Milkos nya ledning vill inte ha specifika ekomål Efter bara ett år överger Milko sitt mål att 50 procent av mjölken ska vara ekologisk inom cirka 10 år. Anledningen är kritik från ägarhåll. För drygt ett år sedan presenterade Milkos dåvarandevd, Bo Berg, företagets framtidsvision, att 50 procent av den invägda mjölken skulle vara ekologisk inom 10 15 år. Företaget ville återta sin tidigare tätposition inom ekomjölken och ansåg att den växande efterfrågan gjorde det möjligt att våga ta ett mer radikalt grepp. Bo Berg sa också i en intervju i Ekologiskt Lantbruk att han såg satsningen som ett sätt att tydligare profilera företaget och därmed också öka marknadsandelarna. Utspelet väckte reaktioner och företaget fick både beröm för sin djärvhet, men också intern kritik från en del konventionella bönder som tyckte att beslutet inte var förankrat. När så Milko fick både ny ordförande och VD började det ryktas om att den nya ledningen var tveksam till 50-procentsmålet. Dessa rykten fick ny fart när sex ekologiska producenter lämnade föreningen under våren för att gå till Norrmejerier. Två av dessa var tongivande ekomjölksproducenter och satt med i Milkos ekologiska samrådsgrupp. I juli kom så beskedet, Milko överger det tidigare uppsatta målet och presenterar i stället en vision att bli Sveriges mest Värmdövägen 738 740, 132 40 Saltsjö-Boo Försäljning: tel 08-556 700 50 e-post: order@samodlarna.se www.samodlarna.se Erik Gumabon, Milkos nya VD, vill att KRAV-affären ska genomsyra hela verksamheten istället för att drivas som projekt med eget mål. Här har han dock valt att posera utan några produkter ur Milkos ekosortiment. intressanta företag med tydlig ekologisk inriktning. Inte förankrat Varför har ni ändrat er? En sådan här målsättning måste vara mer styrd utifrån marknaden. Detta är en vision och då kan man inte sätta upp mål som 50 procent om 10-15 år. Målet var inte förankrat bland styrelse och ägarna. Flera av ägarna känner en oro att vi vill tvinga in dem i eko, men det är upp till varje producent att avgöra det och ska även avgöras utifrån hur mycket marknaden tål, säger Erik Gumabon, Milkos VD. Han betonar dock att man kommer att fortsätta ha en solklar inriktning när det gäller ekologiskt och att man inte ska dra ner på takten utan tvärtom kommer att jobba ännu mer med produktutveckling än tidigare. Hur stor andel tror du att ni kommer att ha om tio år? Vi har åtta procent i dag och vi ska fortsätta hålla en hög takt, men jag tror inte på att sätta upp mål, säger Erik Gumabon. Varför inte, är inte konkreta mål ett bra sätt att förverkliga en vision? Nej, jag tror inte att det är klokt. Ägarna måste själva få ta det initiativet. Det går inte att vi från huvudkontoret kommer med pekpinnar. Samtidigt som Milko överger sitt tidigare mål, slutar också Trine Amundsen som projektledare för Milkos ekologiska satsning, efter mindre än ett år, och blir regionchef för LRF Jämtland. Någon ny projektledare tillsätts inte. Vi vill inte att det ekologiska ska ses som ett projekt utan att det ska genomsyra hela verksamheten. Ekologiskt kan också innebära annat än KRAV och vi måste se över hela miljöaspekten. Det kan handla om grön el, koldioxid och en rad andra miljöaspekter där ekologi är en del. Lokalt och närodlat är också delar i detta, säger Erik Gumabon. Svenskt Sigill Som ett led i sitt miljöarbete har Milko också jobbat mycket med foto: milko 12 ekologiskt lantbruk 6/2008
