Enhet Enheten för kunskapsuppbyggnad Handläggare Jonas Nordin Datum 2016-06-02 Dnr 6.7-2016-195 Protokoll (2016:2) från Kungl. bibliotekets forskarråd Tid: 2 juni 2016, kl. 13.00 16.00 Plats: Kungl. biblioteket, Humlegården, Klemming-rummet Närvarande: Elisabeth Elgán (ordf.), Stockholms universitet Rasmus Fleischer, Stockholms universitet Hillevi Ganetz, Stockholms universitet Ola W. Jensen, Riksantikvarieämbetet Jussi Karlgren, Kungl. Tekniska högskolan Marie Lennersand, Riksarkivet Jonas Nordin (sekr.), KB Adjungerade: Erik Fichtelius, utredare, KB, punkt 5 Johannes Rudberg, KB Anmält förhinder: Anja Hirdman, Joacim Hansson, Paula Henrikson, Ola W. Jensen, Erika Kihlman, Jan Olsson, Olof Sundin 1. Mötets öppnande Ordförande Elisabeth Elgán förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av dagordning Den i förväg utsända dagordningen godkändes med tillägg av en övrig fråga om enkät om forskande myndigheter. 3. Föregående mötes protokoll Projektledningen för bibliografin Nya Lundstedt ville ha Forskarrådets synpunkter på ett presshistoriskt seminarium som POST / MAIL BESÖK / VISITS TEL / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 SE-102 41 Stockholm Humlegården, Stockholm +46 10 709 30 00 +46 10 709 39 25 kungl.biblioteket@kb.se www.kb.se SWEDEN Karlavägen 100, Stockholm Org.nr. 202100-1710
2 (8) avslutning på projektet ( 4). Projektledningen skulle inkomma med underlag med förslag på seminariets utformning. Projektledningen har meddelat att de måste prioritera arbetet med att färdigställa bibliografin till halvårsskiftet 2016 och tidplanen för seminariet har därför blivit förskjuten. Projektledningen planerar att hålla seminariet i april 2017 och formulerar ett utkast till seminarium efter projektets avslutning. Forskarrådet har diskuterat ett närmare samarbete med Forumgruppen för Open Access och publiceringsfrågor ( 5). Denna grupp hade sitt första sammanträde den 28 april och frågan om ett samarbete togs väl emot. Publiceringsgruppen anpassar sitt arbete efter det uppdrag regeringen förväntas tilldela KB i fråga om öppen tillgång. Något formellt uppdrag existerar ännu inte och kommer tidigast med forskningspropositionen, som förväntas till oktober eller november 2016. Publiceringsgruppen håller vid behov ett möte den 5 september. Ett definitivt möte är satt till den 18 november, förutsatt att en forskningsproposition då föreligger. De närmare samarbetsformerna mellan Forskarrådet och Publiceringsgruppen får därför formuleras senare. 4. Utvärdering av rådets verksamhet 2015 och planering för 2016 2017 Elgán hade före mötet cirkulerat ett utkast till berättelse om Forskarrådets verksamhet under 2015 2016, vilket väckt blandade reaktioner bland ledamöterna. Elgán berättade om sina avsikter med redogörelsen. En sådan skall sammanställas varje år enligt rådets uppdragsbeskrivning. Den cirkulerade skrivelsen har formulerats efter genomgång av förra årets protokoll och som en sammanfattning av de frågor som rådet faktiskt diskuterat.
