Förstudien Hållbara finansiella instrument för civilsamhällets organisationer och social ekonomi

Transkript

1 Slutrapportering till PIACS Förstudien Hållbara finansiella instrument för civilsamhällets organisationer och social ekonomi Ulla Herlitz Mikrofonden Sverige Hela Sverige ska leva Namn på utvecklingsgruppen Hållbara finansiella instrument för civilsamhällets organisationer och social ekonomi Utvecklingsgruppens deltagare Jan Svensson, Mikrofonden Väst/Coompanion Göteborg Pia Tingvall, Mikrofonden Östergötland/Coompanion Östergötland Emilia Darsell, Coompanion Stockholm Alexander Ingster Hofgren, Mikrofonden Öst/Coompanion Stockholm Camilla Carlsson, Coompanion Östergötland Sven Bartilsson, Coompanion Leif Tyrén, Värmlandskooperativet Richard From, Tillväxtverket Ewa Englund, Mikrofonden Småland/Coompanion Kalmar Kristoffer Luthi, Ekobanken Pernilla Svebo Lindgren, Vägen Ut! kooperativen Ulla Herlitz, Mikrofonden Sverige/Hela Sverige ska leva Kontaktperson för gruppen: Ulla Herlitz Telefonnummer: E-post: 1 Sammanfattning Projektidén syftar till att underlätta för civilsamhällets och den sociala ekonomins företag och verksamheter att få tillgång till kapital och kunskap för start, utveckling eller expansion genom anpassade finansiella instrument och en väl fungerande finansiell infrastruktur via Mikrofonder i hela landet. Mikrofonderna kan erbjuda civilsamhället och den sociala ekonomins företag och verksamheter liknande möjligheter som traditionella företag åtnjuter via ALMI. Mikrofonden Sverige har startats av Hela Sverige ska leva, Coompanion, Ekobanken och JAK i syfte att erbjuda företag tillgång till kapital dels genom ett garantiinstrument som kan täcka upp brister i säkerheter vid banklån och dels möjligheter för Mikrofonderna att gå in med ägarkapital. Mikrofondskonsortiet har utvecklats sedan starten 2013 till i dagsläget med två operativa regionala mikrofonder (Mikrofonden Väst, Mikrofonden Öst), åtta etablerade fonder som är på väg att bli operativa (Mikrofonden Z, Mikrofonden Skåne, Mikrofonden Örebro län, Mikrofonden Halland, Mikrofonden Östergötland,

2 Mikrofonden Kronoberg, Mikrofonden Småland, Mikrofonden Norr) samt två mikrofonder som är under bildande (Mikrofonden Västernorrland, Mikrofonden Västmanland) och diskussioner och sonderingar i övriga regioner om att bildad mikrofonder. Dessa regionala mikrofonder är knutna till Mikrofonden Sverige som har avtal med finansinspektionen genom vilket de regionala fonderna kan operera med garantier till banklån. För att utveckla Mikrofonderna till kunniga, effektiva och smidiga redskap för finansiering av sektorns företag och verksamheter behöver Mikrofondernas förtroendevalda och medarbetare kompetensutveckling samt ges möjlighet till nätverkande med varandra. Under perioden förväntas fler regionala mikrofonder tillkomma samt att många regionala mikrofonder kommer att starta upp sina verksamheter. Flera av dem har redan kapital men alla har behov av att utveckla kunskap och kompetens vad gäller företagens affärsverksamhet, finansieringssituation och villkor, handläggning av förfrågningar samt beslutsfattande och uppföljning av beslutade ärenden. Också frågan om kapitalanskaffning och samarbete med andra aktörer är viktig att belysa i sammanhanget. I förstudien har utvecklingsidén bearbetats av utvecklingsgruppens kontaktperson Ulla Herlitz/Mikrofonden Sverige/Hela Sverige ska leva med bistånd av Jan Svensson/Mikrofonden Väst och Ylva Lundkvist Fridh/Hela Sverige ska leva. Dessutom har Claes Becklin/projektsamordnare, Hela Sverige ska leva följt förstudiens arbete och Ragnar Andersson/PIACS deltagit i en workshop. Utvecklingsgruppens medlemmar har bidragit med synpunkter och förslag som arbetats in i underlaget till PIACS. Personliga kontakter, fysiska möten och telefonbaserade workshops har använts (bilaga 1 och 2). Arbetet har också presenterats och diskuterats i Hela Sverige ska levas projekt Nätverka