GEMENSAMMA AVTALSKRAV Avtal 2013 Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen framställer härmed sina gemensamma krav på prolongering av gällande avtal med följande förändringar och tillägg av löner och allmänna anställningsvillkor m.m. enligt bilaga 1. Respektive förbund kommer, inom ramen för de gemensamma förhandlingarna, att ytterligare precisera de gemensamma kraven samt framföra krav på vissa förbundsspecifika frågor, bilagorna 2-4. Avtalskraven är utformade utifrån ett ettårigt avtal. En öppenhet att diskutera en annan längd på avtalen finns, utifall detta underlättar lösandet av, för de fackliga organisationerna principiellt viktiga frågor. Stockholm den 19 december 2012 IF Metall Sveriges Ingenjörer Unionen Anders Ferbe Ulf Bengtsson Cecilia Fahlberg Bilagor Bilaga 1 Gemensamma avtalskrav IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen Bilaga 2 Specifika krav för IF Metall Bilaga 3 Specifika krav för Sveriges Ingenjörer Bilaga 4 Specifika krav för Unionen
Bilaga 1 AVTAL SOM GER REALLÖNEÖKNINGAR OCH KONKURRENSKRAFT Utgångspunkten för förhandlingarna inom industrin är industrins villkor och förhållanden men hänsyn måste också tas till den svenska ekonomin i dess helhet. Målsättningen är att förbundsavtalen ska bidra till stärkt konkurrenskraft, reallöneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. När parterna bedömer utrymmet för löneökningar bör de utgå från ekonomins långsiktiga utveckling och inte fästa avseende vid tillfälliga svängningar i produktivitet, inflation, ränta eller växelkurs. Parterna bör utgå från att Riksbanken gör sitt jobb och att inflationen hamnar kring inflationsmålet. Bedömningen av produktivitetsutvecklingen bör ta sin utgångspunkt i utvecklingen över flera år. Ett sådant förhållningssätt ger stabilit och förutsägbarhet och bidrar därmed till en bättre samhällsekonomisk utveckling. Den ekonomiska utvecklingen i Sveriges viktigaste konkurrentländer påverkas fortfarande i hög grad av efterdyningarna till den globala finanskrisen. Under 2012 har det skett en förnyad försvagning av tillväxten. En långsam återhämtning förväntas under 2013 och 2014 väntas tillväxten öka ytterligare. Industriproduktionen i Sverige föll kraftigt under finanskrisens akuta fas men återhämtade sig sedan starkt och var i början av 2011 tillbaka på samma nivå som innan krisen. Därefter har industriproduktionen legat kvar på ungefär samma nivå eller minskat något. Trots den mediokra utvecklingen under 2011 och 2012 står sig utvecklingen av svensk industriproduktion bra i jämförelse med många andra europeiska länder. Svensk industri har inte tappat i konkurrenskraft mot våra viktigaste konkurrentländer i Europa. Den svaga utvecklingen av industriproduktionen och dämpningen av exportutvecklingen beror istället på den låga efterfrågan i omvärlden. Tillväxten och produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet har varit lägre under de senaste fem åren jämfört med de tio första åren med Industriavtalet. Utsikterna för den närmaste tiden visar att tillväxten och produktivitetsutvecklingen också lär bli lägre än under de första tio åren med Industriavtalet. Fortfarande växer dock den svenska ekonomin och tillväxten i Sverige är högre än i flertalet jämförbara länder. Under perioden 1998-2012 har löner och arbetskraftskostnader i Sverige ökat med omkring 3,5 procent per år. Vår bedömning är att löneutrymmet under de närmast kommande åren är något lägre. Med en löneökningstakt något under genomsnittet för Industriavtalsperioden kan kraven på reala löneökningar och bibehållen konkurrenskraft kombineras. Det är samtidigt en löneökningstakt som är väl förenlig med Riksbankens inflationsmål och utgör inget hinder för Riksbanken att föra en expansiv penningpolitik.
