Mall för slutrapportering förstudie 18 utvecklingsgrupperna processar nu vidare inför kommande utlysningar, en del satsar på PO1 (30 miljoner) och en del på PO2 (50 miljoner) till hösten. Oavsett vilket så fortsätter förstudien PIACS. Alla grupper behöver, som tidigare nämnts, slutrapportera det arbete som gjorts i utvecklingsgruppen i förstudien PIACS. Samtliga grupper ska använda nedanstående mall för slutrapporteringen, se rubriker och besvara varje del utifrån utvecklingsgruppens arbete. Projektledningen behöver slutrapporten senast den 31 augusti 2016, gärna tidigare om de är klara. Skicka färdig slutrapport till sara.jongren@coompanion.se. Om frågor uppstår, hör av er till oss i projektledningen. Namn på utvecklingsgrupp: Kooperativa modeller som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften Budget: 61 010 kr. Sammanfattning Beskriv kortfattat utvecklingsgruppens projektidé och de framsteg ni gjort i förstudien. Beskriv vilka som varit med (organisationer, myndigheter etc) och hur ni arbetat (workshops, dialogmöten etc) Utvecklingsgruppens projektidé baseras på att många företagsnedläggningar sker trots att företagen är lönsamma samt att många lönsamma företag läggs ner då man inte klarar att generationsskifta, med arbetslöshet, utslagning och utarmning av lokalsamhällen som följd. Personalövertagande i kooperativ form har visat sig framgångsrikt och allt vanligare i många länder, dock inte i Sverige. Förstudien har baserats på (tagit sin utgångspunkt i) andra rapporter, studier och forskning så som bl.a.: - Filmen Together Cecop/Cicoopa 2012 - Tillsammans, en fungerade demokrati, Bo Rothstein 2012 - Together en förstudie, Värmlandskooperativen, 2015 - Kan vi göra det själva, Patrik Witkowsky, 2015 Målsättning med förstudien har varit att skapa det nationella partnerskap/utvecklingsgrupp som bedömts nödvändigt i syfte att skapa en svensk modell baserad på tidigare erfarenheter och internationella modeller/erfarenheter. Förstudiearbetet inleddes med att vidga det partnerskap som under fas ett, de tilldelade 25 timmarna, påbörjades. Vid förstudiens avslutande består nationella partnerskapet/utvecklingsgruppen av följande personer/organisationer:
Organisation IF Metall IF Metall Värmland KFO KFO Unionen Arbetsförmedlingen LO Coompanion Stockholm Tillväxtverket Serus Ekonomisk demokrati Coompanion Sverige Karlstad universitet Hela Sverige ska leva Riksdagen Värmlandskooperativen Värmlandskooperativen Namn Thomas Axelsson Thomas Rehn Petter Skogar Jan Edén Lars Jagrén Ingela Sagulin Roger Andersson Alexander Ingster Hofgren Thomas Johnsson Ragnar Andersson Patrik Witkowsky Gordon Hahn Gunnel Kardemark Claes Becklin Lars Bryntesson Yngve Karlsson Leif Tyrén Ovan nationella partnerskap är, vilket framgår i tabellen är delvis kopplat till regionalt nätverk i Värmland. Uppräknade personer/organisationer medverkade också i samband med workshop i Stockholm den 23 maj 2016. Minnesanteckningar från workshopen bifogas. I minnesanteckningarna framgår olika utmaningar så som fråga om finansiering, kompetensutveckling och fråga om arbetslöshetsförsäkringslagen. Vidare framgår respektive medverkande organisations inställning till medverkan i fortsatt utvecklingsarbete, delprojekt inom PIACS. Vidare har organisationer/personer anmält intresse att ansluta till partnerskapet i ett ev. delprojekt vari bl.a. Harald Gate från Dagens Arbete samt Sophie Nachemsson Ekwall från Handelshögskolan i Stockholm anmält intresse. Utöver ovan beskrivna arbete inklusive workshop har förstudien verkat i syfte att koordinera regional, nationell och internationell nivå. På regional nivå har utgångspunkten varit det regionala partnerskap som skapats i Värmland vilket består av Karlstad universitet, IF Metall, Unionen och Värmlandskooperativen. I det sammanhanget har ett kommunalt förankringsarbete påbörjats vilket dock gjorts vid sidan av denna förstudie. Fördjupad dialog har genomförts med fyra kommunalråd i fyra Värmlandskommuner samt med Landshövding Kenneth Johansson. Vidare planeras ett workshop med partidistriktet (S) genomföras under hösten 16. På internationell nivå har projektet TransfertoCOOP påbörjats vari Coompanion (med Värmlandskooperativen som utförare) är en av nätverkets partners. Projektägare är Les SCOOP i Paris.