Mikrofonden (finansierat av Tillväxtverket) med styrgruppen samt på en nätverksträff med regionala mikrofonder. Även Mikrofonden Sveriges styrelse har fått information. Alla regionala mikrofonder har svarat på en webbenkät angående behov av kompetensutveckling i ett genomförandeprojekt. Vår inventering av kompetensutveckling har visat på ett reellt behov. Givetvis är behovet olika i olika styrelser och därför är vårt förslag om utbildningsmoduler där man kan välja och sätta samman en anpassad utbildning en bra metod. Det kan vara intressant att se på särskilda utbildningspaket för de som är på väg att starta en mikrofond, de som redan har startat och ska bli operativa och de som redan har startat och har verksamhet. Det finns också önskemål om komma igång coach, alltså en handfast handledning när den nya mikrofonden genomför sitt första finansieringsärende inom respektive finansieringsinstrument. Sammantaget ger webbenkäten Ett steg närmare ESF-medel till mikrofondernas utveckling en bra grund för en snabb start i ett genomförande projekt och en överblick av vad som förväntas. Hittills har mikrofondsarbetet varit inriktat på att starta upp regionala mikrofonder samt kapitalanskaffning. Enkät svaren visar att det nu finns behov för nästa utvecklingssteg och det berör både uppbygganden av den egna kompetensen att hantera förfrågningar och kunna fatta rätt beslut, men också lära sig den regionala marknaden av civilsamhällets och den sociala ekonomins företag och verksamheter för att kunna nå ut och erbjuda sina tjänster. De regionala mikrofonderna har också lämnat förslag till projektidéer i regionala utlysningar som skulle kunna komplettera den nationella ansökan som PIACS lämnat in till socialfonden. De önskemål som framkommit kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: Kompetensutveckla regionala mikrofonder Nätverk för utveckling och lärande på alla nivåer Mer kunskap om och utveckling av sektorn Kompetensutveckla sektorn & potentiella investerare

3 Arbetet med de horisontella principerna handlar om att i utbildningen till Mikrofonderna lägga fokus på vårt eget värdegrundsarbete, som överensstämmer med ESFs horisontella mål. Handläggarna och förtroendevalda ska få kunskap och metoder för att vår egen finansiering till civilsamhällets företag och verksamheter samt de sociala företagen blir jämställd, inkluderande och tar ekologisk hänsyn. Vi analyserar och utbildar kring hur de horisontella målen kan integreras i Mikrofondens egna rutiner och dagliga arbete. Vi vill också använda oss av Tillväxtverkets nationell strategi Öppna upp! för ett företagsfrämjande på lika villkor och Mikrofondernas påbörjade arbete i frågan Mikrofondens riktlinjer för främjande av lika villkor (bilaga 3). 2 Bakgrund Stärka civilsamhällets och sociala ekonomins roll i arbetsmarknadspolitiken Denna förstudie om finansiering för civilsamhällets och den sociala ekonomins företag och verksamhet är initierad av riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Mikrofonden Sverige. Den tar avstamp i PIACS förstudieansökan/esf kring civilsamhällets och sociala ekonomins roll i arbetsmarknadspolitiken. Problemområdet formulerades som: Det krävs ekonomiska förutsättningar för att organisationer i det civila samhället och den sociala ekonomin ska kunna verka över en nivå begränsad av enbart ideella insatser.sektorn behöver kapital för att växa. Här behövs en samverkan mellan olika typer av kapital inte minst när det gäller sociala företag. Två spår för sociala ekonomins bidrag till arbetsmarknadspolitiken Inom det finansiella området finns två viktiga spår för att utveckla den sociala ekonomin bidrag till arbetsmarknadspolitiken. För det första att underlätta den sociala ekonomins företag att få tillgång till kapital för start och utveckling. Det behövs finansiella instrument liknande de som traditionella företag åtnjuter. Mikrofonden Sverige har startats i syfte att underlätta för