SVENSK MÖBELINDUSTRI OCH OFFENTLIG MARKNAD



Relevanta dokument
En av Europas starkaste möbelbranscher och sju andra fakta om Möbelnationen Sverige

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Dnr: YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket Stockolm

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Nio fakta om svensk möbelindustri MÖBELNATIONEN SOM DRIVS AV HÅRDA KRAV

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar

Politikerutbildning 29 mars Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

Möbeldag med mässa. Eva Malmqvist, SP BORÅS. Box 857. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 9 november 2011 på Pulsen i Borås

Lagen om offentlig upphandling

Vägen till sund konkurrens i offentlig upphandling

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Visby den 4 juli 2011 VEM TAR DITT JOBB?

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

LOKAL LÖNEBILDNING 1

Riktlinjer för direktupphandling. Datum Versionsnummer 1.0

FAQ-10 vanliga frågor om upphandling

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Malmö Birgitta Laurent

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Datum att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Beställ på rätt sätt. Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind

Offentliga inköpvad är det? Källa: Konkurrensverkets skrift Upphandlingsreglerna en introduktion. Kloka och tålmodiga sakkunniga.

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Policy och riktlinje för upphandling och inköp inom Göteborgs Stad

VAD HÄNDER JUST NU TRENDER OCH ANBUDSGIVNING

Nya regler för ramavtal. Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö

LEDARAVTALET AVTAL INOM INDIVIDUELL OCH LOKAL LÖNEBILDNING FÖR TRÄ- OCH MÖBELINDUSTRIN

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för upphandling. Upphandlingsregler 1

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

DOM Meddelad i Göteborg

Ärlighet ska löna sig. Så upptäcker och förebygger du anbudskarteller INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Våra erfarenheter av ramavtal. - En reflektion av vårt användande av ramavtal med förnyad konkurrensutsättning

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

VÄGLEDNING (8)

DOM Meddelad i Falun

LOU utvärdering av anbud! 26 oktober 2018

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012)

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

7JW. 4(1 KONKURRENSVERKET // Swedish Competition Authority. Södertörns högskolas köp av konsulttjänster BESLUT

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Kompletterande bestämmelser om upphandling

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Tidig dialog utvecklar VA-branschen

Checklista för upphandling Internetbaserade stöd- och behandlingsprogram

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman

Nationell granskning av handledare i tjänsten Arbetsförmedlingens kundval - Stöd och matchning Af-2016/

Från höger till vänster Stort väljarstöd för schysta villkor vid offentlig upphandling

Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling tyst förlängning av avtal).

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Remissyttrande - Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Checklista för förfrågningsunderlag (upphandlingsdokument) enligt LOU

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Gråa hår av offentlig upphandling?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Remiss av kommissionens förslag till förordning om fördelning av ankomst- och avgångstider vid flygplats och förslag till förordning av marktjänst.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

Syftet med denna policy är att

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Diskussion: Upphandling och kvalitet inom äldreomsorgen blev det så som vi tänkte oss. Christel von Martens

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum:

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

Inledande text UPPHANDLING AV REKLAMBYRÅTJÄNSTER

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Med fokus på Kvalitet - Svenska Spels upphandling av IT-konsulter. Maria Hellqvist, Inköp

MKB Fastighets AB- direktupphandling av systemverktyg

Offentlig upphandling

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

PROTOKOLL Stockholm. NÄRVARANDE JUSTITIERÅD Margit Knutsson, Anita Saldén Enérus, Per Classon, Leif Gäverth och Kristina Svahn Starrsjö

Yttrande Nya regler för upphandling (Ds 2014:25 och SOU 2014:51)

Transkript:

SVENSK MÖBELINDUSTRI OCH OFFENTLIG MARKNAD - hur kan regelverket bättre gynna konkurrens, köpare och brukare? En branschkommentar om offentlig upphandling från Trä- och Möbelföretagen 1

