Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska kunna delta i samhällslivet. Vi ser varje barn som kompetent med en lust och vilja att lära och utvecklas. Förskolan består av de tre avdelningarna Ärtan, Bönan och Blomman. Barnen är indelade i åldershomogena grupper och har en ansvarspedagog som följer dem över avdelningarna. Vår Ledstjärna inom Bruksskolan som flätar samman vår kunskapssyn: VI VISAR ÖMSESIDIGT FÖRTROENDE och vi alla gör vårt bästa. VI TROR PÅ OSS SJÄLVA och vågar utforska nya vägar. VI KÄNNER GLÄDJE OCH LUST att lära och utvecklas. VI SATSAR PÅ TRYGGHET och trivsel via professionella relationer. VI UTVECKLAR ETT DEMOKRATISKT TÄNKANDE och alla känner delaktighet. VI STUDERAR SAMHÄLLET ur ett globalt perspektiv. VI FORMAR SJÄLVSTÄNDIGT ANSVARSTAGANDE INDIVIDER, som visar respekt för medmänniskor och har social kompetens. På Bruksskolan, med barn och elever mellan 1-16 år, lever vi upp till vår ledstjärna genom att ta ansvar för att styra och organisera arbetet samt skapa förutsättningar för att coacha och driva pedagogiskt utvecklingsarbete.
Vår verksamhet genomsyras av glädje och gemenskap. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik. Vi arbetar med positiv förstärkning vilket betyder att vi fokuserar på vad barnen kan och hur de kan agera, i stället för tvärtom. Vi arbetar även utifrån att barnen ska lära sig visa hänsyn till varandra och vara aktsamma om våra saker. På vår förskola är alla barn allas barn. Pedagoger är mentorer till utsedda barn men alla pedagoger ser alla barn. Vi arbetar för att alla barn och föräldrar känner alla pedagogerna på förskolan och är trygga i det. Vi tror att barn är kompetenta att göra egna val. Vi ger barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som också får dem att känna tilltro till sin egen förmåga. Vi låter barnen få prova och på så sätt utmanas och kanske ställas i nya situationer. Barnen är samhällsmedborgare med rättigheter. Vi ska sträva efter att synas i samhället och arbeta för att få möjligheter att påverka demokratiska processer som pågår. Våra övergripande styrdokument är Läroplan (Lpfö98/ 10), FN:s Barnkonvention, Likabehandlingsplan. Årligen upprättas även riktade insatser inom Utveckling och lärande samt inom värdegrund. Inför nästa år kommer våra gemensamma utvecklingsområden vara Delaktighet och inflytande, Värdegrund samt IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Vi utvärderar vår verksamhet systematiskt och pedagogisk dokumentation är ett av våra verktyg. Inför varje nytt läsår, upprättas nya mål inom utvecklingsområdena som utgår från resultat av dokumentation av olika slag, såsom reflektionsprotokoll, observationer, enkätsvar och sammanställning från utvecklingssamtal. Nedan följer exempel på hur vi arbetar inom olika områden på förskolan: Barns inflytande Barns möjlighet till inflytande ges på olika sätt. Det är barnens intressen och behov som får styra innehållet i verksamheten. Vi anser att barnens röster är viktiga och ska påverka gemenskapen. Exempelvis kan pedagogernas arbetssätt förändras över tid om barnen ger uttryck för det. Barn som behöver mer stöd än andra. Vi har en specialpedagog som är kopplad till alla tre förskolorna inom Bruksskolans förskolor. Pedagogerna på förskolan stöds av specialpedagogen som är den som hjälper till med anpassningar av miljön om det krävs eller om en eventuell kartläggning, uppföljning behövs. Vårdnadshavare är alltid informerade om stöd ska riktas för enskilda barn. Specialpedagogen finns i verksamheten som en av övriga pedagoger på förskolan. Likabehandling/värdegrund. Vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling är grunden för vårt värdegrundsarbete (se hela planen på hemsidan). Förskolan har arbetat fram en informationsfolder som beskriver vårt arbetssätt och hur vi agerar i akuta situationer. Värdegrundsarbete sker varje dag på förskolan och vi har även planerade aktiviteter där syftet är att