3 (8) Efter ledamöternas synpunkter har Elgán ändrat uppfattning och sett det som lämpligare att i stället för en resonerande redogörelse hellre skriva en traditionell verksamhetsberättelse. Den fråga som väckt stört diskussion har varit Forskarrådets inställning till KB:s arbete med bibliometrisk infrastruktur. Ganetz: Det kanske går att finna någon form av kompromiss. Swepub-utvecklarna är inte ansvariga för den bibliometriska styrningen, men rådet måste kunna uttrycka skepsis mot den New Public Management-styrning som breder ut sig. Karlgren: Swepub är i sig ett utmärkt initiativ. Att en mätmetod är dålig är inte linjalens fel. Kvantifierbar data används som stöd för forskningen. Det finns en stor förbättringspotential i Swepub. De problem som finns bör adresseras i rådets skrivelse, men det kan uttryckas i ett positivt tonläge. Lennersand: Det finns problem med bibliometriska mätningar, men de är här för att stanna och KB är i sammanhanget den mest lämpade huvudman man kan tänka sig för en sådan tjänst. Om inte KB gör detta arbete gör någon annan det förmodligen med större tonvikt på naturvetenskaperna. Jensen: Det som skall sammanfattas i redogörelsen är ju de diskussioner rådet faktiskt fört, inte vad rådet tycker här och nu. Elgán: Man kan kanske ändå tänka sig en redigerad kompromiss mellan det som sagts och det som tycks. Ganetz: Om nu denna skrivelse skall läsas av riksbibliotekarien och andra ansvariga är det ju bra om den kritik som faktisk finns framförs. Det betyder inte att rådet motsätter sig Swepubutvecklingen som sådan, men att det samtidigt vill uppmärksamma vissa problem utifrån de verksamheter som rådet företräder. Flera: Redogörelsen bör inte bara lyfta fram den nationella spridningen av audiovisuellt material, utan även betona behovet av
4 (8) att förbättra tillgången till KB:s samlingar i stort. En central fråga är att KB starkare än nu borde utmana upphovsrätten. (Diskussionen avbröts tillfälligt av Fichtelius ankomst. Diskussionen fortsattes sedan punkt 5 avklarats.) Elgán: För att komma vidare med den här punkten föreslår jag att jag skriver ett nytt utkast med hänsyn till de synpunkter som framkommit. Detta kan vi cirkulera per e-post för godkännande. Den som har invändningar får författa en reservation som fogas till skrivelsen. Elgáns förslag accepterades. Flera: Forskarrådet accepterar sin roll som just råd, men skulle gärna få tydligare information om hur synpunkterna når berörda parter och tillgodogörs i verksamheten. 5. Den nationella biblioteksstrategin (Fichtelius) Erik Fichtelius redogjorde för sitt arbete med att formulera en nationell biblioteksstrategi. Regeringen beslutade våren 2015 att ge KB i uppdrag att föreslå långsiktiga mål och strategier utifrån bibliotekslagens bestämmelser. Avsikten är att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet samt att fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 2019. Detta är inte en SOU, utan utredningen skall formulera ett myndighetsuppdrag till KB. Fichtelius: Vi har inlett med att göra en lägesrapport, som presenterades i maj 2016. Avsikten har varit att kartlägga de problem och de möjligheter som finns på biblioteksområdet. Vi har pratat med många aktörer på biblioteksområdet inom Sverige och Norden. Vi har arbetat med depescher enligt UD:s modell. Det innebär att vi begärt personliga rapporter från olika intressenter och aktörer inom biblioteksområdet. För att visa konkret hur arbetet kan te sig har vi framställt tre filmer, en från Chalmers biblitek, en från KTH:s bibliotek och en från skolbiblioteket i Hjulsbro.
5 (8) I rapporten har vi identifierat tio områden som vi menar behöver närmare utredning. Dessa är: Delaktighet och rummet Medier och digital inlåsning Strukturer och samverkan Stad och land Infrastruktur, biblioteksväsendet Bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar Högre utbildning och forskning Samlingsuppbyggnad Skolbibliotek Portalparagrafen i bibliotekslagen om att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla Fichtelius nämnde flera exempel där den digitala utvecklingen paradoxalt nog begränsar tillgången till bibliotekens samlingar: Mikrofilmade dagstidningar var tidigare tillgängliga på en stor mängd forskningsbibliotek medan de digitaliserade dagstidningarna är inlåsta i KB:s lokaler, som det står i e-pliktlagen. Vad finns det för lösning på detta problem? Kan man göra en mer kreativ tolkning av begreppet KB:s lokaler? E-böcker kan inte fjärrlånas på samma sätt som tryckta böcker. Begränsningen märks också inom forskning och högre utbildning: som universitetsanställd och student har du tillgång till en mängd e-resurser som blir otillgängliga när du lämnar högskolan. Fichtelius nämnde vidare de skilda förutsättningarna mellan stad och land. Skolbibliotek är lagstadgade i varje kommun, men det finns ingen definition av vad ett skolbibliotek är. KB har definierat det som ett bibliotek med minst 20 timmars bemanning per vecka och med den definitionen är det bara en av tio skolor som har ett skolbibliotek. Frågan om öppen tillgång (Open Access) är en annan komplex fråga. I nuläget betalar bibliotek och forskare fem gånger till förlagen: vid forskning, granskning, publicering, prenumeration och köp av rätt till öppen tillgång.