företag att få tillgång till kapital dels genom ett garantiinstrument som kan täcka upp brister i säkerheter vid banklån och dels möjligheter för Mikrofonderna att gå med ägarkapital. Konsortiet Mikrofonden Sverige är under utveckling och idag finns navet Mikrofonden Sverige, två operativa regionala mikrofonder och åtta helt nystartade samt två till på gång. Ytterligare några är under utredning. Fonderna samlar i första hand privat kapital men är också öppna för offenligt kapital. Genom att stärka och intensifiera arbetet med mikrofonderna kan en effektiv finansiella infrastruktur för sektorn utvecklas. Det betyder bland annat att företag och verksamheter kan få en ingång/tillgång till banktjänster och på så sätt göra sig mindra beroende av offentliga bidrag. Att stärka Mikrofonderna kan ske genom kompetensutveckling av personal för rådgivning, kundkännedom, marknadsföring, handläggning av investeringsfrågor och kapitalanskaffning. Mikrofonderna efterfrågar kompetensutveckling för sina handläggare och förtroendevalda, men också offentliga resurser i form av ett permanent driftsstöd. Frågan om riskkapital för sociala företag är en angelägen fråga som sektorn länge har efterfrågat. Idag erbjuds till exempel riskkapital i flera olika EU initiativ. För att Mikrofonderna skall kunna ta emot riskkapital från EUprogram krävs någon form av statliga garantier eller annan form av samarbete med statliga myndigheter eftersom Mikrofonder och banker inte har möjligheter att ta de risker eller villkor som programmen förutsätter. Och det andra spåret är kompetensutveckling i den sociala ekonomins företag och verksamheter om företagandets villkor och finansiering, om att bli bankable och om att inte ta för givet att investeringar alltid skall ske med offentliga bidrag. Det finns en utbredd bidragskultur som i många fall är ett hinder för företagen och verksamheterna att utvecklas och växa. Projektmedel är bra som ett riskkapital i start och utvecklingsfas, men för att få hållbara företag som helt eller delvis kan stå

4 på egna ben måste utbildningssatsningar göras som tar sikte på att utveckla företagen från projekt till affärsdriven verksamhet. Omvärldsanalys Behovet av kapital för att starta och utveckla civilsamhällets företag har funnits som problemområde under lång tid. Och frågan om finansiella instrument och kapital till sektorn har belysts i utredningar och rapporter från ESF rådets temagrupp i förra programperioden Entreprenörskap och företagande inom social ekonomi. De visar att problem och kapitalbehov existerar och att det finns lösningar. Här presenteras några som beskriver tankar och idéer med bäring på förstudien. I nöd och lust En rapport om betydelsen av långsiktighet, ömsesidighet och andra förutsättningar för de svenska kreditgarantiföreningarna (Kontigo, 2011, beställd av NUTEK med anledning av satsningarna på kreditgarantiföreningar KGF som gick i putten pga ek nedgången/finanskrisen) Ur rapporten: Det är Kontigos bedömning att det politiska stödet till föreningarna har varit relativt begränsat. Stödet hade kunnat tydliggöras, t.ex. genom ett tydligt politiskt mål för vilken roll kreditgarantiföreningar bör och kan spela i Sverige Kontigo vill även lyfta vikten av att verksamheter som startas har ett starkt politiskt stöd. För att genomföra en lyckad satsning krävs det att verksamheten får rimliga förutsättningar att lyckas. Detta handlar både om storleken på de bidrag som avsätts för verksamheten och ambitionen i det stöd som erbjuds verksamheterna. I satsningen på kreditgarantiföreningar avsattes statliga bidrag för verksamheten. Målsättningen var att huvuddelen av de resurser som verksamheten behövde skulle komma från det privata näringslivet, företag skulle genom föreningarna garantera varandra utan någon större inblandning av offentliga medel. Kontigo anser emellertid att rimligheten i en sådan målsättning bör ifrågasättas och den kanske även borde ha ifrågasatts