Sammanfattande förord En betydande del av försäljningen av svenska möbler sker på den offentliga marknaden och styrs därför av offentlig upphandling. År 2008 ändrades förutsättningarna radikalt. Tidigare rådde ständig konkurrens genom parallella ramupphandlingar. Nu har vi rangordnade upphandlingar där konkurrens bara uppstår vid själva upphandlingstillfället. Den här skriften beskriver utmaningarna inom offentlig upphandling av möbler ur främst tre perspektiv konkurrensen, köparna och brukare. Skriften inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av möbelbranschen i Sverige och avslutas med ett antal konkreta rekommendationer till lagstiftare och upphandlare. Trä- och Möbelföretagen vill gå mot en upphandlingsmodell där möblernas förmåga att bidra till helheten, brukarnöjdhet, design och andra mer kvalitativa aspekter får större genomslag. Det skulle inte bara bidra till bättre upphandlingar utan också en ökad konkurrens vilket gynnar såväl branschen som köparna. Möbelindustrin är en viktig tillväxtbransch för Sverige de förutsättningar som politiker och upphandlare ger företagen är en viktig faktor för den svenska möbelindustrins fortsatta tillväxt. 2

Kort bakgrund: Sverige en möbelnation I Sverige produceras idag möbler för allt från hem- och utemiljöer, till kontor, sjukhus, skolor och andra offentliga miljöer. Under 2012 så producerades möbler i Sverige till ett värde av 21 miljarder kronor samtidigt som exporten av möbler uppgick till ett värde av 15,5 miljarder kronor. Särskilt framgångsrik är exporten av kontorsmöbler vilken är nästan fyra gånger större än importen. Norge är den största exportmarknaden för svenska möbler. Totalt har Sverige 890 möbelföretag med mer än en anställd. De flesta av företagen finns i södra delen av Sverige, inte minst i Småland, Västra Götaland och Skåne. 2012 var totalt 13 857 personer anställda inom möbelindustrin i Sverige (SCB). Framgångsreceptet för Sveriges möbelindustri är en unik blandning av design i framkant och gedigen hantverkstradition. Detta kombineras med den goda tillgången på högkvalitativa råvaror och en effektiv produktion. Detta har gjort Sveriges möbelindustri till en av de mest konkurrenskraftiga i världen. 3

Konkurrens-perspektivet: Avsaknad av löpande konkurrens Nästan hälften av möbelmarknaden i Sverige är styrd av lagen om offentlig upphandling. Det gör att konsekvenserna av upphandlingsförfarandet är helt avgörande för branschens utveckling och tillväxt. Sedan 2008 så sker de flesta upphandlingar inom möbelområdet genom centrala upphandlingar med rangordning. Det innebär att den som vunnit en upphandling blir ensam leverantör under den tidsperiod som avtalet löper. Det är alltså bara själva upphandlingstillfället som det egentligen uppstår en konkurrenssituation. Eftersom det är vanligt med 3-4-åriga upphandlingar så går det nu långt mellan varje tillfälle av konkurrens. Före 2008 skedde istället de flesta upphandlingar genom att ett flertal aktörer ramupphandlades. Kunden kunde sedan från fall till fall välja vem som anlitades. På så sätt skapades en levande konkurrens, där företagen kunde utmana varandra och där upphandlaren vid varje enskilt tillfälle kunde välja den aktör som passade bäst. I den typen av miljö skapades också bättre förutsättningar för mindre aktörer att verka. Det är när svenska möbelföretag får konkurrera med varandra som de levererar bäst. Att ständigt vara konkurrensutsatt gynnar innovationer och produktutveckling, vilket i sin tur gynnar både samhället och den enskilde köparen. Därför är det också självklart för Trä- och Möbelföretagen att verka för en större konkurrens på den offentliga marknaden. Det är också något som ledande branschföreträdare förespråkar: Det gynnar både oss och köparen om konkurrensen blir mer levande. Därför så vill vi ha konkurrens hela tiden inte bara var tredje år Marcus Westdahl, vd för European Furniture Group Upphandlingsförfarandet har också blivit krångligare och därmed mer kostsamt. Detta bottnar delvis i att Sverige har gjort relativt rigorösa tolkningar av de regleringar som beslutats på EU-nivå. Problem liknande de som finns på den svenska möbelmarknaden finns inte i alla andra EU-länder, trots att lagstiftningen utgår från samma EU-direktiv. När upphandlingarna blir krångliga så blir trösklarna för att delta på marknaden givetvis också större. Upphandlingarnas nuvarande utformning gör det svårare för mindre aktörer att delta och konkurrera. 4