KORTTIDSARBETE Plötsliga förändringar i omvärlden kan innebära att efterfrågan på företagens produkter försvinner under kortare eller längre tid. Det innebär i vanliga fall att konkurrenskraftiga företag riskerar att helt eller delvis slås ut. Följden blir stigande arbetslöshet samt att viktig kompetens och industriell produktion försvinner. Återhämtningen i ekonomin tar också längre tid och arbetslösheten biter sig fast på högre nivåer än i länder med system som snabbt lyfter av väsentliga delar av företagens lönekostnader. Industrins parter har under den föregående avtalsperioden i en gemensam arbetsgrupp utarbetat och överlämnat ett förslag till staten på ett fungerande system för korttidsarbete i Sverige. Med anledning av ovanstående utgår IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen från att parterna gemensamt och var för sig i kontakter med staten och de politiska partierna arbetar för att lagstiftning om kortidsarbete med utbildningsinsatser i enlighet med parternas förslag kommer till stånd under den kommande avtalsperioden. LÖNER En partsgemensam löneprocess ökar de anställdas delaktighet i företaget, vilket stärker företagets utveckling och konkurrenskraft. Därför vill IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen att: En lönepott skapas den 1 april 2013 på varje arbetsplats genom att varje anställd bidrar med 2,8 procent 1. Områden med lågt löneläge ska särskilt uppmärksammas Följande punkter gäller endast IF Metall och Unionen och skall gälla från den 1 april 2013. Alla anställda ska ha en lägsta löneökning på minst 430 kronor per månad 2. Fasta ersättningar ska höjas med minst 2,8 procent. Avtalens lägstlöner ska höjas i syfte att säkerställa värdet av lägsta löner i relation till utgående lön 3. ARBETSTIDSFÖRKORTNING Det är principiellt viktigt för förbunden att de branschvisa system för arbetstidsförkortning fortsätter att byggas ut. En ytterligare avsättning till arbetstidsförkortning ska göras med 0,x procent. Möjligheten att göra avsättning till pension ska medföra rätt till deltidspension. JÄMSTÄLLDHET Föräldralön/Föräldrapenningstillägg Föräldralön/föräldrapenningstillägg ska utgå i sex månader och ge en inkomstutfyllnad upp till 90 procent av lönen. 1 För IF Metall gäller 2,8 procent, dock lägst 700 kronor per månad. 2 För IF Metall gäller 600 kronor för arbetare som inte omfattas av lokala kollektivavtal om lönesystem 3 För IF Metall gäller lägst 700 kronor.
Bilaga 2 Avtalskrav 2013 IF Metall Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Industrifacket Metall ställer följande avtalskrav på förändringar i Teknikavtalet IF Metall i avtal 2013. Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma kraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Villkorsförändringar i Avtalsförsäkringar Parterna ska medverka till att förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv och LO om villkorsförändringar i avtalsförsäkringar genomförs, se bilaga 1. Förhandlingarna ska slutföras innan riksavtalen undertecknas. Arbetstidsförkortning IF Metall har ett långsiktigt mål om att förkorta arbetstiden med 100 timmar per år. Den hittills uppnådda arbetstidsförkortningen har på ett positivt sätt bidragit till en större trivsel och flexibilitet på arbetsplatserna. Det har också givit våra medlemmar möjlighet till ledigt från arbetet för välbehövlig vila, men också att kunna uträtta allehanda ärenden som annars är svåra och ibland omöjliga att uträtta i kombination med den arbetsorganisation och de arbetstider som finns i industrin. Med hjälp av arbetstidsförkortningen har också våra lokala fackliga organisationer och arbetsgivare kunnat träffa överenskommelser om varierad arbetstid för att parera de kraftiga svängningar av produktionsvolymer som finns i industrin. Detta har underlättat för arbetsgivarna att behålla anställda och därmed också viktig kompetens i företagen. En allt för stor andel av våra medlemmar har i dag arbetsuppgifter som gör att de inte kan arbeta till de går i ålderspension. Demografin i industrin innebär betydande utmaningar för industrins långsiktiga kompetensförsörjning. För att komma till rätta med detta måste parterna bland annat bli bättre på att arbeta med arbetsmiljö- och kompetensutvecklingsfrågor. Det måste också skapas möjligheter för äldre arbetstagare att trappa ned i slutet av arbetslivet för att orka arbeta fram till sin ordinarie pensionsdag. Ovanstående kan kombineras med den för industrin så viktiga generationsväxlingen genom att de äldre får möjlighet att överföra värdefull kompetens till de ungdomar som börjar arbeta i industrin. Därför är det nu dags att gå vidare med att bygga ut vår arbetstidsförkortningsmodell. IF Metall vill träffa överenskommelse om lösningar för en fortsatt utbyggnad av arbetstidsförkortningsmodellen för att möta ovanstående utmaningar. Ett system som på kollektiv nivå innebär avsättning till avtalspension ska medföra rätt till deltid/delpensionering från 60 års ålder.