Milkos ekomjölkare besvikna Svenskt Sigill. Alla leverantörer är certifierade och Milko var också först ut med att Sigill-märka alla sina produkter. Erik Gumabon har dock uttalat tveksamhet kring att kommunicera Svenskt Sigill-märket till konsumenterna. Svenskt Sigill på gårdsnivå är självklart men när det gäller Svenskt Sigill på förpackningarna finns det mer att göra för att vi ska få ut merbetalningen. I den kommunikation som Svenskt Sigill har i dag, så märks inte mervärdena tillräckligt. Det är också därför som jag begärt att få sitta med i Svenskt Sigills styrelse, säger Erik Gumabon. Han ser inte någon risk för att omgivningen uppfattar det som att Milko nu backar i sin tidigare höga ekologiska ambition. Nej det tror jag inte. Jag kommer från dagligvaruhandeln och har goda kontakter där och vi har stämt av detta med våra kunder och i relation till Arla så uppfattar man oss som det lokala och nära alternativet, säger han ANN-HELEN MEYER von BREMEN Förvåning, irritation och besvikelse. Det är några av reaktionerna bland Milkos ekomjölksproducenter efter beskedet om att 50-procentsmålet rivs upp. Gunilla Munters, ekomjölksproducent i Enholn, Dala Järna och en av representanterna i Milkos ekologiska samrådsgrupp är inte glad över beskedet. Jag känner sorg för Milko. De var på banan men nu halkar man ner i diket och man tappar sin trovärdighet. Det hade varit bättre om Milko hade försökt få med fler på tåget. Hon tycker också att det är synd att Milko lägger ner sitt ekologiska projekt. Man säger att KRAV ska in i all verksamhet och det låter ju fantastiskt bra, för som det nu är så sitter ekobönderna och de konventionella bönderna och hummar i varsitt hörn. Så visst låter det bra, men jag är rädd för att det inte kommer att fungera. Från ord till handling kan det vara väldigt långt, säger Gunilla Munters. Carin Bratt på Brattbacka Gård i Rengsjö och en av de ekologiska bönderna som presenteras på Milkos hemsida tar emot beskedet med förvåning. Hon kände inte till att ledningen har svängt i frågan. Det är ju bara ett år sedan man tog beslutet. Nog borde man kunnat jobba lite längre än så med detta, men man har ju bytt ledningen under den här perioden. Hon tyckte att 50-procentsmålet visserligen var oväntat, men att det var ett bra beslut och något som stack ut. Visst har det varit mycket diskussioner om detta, men fler och fler har blivit allt mer positiva till det ekologiska under det här året. Jag tycker också att Trine Amundsen var väldigt bra och känner mig frågande till att man avslutar det ekologiska projektet och det är svagt att man inte informerat om detta, säger hon. Pontus Örtendahl på Westby Gård i Deje sitter även han med i Milkos ekologiska samrådsgrupp. Han tycker att det är väldigt tråkigt att Milko som säger sig vilja vara det ledande ekomejeriet nu tar tillbaka ett beslut som Pontus Örtendahl anser uttryckte långsiktighet och djärvhet. Jag beklagar beslutet och formerna för hur det har gått till. Jag uppfattar inte beslutet som förankrat i styrelsen. Man säger att man ska fortsätta att jobba med ekologin men att ta bort målet är ju också ett uttryck för något. Han tycker att det visserligen är en bra idé att inte driva det ekologiska som ett projekt utan att låta eko genomsyra hela företaget, men han tror att det blir svårt att genomdriva eftersom den ekologiska mjölken är en så liten del av Milko. Jag tycker nog att de ekologiska mjölkbönderna borde sluta sig samman över hela landet, än en gång, säger Pontus Örtendahl. ANN-HELEN MEYER von BREMEN marknadskommentar Ju större prisskilllnad desto bättre Snacket om att eko är för dyrt tas upp med jämna mellanrum. Varför ska eko kosta så mycket mer? är förmodligen den vanligaste frågan bland många konsumenter, journalister och inköpare. Jag brukar numera kontra med: Känn er förärade att få betala mycket för ekovarorna. Ju större prisskillnaden är jämfört med det billigaste alternativet, desto större möjligheter skapar det för bonden att åstadkomma en riktigt bra