Förvaltningsplan för EBH-stödet



Relevanta dokument
Möte med EBH-stödets Beslutandegrupp

Ansvar och roller för ägande och förvaltande av informationssystem

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

Förvaltningsplan mall

Systemförvaltningsmodell för LiU

System- och objektförvaltning - roller

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD

pm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB

Förvaltningsplan ny mall

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Riktlinje för Systemförvaltning

Förnya e-förvaltningsplan. Uppsala Universitet

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

FÖRVALTNINGSPLAN FÖR GEMENSAM VIDEOKONFERENSPLATTFORM BD ÅR 2011

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Kommunbidragsväxling för objektet Dokument- och ärendehantering

Förvaltningsplan för websesam IT-stöd för hjälpmedelsförsörjning år 2018

Förvaltningsplan för Ladok

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation och roller

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Modellbeskrivning e-förvaltning. Uppsala Universitet

Förvaltningsplan för Selma

Carina Wikstrand DNR: MIUN 2016/2116 IT: 2016/009. Mittuniversitetets systemförvaltningsmodell

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden

Beslut om utvecklingsmedel för leverans 1

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Kumla kommuns e-tjänsteplattform för att skapa användarvänliga e-tjänster för externa och interna mottagare

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Systemförvaltningshandbok

Bilaga 4b. Underhåll. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09

FörvaltningsrnodelI för informationsbehandlande system vid Linköpings universitet

Ansvar och roller för ägande av information samt ägande och förvaltande av informationssystem i Umeå kommun

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Förvaltningsplan för KLARA SVPL IT stöd för samordnad vård-och omsorgsplanering År 2016

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet

Förvaltningsplan för Sjunet

Digital strategi för Uppsala kommun

Regler och instruktioner för verksamheten

Bastjänsterna ovan avser driftfasen. Införandet genomförs som ett projekt som drivs av Cygate i samarbete med kunden.

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

Förvaltningsplan för NK Kommunikation 2010

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Informationssäkerhetsanvisningar Förvaltning

DELREGIONAL FÖRVALTNINGSORGANISATION Rutin och IT-tjänst för samordnad vårdplanering inom Vårdsamverkan Skaraborgs område fr.o.m.

Först inför vi pm 3. nu kommer utmaningarna. Isabelle Isaksson, CSN Ann-Louice Hammarberg, Castrix

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Förvaltningsorganisation för Prisma

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD MODELLFÖRDJUPNING

Dokument: Objektägare-ITs placering. Författare Malin Zingmark, Förnyad förvaltning

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete

Roller och Ansvar - Medicinsk Teknik

Förvaltningsplan för Elektronisk remiss 2014

IT-verksamheten, organisation och styrning

IT-säkerhetspolicy Instruktion Kommunfullmäktige. Senast reviderad Beskriver IT-säkerhetarbetet.

Innehåll. pm3 licens pm3 modellbeskrivning Stöd för tillämpning 7. Stöd för kompetensutveckling 9

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD MODELLBESKRIVNING

Roller och Ansvar - Länsteknik

Sammanställning av förslag i Miljösamverkan Sveriges rapport Regional tillsynsvägledning Planering och utveckling

Förvaltningsstrategi NyA

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Överlämning från projekt till e-förvaltning. Uppsala universitets e-förvaltningsmodell

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Bilaga 1 Version Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

effekt nu Kunskapsinitiativet

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

Version Datum Kommentar Utfärdare. 1.0a Första utkastet Joakim Jenhagen. 1.0b Andra utkastet Thomas Norlin Joakim Jenhagen

Handbok för organisationsförändringar

TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63

Långsiktig plan för IT-verksamheten vid KMH

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

Handlingsplan för persondataskydd

Förvaltningshandbok HANDBOK. Informerande dokument Information. Sida 1 (19) Systemförvaltning. PUBLICERINGSDATUM ANSVARIG Irene Lundmark

Policy och strategi för informationssäkerhet

Särskilda tillsynsprojekt 2013 Metodstudie ansvarskoll tillsyns- eller bidragsobjekt?

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

Nationell samordning av omgivningsbuller

Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Förvaltningsstrategi NyA

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun Kommunledningskontoret

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Informationssäkerhetspolicy

Transkript:

Förvaltningsplan för EBH-stödet År 2014

Sida 2 av 13 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE OCH MÅLGRUPP... 3 1.2 BAKGRUND OCH FÖREGÅENDE FÖRVALTNINGSPERIOD... 3 1.3 FÖRVALTNINGSPERIOD... 3 2 FÖRVALTNINGSOBJEKTET... 4 2.1 OBJEKTVERKSAMHET... 4 2.2 FÖRVALTNINGSPRODUKTER... 5 2.3 NÄRLIGGANDE FÖRVALTNINGSOBJEKT... 6 3 FÖRVALTNINGSVERKSAMHETENS AKTIVITETER... 6 4 MÅL OCH BUDGET... 7 4.1 PROBLEM OCH BEHOV... 7 4.2 MÅL... 7 4.3 BUDGET... 8 5 FÖRVALTNINGSORGANISATION... 9 5.1 AFFÄRSPARTER... 9 5.2 BEMANNAD FÖRVALTNINGSORGANISATION... 9 5.3 BESLUTSFORUM... 11 5.4 ARBETSFORUM... 12 Bilaga 1 Behovsinventering

