjukpenning och 22 procent har fått indragning av sjukpenning. Andelen kvinnor är högre än män både bland dem som fått avslag och indrag, men kvinnor söker även sjukpenning och är sjukskrivna i större utsträckning än männen. Lön eller inkomst från eget företag uppges som vanligaste försörjningskälla både före och efter sjukfallet. A-kassa/aktivitetsstöd uppges som näst vanligast försörjningskälla. En förskjutning har skett då fler uppger lön i dag jämfört med 2006, både bland de som hade lön innan men även bland de som hade a-kassa/ aktivitetsstöd innan. Två tredjedelar arbetar kvar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet och att byta arbetsuppgifter är lika förekommande som att byta arbetsgivare. Knappt sju av tio uppger att de arbetar i samma omfattning som tidigare eller mer, en ökning med 10 procentenheter sedan 2006. Det är vanligare att personer som fått indragning av sjukpenning har förändrat sin arbetssituation pga sjukdomen. Knappt en av tre uppger att de blivit kontaktade av Försäkringskassan före beskedet. Sex av tio har diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan, en lägre andel jämfört med 2006. Sju av tio har fått kontakt med Försäkringskassan efter beslutet men alla har inte lyckats. 5

1 Inledning Undersökningen är en uppföljning av projektet Nej till Sjukpenning som bedrivits under 2006. 1.1 Syfte Huvudsyftet med denna rapport är att studera vad som händer med individerna efter Försäkringskassans beslut att inte betala ut sjukpenning. Fokus har varit på individernas försörjning och sysselsättning före och efter sjukfallet. Analys har även gjorts specifikt för de grupper som arbetade samt var arbetslösa före sjukfallet. Ett delsyfte har även varit att få en bild av hur arbetssituationen ser ut för de som arbetar igen avseende samma arbetsgivare, arbetsuppgifter och omfattning av arbete. Försäkringskassan vill även få en djupare förståelse för hur individerna uppfattat beslutet samt Försäkringskassans bemötande och information i samband med beslutet. 1.2 Metod och data Resultaten i rapporten är baserade på en kvantitativ undersökning genomförd av TNS Gallup. Urvalet till undersökningen utgörs av dem som under sista kvartalet 2007 inte längre bedömdes ha rätt till sjukpenning under pågående sjukfall eller som fick avslag på sin begäran om sjukpenning. 1.2.1 Enkäten TNS Gallup genomförde telefonintervjuer från TNS telefoncentral under de två första veckorna i juni månad 2008. Enkäten som användes är i stort sett densamma som togs fram inför undersökningen 2006 med vissa mindre justeringar. Frågorna rör individernas situation avseende försörjning både före och efter det sjukfall där individerna fick avslag/indrag. 1.2.2 Urval och svarsfrekvens Ett urval på 2 888 individer levererades till TNS av Försäkringskassan. TNS kompletterade därefter urvalsunderlaget med telefonnummer (inkluderar även mobilnummer). 1 934 individer ingår i urvalsramen efter rensning av icke telefonnummersatta poster samt felaktiga telefonnummer. 1 062 telefonintervjuer genomfördes och svarsfrekvensen blev 55 %. Den korta svarsperioden förklarar till stor del den slutliga svarsfrekvensen. Försäkringskassan får ta del av avidentifierade resultat för att möjliggöra vidare analyser av materialet. 6

1.2.3 Jämförelse med undersökningen 2006 TNS har gjort jämförelser med resultaten från undersökningen 2006 på uppdrag av Försäkringskassan. Viktigt att notera är dock att metoderna skiljer sig i de två undersökningarna då undersökningen 2006 genomfördes som en postal enkät med telefonuppföljning. Huvudsyftet med jämförelsen är enbart för att se eventuella tendenser i resultaten avseende individernas försörjning och sysselsättning. 1.3 Bortfallsredovisning Avslag Indrag Samtliga Procent Brutto urval (telefonnummersatt) 1 794 436 2 230 A bortfall 239 57 296 13 Nej, FKs uppgifter stämmer ej 101 30 131 Fax/modem/fel nummer 138 27 165 Netto urval 1 555 379 1 934 87 B bortfall 695 177 872 45 IP hör ej/sjuk/språkproblem 53 19 72 IP vägrar 126 33 159 Oseriös IP 12 3 15 Ej svar/upptaget 128 29 157 Bokning/Ej intervjuas inom intervjuperiod 72 16 88 Max antal kontaktförsök (5 st.) 304 77 381 Komplett intervju 860 202 1 062 55 7

