Eva Granvik Nationell koordinator

Relevanta dokument
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Överläkare Sibylle Mayer Minnesmottagning Hudiksvall, Geriatrik Gävle

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) ÖL Sibylle Mayer Minneskliniken SUS Malmö

En bättre demensvård där personalen är medicinen

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

BPSD utredning och behandling

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Behandling av BPSD utan läkemedel

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Neuropsykiatriska kliniken

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)


BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Behandling av Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD)

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Behandling vid demenssjukdom och BPSD Icke farmakologisk, psykosocial och farmakologisk behandling

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Redovisning av förbättringsarbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Rutin för BPSD-registrering

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI


Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

NÄTVERKSTRÄFF CERTIFIERADE VÅREN Sigrid Kulneff

Årsrapport Lennart Minthon, registerhållare Katarina Nägga, styrgruppen för BPSD-registret Eva Granvik, landskoordinator

Somatisk comorbiditet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Att tolka statistik från BPSD-registret. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Att använda sin statistik i förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Rapport, BPSD-registret

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

När idén till BPSD-registret föddes kunde vi inte i vår vildaste fantasi förstå vilken succé det skulle bli i Sverige.

Läkemedel till äldre 245

Nyckeln till personcentrerad omsorg

Nollvision - För en demensvård utan tvång och begränsningar. uden tvang og restriktioner. Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Thulegårdens BPSD arbete

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Ribbings backe äldreboende

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

BPSD på Åsengården Minskad motorisk oro

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Palliativregistrets värdegrund

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Kvalitetsregister - tillsammans förbättrar vi vården Registercentrum Syd

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Äldres läkemedelsbehandlingl

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Läkemedel till äldre

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Pallia%vregistrets värdegrund

Funca: ett stödverktyg för att i team arbeta med utmanande beteende

Äldre och läkemedel LATHUND

Manual. BPSD-registret. September 2018 / 1

Allmänmedicinens roll för tidig demensdiagnostik

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)

Transkript:

Eva Granvik Nationell koordinator www.bpsd.se

Sökning i PubMed

Vad är en kognitiv sjukdom?

Vad är BPSD? Omgivningens krav Isolering Vanföreställningar Ångest Irritabilitet Apati

Symptombild över tid Kognition BPSD Mild medelsvår demens

Exempel på tänkbara orsaker Miljön ej anpassad Fysisk sjukdom (smärta, infektion etc) Felaktiga läkemedel För höga/låga krav Felaktigt bemötande

Cohen-Mansfield (2013) Suttit i samma ställning mer än två timmar Hade fel belysning Frös Hade klåda 49,7 % 27 % 15 % 9 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % Smärta 8 % Hunger 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % 48,3 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % Smärta 8 % Hunger 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % 48,3 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % 46,1 % Smärta 8 % Hunger 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % 48,3 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % 46,1 % Smärta 8 % 10,1 % Hunger 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % 48,3 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % 46,1 % Smärta 8 % 10,1 % Hunger 4,5 % 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 %

Studie av Cohen-Mansfield (2015), gjord i USA (n=89) Behov Ensamhet, avsaknad av social interaktion Andel som inte fick detta tillgodosett, forskarna 68,5 % 48,3 % Andel som inte fick detta tillgodosett, vårdarna Meningsfull sysselsättning 59,6 % 46,1 % Smärta 8 % 10,1 % Hunger 4,5 % 4,5 % Obekväm sittställning 6,7 % 1,1%

Smärta och demens

Smärta och demens / BPSD Fakta 30-60% av patienter på demensboenden upplever smärta dagligen Oftast odiagnostiserat och obehandlat!! Nedsatt kommunikation p.g.a. kognitiv nedsättning Oftast sämre läkemedelsbehandling!! Lägre doser, ffa starka opioder Oftare v.b. ordinationer OBS! Ingen förhöjd konfusionsrisk under opioidbehandling!! (Behavioural Neurology, Husebo et al 2016)

Smärta och BPSD Smärta kan vara en trigger för BPSD symptom Indikation för smärtbehandling vid BPSD: Agitation, aggressivitet Motorisk oro, vandringsbeteende Skrikbeteende Depression Förändrat matsituation Sömnproblem B. Husebo et al, 2016; Husebo et al 2010; Bauer et al 2016

Smärtbehandling Paracetamol som bas 1g 3 x dagligen Tillägg av starka opioider Dolcontin / Oxycontin Smärtplåster Fentanyl / Buprenorfin

Smärta 23 311 personer (data från BPSD-registret 2010 2015) 32,8 % bedömdes ha smärta (med eller utan lkm) Av dessa hade 79,9 % smärtstillande behandling. Medelvärde NPI (förekomst av BPSD) för de med smärta: 29,9 Medelvärde NPI (förekomst av BPSD) för de utan smärta: 20,9