tydligare redan i satsningens inledningsskede. Små företags behov av krediter och systemen för att tillgodose dem om kunskapsläget, främjandesystemet och Tillväxtverkets roll (Kontigo, 2011, beställd av Tillväxtverket) Målet för Tillväxtverket enligt rapporten: verket bidra till att identifiera marknadsmisslyckanden när det gäller små och nya företags kapitalförsörjning, och med kunskap och ekonomiska resurser bidra till att utforma och utveckla samhällets insatser för att motverka dessa. Förutsättningar för tillgång till kapital. En studie om samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund (Ramböll, 2014, beställd av Tillväxtverket) Denna rapport visar på att modellen med kreditgarantiföreningar efterfrågas. I Sverige har Almimodellen skapats medan många andra länder har valt att arbeta med statligt finansierade kreditgarantier. Brist på utvärdering och tillvaratagande av erfarenheter om hur kreditgarantiföreningar har fungerat tidigare i Sverige gör att det är svårt att avgöra om denna typ av riktade finansieringsinstrument skulle kunna fylla en god funktion för sociala-/samhällsföretagen eller andra typer av företag. Dock står det klart att kreditgarantiföreningsmodellen kommer på tal bland dessa grupperingar då de upplever svårigheter att komma fram i Almisystemet, som är inriktat på företag med tillväxtpotential. Se vidare i rapporten Hur går det med finansieringen?

5 Lånebehov och ekonomisk hälsa för arbetsintegrerande sociala företag ( Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi/esf och Alexander Ingster Hofgren, Coompanion Stockholm. 2014) Temagruppen undersöker i en studie lånebehovet för arbetsintegrerande sociala företag. Studien bygger på undersökningar av företagens årsredovisningar för 2012 och redovisar tre olika scenarier beroende på utvecklingen av antalet företag framöver. I dag finns 320 (2014) arbetsintegrerande sociala företag och om/när de är dubbelt så många (mellanscenariet) uppskattas lånebehovet ligga i ett spann mellan 140 och 400 miljoner kronor. Hur går det med finansieringen? (Ulla Herlitz, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi/esf, 2014) Rapporten handlar om finansiering av företag inom social ekonomi och arbetsintegrerande sociala företag. Det är en uppföljning av de förslag till åtgärder inom området finansiering som Temagruppen presenterade i skriften Nio områden där politiker och tjänstemän kan göra skillnad för långtidsarbetslösa (Tillväxtverket, 2012). I ett av avsnitten behandlas Tillväxtverkets studie Förutsättningar för tillgång till kapital (se ovan) och de konkreta förslagen. Ramböll har på Tillväxtverkets uppdrag genomfört studien om förutsättningarna för tillgång till kapital för samhälls/sociala företag. Studien syftade till att belysa hur Tillväxtverket skulle kunna underlätta tillgången till kapital för de grupper av företag som har svårt att finansiera start och/eller utveckling. Den del av studien som avser de samhälls-/sociala före tagen baseras på intervjuer med tolv företagare och nio rådgivare/finansiärer samt på tidigare gjorda studier och forskning om företags finansieringsproblem. De konstaterar att extern finansiering är ett problem för många före tag. Utredarna menar att en av de främsta anledningarna till att de sociala företagen inte får tillgång till finansiering är att de inte har tillräckliga säker heter. De lösningar som presenteras är följande: Kreditgarantier finansierade av staten: Tillväxtanalys fastslog i en rap port från 2011 att staten kan stödja en utbyggnad av kreditgarantier för att öka chanserna att få lån. Detta skulle då kunna kombineras med en utökad satsning på rådgivning till de sociala företagen om hur de söker lån. En sådan rådgivning kan minska behovet hos långivaren att arbeta med lå neansökningarna, men ett visst arbete skulle ändå kvarstå. Denna lösning återkommer i samtal med såväl företagare som rådgivare. Ett utvidgat samarbete med