Suicidriskprevention genom forskning

Relevanta dokument
Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Samverkan kring Suicidprevention

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell samordning suicidprevention

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Arbetet med suicidprevention och minskad psykisk ohälsa #skyddförlivet

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Uppdrag Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Birgitta J Huuva Processledare SU handlingsplan Region Örebro län

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Att möta den som inte orkar leva

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera


Hepatit C. Smittskyddsenheten, Eva Lundmark

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Att möta den som inte orkar leva

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Antagen av Samverkansnämnden

Case management enligt ACT

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

HSN:s planering och uppföljning

Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Värmland

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Att arbeta med suicidnära patienter

Pensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Suicidprevention, en samhällsangelägenhet som berör oss alla. Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention Askersund 19 maj 2017

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

NULÄGESANALYS VUXNA OCH ÄLDRE

Förstärkning äldrepsykiatri

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Tid Tisdagen den 10 februari 2009 kl Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Bakgrund. samma utsträckning som yngre (Socialstyrelsen, 2012).

Depression. 26 september 2013

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga

det psykologiska perspektivet

Uppföljning av arbetet med handlingsplan suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Underlag för psykiatrisk bedömning

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Mental Health First Aid MHFA

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

TEMA Psykiatri SVN möte den 1 juni 2016 i Västerås

Vem riskerar bli sjukpensionär?

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Primärvårdsanpassad rutin för

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Trasiga Töser som Tillfogar sig Trauma. Anders Albinsson, Överläkare/MLA - Allmänpsykiatrin i Växjö

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

Transkript:

Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se

Utgångspunkt: Forskningsresultat visar att både suicid och suicidförsök går att förebygga Majoriteten av de som överlever ett suicidförsök är glada att de överlevde Suicid är ett samhällsproblem och behöver förebyggas i hela samhället med effektiva, evidensbaserade insatser i rätt tid. 2

Suicid globalt: 800.000 suicid per år, 14 suicid per 100.000 invånare 10-40 suicidförsök per fullbordat suicid Högre antal suicidförsök i yngre åldrar och bland kvinnor 2017-06-07 3

Riskfaktorer för suicid Tidigare suicidförsök - enskilt starkaste riskfaktor Psykisk sjukdom depression, ångest, schizofreni, missbruk Ärftlighet suicidalt beteende i familj (självmord i familj) Sociodemografiska och sociala faktorer: boendeort, kön, ålder, ekonomi, född i annat land, plötsligt trauma Kriminalvård, våldsbrott - egen benägenhet eller våldsutsatt Somatisk sjukdom: allvarlig, dålig prognos Övrigt internet, tillgång till vapen, läkemedel, riskmiljöer Långsiktig/permanent risk Akuta riskfaktorer Frånvaro av riskfaktorer = skyddsfaktor 4

Förebyggande insatser i vården som minskar suicid Insatser Innehåll / till vem Resultat Vård av underliggande psykisk sjukdom, missbruk eller beroende med psykologisk behandling, läkemedel och elbehandling Mobila team / kristeam dygnet runt Kunskapshöjande aktiviteter för vårdpersonal Internetbaserad KBT ECT vid svår depression KBT depression, ångest Stödjande samtal Farmakologisk behandling t ex antidepressiva läkemedel Uppsökande / hembesök Höjd kunskapsnivå hos läkare och andra nyckelpersoner Riktad till personer med problem men också universell oberoende av suicidrisk Minskar suicidförsök och suicid Minskar suicid Minskar suicid Minskar suicidtankar Källa: Folkhälsomyndigheten

Förebyggande insatser utanför vården som minskar suicid Insatser Innehåll Resultat Skolbaserad prevention Begränsa medel & metoder Utbildning/riktlinjer för media Telefonhjälplinjer Alkoholrestriktioner Lära sig känna igen tecken på suicidbeteenden, stöd efter ett suicid på en skola Bygga broräcken, minska tillgång till läkemedel, restriktiva vapenlagar Lära sig lämpliga sätt att rapportera om suicid Stöd vid suicidtankar, uppföljningssamtal, hjälp att hitta relevant vård Skatter, begränsade öppettider, åldersgränser, utskänkningstillstånd Minskar suicidförsök Minskar suicid Minskar suicid Minskar suicid Minskar suicid Källa: Folkhälsomyndigheten

Lärdomar från forskning i Örebro län Kunskap om suicidmönster i länet Vägledande vid preventionsplanering Utvärdering av preventionsresultat

Övergripande mål i suicidforskning : Att kartlägga förekomst av suicid i Örebro län och studera livssituation och vårdkonsumtion för de avlidna i jämförelse med matchad/e kontrollgrupp/grupper samt analysera riskfaktorer för självmord genom en jämförandeanalys med en matchad kontrollgrupp i befolkningen och en matchad kontrollgrupp av levande patienter.

Frågeställningar Hur ser vårdkonsumtionen bland dem som begår suicid i länet: vid tidpunkt för suicid två år innan suicid, andel i psykiatrin? var och när skedde sista besök i vården? skiljer sig insatserna åt mellan suicidfall och kontrollpatienter? är någon insats starkare relaterad suicid respektive överlevnad?

Urval och studiepopulationer Avlidna n=339 (2007-2013) Kontroller befolkning n =678 Alla suicid i länet n=339

Resultat:

Pågående vård vid tidpunkt för suicid? Fördelning av vårdkontakter månaden innan suicid 31% 2% 2% 2% 2% 17% Ingen pågående vårdkontakt Primärvård Psykiatri 6% 69% Somatisk specialistvård Hemsjukvård Geriatrik Källor: Dödsorsaksregistret, Lex Maria Akutmottagning

Vårdkonsumtion två år innan suicid? 339 suicid (2007-2013) I Örebro län, 69% män,31% kvinnor. 45% 4% 27% 24% Ingen vård Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård

Andel i psykiatrin innan suicid? 153 personer (45%) hade psykiatrikontakt upp till 2 år innan suicid 66% män, 34% kvinnor 46 år (18-84) män, 50 år (13-96 år) kvinnor 99% psykiatrisk öppenvård 50% någon gång psykiatrisk slutenvård

Urval för studie om psykiatrisk vårdkontakt innan suicid Alla suicid i länet n=339 Insatser inom hela vården 2 år innan suicid A. Kontroller befolkning n =678 Insatser inom psykiatrin 2 år innan suicid n=153 Psykiatripatienter som kontroller n=153

Var och när var sista kontakt med vården innan suicid? Suicid inträffade i genomsnitt 12 dagar efter sista vårdkontakt (0 till 642 dgr)

Skiljer sig insatserna åt mellan suicidfall och kontrollpatienter?

Skiljer sig insatserna åt mellan suicidfall och kontrollpatienter?

Kunskap från regional forskning kan visa Sårbara grupper och omständigheter i vår region där prevention behövs Farliga platser: Var och hur sker suiciden i vår region? Om och var de söker/avslutar vård innan suicid Insatser som gör skillnad i olika delar av samhället för olika grupper

Slutsats: Prevention av suicid nödvändig utanför vården (69% ingen pågående vårdkontakt) Tät öppenvård viktig uppföljning av avslutade vårdkontakter Psykologisk behandling gör skillnad

Tack för att du lyssnat! Frågor?