I syfte att bl.a. överbrygga regional-, nationell- och internationell nivå samt i syfte att ta del av internationella erfarenheter har Värmlandskooperativen planerat och bjudit in till studieresa. Studiresan planeras genomföras 18-22 september. Vi kommer då bl.a. besöka Les Scoops lokalavdelning i Biarritz (Frankrike) samt Mondragon kooperativen (Spanien). Les Scop nationella enhet, Pariskontoret kommer vidare medverka i samband med studieresan. Från ovan beskrivna nationella partnerskap kommer Petter Skogar, Jan Edén, Lars Jagrén, Claes Becklin, Gunnel Kardemark, Gordon Hahn samt undertecknad medverka. Vidare medverkar personer från Värmlands regionala utvecklingsgrupp. Resan organiseras vid sidan av denna förstudie. Avslutningsvis har förstudien resulterat i ansökan om delprojekt inom ramarna för PIACS. Bakgrund Beskriv och analyser! Vad är det som gör den er fråga viktig och var står vi idag? Värmlandskooperativen har tidigare analyserat och beskrivit problematiken med företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften. En beskrivning av målgrupp, antal företag vi riskerar förlora, aktuell forskning, internationella jämförelser och egna intervjuer framgår i rapporten Together. http://www.varmland.coop/wpcontent/uploads/2015/03/together_rapport_sk1.pdf Rapporten visar med tydlighet att vi, i Sverige, på grund av avsaknad av fungerande modeller förlorar lönsamma företag och därmed arbetstillfällen och inte sällan levande bygder. Vidare att det finns flera internationella framgångsrika modeller vilka har det gemensamt att man med olika incitament skapat förutsättningar för personalövertagande. Dessa incitament skiljer sig i olika modeller/länder men kan vara av politisk karaktär (lag och regeländringar liksom riktade satsningar), finansiella liksom satsningar på kompetensutveckling. Oavsett modell tycks det i samtliga fall ha startat i starka partnerskap vilka kunnat påverka utvecklingen. I Sverige finns ingen motsvarande modell. Together rapporten påvisar tre utmaningar kopplat till en svensk modell, arbetslöshetsförsäkringen, finansieringsfrågan och kompetensfrågan. I beaktan av nämnda internationella erfarenheter är ett starkt partnerskap vilket på sikt kan driva förändringsoch utvecklingsarbete en förutsättning för skapande av motsvarande svenska modell. Den dagen motsvarande svenska modell finns skulle man t.ex. kunna erbjuda ett alternativ till den nedläggning av Findus i Bjuvs kommun som pågår i skrivande stund. Av ovan skäl bedömer vi frågan av största vikt.
Syfte Vad är syftet? Vad är det som behöver förändras och varför behöver det göras? På sikt är syftet att anställda ska ha förutsättningar att ta över och vidareutveckla befintliga företag som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften. Att dessa lokalt ägda företag påtar sig mera omfattande samhällsansvar såväl relaterat till lokala arbetsmarknadsfrågor genom anställning som till lokal samhället och dess utveckling. Faktum är att forskning bl.a. kopplat till Cass Business School (GB) med tydlighet visar att medarbetarägda företag skapar fler arbetstillfällen och är minst lika lönsamma som traditionella företag samtidigt som man är mera samhällsnyttiga. Se vidare Together rapporten. Mål Beskriv ert mål med projektet. Vad är målet som ska uppnås med ett genomförandeprojekt? Projektets mål är: 1. Genom kompetensinsatser och samverkan skapa/utveckla den nationella plattform bestående av olika organisationer i syfte att skapa förutsättningar och undanröja hinder för svensk modell baserat på medarbetarövertagande. Plattformsarbetet påbörjades under förstudien, se ovan. 2. Genom process stöd, rådgivning och andra kompetenshöjande insatser medverka i aktuella företagsnedläggningsprocesser förutsatt att mottagare i form av anställda vilka riskerar eller redan har förlorat sina anställningar så önskar. 3. Projektet ska vidare kunna erbjuda seminarier och workshops riktade till organisationer vilka kan bedömas kunna medverka i syfte att skapa en svensk modell. 4. Projektet och dess nationella plattform ska genom erfarenhetsutbyte och samverkan koppla an till regionala- och transnationell plattform/partnerskap, se ovan. Mobilisering Vilka aktörer behöver vara med för att det hela ska göras på ett bra sätt? Ovan uppräknade och redan medverkande organisationer är en god utgångspunkt. Efterhand förväntas andra aktörer behöva mobiliseras och inkluderas. Exempel på andra aktörer kan vara aktörer inom finanssektorn liksom näringslivet och akademin.