Sida 3 av 13 1 Inledning 1.1 Syfte och målgrupp Syftet med förvaltningsplanen för EBH-stödet är att klargöra vad som ska göras i förvaltningsarbetet samt hur förvaltningen ska utföras och styras. Förvaltningsplanen är det operativa styrdokumentet för EBH-stödet. Målgrupp för dokumentet är de som ansvarar för och de som bedriver förvaltningen av EBHstödet, verksamhetsansvariga samt andra berörda inom Länsstyrelsens IT-enhet. 1.2 Bakgrund och föregående förvaltningsperiod Föreliggande förvaltningsplan är ett resultat av Länsstyrelsernas nya förvaltningsorganisation enligt pm3. 1.3 Förvaltningsperiod Förvaltningsplanen gäller för perioden 2014-01-01 till 2014-12-31. Inför påföljande period ska förvaltningsplanen förnyas enligt processen för årlig objektstyrning.

Sida 4 av 13 2 Förvaltningsobjektet Förvaltningsobjektet EBH-stödet syftar till att stödja: Ett nationellt register över potentiellt och förorenade områden i Sverige Arbetet med förorenade områden, såsom inventering, utredningar och åtgärder Uppföljning till Naturvårdsverket Kartor över förorenade områden xxx De målgrupper som ska stödjas av förvaltningsorganisationen är främst handläggare på samtliga 21 länsstyrelser, handläggare på Naturvårdsverket, samt handläggare på kommunernas miljökontor. Indirekta målgrupper är till exempel allmänheten, verksamhetsutövare, konsulter och övriga intressenter av informationen ur EBH-stödet. 2.1 Objektverksamhet Förvaltningsobjektet syftar till att stödja objektverksamhetens arbete med förorenade områden genom registerhållning av information rörande EBH-objekten och andra uppgifter som består bland annat av följande aktiviteter: Prövning av förorenade områden 571 Tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden 575 Efterbehandling av förorende områden 577 Tillsynsvägledning - 5031 xxx För mer detaljerad information om objektverksamhetens aktiviteter hänvisas till Länsstyrelsens gemensamma verksamhet och ärendestruktur (VÄS-koderna). Exempel på resultatet av aktiviteterna inom objektverksamheten är: Rättsäker och effektiv tillsyn Svar på anmälan Föreläggande och förbud Framtagna underlag till miljömålsarbetet, miljöövervakning och nationell rapportering Aktuell registerhållning samt kvalitetssäkrat register xxx Objektverksamheten styrs bland annat av följande regelverk: Miljöbalken och dess förordningar och föreskrifter Lagen om miljöinformation? PUL Sekretesslagen Arkivlagen Förvaltningslagen Lagen om offentlig upphandling Direktiv och konventioner, till exempel EU-direktiv xxx

Sida 5 av 13 Objektverksamheten ingår inte i förvaltningsobjektet utan utgör den verksamhet som förvaltningsobjektet ska stödja. Objektverksamhetens parter (se avsnitt 5.1 nedan) utför objektverksamheten och är användare av förvaltningsobjektets produkter. 2.2 Förvaltningsprodukter För att möjliggöra leverans av objektverksamhetens resultat krävs en förvaltningsprodukt. Förvaltningsverksamheten tillhandahåller följande förvaltningsprodukt: Förvaltningsprodukt Verksamhetskomponent IT-komponent EBH-stödet - Användardokument EBH-stödet - Rekommendationer - Mallar Verksamhetskomponenter För att kunna tillhandahålla ovanstående förvaltningsprodukter till objektverksamheten krävs följande verksamhetskomponenter: Verksamhetskomponent Beskrivning Användardokumentation Information till handläggarna, handledningar, etc. Rekommendationer Exempelvis förslag på hur namnsättning av uppladdade dokument ska ske i EBH-stödet. Mallar Mallar för ifyllande av information enligt MIFO-metodiken. IT-komponenter För att kunna tillhandahålla ovanstående förvaltningsprodukter till objektverksamheten krävs följande IT-komponenter: IT-komponent EBH-stödet Beskrivning Databas och register för potentiellt och konstaterade förorenade områden i Sverige