Övertid Teknikavtalet IF Metall ska tydligare betona arbetsgivarens befintliga ansvar för att övertidsreglerna praktiskt tillämpas så att de leder till ett tillfredsställande resultat för de anställda. Första stycket i 4 mom. 5:1 övertidsarbete ska kompletteras med anmärkning enligt följande lydelse: När övertid beordras ska arbetsgivaren så långt som möjligt ta hänsyn till arbetarens behov av rekreation och familjeliv. Övertid får inte användas i sådan utsträckning att arbetaren överansträngs. Återföring av tillgänglig övertid 4 mom. 5:2 begränsning av övertid och 5 mom. 5:1 betald ledighet ska ändras så att högst 150 timmar kan återföras som tillgängligt övertidsutrymme per år. Övertidstillägg I syfte att ge skiftarbetande ett ekonomiskt incitament för kollektiv produktionsövertid ska tabellen för övertidstillägg i 5 mom. 2 övertidsarbete, tillföras en ny tredje kolumn med högre övertidsersättning för skiftarbetare som omfattas av kollektiv produktionsövertid. Semester för nyanställda 6 mom. 5 semester för nyanställda ska utvecklas så att det klart framgår att nyanställda vars betalda semesterdagar inte täcker tiden för arbetsgivarens huvudsemester har rätt till ledighet utan löneavdrag under huvudsemestern. 9 Anställnings ingående och upphörande Mom. 1 de särskilda reglerna om att arbetsgivaren och arbetstagaren där verkstadsklubb saknas kan avtala om visstidsanställning utan stöd av den fackliga organisationen ska utrangeras ur avtalet. 9 ska tillföras ett nytt mom. Med följande lydelse: Arbetstagaren har rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb. Lägsta semesterlön 6 mom. 11 Ordet sammanhängande ska ersättas med sammanlagd. Liknande förändring ska göras i timoch ackordslönebilagan. Introduktion av bemanningsanställda En ny regel ska införas om att representanter för verkstadsklubb har rätt att på betald tid genomföra facklig introduktion av bemanningsanställda. Övriga krav Löneutvecklingsgarantierna, klossarna, för anställda med ett respektive två års anställningstid ska höjas med lägst 2,8 procent. Detsamma gäller lön för ferieanställda och lägsta semesterlön per betald semesterdag. Lägsta timlöner i tim- och ackordslönebilagan ska höjas med minst 400 öre i timmen.