produktion där djuren får leva ett så naturligt liv som möjligt, största möjliga hänsyn tas till miljön, hälsosamma livsmedel av yppersta kvalitet produceras, och bonden faktiskt kan leva ett drägligt liv. Du får det du betalar för. Prisskillnaden handlar alltså inte om att ekoproducenterna vill roffa åt sig mera pengar. Dyrare ekovaror handlar i stället om att skapa möjligheter för verkliga skillnader i sättet att producera. Det finns ett stort spann i prisskillnaden mellan eko och de billigare alternativen beroende på vilken ekovara det gäller. Eko-ägg brukar t ex vara ca dubbelt så dyra jämfört med ägg från burhöns, medan ekomjölk endast kostar ca 20 % mer i butik. Trots det är andelen ekoägg av det totala antalet ägg som produceras i Sverige ungefär lika stor som andelen ekomjölk, ca 6%. Priset verkar alltså i själva verket inte avskräcka konsumenterna. Men det är klart, då ingår vid köpet av ett paket ekoägg, den sköna känslan för konsumenten att veta att de bidrar till att ekohönsen får vara ute på sina verandor och picka fritt. Det kan vara värt en del. Mycket handlar om marknadskommunikation. Så länge livsmedelsinköpen fortsätter att utgöra en allt mindre del av konsumenternas disponibla inkomst, och så länge folk har råd att köpa platta TV-apparater och resor till Thailand, så ser inte jag något starkt argument till varför inte livsmedel skulle få kosta mer. Det krävs helt enkelt en annan konsumentattityd, som ska skapas genom tydligare marknadskommunikation. Det som ska få kosta det är goda livsmedel som faktiskt bygger upp din kropp och håller dig vid god hälsa, i stället för en platt TV-apparat som snarare leder till det motsatta. DIRK van der KROGT ekologiskt lantbruk 6/2008 13
Ekotillägget allt större del av mjölkavräkningen Grundbetalningen sjunker men ekotillägget ligger kvar. Marknadsprincipen har börjat gälla. Just nu ser ekologisk produktion ut att vara rätt satsning för att hålla uppe mjölkintäkten. Det var Arla som började sänka grundbetalningen under sommaren och vid Ekologiskt lantbruks pressläggning hade i stort sett samtliga föreningar tvingats följa efter. Däremot ligger ekotillägget kvar på samma nivå som vid sommarens ingång, eller har t o m höjts. Därmed utgör det en allt större del av den totala betalningen till leverantörerna. Hos Skånemejerier som från 1 augusti har högsta merpriset 135 öre är ekotillägget 40,3 % av totala betalningen. Såvitt vi känner till har så högt procentuellt ekotillägg bara förekommit en gång tidigare. Det var i Storbritannien 2006 då grundavräkningen på mjölken var mycket låg under en period. Började hösten 2007 De traditionellt mycket trögflyttade mjölkpriserna började plötsligt röra på sig för ungefär ett år sedan. Allmän mjölkbrist var grunden, och ingen förening vågade ligga kvar på lägre betalning än konkurrerande grannföreningar. Principen för ekotillägget har traditionellt varit att det ska vara ett procentuellt påslag på grundpriset, så ekotillägget hängde med i prishöjningarna. En och annan förening la även in ytterligare några ören under 2007 (bl a Arla med 6 öre i början av året) eftersom även bristen på ekomjölk började bli besvärande. Men den procentuella merbetalningen ökade endast marginellt under 2007 från ca 18 20 % till 19 21 %. Men i och med januari 2008 införde de flesta föreningar en kompensation för EUs regel om 100 % ekologiskt foder som började gälla vid nyåret, vilket ökade den procentuella merbetalningen till 24 26 %. Frikopplade tillägg Därmed släppte också spärren och det ekologiska merpriset har börjat leva ett eget liv och blivit betydligt mer marknadsstyrt. Detta berodde mycket på att de flesta mejeriföreningar hade hunnit genomföra rekryteringskampanjer för att få