2 Vilka får avslag eller indrag? 2.1 Bakgrund Under sista kvartalet 2007 avslogs 1,8 % av de som begärde om sjukpenning och 0,8 % fick sjukpenningen indragen under pågående sjukfall. Under samma period 2005 var siffrorna 1,4 % avslag och 1,1 % indrag. Bland de intervjuer som TNS genomförde har 78 % fått avslag av sjukpenning och 22 % har fått indragning av sjukpenning. Tabell 1 Beskrivning av individer som fått avslag på begäran om sjukpenning eller fått sin sjukpenning indragen jämfört med nya och pågående sjukfall Procent. Antal svar: 1062 Avslag Indrag Samtliga Kön Kvinna 71 57 68 Man 29 43 32 Ålder 29 år 13 4 11 30 39 år 24 19 23 40 49 år 26 34 28 50 59 år 25 29 26 60 år och äldre 12 14 13 Utbildning Grundskola/folkskola/realskola 22 28 23 2-årigt gymnasium/fackskola 22 21 21 3- el 4-årigt gymnasium 31 25 30 Universitets-/högskoleutbildning (<3 år) 9 10 9 Universitets-/högskoleutbildning (3+ år) 16 15 16 Huvudsaklig sysselsättning i dag Anställd 48 49 48 Arbetssökande 19 20 19 Egen företagare 4 6 5 Sjukskriven med eller utan ersättning 11 15 13 Föräldraledig 10 3 9 Övrigt 7 7 7 8

3 Sysselsättning Respondenterna ombads att uppge huvudsaklig sysselsättning före och efter sjukfallet. Andelen som uppger arbetade som anställd före sjukfallet har minskat med en fjärdedel efter sjukfallet. Det är ett mindre glapp än vid föregående mätning då andelen med arbete som anställd halverades efter sjukfallet. I dag uppger nästan varannan respondent att de har arbete som anställd, för två år sedan var andelen en tredjedel. Andelen arbetslösa är högre efter sjukfallet än före. Dock har andelen minskat med 5 procentenheter sedan föregående undersökning. Tabell 2 Huvudsaklig sysselsättning före och efter sjukfallet Procent. Antal svar: 1062 Huvudsaklig sysselsättning före sjukfallet Huvudsaklig sysselsättning efter sjukfallet Arbetade som anställd 75 (64) 48 (33) Egen företagare 7 (8) 5 (5) Studerande 2 (2) 2 (3) Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 12 (17) 19 (24) Sjukskriven med ersättning från FK ( ) 8 (8) Sjukskriven utan ersättning från FK ( ) 5 (8) Föräldraledig 2 (3) 9 (10) Ålderspensionär ( ) 1 ( ) Annat 1 (6) 4 (9) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) Av de respondenter som är gifta eller sambo har 71 procent av make/maka/ sambo arbete som anställd och ytterligare 11 procent är egen företagare. Tabell 3 Huvudsaklig sysselsättning Make/maka/sambo Huvudsaklig sysselsättning Procent. Antal svar: 742 (Gift/sambo) Make/maka/sambo Arbetar som anställd 71 Egen företagare 11 Studerande 2 Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 2 Sjukskriven (60 dagar eller längre) 2 Sjuk-/aktivitetsersättning 5 Ålderspensionär 5 Hemarbetande, sköter hushållet Föräldraledig 1 Annat 1 9

4 Försörjning 4.1 Försörjningskällor före och efter sjukfallet Den vanligaste försörjningskällan, både före och efter sjukfallet, är lön eller inkomst från eget företag. 84 procent uppger att de hade lön före sjukfallet vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 2006. Den näst vanligaste försörjningskällan som uppges är a-kassa/aktivitetsstöd. Andelen som hade a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet har minskat med 6 procentenheter sedan 2006. Trenden ser likadan ut avseende lön och a-kassa/aktivitetsstöd som försörjningskälla efter sjukfallet. Fler uppger att de i dag har lön, och färre uppger att de i dag har a-kassa/aktivitetsstöd jämfört med 2006. Av de som har fått sin sjukpenning indragen uppger 92 procent att de hade lön före sjukfallet, och 81 procent av de som fått avslag på sjukpenningen. Den sistnämnda gruppen hade i högre utsträckning a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet, 16 procent jämfört med 8 procent. Det är inga skillnader avseende lön och a-kassa/aktivitetsstöd som försörjningskälla i dag bland de som fått avslag eller indrag. Däremot har fler (11 procent) föräldrapenning i gruppen avslag jämfört med gruppen indragning (4 procent). Värt att notera är att det är mindre förekommande med försörjningsstöd som inkomstkälla i dag, vilket 3 procent uppger. Försörjningsstöd är vanligare bland yngre och utanför storstäderna. Tabell 4 Försörjningskällor före och efter sjukfallet Procent. Antal svar: 1062 Försörjningskällor före sjukfallet Försörjningskällor efter sjukfallet Lön eller inkomst från eget företag 84 (78) 54 (44) A-kassa/aktivitetsstöd 14 (20) 18 (27) Ekonomisk hjälp från anhöriga 1 ( ) Försörjningsstöd (socialbidrag) 1 (1) 3 (5) Föräldrapenning 3 (4) 9 (9) Studiemedel 3 ( ) 1 (2) Sjukpenning 7 (10) Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 5 ( ) 7 (8) Ålderspension 2 ( ) Saknar inkomst 5 (6) Annat 4 (10) 6 (10) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) Av dem som hade lön före sjukfallet uppger 60 procent att de har lön i dag, vilket är en ökning med 10 procent enheter sedan 2006. Andelen som i dag har a-kassa/aktivitetsstöd har minskat från 23 procent till 15 procent. 10