Ett tecken på att den offentliga marknaden för möbler inte fungerar är andelen överprövningar. Det är runt 40 procent fler överprövningar inom möbelbranschen än vad som generellt är fallet för offentliga upphandlingar. Mer än var tionde upphandling av möbler överprövas. Köpar-perspektivet: Svårare att hitta rätt leverantör till rätt miljö De som köper möbler på den svenska offentliga marknaden är statliga myndigheter, landsting och kommuner. Medborgarna möter möblerna överallt i den offentliga miljön såsom i skolan, vid läkarbesöket eller på arbetsplatsen. Inom varje myndighet, kommun eller landsting så finns en stor bredd av miljöer med vitt skilda förutsättningar ändå beslutas vem som ska leverera alla dessa möbler vid ett och samma upphandlingstillfälle. Köparen har ingen möjlighet att pröva sin efterfrågan mot det faktiskt existerande totala utbudet. Hur går då upphandlingarna till? Jo, i de flesta fall tillämpas en relativ utvärderingsmodell vilket innebär att deltagande företag lämnar anbud på en exempelkorg av möbler. Metoden har kommit till på grund av att det är svårt att förutsäga vilka möbler som kan komma att upphandlas under hela avtalsperioden. Exempelmöblerna bedöms sedan utifrån kriterier som tilldelas olika vikt. Pris får ofta en oproportionerligt stor tyngd i förhållande till andra egenskaper. Den som bedöms ha det bästa erbjudandet i exempelkorgen vinner hela upphandlingen för hela avtalsperioden. En kommuns totala behov, vilket kan vara allt från förskoleinteriörer till receptionslösningar, är mycket bredare än vad som ryms i exempelkorgen. Det gör att den som är bäst på att leverera de typer av möbler som legat till grund för upphandlingen inte alltid är den som är bäst på att täcka en kommuns alla olika behov och skiftande miljöer. Detta är framförallt ett problem för kunden: De grunder som urvalen görs på speglar inte de verkliga behoven. Berndt Axelsson, Vice President, Scandinavian Business Seating AB Systemet med exempelkorgar är inte bara ineffektivt, det är skadligt för såväl möbelföretagen, de offentliga aktörer som agerar upphandlare, och de medborgare som sedan nyttjar miljöerna. Stelheten i upphandlingen drabbar därför i allra högsta grad de myndigheter, landsting och kommuner som upphandlar möbler. När fler aktörer är upphandlade parallellt inom ett ramavtal så kan köparen istället välja aktör beroende på det specifika behovet vid varje enskilt tillfälle. 5