Guidelines för behandling av BPSD Storbritannien Optimising treatment and care for behavioural and psychological symptoms of dementia: A best practice guide, 2013 Australien / Nya Zealand Assessment and Management of People with Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD): A Handbook for NSW health Clinicians, 2013 Kanada Best Practice Guideline for Accommodating and Managing Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia in Residential Care, A Person-Centered Interdisciplinary Approach, 2012 IPA (Internationa Psychogeriatric Association) Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia(BPSD), Educational Pack Danmark National klinisk retningslinje for udredning og behandling af demens, 2013 Norge Utredning av demens i primærhelsetjenesten/primærsektoren, 2013 Sverige Socialstyrelsens riktlinjer: nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, 2010 Läkemedelsverkets rekommendationer, 2008

Behandling av BPSD är en kombination av Icke farmakologiska åtgärder Farmakologiska åtgärder +

Neuroleptika vid BPSD Fakta Sverige: (344 personer på demensboende) Inappropriate long-term use of antipsychotic drugs is common among people with dementia living in specialized care units. Gustafsson M 1, Karlsson S, Lövheim H., 2013 Feb 8;14:10 38% av personer på demensboende har neuroleptika» bara 39% av de hade indikation enligt riktlinjer» 72% hade ingen dosanpassning under 6 mån 54-70% förhöjd mortalitetsrisk vid neuroleptika dosberoende behandlingstid (Shekelle et al, JAMA 2011; Schneeweiss et al BMJ 2012)

Neuroleptika vid BPSD (Bannerjee S. 2009, UK National Health Service, time for action) 100 personer med demens neuroleptikabehandling i ca 12 veckor bara 20 upplever någon positiv effekt 1 dödsfall 1 CVI

Hinder för vårdåtgärder (Ervin et al 2014) Brist på tid Brist på personal Dåligt samvete Okunskap

Nervimpulsens hastighet Normalt:100-150m/sek

Nervimpulsens hastighet Medelsvår-svår demens:0,5-2m/sek

Hur ska dessa kunna mötas?

Flippa dig

BPSD-registret - ett sätt att arbeta utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

För att lyckas i behandlingen av BPSD krävs: 1. Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008) 1. NPI-skalan 2. Checklista (team) 3. Team + närstående 4. NPI-skalan

Ständiga uppföljningar genom regelbundna skattningar NPI Åtgärd Analys

BPSD-registret gör skillnad för; Personen med demenssjukdom Enhetens kvalitetsutvecklingsarbete Närstående Personal Foto; Tore Grönlund

Skillnad för den enskilde individen

Enkät till 400 chefer, 2014 Tittar på resultat på individnivå Bristande kunskaper i förbättringsarbete Hur vet vi att en förändring är en förbättring?

Fleminggatan, Gävle Mål: minska förekomsten av apati hos vårdtagarna Åtgärd: struktur (avsatt tid, whiteboardtavlor) Resultat: poängen för apati minskade med 55 % på 3 månader Bieffekt: ökat ansvar för kontaktpersonen, bättre samarbete i teamet, ökat intresse för förbättringsarbete

Resultat, Österbo (Lund, 48 platser) Benzodiazepiner (Sobril, Oxascand, Rohypnol) Risperidon (Risperdal) Haloperidol (Haldol) Projektstart 2014 23/48 12/48 1/48 1/48 November 2016 8/48 2/48 0/48 0/48 Klometiazol (Heminevrin) 2013 2014 2015 2016 Fallolyckor 141 126 114 69

Skillnad för personalen

Har kompetensen höjts hos vård-och omsorgspersonalen? 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vård-och omsorgspersonal Chef/MAS SSK N=2342 N=384 N=543 Ja Nej

Upplever du att arbetsmiljön för medarbetarna har förbättrats sedan ni började arbeta med BPSD-registret? 70 60 50 40 30 20 10 0 Vård-och omsorgspersonal Chef/MAS SSK N=2342 N=384 N=543 Ja Nej

På vilket sätt? Tydliga rutiner, lättare att fatta beslut i svåra situationer Ett strukturerat sätt att arbeta, ett verktyg Vi arbetar mot ett gemensamt mål Verksamheten fungerar smidigare Ökad trivsel och engagemang Bättre teamarbete Minskad stress och oro Mindre sjukfrånvaro 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

Fungerar det? 120 100 80 60 40 Baseline >= 80 (n=32) Baseline >= 70 (n=63) Baseline >= 60 (n=105) Baseline >= 50 (n=172) 20 0 1st 2nd 3rd 4th 5th

Kvalitetsindikatorer På hemsidan visas viss statistik öppet för alla Resultat kan jämföras mellan rike, län, kommun (stadsdel) www.bpsd.se

Hur är förekomsten av BPSD i olika kommuner?

Hur många är smärtfria i olika kommuner?

Aktuellt läge 2017-02-01 140000 120000 123 965 127 591 100000 85 773 80000 60000 55 681 40000 26 518 33 163 44 482 45 464 20000 0 23 662 7 142 12 528 123 1 138 3 894 77 542 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 2017-02-01 Antal registrerade personer Antal registreringar

Pilehuset, Köpenhamn

Så länge det inte finns något botemedel mot demenssjukdom är god omvårdnad den bästa behandlingen Astrid Norberg