fler ekoleverantörer och konstate Prisavståndet mellan ekomjölk och konventionell mjölk ökar både i kronor och procent öre/kg 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 19% 20% KRAVtillägg Grundavräkning 25% 26% 32% 37% 2006 2007 2008 juni juli augusti Genomsnittsberäkning av grundavräkningspris och ekotillägg hos Arla Foods, Milko och Skånemejerier. (08 t o m maj) 2008 (t.o.m maj) 2007 2006 KRAV- Grund- Merbet. i % KRAV- Grund- Merbet. i % KRAV- Grund- Merbet. i % tillägg avräkn. ** av grundavr. tillägg avräkn. av grundavr. tillägg avräkn. av grundavr. Arla Foods 90,5 372,78 24,3 61,2 296,5 20,6 50 269,4 18,6 (fr.o.m. 1 juni) 85,4 *** 329,4 25,9 (fr.o.m. 1 juli) 120,4 *** 361,3 33,3 (fr.o.m. 1 augusti) 120,4 361,3 33,3 Falköpings Mejeri 90/100 57,5 50 * (45+5) Gefleortens Mejeriförening 75/100 44,8 40 Milko 91,84 368 24,96 57,6 297 19,4 50 283 17,7 (fr.o.m. 1 juni) 100 368 27,17 (fr.o.m. 1 juli) 130 368 35,3 (fr.o.m. 1 augusti) 130 350 37 Norrmejerier (fr.o.m. 1 jan) 130 67,6 50 * (40+10) Skånemejerier 95 358 361 26,4 61,7 290,7 21,2 55 * (30+25) 276,6 19,9 (fr.o.m. 1 juni) 95 358 361 26,4 (fr.o.m. 1 juli) 95 358 361 26,4 (fr.o.m. 1 augusti) 135 335 40,3 * inklusive kvalitetstillägg, t ex uppfyllda krav på celltal, sporer och bakterier ** Arlas prissättning Arla-noteringen inkluderar förväntad efterlikvid och konsolidering, något som tillkommer hos de andra mejerierna efter årets slut. räknas in förväntad efterlikvid och konsolidering är alltså de andra mejeriernas totala grundpris/-avräkning något högre än angivet i tabellen. *** P g a särskilda säsongsavdrag på ekomjölk är Arlas ekotillägg i själva verket under juni 52,8 öre/kg och under juli 87,8 öre/kg, dvs. respektive 16% i juni och 24% i juli procentuell merbetalning för ekomjölk. (Arla avskaffar från och med 1 januari 2009 detta särskilda säsongsavdrag på ekomjölken.) 14 ekologiskt lantbruk 6/2008
rat att kampanjerna inte haft tillräcklig effekt. Norrmejerier blev först med merprisnivån 130 öre, Milko följde efter, och även Arla efter ett tag upp till 120 öre. De flesta föreningars merpris ligger därmed på 33 35 % av totalpriset. Från 1 augusti är det som sagt Skånemejerier som ligger i topp med 135 öre. Arla har också gått ut och talat om att företaget tagit beslut om ett marknadsstyrt ekotillägg till skillnad från det tidigare procentbaserade. Av det skälet betalar Arla nu mera i ekotillägg till sina svenska leverantörer än till de danska. Källa: Mejeriföretagen; beräkningar Dirk van der Krogt, Ekologiska Lantbrukarna. Föreningarnas grundbetalningar som de anges i tabellen är inte direkt jämförbara med varandra eftersom olika slag av tillägg och avdrag skiftar. Arla har också aviserat att man kommer att slopa systemet med säsongsavdrag/tilllägg på merpriset från 2009 medan det kommer att finnas kvar för grundbetalningen. Helios i konkurs 50 miljoner i skuld Många leverantörer till det biodynamiska grossist- och handelsföretaget i ekonomisk kris. Helios, det norska pionjärföretaget inom biodynamisk och ekologisk mat försattes strax före sommaren i konkurs med 50 miljoner norska kronor i skuld, enligt norska affärstidningar. Helios verksamhet har byggt på stiftelsen Helios jordbruks- och naturprodukter som startade för 39 år sedan, dvs långt innan någon kommersiell aktör hade intresse för biodynamiskt producerade livsmedel. Företaget hade i motvind under många år byggt upp en omfattande affärsverksamhet och paradoxalt nog var det eko-boomen och konkurrens med prispress från dagligvaruhandeln som snabbt sänkte ekonomin under 2007. Validus tar över Validus-koncernen som bl a är ägare till hälsokostkedjan Life har köpt konkursboet och fortsätter driva verksamheten med det nystartade