Av dem som hade a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet har drygt en tredjedel lön i dag som försörjningskälla. Även i denna grupp har andelen med lön ökat och andelen med a-kassa/aktivitetsstöd minskat sedan 2006. Tabell 5 Försörjningskällor i dag, personer som hade lön respektive a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet Procent Hade lön före sjukfallet Antal svar: 890 Hade a-kassa före sjukfallet Antal svar: 147 Lön eller inkomst från eget företag 60 (50) 35 (25) A-kassa/aktivitetsstöd 15 (23) 43 (54) Ekonomisk hjälp från anhöriga 1 ( ) 1 ( ) Försörjningsstöd (socialbidrag) 2 (4) 7 (6) Föräldrapenning 8 (9) 14 (8) Studiemedel 1 (2) 1 (1) Sjukpenning 8 (11) 3 (10) Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 6 (8) 7 (6) Ålderspension 1 ( ) 2 ( ) Saknar inkomst 5 (6) 2 (5) Annat 6 (10) 5 (9) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) För att få en uppfattning om hur många individer som hade en eller flera av nedanstående inkomstkällor före och eller sjukfallet redovisas resultaten i antal i diagrammet nedan. Resultaten från undersökningen har använts tillsammans med det totala antalet avslag/indrag under 2007 (13 901 individer). Siffrorna motsvarar uppskattat antal individer som under 2007 hade en eller flera av nedanstående inkomstkällor. Diagram 1 Försörjningskällor före och efter sjukfallet. Antal 11

4.2 Annan försörjningskälla efter beslut om avslag/indragning En av tio uppger att de dessutom har haft någon annan inkomstkälla än de ovan nämnda. Av dessa personer uppger 36 procent att de har haft a-kassa/ aktivitetsstöd och 16 procent att de har haft lön. A-kassa/aktivitetsstöd är vanligare bland männen och kvinnorna uppger i högre utsträckning lön, föräldrapenning och studiemedel. Tabell 6 Andra försörjningskällor efterbeslut om avslag/indrag Procent Andel av dem som uppgett annan försörjningskälla Antal svar: 122 Lön eller inkomst från eget företag 16 2 A-kassa/aktivitetsstöd 36 4 Ekonomisk hjälp från anhöriga 4 0 Försörjningsstöd (socialbidrag) 12 1 Föräldrapenning 3 0 Studiemedel 5 1 Sjukpenning 5 1 Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 4 0 Saknar inkomst 2 0 Annat 16 2 Andel av samtliga intervjuade i undersökningen Antal svar: 1062 12

5 Tillbaka till arbete 5.1 Arbetsgivare Två tredjedelar av de som uppgett att de i dag arbetar är kvar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet, ett resultat i nivå med föregående undersökning. Det är vanligare att personer som har fått sin sjukpenning indragen bytt arbetsgivare och i denna grupp har 23 procent uppgett sjukdomen som orsak. Det är vanligare att kvinnor, 70 procent, arbetar kvar hos samma arbetsgivare jämfört med män, 52 procent. 25 procent (16 %, 2006) av männen och 11 procent (12 %, 2006) av kvinnorna uppger att de har bytt arbetsgivare pga sjukdomen. 5.2 Arbetsuppgifter Att byta arbetsuppgifter efter sjukfallet är lika vanligt förekommande som att byta arbetsgivare. Bland dem som har fått sin sjukpenning indragen uppger hela 44 procent att de har bytt arbetsuppgifter. I likhet med föregående fråga avseende arbetsgivare uppger en högre andel män att de har bytt arbetsuppgifter pga sjukdomen. (28 % män och 17 % kvinnor) 5.3 Arbetstid 68 procent uppger att de arbetar i samma omfattning som tidigare eller mer, vilket är en ökning med 10 procentenheter sedan 2006. Skillnaderna är stora mellan dem som fått avslag och indrag, och det är vanligare att personer som fått sin sjukpenning indragen har förändrat sin arbetssituation pga sjukdomen. 13