Sida 6 av 13 2.3 Närliggande förvaltningsobjekt Med närliggande objekt/it-komponenter avses sådana som förvaltningsobjektet EBH-stödet är beroende av eller som har beroende till förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjektet är inte förvaltare av de närliggande objekten, däremot krävs tydliga och överenskomna kontaktytor. Följande objekt har identifierats som närliggande: Närliggande förvaltningsobjekt Beskrivning av beroende WebbGIS VISS 3 Förvaltningsverksamhetens aktiviteter Planeringsunderlag i form av en karttjänst. Integration för att visa förorenade områden. Överförning av uppgifter till systemet. Källa till underlagsuppgifter till påverkansanalyser för till exempel Vattenförvaltningen I tabellen nedan preciseras förvaltningsverksamhetens aktiviteter. Aktivitet Definition/Exempel Förvaltningsstyrning Avser åtgärder för att styra och förbättra förvaltningsverksamhet i syfte att uppnå överenskomna mål för förvaltningsobjektet. Exempelvis; prioritera ärenden, besluta om förvaltningsplan, planera och fördela arbetsuppgifter i förvaltningsorganisationen. Användarstöd Avser såväl reaktiva som proaktiva åtgärder i syfte att stödja användare och öka deras kunskap om förvaltningsobjektet. Exempelvis; besvara frågor och ta emot felanmälan från användare, uppdatera användardokumentation, utbilda användargrupper. Ändringshantering Avser åtgärder i syfte att hantera förbättringsåtgärder och ändringar som initierats i förvaltningsobjekt och dess omvärld. Exempelvis; genomföra kostnads/intäktsanalys för ändringar, genomföra och testa ändringar, releaseplanera. Daglig IT-drift och Avser åtgärder för kontinuerlig hantering av teknisk infrastruktur och underhåll IT komponenter i syfte att göra dem tillgängliga för användare. Exempelvis; felsöka och problemhantera, ta backup, övervaka.

Sida 7 av 13 4 Mål och budget 4.1 Problem och behov Förvaltningen har identifierat problem och skapat en behovsbild för förvaltningen, se bilaga 1 Behovsinventering. I bilagan beskrivs problem/behov och deras konsekvenser samt vilket börläge som är ett önskat tillstånd. 4.1.1 Projektpåverkan under perioden Följande projekt/kända ändringar kommer att påverka förvaltningen under perioden. Projekt/känd ändring Påverkan Direktiv från andra myndigheter Beslut och utveckling av externa användare (IP-adresser) EU-direktiv kan leda till vidarutveckling av EBH-stödet Externa användare av EBH-stödet kan till exempel medföra vidarutvecklin g och ny ekonomisk kostnad, samt ytterligare arbete inom förvaltningen. 4.2 Mål Långsiktigt mål för EBH-stödet är att ha en gemensam databas över landets där potentiellt förorenade och konstaterat förorenade områden är samlade. EBH-stödet ska användas av de myndigheter som i betydande omfattning arbetar med frågor kring förorenade områden. EBH-stödet ska fortsätta vara ett verktyg för EBH-arbetet inom Länsstyrelsen och så småningom ska det även fungera som ett verktyg för andra tillsynsmyndigheter och aktörer. EBH-stödet ska anpassas för att möjliggöra effektivare rapportering till Naturvårdsverket. Målen är en följd av de problem/behov som presenteras i föregående avsnitt. Fortsätta pågående arbete med System- och Informationssäkerhet Förbättra och utveckla externt GIS-lager över misstänkta och konstaterade förorenade områden Fortsatt arbete med att tillgängliggöra EBH-stödet för landets kommuner Arbeta för möjliggöra nyckeltalsinsamling samt annan uppföljning till Naturvårdsverket genom EBH-stödet Fortsatt arbete för att flagga för information om förorenade områden i Fastighetsregistret Samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att kvalitetssäkra informationen i EBH-stödet. Hålla sig ajour om INSPIRE-direktivet och utveckla vid behov Utveckla och förbättra EBH-stödet genom tekniska funktioner, rättning av buggar etc. Arbeta vidare med manualer etc. för att säkerställa att EBH-stödet innehåller kvalitetssäkrad information Påbörja arbete med förvaltningsplanen för 2015 samt ev. revidering av förvaltningsspecifikationen.

Sida 8 av 13 4.3 Budget Detta avsnitt beskriver budget för förvaltningsobjektet. Förvaltningsobjektets totala ansökta budget under 2014-01-01 till 2014-12-31 är följande: Söks medel för Årliga förvaltningskostnader Specifika kostnader Om sökta medel från 2013 Om sökta medel från 2012 Totala summan för EBH-stödet arbete under 2014 Kostnad 977 000 kr 330 000 kr 429 000kr 215 000 kr 1 951 000 kr I Ansökan om medel för EBH-stödet på länsstyrelserna 2014 som skickats till Naturvårdsverket finns budget i sin helhet samt uppdelningen av de olika posterna som är summerade i tabellen ovan. Det är Länsstyrelsen i Västra Götaland som ansöker om medel för förvaltningsobjektet EBHstödet, genom Miljöskyddsdirektör Ulrika Samuelsson. Budgetansvarig på Länsstyrelsen är Användarrådet samordnare Karin V Olsson.