kommunerna som innebär att de erbjuder borgen för att företagen ska kunna ta ett lån. Foretagarna.se Småföretagarnas organisation, Företagarna, gör varje år en undersökning om småföretagarnas finansieringsvillkor. Slutsatsen som presenteras i 2014 års undersökning är att de allt tuffare finansieringsvillkoren utgör ett stort tillväxthinder. Mer än var fjärde företagare i deras undersökning upp lever hårdare bankvillkor. På frågan på vilket sätt företagaren märker av de tuffare kreditvillkoren svarar över 70 procent att det beror på att bankernas krav på säkerhet har ökat. Öppna upp! Öppna upp! är Tillväxtverkets nationella strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor och pågår under Strategin kan hämtas på tillvaxtverket.se. Tanken är att alla som arbetar med företagsfrämjande åtgärder skall kunna hämta inspiration och konkreta mål och åtgärder för den egna organisationens arbete kring lika villkor. Tillväxtverket sammanfattar strategin på följande sätt: Ett tillgängligt och öppet företagsfrämjande som tar vara på alla människors företagsamhet och innovationskraft är en konkurrensfördel för Sverige. En mångfald av företag och företagare inom en bredd av branscher bidrar till förnyelse och hållbar tillväxt i näringsliv och regioner. Den nationella strategin för ett företagsfrämjande på lika villkor anger åtta

6 mål för att utveckla företagsfrämjandet fram till Tillsammans kan företagsfrämjande aktörer arbeta för en förändring där kvinnor och män oavsett bakgrund och ålder har samma möjligheter att starta, driva och utveckla företag. Och där företag inom alla branscher får stöd att starta och växa. Företagande i Norrbotten och tillgång till offentlig finansiering - är genus en faktor? (Johansson, J och Malmström, M; Luleå Tekniska Universitet, 2012) Visar att kvinnor missgynnas och oftare får avslag när de söker offentlig finansiering från ALMI, länsstyrelsen och regionen. Detta ger ett viktigt perspektiv på dels behovet av en Mikrofond för annars exkluderade företag, men också behovet av att personalen i Mikrofonden har relevant kompetens för att inte själva hamna i diskrimineringsfällan. Mikrofonden har en stor del kvinnliga kunder och dessa har ofta en mindre tillgång till kapital, varför Mikrofondens kreditgarantier blir ett viktigt instrument för att stödja denna grupp. 3 Syfte Syftet är att underlätta för civilsamhällets och den sociala ekonomins företag och verksamheter att få tillgång till kapital och kunskap för start, utveckling eller expansion genom anpassade finansiella instrument och en väl fungerande finansiell infrastruktur via Mikrofonder i hela landet. Mikrofondskonsortiet har utvecklats sedan starten 2013 till i dagsläget med två operativa regionala mikrofonder, åtta fonder som är på gång att bli operativa, två mikrofonder som är under bildande och diskussioner och sonderingar i övriga regioner om att bildad mikrofonder. Dessa regionala mikrofonder är knutna till Mikrofonden Sverige som har avtal med finansinspektionen genom vilket de regionala fonderna kan operera med garantier till banklån. För att utveckla Mikrofonderna till kunniga, effektiva och smidiga redskap för finansiering av sektorns företag och verksamheter behöver Mikrofondernas förtroendevalda och medarbetare kompetensutveckling samt ges möjlighet till nätverkande med varandra. Under perioden förväntas fler regionala mikrofonder tillkomma samt att många regionala mikrofonder kommer att starta upp sina verksamheter. Flera av dem har redan kapital men alla har behov av att utveckla kunskap och kompetens vad gäller företagens affärsverksamhet, finansieringssituation och villkor, handläggning av förfrågningar samt beslutsfattande och uppföljning av beslutade ärenden. Också frågan om kapitalanskaffning och samarbete med andra aktörer är viktig att belysa i sammanhanget. Logiken i utvecklingsidén följer tråden: EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Socialfonden ska