företaget Helios Engros, och man övertar också varumärket Helios. Enligt norska tidningar var köpeskillingen 30 miljoner, och därmed dras 20 miljoner Nkr med i konkursen vilket drabbar många biodynamiska och ekologiska leverantörer hårt. Hårdast drabbat är troligen företaget Naturli Vis, enligt tidningen Ren Mat. Naturli Vis ägde hälften av Helios Distribusjon och hade stora belopp utestående. Naturli Vis står efter Helios konkurs med ett negativt eget kapital. De biodynamiska producenterna i Norge har haft krismöten då man är tveksam till Validus vilja att ta till vara de biodynamiska värdena i den fortsatta affärsverksamheten under varumärket Helios. Flera av de större leverantörerna säger också till Ren Mat att de inte skickar några leveranser till Helios innan Validus tagit ansvar för leverantörsskulderna i gamla Helios. Sexigare framtoning Värdena i varumärket Helios och de speciella värdena i biodynamisk produktion ska förvaltas väl. Det lovar VD Thomas Rise von Werden i det nya företaget Helios Engros i en intervju i Ren Mat 4/2008. von Werden är i Norge känd som VD för kedjan Alternativ Mat som numera också är helägd av Validus. Förutom en intern omstrukturering av Helios verksamhet kommer man också att ut mot konsument förändra Helios image så att den blir lite sexigare än idag. Han lovar dock att trogna Helios-kunder även i fortsättningen ska hitta de produkter de är vana vid att kunna köpa. Olaglig sparfond Med i konkursen dras också ett antal privatpersoner, främst inom den biodynamiska rörelsen, som haft sparkapital placerat i Helios sparefond. Sparfonden beskrivs som en intern bank och har givit spararna upp mot 8 procent i ränta på insatta pengar. Pengarna i sparfonden har använts i Helios affärsverksamhet vilket inte är lagligt. Norska finansdepartementet och Kreditinstitutet hade redan under 2006 beordrat att sparfonden skulle avvecklas inom tre månader, vilket alltså inte hade skett. LENA KARLSSON Röda ekomjölken försvinner året ut För tredje året i rad tvingas Arla upphöra med produktionen av standardmjölk 3 % p g a brist på ekomjölk. Man kommer också att dra in ekologisk mjölk i storpack 10, 20 och 120 liter. Mjölkmängderna varierar över året och på höstarna ligger produktionen ofta lågt. I år har dock bristen infunnit sig tidigare än förut och redan vecka 32 försvann både standardmjölken från konsumentmarknaden och mellanmjölken från storkökssortimenet. Troligen kommer produkterna att vara indragna ända till vecka 51. På Arla säger man att erfarenhet från föregående år visar att konsumenter av standardmjölk väljer att köpa konventionell standardmjölk istället för att ternativ kommer att erbjudas dansk mellanmjölk i 10- och 20- litersförpackningar. Det är lite sent att fortfarande prata om plötslig brist på ekomjölk, säger Dirk van der Krogt som är branschansvarig på Ekologiska Lantbrukarna. Bristen på ekologisk mjölk var ett faktum redan för tre år sedan, men det är inte förrän nu som mejerierna agerar marknadsmässigt och ökar betalningen till bönderna. Jag räknar också med att flera mejerier kommer att få göra som Arla och dra in någon produkt under hösten för att hålla uppe leveranssäkerheten på det övriga sortimentet. LKN välja någon annan ekologisk mjölk. Storkökskunder som vill ha ett ekologiskt mellanmjölksalvi säljer direkt Sverige-Norge-Finland herbamat en direktsåmaskin. Komplettera vallar och beten. www.koeckerling.de KVICK-FINN kultivator med rotor för mekanisk ogräsbekämpning. www.ekotjanst.fi ring, maila boris i finland Han talar svenska +358 500 567611 boris.lindgard@agrolink.fi ekologiskt lantbruk 6/2008 15