Sida 9 av 13 5 Förvaltningsorganisation 5.1 Affärsparter I figuren nedan har affärsparterna kategoriserats utifrån vilken verksamhet de bedriver avseende förvaltningsobjektet. Till IT-stödet EBH-stödet finns flera olika affärsparter kategoriserade utifrån vilken verksamhet de bedriver avseende förvaltningsobjektet. Utanför själva förvaltningsobjektet ligger Marknad, som består av allmänheten, andra myndigheter, kommuner, bransch organisationer, verksamhetsutövare, konsulter, media etc. Inom förvaltningsobjektet EBH-stödet finns flera olika parter, såsom Objektverksamhet, Verksamhetsnära förvaltning samt IT-nära förvaltning. Objektverksamheten består av handläggare på samtliga 21 länsstyrelser som arbetar helt eller delvis med förorenade områden, samt handläggare på Naturvårdsverket som arbetar inom verksamhetsområdet. Den Verksamhetsnära förvaltningen är Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter som kommunerna, samt IT-enheten. IT-nära förvaltning består av IT-enheten. Till den IT-nära förvaltningen finns också Externa leverantörer som består av konsultbolaget Altran som arbetar med utvecklingen av förvaltningsobjektet. 5.2 Bemannad förvaltningsorganisation Med utgångspunkt från affärsparterna i föregående avsnitt, samt de mål som formulerats för EBH-stödet bemannas förvaltningsorganisationen för år 2014 av följande personer. Ägare Ansvarar för att avgörande frågor behandlas i rätt forum och att beslut blir tagna (om ekonomi och andra viktiga frågor). Förvaltare Samordnar, planerar och följer upp den operativa förvaltningen. Utför vissa förvaltningsuppgifter. Utförare Utför de flesta förvaltningsuppgifterna. Har delegerat ansvar för olika frågor. Verksamhet LG6 Miljövårdsdirektörerna MIT-gruppen Processägare Magnus Langendoen Processförvaltare Karin V Olsson Emma Kihlberg vik under 2014) Användarrådet (Kravhantering, påpeka brister i processen mm.) Beslutandegruppen (Rekommendera för likartat arbetssätt) IT Lst Västra Götaland IT-enhetens ledningsgrupp LG7 Teknisk systemägare Anna Folkesson Teknisk förvaltningsledare Lars Svensson Teknisk objektsförvaltare Länsstyrelsernas IT-enhet Altran Även om Processägaren och Tekniska systemägaren är utpekade på ägarnivån kan de sällan ta beslut helt på egen hand. De verkar i sina respektive sammanhang där MIT-gruppen och Miljövårdsdirektörerna, resp. IT-enhetens direktör och ledningsgrupp är ledande aktörer. Och ytterst ansvariga, som för all verksamhet, är länsråden och deras grupperingar med LG 6 som ansvarar för bl.a. Miljövården och LG 7 för bl.a. IT. Processägarens och Tekniska

Sida 10 av 13 systemägarens uppgift är att se till att frågorna behandlas på rätt ställe och att beslut blir tagna. Processförvaltaren är inom EBH-stödets förvaltning framför allt en samordnande och planerade roll med många kontakter. Utför dock viss systemadministration. Kunskapen om verksamhetsprocesserna och användningen av EBH-stödet är delegerat till Beslutandegrupp och Användarråd. Användarrådets roll är att ha hög kompetens på EBH-stödet och de verksamheter som nyttjar EBH-stödet. De företräder användarna och har ett ansvar att ta hand om och prioritera bland önskemål. Användarrådet har två utsedda samordnare som arbetar 50 respektive 30 %. Beslutandegruppen är de som i praktiken bestämmer hur processen ska se ut, dvs. tar beslut om hur man bör arbeta och hur EBH-stödet ska användas. Detta med syfte att få alla länsstyrelser att arbeta på ett så likartat sätt som möjligt. Användarrådets samordnare sammankallar Beslutandegruppen för möten cirka. sex gånger per år. Användarrådet är också initiativtagare när det gäller att lyfta aktuella frågor till Beslutandegruppen. Även på IT-sidan är Teknisk förvaltningsledare framförallt samordnande och planerande. Det praktiska arbetet utförs av IT-enhetens olika tekniska funktioner olika aktörer beroende på vad som ska göras. Några specifika roller är därför inte utpekade på utförarsidan av IT. Ägare av informationen i EBH-stödet är chefer för miljöskyddsverksamheterna på länsstyrelserna. Varje chef äger den information som rör det egna länet. MIT-gruppens uppgift är att samordna länsstyrelsernas arbete med IT-frågor inom miljöområdet i stort, dvs. inte enbart inom miljöskydd (där EBH-stödet utgör IT-stöd). De identifierar länsgemensamma behov av IT-stöd, organiserar förvaltningsarbete, och upphandlar digital basinformation. MIT-förvaltaren arbetar med praktiskt stöd till ett antal förvaltningar inom miljöområdet. Han/hon utgör bollplank för de olika Processförvaltarna, tar fram en samlad budget för alla förvaltningar inom miljöområdet, och ger t.ex. stöd vid beställning och kravställning.