förstärka och bidra till utvecklingen av den nationella arbetsmarknadspolitiken. Målgruppen är individer som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden. Huvudsyfte är att stärka dessa individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete. Målet och projektidén är att underlätta för civilsamhällets och den sociala ekonomins företag och verksamheter att få tillgång till kapital och kunskap för start och utveckling genom att utveckla anpassade finansiella instrument och en väl fungerande finansiell infrastruktur via Mikrofonder i hela landet. Civilsamhället och den sociala ekonomins verksamheter och företag består av ca organisationer varav har viss ekonomisk verksamhet (Civilsamhällesutredningen/SCB). De utgör en stor potential för sysselsättning och arbete i olika former, men det finns behov av kapital, kunskap och kompetens inom sektorn för att företag och verksamheter

7 ska kunna starta och växa och därmed bidra till utveckling av den nationella arbetsmarknadspolitiken. 4 Mål Målet med ett genomförandeprojekt är att: öka utlåningen till företag och organisationer som arbetar med arbetsintegration, genomföra kartläggning, analys och kompetensutvecklingsinsatser för att nå berörda organisationer och företag för att stärka deras konkurrenskraft och öka anställningen av långtidsarbetslösa, utarbeta utbildningsmaterial/metoder för utbildning, genomföra regionala utbildningsinsatser/workshops för aktörer kring social ekonomi, marknadsföra kompetensutvecklingsinsatser gentemot anställda och förtroendevalda i det civila samhällets organisationer och företag samt inom relevanta offentliga och privata aktörer. 5 Mobilisering Målgrupperna i utvecklingsidén är flera och återfinns i stödstrukturen och i företagen. För att utveckla ett hållbart finansiellt system för civilsamhällets och den sociala ekonomin företag är den målgruppen som projektet riktar sig till handläggare, anställda och förtroendevalda i 12 regionala mikrofonder (omfattar 14 regioner/län), Mikrofonden Sverige samt i presumtiva dito i övriga regioner/län. Allt som allt ett 100-tal personer som är direkt involverade. För att bygga upp kompetens och kunskap om företagen som anlitar dessa tjänster planeras en kartläggning och analys av de 30-tal företag inom sektorn som fått hjälp via Mikrofonden Väst. Företag inom civilsamhället och social ekonomi utgör också en målgrupp. Kartläggning och analys av företagsgruppen kommer att ge kunskap till stödstrukturen om finansieringsproblematiken samt hur information och erfarenhetsutbyte kan spridas till företagen. Genom att jobba med dessa målgrupper stöds indirekt socialfondens primära målgrupp, alltså de individer som företagen kan erbjuda sysselsättning. Dessa individer kan till exempel vara unga utan arbete och studier, långtidssjukskrivna, nyanlända och andra personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättningar, lågutbildade och äldre arbetskraft, det vill säga individer som står långt från arbetsmarknaden. Samverkanspartner är deltagarna i utvecklingsgruppen, tillika medlemmar i partnerskapet PIACS; Mikrofonden Sverige inklusive ett flertal regionala mikrofonder, Coompanion, Hela Sverige ska leva, Tillväxtverket och Ekobanken (se uppgifter i avsnitt 1, sammanfattning.) Övrig samverkanspartner/intressenter som inte är med i partnerskapet kan vara finansiella aktörer som är medlemmar/anställda i regionala Mikrofonder och Coompanion eller motsvarande på nationell nivå, typ JAK Medlemsbank, Sparbanker, Länsförsäkringar Bank och ALMI samt kommuner, regioner/landsting/län och civilsamhällets organisationer. Dessa aktörer bygger finansiella utvecklingsnätverk för att stötta och bidra till utvecklingen av de regionala Mikrofonderna och deltar i den planerade utbildningen. Från Mikrofonden och Coompanion deltar personer från flera olika regionala verksamheter. Dessa parter kan bidra med finansiell och affärsmässig kunskap. Intressenter här är också övriga regionala Mikrofonder och Coompanion som inte varit med i framtagningen av denna utvecklingsidé. Vi har samverkanspartner också från företag som bidrar med sitt perspektiv. Även andra sociala företag och verksamheter inom social ekonomi kommer att bidra med kunskap genom kartläggning och analys av deras finansiella behov. Vi har också i genomförande projektet planerat är att stärka