Lantmännen köper in sig i Bosarpkyckling Köpet bidrar med kapital och logistik till en expansion av Bosarpkyckling AB. Lantmännen går in och köper en minoritetspost på 30 % i Bosarpkyckling AB med option om att senare kunna förvärva majoriteten i bolaget. Bosarpkyckling startades år 1999 i Blentarp i Skåne av Claes och Birgitta Alwén som hittills bedrivit en ren pionjärverksamhet, och de är fortfarande de enda producenterna av ekologisk kyckling i Sverige. Deras pro duktion har ökat nästan 15 % per år och är nu uppe i 1 procent av den totala svenska kycklinguppfödningen. Därmed har man nu kommit till en punkt där det vill till helt annan logistik och ett ökat kapitalbehov för fortsatt expansion. Tiden som ett litet familjeföretag är förbi. Nu ska fler uppfödare kontrakteras och logistik och strategier ses över. Lantmännens intressen i kycklingbranschen sker genom Kronfågel Holding där förre VDn för Swedish Meats Peter Rasztar är affärsområdeschef. Enligt Rasztar är ekologisk kyckling en intressant marknad som kommer att växa. Slakten kommer inte att ske i något av Kronfågels slakterier utan även fortsättningsvis i ett separat småskaligt slakteri. Till att börja med kommer kycklingarna att fortsätta säljas under varumärket Bosarpkyckling men det finns också tankar om fler lösningar i framtiden. Claes och Birgitta Alwén fick vid Ekologiska Lantbrukarnas stämma i mars i år utmärkelsen Årets Ekologiska Lantbrukare för sin pionjärinsats inom ekologisk kycklinguppfödning. LENA KARLSSON Ekomjölkare är lönsammare En rapport från Svensk Mjölk och LRF Konsult visar att ekologiska mjölkföretag är mer lönsamma. Den som har rätt förutsättningar på sin gård att producera ekologisk mjölk har också möjlighet att tjäna mer pengar, säger Agneta Hjellström som är lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk. Ekologiska mjölkföretag är något mer lönsamma, har fler kor och levererar i genomsnitt något mer mjölk än företag med konventionell produktion. Det visar en rapport som Svensk Mjölk och LRF Konsult gjort (juni 2008). Invägningen av ekologisk mjölk till mejerierna ökade med i genomsnitt 8 procent under 2007, och det är en ökning som accelererat. Första kvartalet 2008 var invägningsökningen 13 procent högre än motsvarande period 2007. I mars i år fanns det 450 ekologiska mjölkföretag (och 6 230 konventionella). Högst andel ekologiska mjölkleverantörer finns i Uppsala, Västmanland, Stockholm, Västra Götaland och Sörmland. Svensk Mjölks och LRF Konsults rapport har jämfört ekologiska och konventionella mjölkföretag på en rad punkter, bland annat: Lönsamhet: Bruttovinsten i förhållande till omsättningen var 49 procent för de ekologiska företagen 2007, jämfört med 45,5 procent för de kon ventionella. Resultatet före avskrivningar för ekologiska mjölkföretag ökade preliminärt med 108 500 kronor under 2007 till 943 800 kronor. (Underlaget kommer från LRF Konsults datalager av bokslut från 113 mjölkföretag certifierade enligt KRAV). Storlek: De ekologiska mjölkföretagen har i genomsnitt 60 kor, vilket är något högre än genomsnittet för både ekologiska och konventionella, som är 55 kor (företag i kokontrollen). Mjölkvolym: De ekologiska företagen levererar 11 ton mer mjölk i genomsnitt, 437 ton per år, jämfört med 426 ton för konventionella. Företagsform: Andelen mjölkgårdar som drivs i bolagsform är högre bland de ekologiska, 27 procent, jämfört med 21 procent bland konventionella. Hela rapporten finns på http://www.svenskmjolk.se/ ImageVault/Images/id_1226/ scope_128/imagevaulthandler. aspx LKN specialisten på Har Du inte våra kataloger, beställ idag! vall och gröngödsling Vi har stort utbud vallfrö till ekologisk odling. Hos oss kan du köpa örter och gräs i renvara, men även halvfabrikat med sortblandningar och nästan färdiga blandningar. Du komponerar själv din blandning som passar din produktion och dina produktionsförhållanden, eller använder något av förslagen i katalogen. För odlingsrådgivning och försäljning kontakta Gunnar Danielsson, tel. 0478-50240. De bästa fånggrödorna sår du med frö från oss! Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Tel 042-250 450 Fax 042-250 460 16 ekologiskt lantbruk 6/2008