Sida 11 av 13 5.3 Beslutsforum För att arbetet med EBH-stödet ska kunna styras så effektivt som möjligt krävs följande beslutsforum. Processägare Beskrivning Ansvar Befogenhet Magnus Langendoen Huvudansvarig för att verksamhetsprocesserna tillsammans med EBH-stödets funktioner ger stöd till verksamheten. Rapporterar till G6. Övergripande ansvar för verksamhetsprocesserna (i vilka användningen av EBH-stödet ingår); t.ex. att de är effektiva och följer lagar och styrdokument Övergripande ansvar för att få alla länsstyrelser att följa överenskomna verksamhetsprocesser och därmed arbeta likadant Att aktuell förvaltningsspecifikation och -plan finns upprättad Ansvar för förvaltningens budget tillsammans med Teknisk Systemägare Om SLA upprättas, att godkänna den tillsammans med Teknisk Systemägare Attesträtt för de kostnader verksamheten ansvarar för i förvaltningen Mandat att teckna avtal i enlighet med förvaltningsspecifikationen Arbetsuppgifter Besluta om förändringar i verksamhetsprocesserna Fastställa förvaltningsspecifikation och förvaltningsplan, inkl budget, tillsammans med Teknisk systemägare. Se till att viktiga frågor blir behandlade i rätt fora och att beslut blir tagna Bemanna rollen Processförvaltare Teknisk Systemägare Beskrivning Ansvar Befogenhet Arbetsuppgift er Anna Folkesson Huvudansvarig för teknisk drift och underhåll av EBH-stödet Rapporterar till G7/Beställarstyrelsen. Att EBH-stödets tekniska drift och underhåll sker i enlighet med vad som överenskommits i Förvaltningsspecifikationen och ev. SLA Att aktuell förvaltningsspecifikation och -plan finns upprättad Ansar för förvaltningens budget tillsammans med Processägaren Att EBH-stödet följer gällande lagar och policies för IT-enheten Om SLA upprättas, att godkänna den tillsammans med Processägaren Har attesträtt för de kostnader IT-enheten ansvarar för i förvaltningen Har mandat att teckna avtal i enlighet med förvaltningsspecifikationen Fastställa förvaltningsspecifikation och årlig förvaltningsplan inkl budget tillsammans med Processägare Se till att viktiga frågor blir behandlade i rätt fora och att beslut blir tagna Bemanna rollen Teknisk systemförvaltare Beslutandegruppen Beskrivning Magnus Langendoen, Karin Sigvardsson och Pär Nilsson, samt Carl Mikael Strauss, Ulf Larsson från Naturvårdsverket Sammankallande är Karin V Olsson från Användarrådet 4-5 personer med särskild kompetens inom verksamhetsprocesserna. Rapporterar till Processägaren och sammankallande i Användarrådet.