Brukar-perspektivet: Vad är en möbel? Som vi sett så minskar centraliserade upphandlingar kundernas förutsättningar att anpassa sig efter specifika behov för olika miljöer. De centrala upphandlingarna gynnar också konkreta och lättmätbara egenskaper som pris och färg på bekostnad av mer subjektiva, men viktiga, egenskaper som brukarnöjdhet eller design. Homogena produkter, som olja, kaffe eller spannmål, är möjligen lämpade för centraliserade upphandlingar. Men för heterogena produkter, som möbler, så leder en alltför centraliserad process till problem eftersom information som är viktig för den individuella brukaren riskerar att förloras. Centrala upphandlingar förstärker därmed i någon mån ett förlegat synsätt på möbler där möbler ses som enskilda produkter snarare än som en del av en helhet som skapar en viss fysisk miljö för brukarnas bästa. Detta är ett problem som flera branschföreträdare vittnar om: Det största problemet är att man aldrig blir bedömd på helheten - den fysiska miljön. Kommunernas hela behov måste speglas bättre i hur upphandlingarna utformas Per-Arne Andersson, vd för Kinnarps Upphandlingspolitiken lägger idag för stor vikt vid lägsta pris. Det driver branschen i fel riktning och utarmar kvaliteten i våra gemensamma miljöer. Större fokus på kvalitet ger längre livslängd och därmed bättre totalekonomi över tid. Lars Bülow, Managing Director, Lammhults Design Group AB Det går att skapa upphandlingskriterier som i större utsträckning än idag tar hänsyn till helheten och till subjektiva egenskaper. Kvaliteten på upphandlingarna skulle då förbättras rejält. Detta stöds såväl av den forskning som gjorts i frågan av Bengt Holmström och Paul Milgrom (exempelvis Miltutask principal agent analyses: Incentive contracts, aset ownership and job design, 1991) och av rapporten Offentlig upphandling av möbler som tagits fram av forskningsinstitutet Ratio på TMFs uppdrag 2013. Exempelvis skulle kriterier som helhet, brukarnöjdhet och design kunna få en tydligare roll i anbudsprocesserna än idag. Det offentliga rummet är viktigt ur många aspekter, bland annat trivsel, arbetsmiljö och hållbarhet. Men en mer anpassad upphandling skulle också skapa förutsättningar för att bättre nyttja skatteresurserna då möblerna är mer precist lämpade till miljön. 6

Avslutande rekommendationer Avslutningsvis vill vi lyfta fram ett antal rekommendationer till lagstiftare och upphandlare som vi ser som viktiga steg för att öka konkurrensen, kundnyttan och brukarnöjdheten på den offentliga marknaden. TILL LAGSTIFTARE Gör upphandlingsreglerna bättre anpassade för möbelbranschen och gå ifrån det nuvarande systemet med rangordnade centrala avtal till ständig konkurrens genom parallella ramavtal. Överimplementera inte EU-reglerna svenska företagare behöver mindre byråkrati, inte ständigt fler regelverk att förhålla sig till. Genomför förslaget från Anders Wijkmans upphandlingsutredning om en höjd gräns för direktupphandling. Ge den utredning som ser över implementeringen av det nya upphandlingsdirektivet ett tilläggsdirektiv se över hur leverantörers tidigare prestationer skulle kunna vägas in när anbuden bedöms. Ge lämplig myndighet uppdraget att föra statistik kring offentliga ramavtal. TILL UPPHANDLARE Avstå från att göra centraliserade rangordnade upphandlingar på möbelområdet! Varje situation där du har behov av att köpa in möbler kommer att ha så specifika förutsättningar att en centraliserad rangordnad upphandling riskerar att slå fel. Sträva efter att flera leverantörer ska kunna bli godkända inom ramen för centrala ramavtal. Genomför upphandlingar med fler faktorer än de mest objektiva och mätbara. Värdesätt det offentliga rummets betydelse. För mer information välkommen att kontakta: Cecilia Ask Engström, chef branschutveckling hos TMF, Trä- och Möbelföretagen, cecilia.ask.engstrom@tmf.se 7

Svenska upphandlingsregler är onödigt krångliga för både köpare och säljare. Politikerna måste agera för att förändra upphandlingsreglerna helst igår David Johnsson, vd för Trä- och Möbelföretagen, TMF TMF - Trä- och Möbelföretagen Besöksadress: Storgatan 19 Postadress: Box 55525, 102 04 Stockholm Telefon: 08-762 72 50 Fax: 08-762 72 24 E-post: info@tmf.se 8