Tabell 7 Arbetsförhållanden efter sjukfallet för dem som fått avslag respektive indrag Procent. Antal svar: 511 Avslag Indrag Samtliga Arbetar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet Ja 66 (67) 57 (65) 64 (66) Nej, har bytt pga sjukdomen 13 (10) 23 (18) 15 (14) Nej, har bytt av annan anledning 15 (14) 15 (13) 15 (14) Arbetade inte tidigare 6 (8) 3 (5) 6 (6) Arbetar med samma arbetsuppgifter som före sjukfallet Ja 63 (63) 54 (56) 61(60) Nej, har bytt pga sjukdomen 17 (16) 31 (31) 21 (22) Nej, har bytt av annan anledning 13 (13) 13 (9) 13 (11) Arbetade inte tidigare 6 (8) 2 (4) 5 (6) Arbetar i samma omfattning som tidigare Ja 63 (58) 49 (44) 60 (52) Nej, har gått ner i arbetstid pga sjukdomen 19 (21) 37 (42) 23 (30) Nej, har gått ner i arbetstid av annan anledning 4 (7) 5 (4) 4 (6) Nej, arbetar mer nu än tidigare 8 (6) 7 (6) 8 (6) Arbetade inte tidigare 5 (8) 2 (4) 4 (7) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) 14

6 Kontakterna med Försäkringskassan Knappt en av tre uppger att blev kontaktade av Försäkringskassan innan de fick skriftlig information om beskedet. Det är ingen skillnad mellan de som fått avslag eller indrag, däremot skiljer sig svaren bland män och kvinnor, 21 procent av männen och 33 procent av kvinnorna svarar ja. I årets undersökning svarar 60 procent att de har diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan, vilket är en lägre andel jämfört med 2006. De personer som har fått indragning av sjukpenningen har i högre utsträckning diskuterat beslutet jämfört med de som fått avslag. Sju av tio har försökt få kontakt med Försäkringskassan efter beslutet men alla har inte lyckats. Av de 7 procent som inte lyckats få kontakt uppger 40 procent att de inte fått svar på mail, brev eller fax och 25 procent att de inte kom fram i telefon. Tabell 8 Arbetsförhållanden efter sjukfallet för dem som fått avslag respektive indrag Procent. Antal svar: 1062 Avslag Indrag Samtliga Kontaktade Försäkringskassan dig per telefon innan du fick skriftlig information om beskedet? Ja 29 (25) 30 (41) 29 (32) Nej 64 (69) 61 (51) 63 (61) Kommer ej ihåg/vet ej 7 (6) 9 (8) 7 (7) Har du diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan? Ja, och det gjorde att jag förstod beslutet bättre 7 (7) 11 (10) 8 (8) Ja, men det påverkade inte min förståelse för beslutet 52 (69) 55 (68) 52 (68) Nej 41 (24) 34 (22) 39 (23) Har du försökt kontakta Försäkringskassan efter beslutet? Nej, jag har inte försökt ta kontakt 26 (23) 29 (26) 27 (24) Ja, jag har fått kontakt 67 (70) 64 (67) 67 (69) Ja, jag har inte fått kontakt 4 (7) 7 (7) 5 (7) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) 15

7 Att försöka påverka beslutet På frågan om respondenterna har klagat på beslutet från Försäkringskassan svarar 58 procent ja. Denna fråga bör inte tolkas som att de ansökt om formell omprövning hos Försäkringskassan. Det är inga skillnader i svar i årets undersökning mellan de som fått avslag respektive indrag. I undersökningen 2006 löd frågan: Har du försökt få ditt beslut ändrat (omprövat)?. 62 procent av respondenterna svarade ja och bland dem som fått avslag uppger 67 procent att de har försökt få beslutet ändrat, jämfört med 57 procent bland dem som fått indragning av sjukpenning. 16

Bilaga 17

18 Socialförsäkringsrapport 2008:10

19 Socialförsäkringsrapport 2008:10

20 Socialförsäkringsrapport 2008:10

21 Socialförsäkringsrapport 2008:10

22 Socialförsäkringsrapport 2008:10

I serien Socialförsäkringsrapport har följande skrifter publicerats under år 2008: 2008:1 Nordiska strategier för att begränsa sjukfrånvaro 2008:2 Möjliga vägar ut ur sjuk- och aktivitetsersättning 2008:3 Köns- och länsskillnader inom arbetsskadeförsäkringen. Beslut om livränta 2005 2006 2008:4 Ojämlikhet och utanförskap. Rapport från forskarseminarium i Umeå 23 24 januari 2008 2008:5 Strategier för begränsning av sjukfrånvaro och förtidspensionering. Erfarenheter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige 1990 2007 2008:6 Mål, mått och resultat analys av handläggningstider 2008:7 Uppföljning av Pilas pilotverksamhet 2008:8 Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Regelverket i praktiken och återgång i arbete efter aktiv åtgärd 2008:9 Medelpensioneringsålder 2008:10 Nej till sjukpenning. Vad hände sen? 23