förebygga konflikter och att öka acceptansen för varandra. Gemensamma regler och förhållningssätt diskuteras kontinuerligt och utvecklas efter hand som behov uppstår. Flerspråkighet, annat modersmål och engelska. Vi är lyhörda för barnens intresse och funderingar kring olika språk. Vi uppmärksammar främst engelska och de språk som finns representerade hos våra barn med annat modersmål än svenska. Detta med hjälp av sånger, böcker, räkneramsor och lekar. Genom att lyfta olika språk uppmärksammar vi barnen på att det finns andra språk och kulturer i världen samt gör det svenska språket ännu tydligare för dem. Vi stärker även de barn på förskolan som har ett annat modersmål än svenska. Pedagogerna följer den gemensamma språkplanen för barn med annat modersmål. Planen beskriver perspektiv att tänka på som pedagog innan barnet ska börja i förskolan och konkreta tips på material. Dokumentation av barns lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation är ett sätt att dokumentera som hjälper oss att kontinuerligt utveckla förskolans arbete. Barnen har en egen pärm/och digital mapp där vi samlar dokumentation om lärprocesser, både utifrån barns enskilda utveckling men även för verksamheten. Under året dokumenteras arbetet som synliggörs på väggarna samt på Fronter och där kan man följa det aktuella arbetet på avdelningen. Delar av denna dokumentation sätts efter årets slut in i barnens pärmar. Under arbetes gång processas dokumentationen av pedagogerna och tillsammans med barnen. Vårdnadshavare inflytande och samverkan med hemmet. Förskolorna har ett gemensamt föräldraråd som träffas en gång per termin tillsammans med representanter från pedagoger och förskolechef. Alla vårdnadshavare på förskolan har möjlighet att komma in med frågor till mötet. Varje höst har förskolan ett föräldramöte. Alla vårdnadshavare erbjuds ett årligt utvecklingssamtal och de äldsta barnen har möjlighet att medverka. Innan utvecklingssamtalet lämnas frågor, som pedagogen förberett kopplade till läroplanens mål, ut till vårdnadshavarna. Frågor om verksamheten lämnas ut innan samtalet för att kunna bearbetas på sittande möte. Pedagogerna värnar om att lyssna in vårdnadshavares önskemål angående både påverkan och samverkan med förskolan. Vårdnadshavare till barn som det sker särskilda anpassningar kring, erbjuds flera samrådsmöten under året med uppföljningar. Samverkan med förskoleklass och fritids. Det finns en upprättad handlingsplan för övergången mellan förskola, förskoleklass och fritids inom Bruksskolan. Exempel från planen är att på en gemensam konferens mellan förskola/förskoleklass och fritids lyfts information om vad förskolans verksamhet erbjudit barnen under sin tid på förskolan. Samarbete över avdelningarna. Då vi valt att dela in barnen i åldershomogena grupper för att bättre kunna tillgodose deras intressen och forma lärmiljöerna på ett adekvat sätt, är det av vikt att även
hitta tillfällen då barnen får träffas och umgås över åldersgrupperna. Barnen är tillsammans varje dag på morgonen vid frukost samt vid utelek på gården. Gemensamma fester/sammankomster ordnas också vid flera tillfällen under året. Genom att träffas över åldersgränserna lär sig de äldre barnen att visa hänsyn och utvecklar sin empatiska förmåga. De yngre får förebilder att se upp till och ta efter. Språkutveckling. Mötet med andra barn och vuxna är essensen i förskolans verksamhet. Här får barnen möjlighet att samspela och samspråka med andra individer än sina föräldrar och närstående. Projektarbeten är ett sätt att möta barnens behov i att få lära sig kommunicera och argumentera sina åsikter och tankar. Att läsa böcker och berätta sagor är ett sätt att skapa intresse för det skrivna språket samtidigt som språkförståelse och uttal tränas. Att sjunga, rimtramsa och leka med bokstäver är olika sätt vi använder för att stärka