8 samverkan och nätverket kring Mikrofonderna, bestående av andra organisationer inom civilsamhället, myndigheter, beslutsfattare, forskare och finansiärer. För att nå bästa möjliga resultat skulle det vara värdefullt att samverka med viktiga aktörer så som SKL, ALMI, fonder och stiftelser samt andra som stöttar entreprenörer, till exempel Impact Hub Stockholm, Mötesplatsen social innovation, Etik invest, Impact invest, Center för socialt entreprenörskap Sverige, Sveriges forum för hållbara investeringar och Inkludera invest. Också organisationer som Centrum för publikt entreprenörskap, Entreprenörskapsforum, Mötesplats social innovation etc. Dessa aktörer är viktiga vad gäller de regionala kompetensworkshops om Hållbara finansiella instrument för social ekonomi som planeras. I framtagandet av utbildningspaket vill vi använda oss av folkbildningens aktörer (som är medlemmar i Hela Sverige ska leva) för expertkunskap. Även beslutsfattare samt självklart den sociala ekonomins företag är viktiga att samverka med för att nå våra mål. 6 Resultatmål Utvecklingsgruppen har som framgått i avsnitt 1 Sammanfattning arbetat på olika sätt för att utveckla den ursprungliga utvecklingsidén. Förutom en mängd enskilda kontakter både inom och utanför de egna organisationerna har telefonmöte och en enkätundersökning genomförts. Utvecklingsidén har bland annat presenterats och diskuterats på Mikrofondskonsortiets nätverksmöte, projekt Nätverka Mikrofondens styrgruppsmöte och Mikrofonden Sveriges styrelsemöte. Och erfarenheter har inhämtats från den regionala mikrofond som varit med längst, det vill säga Mikrofonden Väst med ett förflutet som Kreditgarantiförening för social ekonomi, Västra Götaland. Vi har alltså från utvecklingsgruppen inhämtat synpunkter och förslag i två omgångar. Dels om den vidareutvecklade utvecklingsidén till PIACS som resulterade i underlaget (bilaga 1) och dels från de regionala mikrofonderna om kompetensutvecklingsbehovet i ett genomförandeprojekt (bilaga 2). Vi har också haft dialog med PIACS ledning angående delprojektet och även lämnat synpunkter på PIACS genomförandeprojekt som helhet. Utvecklingsgruppens genomförandeprojekt skulle konkret bestå av olika moduler för kunskap och kompetensutveckling. Både för förtroendevalda och medarbetare men också (särskilt för att skapa regionala nätverk) för stödstruktur samt företag och verksamheter inom civilsamhället. Först kartläggning av kompetensutvecklingsbehov, framtagning av utbildningsmoduler, regionala workshops, fysiska nätverksträffar för mikrofondkonsortiet, utbildningsinsatser och en avslutande nationell konferens för erfarenhetsutbyte och utvärdering. Vår inventering av kompetensutveckling har visat på ett reellt behov. Givetvis är behovet olika i olika styrelser och därför är vårt förslag om utbildningsmoduler där man kan välja och sätta samman en anpassad utbildning en bra metod. Också finns behov av att bredda kompetensen så att alla förtroendevalda har en baskunskap, inte endast att styrelsen sammantaget har kompetensen. Det framkom också att behovet kan variera beroende på var i processen den regionala mikrofonden befinner sig. Det kan vara intressant att se på särskilda utbildningspaket för de som är på väg att starta en mikrofond, de som redan har startat och ska bli operativa och de som redan har startat och har verksamhet. Det finns också önskemål om komma igång coach, alltså en handfast handledning när den nya mikrofonden genomför sitt första finansieringsärende inom respektive finansieringsinstrument.