6 (8) Redogörelsen ledde till en intensiv diskussion om det akademiska meriteringssystemet och hur det kan justeras för att främja öppen tillgång till forskning. Nordin: Många av de utpekade lösningarna innebär ökade kostnader. Finns det beredskap att täcka de kostnaderna? Fichtelius: Avsikten med utredningen är inte att skriva ett förslag på besparingar utan att peka ut vad som behöver göras. 6. Nya ledamöter Två ledamöter har av olika skäl lämnat Forskarrådet under året. Nya ledamöter utses av riksbibliotekarien och frågan är under beredning. Förslag på nya ledamöter kan sändas till rådets ordförande och sekreterare. Ledamöternas mandat löper på tre år och det är önskvärt att rotationen sker omlott. Det är oklart hur nuvarande forskarråd förhåller sig till KB:s tidigare forskarråd. Nordin utreder denna fråga. Fleischer föreslog att rådet skulle utökas med någon företrädare från de konstnärliga disciplinerna. 7. Övriga frågor a) Myndighetsenkät I Per Tegnérs betänkande Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20) föreslogs att det skulle inrättas ett nätverk för forskande myndigheter. Ett sådant finns på plats sedan ett par år och administreras av Vetenskapsrådet. Nordin deltar regelbundet i dess möten för KB:s räkning. Nätverket är indelat i arbetsgrupper med olika fokusområden. Arbetsgrupperna skall utarbeta en form av handbok med riktlinjer för myndigheternas FoU-verksamhet. Nordin ingår i en arbetsgrupp som bereder frågan om externa forskarråd.
7 (8) Tegnérs utredning föreslog att varje myndighet med FoUverksamhet skall ha ett externt forskarråd, vilket är bakgrunden till att KB:s nuvarande forskarråd inrättades 2014. Några särskilda riktlinjer för dessa forskarråds verksamhet föreslogs däremot inte och vid nätverksdiskussionerna har det framkommit att de kan ha kraftigt varierande organisering och mandat. För att få ett bättre kunskapsläge kommer arbetsgruppen att skicka ut en enkät till de berörda myndigheterna under hösten 2016. Nordin, som varit med att utarbeta enkäten, föredrog ett utkast för synpunkter. Enkäten diskuterades och en del preciseringar och tillägg föreslogs. Nordin för vidare dessa synpunkter till arbetsgruppen. b) Tryckfrihetsåret Som tidigare meddelats administrerar och samordnar KB många av de aktiviteter som uppmärksamma att det i år är 250 år sedan Sveriges första tryckfrihetsförordning antogs. Nordin är redaktör för webbplatsen frittord250.se, som anslår och samordnar många av programpunkterna. Huvudnumret i KB:s jubileumsaktiviteter har varit en serie om fem diskussionskvällar Tisdagar med tryckfriheten som ägt rum i hörsalen under våren. Arrangemangen har varit välbesökta. Tre av samtalen har filmats av SVT Forum, två har filmats av KB. Samtliga filmer finns fritt tillgängliga på webben. Under bokmässan i Göteborg kommer KB att ha ett inledande seminarium som drar ihop trådarna från vårens samtal. Ytterligare aktiviteter är inplanerade under året.
8 (8) c) Suecia-projektet Nordin meddelade att det tidigare presenterade Suecia-projektet lanserades den 24 maj. På adressen suecia.kb.se har drygt 1 300 bilder från 1600-talets Sverige gjorts fritt tillgängliga. Samtidigt invigdes en utställning i KB:s annex Bortom bergen bor ock folk som pågår året ut. En katalog har producerats till utställningen och sedan tidigare finns boken Drömmen om stormakten. Erik Dahlberghs Sverige, författad av Börje Magnusson och Jonas Nordin. Uppmärksamheten har varit stor i media och den digitala tjänsten har snabbt fått många användare. Viss finjustering av tjänsten pågår ännu. Formellt projektslut är under hösten 2016. 8. Nästa möte Mötet beslutade att ha en elektronisk enkät för att bestämma tiderna för höstens möten. Tänkbara mötesdagar är 13 15 september och 29 30 november alternativt 1 december. Vid protokollet: Justeras: Jonas Nordin Elisabeth Elgán