Resultatmål Beskriv kort de resultat och förslag till goda lösningar som utvecklingsgruppens arbete lett fram till? Vi ser följande resultat av förstudien: - att partnerskapet/utvecklingsgruppen finns, utvecklats och tydligt påvisat intresse att medverka i kommande utvecklingsarbete. - att vi tillsamman genomförde ett kvalitativt seminarium/workshops dag 23 maj. - att det regionala partnerskapet i Värmland vidareutvecklats - att det finns en samstämmig agenda relaterat till regionalt-, nationellt- och internationellt partnerskap - att vi lyckats koordinera studieresa (18-22 september) där bl.a. den regionala-, nationellaoch transnationella nivån möts. - Att vi formulerat ansökan om delprojekt inom PIACS Relaterat till förslag på goda lösningar framgår dessa i texten ovan samt i inlämnad ansökan om delprojekt. Horisontella principer Beskriv hur ni har integrerat horisontella principer i ert arbete. Jämställdhet I samband med en workshop den 23 maj - tillsammans med aktörer, organisationer för nationell plattform beaktades särskilt jämställdhetsaspekten då vi vid denna sammankomst kunde notera att männen var kraftigt överrepresenterade. I kommande sammankomster i ev. delprojekt torde detta således beaktas särskilt då nya aktörer bjuds in. Mångfald Förstudien Together visar att det finnas goda förutsättningar att såväl förhindra utanförskap som att minska detsamma. Betydelsen av detta bedöms vara att såväl långtidsarbetslösa, unga personer, de som blivet 55+, invandrare, personer med funktionsnedsättning i lokalsamhället kan erhålla anställningar efter personalövertagande direkt i företaget alternativt hos lokala underleverantörer eller annan lokal service. Miljö Såväl nationell som internationell forskning framhåller samband mellan lokala medarbetarägda företag och miljökonsekvenser. Man menar utöver att dessa företag i högre grad handlar varor och tjänster på lokal marknad än vad som är fallet i mera traditionellt ägda företag också att det finns andra samband kopplad till samhällsnytta. Man är t.ex. mindre benägen att sprida miljöavfall i en närmiljö, man vill kanske inte skita ner egna bakgården, man är benägen att medverka i lokalsamhällets utveckling, dess arrangemang och
föreningsliv. Vidare rekryterar man i högre grad anställda i lokalsamhället också personer vilka av olika orsaker stått utanför arbetsmarknaden längre tid. Att medarbetarägande visat sig vara mera jämställda, uppvisa större mångfald och ta större miljöansvar bottnar i dess drivkrafter. Till skillnad mot traditionella företag vari maximal avkastning på satsat kapital är drivkraft -är drivkraften i medarbetarägda företag mera av ett gott liv vari en bra lön och möjlighet att kunna bo och leva i lokalsamhället. Uttryckt på annat sätt återinvesteras ev. överskott i verksamheten och dess medlemmar. Andra erfarenheter/kunskaper som ni vill dela med er av, nämn gärna här! Önskar i sammanhanget peka på vikten och möjligheten till genomförande av förstudier och projekt på nationell nivå. Utan att för den sakens skull minska betydelsen av lokala och regionala projekt har dessa en mera begränsad förutsättning att påverka strukturer och regelverk då sådana förutsättningar ofta kan kopplas till en nationell nivå. I vårt fall, kopplat till frågan om kooperativa modeller som alternativ till företagsnedläggningar och misslyckade generationsskiften är det tydligt hur vi tidigare utifrån regionala behov kunnat utreda, identifiera möjligheter och hinder. Att vi inom ramarna för PIACS och ett nationellt sammanhang fått möjlighet att lyfta frågan och skapa förutsättningar att undanröja hinder. Vi menar att regional-, nationell- och ibland internationell nivå måste ha möjligheter att kopplas samman inom strukturfondsprogram så som t.ex. sker inom PIACS. Bilaga Minnesanteckningar workshop 23 maj Värmlandskooperativen Leif Tyrén