9 För de olika grupperna skulle paketen kunna innehålla: Fas 1 innan start av en mikrofond Hur funkar en ekonomisk förening, lagen om ekonomisk förening Vad är risker med att vara styrelseledamot Hur registrerar en ekonomisk förening, stadgar mm. Hur arbeta i en styrelse Information om social ekonomi, socialt företagande Vad innebär avtal med mikrofonden sverige Krav Finansinspektionen Nätverksanalys, dvs vilka samarbeta med och varför Arbeta fram en strategi för etablering av mikrofonden Fas 2 När Mikrofonden startat Hur jobba med beredningsarbete, Due Diligence, bedöma en ansökan Ekonomikunskaper, bedöma likviditetsbudget Affärsplanebedömning Effektivt styrelsearbete Marknadsföring Kommunikationsplattform Hur ta fram en årsredovisning Fas 3 När Mikrofonden är igång Professionellt styrelsearbete Portföljförvaltning Hur bedöma och analysera årsredovisningar (kunders årsredovisningar) Nyckeltalsanalys Hur följa upp case som Mikrofonden är engagerad i Hur bedöma risk Marknadsstrategi Social impact measurement, dvs hur beskriva social nytta Sammantaget finns både från workshopen och behovsinventeringen ett bra material som grund för genomförandeprojektets kartläggning och analys av behovet. Genom nu gemonförda workshops och inventering är det bekräftat att det föreligger ett behov från målgruppen, vilket också stämmer överens med den omvärldsanalys som presenterades i underlaget till PIACS och i avsnitt 2, Bakgrund. De regionala mikrofonderna har också lämnat förslag till projektidéer i regionala utlysningar som skulle kunna komplettera den nationella ansökan som PIACS lämnat in till socialfonden. De önskemål som framkommit kan sammanfattas i följande fyra huvudpunkter: Kompetensutveckla regionala mikrofonder Fortsatt etablering av fonden. Utökad kompetens om beredning och handläggning. Administrering av fonden. Hela processen från utåtriktad info/utbildning till handläggning, beslut, utbetalning, uppföljning. etc. Utveckla arbetet att stötta vår målgrupp. Nätverk för utveckling och lärande på alla nivåer Skapandet av lokala och regionala nätverk för innovations- & erfarenhetsutbyte.

10 Etablera nätverk med övriga mikrofonder och få en "moderorganisation" (MF Sverige) med tydligt mandat och säkrad finansiering. Mer kunskap om och utveckling av sektorn Kartläggning av sektorn och dess kunskapsbehov för att skapa tillväxt. Affärsutveckling av sociala innovationer i samverkan med idrottsförbund, hembygdsrörelsen, handikapporganisationerna. Utveckla nya affärsmöjligheter i byalag, andra föreningar och kooperativ. Kompetensutveckla sektorn & potentiella investerare Utbilda och stärka investeringsförmågan hos aktörer i idéburen sektor. Få aktörer att förstå vikten av Mikrofonden och faktiskt gå in och pynta. 7 Horisontella principer Utan ansträngning har utvecklingsgruppen kommit att bestå av 6 kvinnor och 6 män. Och i enkätundersökningen ställdes en fråga om de regionala mikrofondernas sammansättning och det fanns i 10 styrelsen sammanlagt 32 kvinnor och 37 män. Det är bra men ingen självklarhet för att de horisontella kriterierna kommer att lyftas. Arbetet med de horisontella principerna handlar om att i kompetensutveckling till Mikrofonderna lägga fokus på vårt eget värdegrundsarbete, som överensstämmer med ESFs horisontella mål. Handläggarna och förtroendevalda ska få kunskap och metoder för att vår egen finansiering till civilsamhällets företag och verksamheter samt de sociala företagen blir jämställd, inkluderande och tar ekologisk hänsyn. Vi analyserar och utbildar kring hur de horisontella målen kan integreras i Mikrofondens egna rutiner och dagliga arbete. Vi vill också använda oss av Tillväxtverkets nationell strategi Öppna upp! för ett företagsfrämjande på lika villkor och Mikrofondernas påbörjade arbete i frågan Mikrofondens riktlinjer för främjande av lika villkor (bilaga 3). Vad särskilt gäller jämställdhet har vi planerat att integrera jämställdhetsanalys i vårt projekt på flera sätt. Dels kommer vi använda oss av ESI-supports jämställdhetsstandard. Där kommer vi inkludera aspekter som att göra en jämställdhetsanalys för att bland annat ta tillvara på kunskap om hur män och kvinnors tillgång till finansiering ser ut, att själva ta fram statistik i vårt projekt för att säkra målen om ett jämnt och inkluderande deltagande i våra kompetensutvecklingsinsatser. Vi kommer även att jobba med 4R-metoden i genomförandeprojektet.