barns språkutveckling. Vi arbetar med TAKK (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) för att förstärka ord och begrepp under barnets språkutveckling och skapa ytterligare en möjlighet för de barn som ännu inte utvecklat verbalt språk att göra sig förstådda. Matematik. Under dagen, i rutinsituationer, i lek och i projekt synliggör pedagogerna matematik på olika sätt. De stimulerar till funderingar och intressen kring olika problemlösningar samt lyfter begrepp för att utvidga barnens språk inom området. Matematik syns också i förskolans lärmiljöer där pedagogerna har en tanke i vad som erbjuds. Det kan finnas framdukat material som barnen kan sortera och kategorisera. Naturvetenskap och teknik. Varje dag är vi ute, vilket ger förutsättningar att se och följa naturens växlingar samtidigt som vi lär oss värna om allt som lever och växer. Vi erbjuder barnen olika typer av material som främjar bygg- och konstruktionslek, både inne och ute. Både yngre och äldre barn utmanas i att undersöka och experimentera för att komma fram till olika lösningar i bygg, konstruktion och aktiviteter kopplat till naturvetenskap och teknik. Några av personalen har utbildning inom NTA (Natur och teknik för alla) där vi har olika temalådor som tillhandahåller material till experimenterande av luft, vatten och ljud. Användandet av lådorna ser olika ut på förskolorna men barnen ges möjlighet att ställa hypoteser och att fundera på orsak handling. Här syns ett lärande och glädje av att få prova och få en förståelse för vad som händer i processerna. Leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet Leken är en förskolas naturliga fenomen. Barnen är här och nu och lär sig när de får möjlighet att leka. Pedagogerna på förskolan jobbar för att organiserar verksamheten så att den ger barnen möjlighet och utrymme för lek. Det sker både genom styrda aktiviteter men även via utrymme för fria aktiviteter. Pedagogerna lyssnar in leken genom observationer, vilka intressen, vad som uttrycks och hur barnen följer i leken. Det är här som den pedagogiska utmaningen finns på förskolan som att just fånga upp det som förtrollar och överraskar barnen för att ge dem möjlighet att öppna upp andra tankebanor än de förutbestämda som vuxna kan fastna i.
Lärmiljö (material och material). Lärmiljön ska vara föränderlig, inspirerande och tillgänglig för att kunna utforskas. Vi förändrar miljöerna efter barnens intressen och behov. Att förändra miljöerna, såväl ute som inne, främjar barnens möjlighet till nya upptäckter och därmed att utveckla nya lekar. Det ska finnas många olika sorters material som väcker fantasin och kreativiteten till liv och utmanar barnen i deras utforskande. Barn utvecklar en förståelse om sig själv och sin omvärld. I projektarbeten väljer pedagogerna metoder och erbjuder material som inspirerar barnen att kunna utgå från sig själv. Därefter följer pedagogen det barnet visar intresse för och väljer riktning. Lärprocesser sker i möte mellan pedagoger och barn både enskilt och i grupp. För att medvetandegöra barnets eget lärande är den pedagogiska dokumentationen med hjälp av reflektionsprotokoll ett viktigt verktyg. Barnen är delaktiga i att reflektera kring och dokumentera sitt lärande. Årligen inför utvecklingssamtal intervjuas barn om bland annat deras trivsel och lärande på förskolan. IKT Informations- och kommunikationsteknik. På förskolan finns tillgång till både lärplattor och datorer som stödjer vårt utforskande arbetssätt för både barnen och pedagogerna. Likaså finns även Smartboards och projektorer. Pedagogerna har tillgång till en IKT pedagog för att utveckla kompetensen i användandet av olika verktyg, samt hittat nya användningsmetoder i arbetet med barnen. IKT verktygen används Processen sker i dialog med pedagog, både enskilt och i grupp. i arbetet med dokumentation. Förskolechef Maria Nilsson och pedagogerna på Väsby förskola