Sida 12 av 13 Ansvar Befogenhet Arbetsuppgift er Att föreslå ändringar i överenskomna verksamhetsprocesser Att rekommendera hur EBH-stödet ska användas på Sveriges länsstyrelser Mandat att ge rekommendationer på utformningen av verksamhetsprocesserna Fånga upp synpunkter från Användarråd Ta initiativ till processöversyn, utreda, föreslå och dokumentera förändringar i processerna. Omvärldsbevakning gällande lagar och styrdokument med påverkan på EBHstödet / berörda verksamhetsprocesser 5.4 Arbetsforum För att arbetet med EBH-stödet ska kunna hanteras så effektivt som möjligt krävs följande arbetsforum. Processförvaltare Beskrivning Ansvar Befogenhet Arbetsuppgifter Karin V Olsson, Samordnare Användarrådet (Emma Kihlberg vik. samordnare under 2014) Samordnar verksamhetens användning och förvaltning av EBH-stödet samt önskemål om förändringar. Rapporterar till Processägaren. Att verkställa Förvaltningsplanens mål inom givna ramar Att brister i processer och funktionalitet identifieras och ändringsförslag lämnas till Processägaren Att testprocessen (efter förändringar i systemet) är bra Att godkänna leveranser till EBH-stödet (ny funktionalitet, rättningar, dokumentation etc) Om SLA ska tas fram övergripande ansvar för kravställning Mandat att initiera och genomföra uppdrag utifrån gällande Förvaltningsplan Mandat att avropa mot ingångna avtal Utarbeta förslag till förvaltningsplan tillsammans med Teknisk Förvaltningsledare Samordna, planera, administrera, följa upp och rapportera Förvaltningsplanens aktiviteter Delta i framtagande och uppdatering av Förvaltningsspecifikation Delegera arbete till Användarråd och Beslutandegrupp Representera förvaltningen för EBH-stödet Ta fram underlag och förslag till ev. SLA Utföra systemadministrativa uppgifter (lägga till användare, smärre ändringar ) Delta i diverse förvaltningsaktiviteter Teknisk förvaltningsledare Lars Svensson Beskrivning Samordnar drift och underhåll av EBH-stödet. Rapporterar till Teknisk Systemägare. Ansvar Att verkställa Förvaltningsplanens mål avseende drift och underhåll Att EBH-stödet efterföljer Förvaltningsspecifikation och ev. SLA Att behovet av teknisk förändring och effektivisering aktivt bevakas Att godkänna leveranser till EBH-stödet ur ett tekniskt perspektiv

Sida 13 av 13 Mandat att initiera och genomföra uppdrag utifrån gällande Förvaltningsplan Mandat att avropa mot ingångna avtal Utarbeta förslag till förvaltningsplan tillsammans med Processförvaltare Samordna, planera, administrera, följa upp och rapportera Förvaltningsplanens aktiviteter Delta i framtagande och uppdatering av Förvaltningsspecifikation Att samordna interna/externa leverantörer vid tekniska leveranser Representera förvaltningen för EBH-stödet Ta fram underlag och förslag till ev. SLA Utarbeta och godkänna ev. OLA Användarrådet Beskrivning Ansvar Befogenhet Arbetsuppgifter Karin V Olsson, samordnare Användarrådet (Emma Kihlberg vik. samordnare under 2014) Stefan Andersson, Linnea Melin och Ulf Larsson Naturvårdsverket 5-6 utvalda expertanvändare som särskilt ansvarar för önskemål och stöd till andra expertanvändare. Rapporterar till Processförvaltaren. Att fånga upp, prioritera och lämna önskemål om EBH-stödet Att ge stöd till andra expertanvändare Mandat att prioritera förvaltningens aktiviteter Fånga upp önskemål från användare och andra expertanvändare, att utreda och prioritera dem Vid behov lyfta frågor till Beslutandegruppen Delta i arbetet med Förvaltningsplanen Organisera testgrupp Delta i arbete med att uppdatera förvaltningens webbplats Delta i arbete med att ta fram manualer, lathundar och instruktioner Supportstöd Sköter kontakten med IT-enheten

