SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet ulrika.englund@oru.se
ÖKAD FRAGMENTERING AV RESURSER
INDIVIDENS BEHOV AVGÖR NÄR SAMVERKAN BEHÖVS Barnets eller den unges behov av insatser för sin utveckling avgör vilka verksamheter som utifrån en helhetssyn behöver samverka och på vilket sätt. Ibland kan det vara tillräckligt att den eller de som ger stöd och insatser informerar andra verksamheter om sina insatser. Samverkan är inget mål i sig. (Socialstyrelsen, 2013)
SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA PROFESSIONELLT PERSPEKTIV Barn och ungdomar Föräldrar (vårdnadshavare) Jag tycker att det är mycket tydligare att man faktiskt pratat med barnen innan man börjar diskutera med andra. När vi hade en utvärdering av skolresursen så kom det fram att man hittat nya vägar till föräldrarna i det här nya samarbetet. Att man får föräldrarna involverade, det är ju en förutsättning.
GRUPPEN FÖR STUDIER AV SAMVERKAN Samverkan för barns psykiska hälsa Sveriges kommuner och landsting (senare Psynk, arbete enligt SIP) Samverkansteam kring barn och föräldrar i samband med separation Stiftelsen Allmänna Barnhuset (pågående) Samverkan kring barn och unga som far eller riskerar att fara illa, 2007-2009 Myndigheten för skolutveckling (Skolverket) Regeringsbeslut U2006/5879/S (99 projekt) Samverkansprojekt och sen då? samverkan kring barn och unga som far eller riskerar att fara illa Avhandlingsprojekt (pågående)
PROCESSVERKTYG SAMVERKAN #1 Tillgång till resurser (t.ex. tid) Kunskap om barns psykiska hälsa Ledningens engagemang och stöd Föräldrasamverkan Andra parters engagemang Kunskap om samverkanspartners Samsyn kring arbetssätt Informationsflödet mellan parterna Parternas regelverk harmonierar
RESULTAT #1
PROCESSVERKTYG SAMVERKAN #2 ENKÄTVERKTYG 58 kvalitetsindikatorer Exempel på påståenden: Styrande regelverk har granskats med syfte att identifiera samverkanshinder Samverkan är förankrad på politisk-/lednings-/verksamhetsnivå Mätbara mål för samverkan har formulerats Arbetsfördelningen inom samverkansgruppen är tydliggjord En helhetssyn råder på det samverkar avser Ju högre grad av överensstämmelse i ett påstående, desto högre grad av kvalitet i samverkan indikeras. Med ökad kvalitet i samverkan ökas chanserna för att samverkan mellan parterna kan gynna, hjälpa och stödja målgruppen.
RESULTAT #2 (SAMVERKANS STYRNING) Samverkan förankrad på politisk nivå Samverkan förankrad på ledningsnivå Samverkan förankrad på verksamhetsnivå Ansvarsfördelningen tydligt uttalad Samordnad uppföljning av samverkan Samordnad utvärdering av samverkans effekter Beslutsfattande känt Regelverk granskade Regelverk - motstridigheter för samverkan ej identifierade Regelverk - motstridigheter i samverkan undanröjda Regelverk - hanteringsinstruktioner för motstridigheter finns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Hög baslinje (2008) Hög slutlinje (2009) Hög uppföljning (2014)
SAMVERKANSPROJEKT, OCH SEN DÅ? OM INTERORGANISATORISK SAMVERKAN KRING BARN SOM FAR ELLER RISKERAR ATT FARA ILLA
Till förmån för målgruppen FOKUS PÅ FRÄMJANDE FAKTORER (salutogent perspektiv)
Polis BUP Socialtjänst Skola
POPULATIONEN Utvecklingen av samverkan inom 66 verksamheter (tidigare samverkansprojekt) har följts genom 3 studier.
UTIFRÅN EN LONGITUDINELL ANSATS STUDERAS: HUR TIDIGARE PROJEKTBASERAD OCH POLICYINRIKTAD SAMVERKAN KRING MÅLGRUPPEN UTVECKLATS ÖVER TID (EFTER PROJEKTTIDENS SLUT) VARFÖR SAMVERKAN HAR UTVECKLATS PÅ DET SÄTT DEN HAR Fokusområden för utveckling (n=66): * Samverkande parter, sakområden för samverkan, målgrupp (beskriva) * Samverkans kvalitetsindikatorer (beskriva) * Påverkansfaktorer (förklara) * (Främjande) mekanismer (förklara) * Sammantagna erfarenheter av en policysatsningen på samverkan kring målgruppen (implikationer för framtiden)
NÅGRA RESULTAT Samverkan kring målgruppen: har ökat har permanentats har årligen fungerat bra/mycket bra samverkansparter stabila (skola, socialtjänst) kontinuitet i sakfrågor (helhetsgrepp, skolfrånvaro) är försämrad på detaljnivå (sämre än BL) inkluderar i 4 av 10 fall barn/unga med funktionsnedsättning påverkats negativt av en föränderlig organisationsstruktur främjats av ledningens stöd/engagemang, tydlighet och förmågan till helhetssyn
Hälften av verksamheterna (51%) svarar att samverkan i stor/mycket stor utsträckning gynnat målgruppen. Svåra föräldrar blev engagerade och skapade nätverk. Samverkansparter kommer närmare varandra, knyter kontakter, vilket underlättar samarbetet. Alla vuxna "pratar samma språk" runt barnen. Svårt att bedöma. Vi vill ju tro att ett ökat samarbete gynnar barnet, familjen. En ökad medvetenhet om betydelsen av samverkan skapar i sig en bättre kommunikation med vårdnadshavarna.
TACK! Ulrika Englund Örebro universitet ulrika.englund@oru.se 019-30 14 11