Tim- och ackordslönebilagans bestämmelser i punkt 2 Timlön om löneutvecklingsgarantierna, klossarna, vid ett respektive två års anställningstid ska höjas med minst 2,8 procent. Penningfaktorerna ska höjas med lägst 2,8 procent. Stockholm den 19 december 2012 Industrifacket Metall Anders Ferbe Förbundsordförande Veli-Pekka Säikkälä Avtalssekreterare
Underbilaga 1 till IF Metalls förbundsspecifika krav Avtalsförsäkringarna Föräldrapenningtillägg Föräldrapenningtillägg ska utgå till anställda som är föräldralediga. Den som har rätt till föräldrapenning ska också vara berättigad till tillägget. Tillägget betalas under sammanlagt högst 180 dagar per födelse och per försäkrad förälder. Föräldrapenningtillägget ska utgå med 10 procent på lön upp till 10 prisbasbelopp. Därutöver ska föräldrapenningtillägget vara 90 procent. Avtalspension SAF-LO Premieberäkning på månadsinkomst. Premieöverföring till Avtalspension SAF-LO ska ske varje månad. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Slopat vållande vid arbetssjukdomar. Det innebär full ersättning vid inkomstförlust och ersättning för sveda och värk utan prövat vållande. Ersättning enligt skadeståndsrätt, det innebär full ersättning vid inkomstförlust. Ersättning enligt skadeståndsrätt för sveda och värk, det innebär ersättning från skadedagen för rätt till ersättning.
Bilaga 3 Avtalskrav 2013 Sveriges Ingenjörer Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Sveriges Ingenjörer ställer följande avtalskrav på förändringar i avtal 2013. Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma avtalskraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. LÖN Akademikergruppens lönestruktur i företaget ska utformas så att den stöder utvecklingen av individens kompetens och arbetsuppgifter, vilket bidrar till en positiv utveckling av företaget. Det är av stor betydelse att de lokala parterna tillämpar lönesystem och anställningsvillkor, som stimulerar de anställda att sträva mot en kontinuerlig utveckling av arbetsuppgifter och kompetens. Lönerevision Sveriges Ingenjörer yrkar på att följande förändringar/tillägg ska införas i löneavtalet: Ett nivåhöjande löneutrymme om 2,8 % avsätts 1 april 2013. Utöver det nivåhöjande löneutrymmet ska de lokala parterna komma överens om den lönehöjning som krävs för att förbättra eller bibehålla nuvarande lönestruktur. De centrala parterna ska ta ett större ansvar för tillämpningen av lönavtalet genom möjlighet för lokala parter att begära lönekonsultation. Varje medarbetare ska bjudas in till ett lönesamtal innan lönen sätts. Varje medarbetare ska ha rätt till ett förstärkt lönesamtal, med stöd av akademikerföreningen, innan lönerevisonen är avslutad. Under avtalsperioden ska årliga partsgemensamma lönekonferenser genomföras. ANSTÄLLNINGSVILLKOR Allmänna anställningsvillkoren ska gälla även vid tjänsteresa utomlands om inte annat har överenskommits lokalt. Restidsersättning ska utges per timme med, månadslönen/175 (ersätter månadslönen/240), respektive månadslönen/134 (ersätter månadslönen/190). Rätt att dela upp uttaget av föräldralönen i flera perioder Löneutfyllnad till 90 % i samband med uttag av tillfällig föräldrapenning i anknytning till barns födelse. Arbetsgivaren ska meddela Akademikerföreningen om nyanställd tjänsteman. ARBETSTID Skyddsreglerna i Arbetstidsavtalet ska inte vara dispositiva. För att förenkla användandet av Arbetstidsavtalet, så ska texten gällande arbetstidsförkortningen i 2 mom 1.3 flyttas till 6 Restid ska i första hand förläggas så att den ryms i den ordinarie arbetstiden. Restid som beordrats eller i efterhand godkänts att ske utanför den ordinarie arbetstidens förläggning, ska ur vilosynpunkt likställas med arbetstid.