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 Behovsinventering Målen i förvaltningsplanen utgör förvaltningsorganisationens främsta prioriteringsunderlag. Övergripande mål och strategier Följande mål och styrande dokument kommer att påverka förvaltningsarbetet under kommande förvaltningsperiod: Fortsätta pågående arbete med System- och Informationssäkerhet Förbättra och utveckla externt GIS-lager över misstänkta och konstaterade förorenade områden Fortsatt arbete med att tillgängliggöra EBH-stödet för landets kommuner Arbeta för möjliggöra nyckeltalsinsamling samt annan uppföljning till Naturvårdsverket genom EBH-stödet Fortsatt arbete för att flagga för information om förorenade områden i Fastighetsregistret Samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att kvalitetssäkra informationen i EBH-stödet. Hålla sig ajour om INSPIRE-direktivet och utveckla vid behov Utveckla och förbättra EBH-stödet genom tekniska funktioner, rättning av buggar etc. Arbeta vidare med manualer etc. för att säkerställa att EBH-stödet innehåller kvalitetssäkrad information Påbörja arbete med förvaltningsplanen för 2015 samt ev. revidering av förvaltningsspecifikationen. Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 Förvaltningsprodukt Stöd för inventering, undersökning och efterbehandling av förorenade områden Är-läge (problem/behov (P/B) och dess konsekvens (K)) P: Arbetet med de åtgärder som framkom i systemsäkerhetsanalysen som utfördes på EBH-stödet i juni 2012 har inte slutförts. Exempel: Loggföringen i systemet måste utvecklas. I dagläget finns det endast en historikruta i applikationen som beskriver vem och vilken datum ändringen utfördes, inte vilken ändring som gjordes. B: EBH-stödets förvaltning önskar en god kontroll på att EBH-stödet uppfyller de krav som finns för systemsäkerhet. K: En otillräcklig information om EBH-stödet systemsäkerhet, samt att de åtgärder som framkom i systemsäkerhetsanalysen inte utförts, kan leda till att systemet inte uppfyller de krav som finns. P: Arbete med de åtgärder som framkom i informationsklassningen som utfördes på EBH-stödet i oktober 2012, samt andra förbättringar i systemet för att öka informationssäkerheten har inte slutförts. Exempel: Se över fält som inte behöver visas i applikationen, finns fält som inte används, dölj information om handläggarnas namn som inte är relevant. B: EBH-stödet förvaltning önskar ha en god kontroll på att EBHstödet uppfyller de krav som finns för informationssäkerhet. K: En otillräcklig information om EBH-stödet informationssäkerhet, samt att de åtgärder som framkom i informationssäkerhetsanalysen Bör-läge (önskat tillstånd) B: EBH-stödet förvaltning ska ha en klar bild över EBH-stödet systemsäkerhet och att den uppfyller de krav som finns. Mål 2014: Åtgärder som framkom i systemsäkerhetsanalysen är uppfylla i EBH-stödet. (samt att en ny systemsäkerhetsanalys har utförts av EBH-stödet eller är det ett mål för 2014?) Aktivitet: Gå igenom åtgärderna som ska genomföras utifrån systemsäkerhetsanalysen Mindre aktiviteter: skriva kravspecifikationer få lösningsspecifikationer utveckling testning implementering (Mål för 2014? Delta i arbetet med att göra en ny systemsäkerhetsanalys på EBH-stödet. (2 dagar)) B: Ha en klar bild över EBH-stödet informationssäkerhet. Mål 2014: Åtgärder som framkom i informationsklassningen är uppfyllda i EBH-stödet. (samt att en ny informationsklassning har utförts av EBH-stödet eller är det ett mål för 2014?) Aktivitet: Gå igenom åtgärderna som ska genomföras utifrån informationsklassningen. Mindre aktiviteter: skriva kravspecifikationer Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 inte utförts, kan leda till att information visas för användare av systemet som inte befogenhet att se allt. få lösningsspecifikationer utveckling testning implementering (Mål för 2014? Delta i arbetet med att göra en ny informationsklassning på EBH-stödet. (2 dagar)) P: Vidareutveckling av befintligt nationellt kartlager över potentiellt förorenade områden på Länsstyrelsen. I dagsläget visas endast de potentiellt och konstaterade förorenade områdena som punkter i det externa och det interna kartlagret. Något som behöver vidareutvecklas. B: Det finns ett behov för att få informationen mer tillämpbar genom att kunna visa de förorenade områdena som ytor istället för punkter. Är en av de saker som behöver vidareutvecklas. Det finns en efterfrågan från kommunerna i samband med deras ärendehanläggning i samband med planarbete och är lika viktigt för länsstyrelserna i deras arbete med bland annat planer, klassificering av vattenförekomster etc. Det är en möjlighet för andra IT-system att upprätthålla informationen i sina system till exempel VISS. K: Genom att potentiellt och konstaterade förorenat område idag endast visas som en punkt. Medför det att inte alla fastigheter som finns i EBH-stödet syns. B: Förenklad och vidareutvecklad karttjänst för allmänheten för att se information om potentiellt och konstaterade förorenade områden i Sverige. Mål 2014: Ha ett fungerande kartlager Aktivitet: Se över möjligheterna att vidareutveckla nationellt kartlager över potentiellt förorenade områden Mindre aktiviteter: skriva kravspecifikationer få lösningsspecifikationer utveckling testning implementering Kartlagret är inte tillräckligt utvecklat för de behov som finns. P: Saknas ett effektivt sätt att få in kommunernas uppgifter om deras arbete med förorenade områden i EBH-stödet. Det saknas en helhetsbild över inventerade, utredda och åtgärdade objekt i EBHstödet. B: För att