kött swedish meats KRAV-godkänt nötkött betalas med tillägg utöver grundnoteringen. Vecka 32 krav-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till 3 300 Ungnöt 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 450 Ko och tjur 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 150 Vikt Kött-% krav-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75 96,9 55 1000 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 350 Prisjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70 74,9 55-50/lägre kg Slaktsvin 97 101,9 55-50/högre kg Slaktsvin 73 96,9 53 54 425 Slaktsvin, övriga 175 EU-ekologisk gris 1 kr mindre Smågrisnoteringen v 32 kr/st KRAV Medelvikt 30 kg 872 Viktjustering 20 25 kg -9,00 25,1 30 kg -7,50 UGGLARPS KRAV-godkänt och EU-ekologiskt nötkött betalas med tillägg utöver grundnoteringen. Vecka 32 K krav-tillägg öre/kg Ko/tjur >225 kg, E till P+, 2- till 4 200 Ungnöt >250 424,9 kg, E till O, 2 till 4-450 Ungnöt >225 424,9 kg, O- till P+, 2 till 4-200 Övriga 100 Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 1200 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 350 mjölk Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo ECM. Arla Foods 120 öre Falköpings Mejeri 100 öre Gefleortens MF 100 öre Milko 130 öre per kg ej ECM Norrmejerier 130 öre Skånemejerier 135 öre I stort sett samtliga mejerier betalar dessutom ett omställningsbidrag. Detta betyder att merpriset för ekologisk mjölk betalas redan under det sista halvåret av karensen för mjölken innan den kan säljas som ekologisk. spannmål Odlarpriser KRAV-spannmål (kr/ton, vecka 42) inkl lager- (50 kr/ton) och kontraktsersättning Spannmål levererad i skörd och fram till 15 oktober, betalas med 50 kr/ton lägre pris jmf tabell. Gröda 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Höstvete 3150 1735 1330 1180 1530 1330 2010 Höstvete 3-års kontrakt 1560 1510 1530 1500 Fodervete 1735 1330 1180 1530 1330 1770 Råg 3150 1540 1360 1310 1580 1580 1610 Vårvete 13 % 3700 2380 1830 1620 1860 1850 2470 Vårvete 12 % 2280 1480 1320 1550 1850 2370 Rågvete 2850 USA-grynhavre 2950 2074 1440 1190 1170 1670 Grynhavre 2900 2030 1350 1070 1060 1670 1850 Foderhavre 2760 1940 1180 1010 970 1640 1600 Foderkorn 3160 1980 1320 1180 1150 1290 1680 Maltkorn 3700 2380 1480 1350 1660 2190 2260 Matärt 4300 2600 2520 2550 2480 2380 2620 Foderärt 3500 1900 1640 1530 1830 1710 2020 Åkerböna 3500 1900 1540 1460 1690 1560 1970 Raps/rybs kontrakt 5050 3630 4000 3400 3900 3000 5000 Med vår tillgång på råvaror kan vi erbjuda dig ett brett ekologiskt fodersortiment. Nu byter alla våra ekologiska foder namn till Sund och ingår i varumärkena för respektive djurslag; Nötfor, Fårfor, Piggfor och Pullfor. Leta efter Sund när du köper foder nästa gång! Nya ekosthlm klar Guiden till det ekologiska Stockholm blev en succé både bland turister och bland huvudstadens infödingar när den kom ut första gången 2006. Med alla förfrågningar om en ny upplaga blev det till slut oundvikligt med en uppdaterad guide och här är den nu, ekosthlm 08-09. guiden till ekologiska mat- och smakupplevelser. Förra gången var ekosthlm delvis bidragsfinansierad, men nu är guiden helt marknadsfinansierad dels genom intäkter från de presenterade företagen och dels genom sponsring frön Konsumentföreningen Stockholm, Rica Hotel och Sparbanksstiftelsen ekologiskt lantbruk 6/2008 17