TEKNIKAVTALEN Det är viktigt att våra avtal på ett enkelt sätt kan tillämpas av parterna lokalt i företagen. Vi föreslår att parterna tillsätter en arbetsgrupp för att se över skrivningarna i Teknikavtalen där arbetsgruppen ska identifiera och lämna förslag till förändringar i syfte att modernisera och rensa ut obsoleta. Stockholm den 19 december 2012 Sveriges Ingenjörer
Bilaga 4 Avtalskrav 2013 Unionen Till Teknikföretagen/Teknikarbetsgivarna Unionen framställer härmed och i bilaga 3 sina krav i avtal 2013 på prolongering av gällande avtal med följande förändringar och tillägg av löner och allmänna anställningsvillkor m.m. Kraven är förbundsspecifika komplement till de gemensamma avtalskraven från IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen. LÖNER Om en långtidssjukskriven eller föräldraledig tjänsteman erhåller högre lön retroaktivt ska ersättning utgå för mellanskillnaden mellan faktisk utbetald sjukpenning/föräldrapenning och sjukpenning/föräldrapenning beräknad på den nya lönen. Partgemensamma konferenser skall årligen hållas med avsikt att stötta de lokala parterna i deras arbete att tolka och tillämpa löneavtalet. Bl.a. hur skall lönesamtal genomföras, vad avses med löneöversyn, vad innebär löneprinciperna etc. ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR MM. Allmänna anställningsvillkoren skall anpassas till 67-års pensionsålder. Under det första anställningsåret kan överenskommelse, om att särskild övertidskompensation ej utgår, endast ske genom lokal överenskommelse. ARBETSTID Rätt och möjlighet att hitta en bra balans mellan arbete och fritid Arbetsplats Teknikutvecklingen har gjort att den gamla definitionen av var arbetsplatsen egentligen är belägen har suddats ut. Är den på det ordinarie arbetsstället, i hemmet, hos kund eller där man har möjlighet att utföra sitt arbete? Parterna måste reda ut vad begreppet arbetsplats innebär. Nåbarhet Tekniken har även gjort att tjänstemannen ständigt är nåbar vare sig vederbörande ingår i ett beredskapsschema eller inte. I många fall blir tjänstemannen uppringd och löser problemen utan att få betalt för nedlagt arbete. Här krävs en förändring i avtalstexterna så att ersättning utges för sådant arbete. Tjänsteresor Utvecklingen av var jobbet skall utföras har också medfört att idag reser ett stort antal tjänstemän regelbundet i tjänsten. Resor kan starta tidigt på dygnet eller avslutas sent på kvällen eller rent av på natten. Det förekommer också att utresa eller hemkomst sker på lördagar eller söndagar. Detta sker ofta för att tjänstemannen skall kunna påbörja arbetet hos kund på måndag morgon eller avsluta arbetar på fredag eftermiddag. Detta resande kommer i stark konflikt med de kollektivavtalade viloreglerna i avtalet. Resandet sker i arbetsgivarens intresse och skall därför vara arbetstid. De restidsersättningsnivåer som under lång tid legat fast måste även ses över.
Arbetstidens förläggning Det är viktigt att tjänstemannen kan förena arbetslivet med det privata. Därför är det viktigt att tjänstemannen kan påverka sin arbetstidsförläggning samt att arbetstiden generellt minskar. Ett sätt att kunna förena arbetet med fritid är att införa möjligheten till deltidsarbete/deltispensionering i avtalen Vid arbetstidsplanering ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Så långt som möjligt ska tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt beaktas. För att lösa ovanstående frågor yrkar Unionen att; All tid som tjänstemannen ställer till arbetsgivarens förfogande skall vara arbetstid. Arbete på OB-tid Fler och fler tjänstemän arbetar på oregelbundna tider eller ingår i skiftliknande arbetslag. För dessa tjänstemän är det viktigt med återhämtning varför vi kräver att det införs en arbetstidsförkortning för dessa grupper. Arbete vid obekväma och oregelbundna tider skall kompenseras med förkortad arbetstid. ÖVRIGT Parterna tar fram ett nytt avtal om likabehandling i arbetslivet. Lokala avtal ska träffas som reglerar hur den anställde ska kunna förena fackligt åtagande med sin utveckling i företaget. Förebyggande hälsovård i form av företagshälsovård och friskvård Unionen vill se en förebyggande hälsovård på arbetsplatserna. Friskvård på arbetstid eller fritid är ett bra sätt att undvika sjukvård, därför vill Unionen att Alla skall ha rätt till av arbetsgivarens betald friskvård. Stockholm den 19 december 2012 Unionen