EBH-stödet ska kunna uppfylla sitt syfte så behöver kommunerna få tillgång till EBH-stödet. Länsstyrelsen har inte tid och pengar för att själva uppfylla detta krav. B: Kommunerna ska få tillgång till databasen Mål 2014: Kommunerna har tillgång till databasen i någon form. Aktivitet: Se över den tekniska och ekonomiska möjligheten för att externa användare ska få tillgång till EBH-stödet Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 K: Informationen i EBH-stödet är inte uppdaterad. Aktivitet: Skapa en arbetsgrupp med handläggare från Länsstyrelsen och kommunen, Sveriges kommuner och Landsting, Naturvårdsverket. Lösningar: Antingen att kommunerna själva skriver in information, eller koppling till deras interna ärendehanteringssystem. P: Saknas en rapportfunktion för att hämta information om EBHobjekt till exempel inom bidrag i EBH-stödet för nyckeltalssammanställningar. K: Svårigheter med uppföljning av EBH-objekt. B: Ha en rapportfunkton för att hämta information om bidragsobjekt i EBH-stödet. Mål 2014: Finns en ny utvecklad rapportfunktion Aktivitet: Utveckla en rapportfunktion, samt fält i EBH-stödet för uttag av information Mindre aktiviteter: skriva kravspecifikationer få lösningsspecifikationer utveckling testning implementering P: Saknas en koppling mellan EBH-stödet och fastighetsregistret. Det finns ett förslag på en utredning som ser över om det finns möjlighet att kunna flagga för information som finns i EBH-stödet i fastighetsregistret. Var för man vill ha det!! Är det viktigt? B: Genom en koppling mellan EBH-stödet och fastighetsregistret och att informationen flaggas upp genom att det finns en kommentar på de fastigheterna som finns i EBH-stödet om ett potentiellt förorenat område får fler ta del av informationen. I fastighetsregistret är det många som till exempel fastighetsägare, banker, etc som söker information. Genom en möjlighet för att flagga för informationen där skapas en ytterligare ingång till att vidarebefordra informationen om förorenade områden. B: Fastighetsbeteckningarna i EBH-stödet är kopplade till fastigheterna i Fastighetsregistret. Mål 2014: Koppling mellan EBH-stödet och fastighetsregistret Aktivitet: Utreda om möjlig koppling mellan systemen Mindre aktiviteter: skriva kravspecifikationer få lösningsspecifikationer utveckling testning Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 K: Vid sökning i fastighetsregistret saknas information om potentiellt förorenade områden. P: Det kan finnas mer kvalitetssäkrad information hos andra myndigheter och organisationer som till exempel Försvarsmakten och SPIMFAB. B: Genom att få ta del av inforamtion från andra myndigheter och organisationer så säkerställer vi att informationen som lämnas ut ur EBH-stödet är korrekt. K: I EBH-stödet finns inte kontrollerad information från andra myndigheter och organisationer. P: De krav som finns inom INSPIRE-direktivet ska uppfyllas. K: Finns en möjlighet att vi inte uppfyller de krav som finns om geografisk information. P: Inkommer förslag och nya behov utveckla tekniska funktioner såsom förbättra rapportfunktionerna, rätta buggar och annan utveckling. K: saknas funktionalitet i EBH-stödet för användarnas arbete. P: Saknas en uppdaterad manual för de förändringar och förbättringar som har gjort i EBH-stödet. K: Användarna använder systemet på olika sätt och risken ökar för att det blir felregistreringar. Systemet används inte på ett effektivt sätt. implementering B: Samabete med andra myndigheter och organisationer för att kvalitetssäkra informationen i EBH-stödet. Mål 2014: Ha ett så bra underlag som möjlighet i EBH-stödet för utlämnande av kvalitetssäkrad information. Aktivitet: Skapa kontakt med andra myndigheter och organisationer och se hur informationen kan säkerställas på enklast möjliga sätt. B: Uppfylla INSPIRE-direktivet Mål 2014: Uppfylla de krav som finns om INSPIRE-direktivet vad det gäller förorenade områden B: Uppfylla användarnas behov av förändringar i EBH-stödet. Mål 2014: Ha ett utvecklat system för användarna. B: Funktionaliteten som beskrivs i manualer behöver ses över. Mål 2014: Gå igenom alla befintliga dokument samt informera EBH-stödet användaran när de är uppdaterade. P: Säkerställa att EBH-stödet innehåller kvalitetssäkrad information. B: Tydliga gemensamma rutiner samt riktlinjer för minimikrav på vilka fält som ska fyllas i systemet. Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB

Förvaltningsplan för EBH-stödet, Bilaga 1 B: Det inkommer förfrågningar om sammanställningar efter att inventeringen är slutförd. Sammanställningar om att bidragen har gått till rätt åtgärder. K: Informationen som ges ut i sammandrag externt, internt, nationellt samt sammanställningar är i vissa fall inte tillförlitlig. P: Uppfylla de krav som finns inom förvaltningsorganisationen på dokumentation som till exempel en ny förvaltningsplan samt andra dokument som krävs för en komplett förvaltningsorganisation. K: Till förvaltningsplanen finns också en ansökan om bidragsmedel till förvaltning, drift och utveckling för nästkommande år. Om inte denna är klar och inlämnad till Naturvårdsverket finns det risk att bidraget uteblir. Mål 2014: Framtagna Rutiner samt riktlinjer. Aktivitet: Rutiner och riktlinjer ska tas fram för vilka fält som ska fyllas i. Av vem och när de ska fyllas i. B: Det ska finnas komplett dokumentation inom förvaltningsorganisationen. Mål 2014: Ha en klar förvaltningsplan samt ansökan för 2015, samt övriga dokument som behövs inom förvaltningsorganisationen. Danderyd 2012.12.12 På i Stockholm AB