Protokoll (2018:3) från Kungliga bibliotekets forskarråd

Transkript

1 Handläggare Datum Dnr. Eva Häusner Protokoll (2018:3) från Kungliga bibliotekets forskarråd Tid: fredag 12 oktober 2018, kl. 13:00 16:00 Plats: Klemmingrummet, Kungliga biblioteket, Humlegården Närvarande: Elisabeth Elgán (ordf.), Anders Burman, Ulrika Dahl, Moa Ekbom, Erik Fichtelius ( 5), Rasmus Fleischer, Eva Häusner (tf. mötessekr.), Lars Ilshammar (adj.), Ola W. Jensen, Karin Kvist Geverts ( 8 a), Marie Lennersand, Johannes Rudberg (adj.), Mekonnen Tesfahuney, Christine Wallén ( 6) Anmält förhinder: Anna Dahlgren, Ylva Hasselberg, Anja Hirdman, Åsa Jernudd, Gustaf Nelhans, Kenneth Nyberg 1. Mötets öppnande Forskarrådets ordförande Elisabeth Elgán förklarade mötet öppnat. 2. Kort presentationsrunda De nya och gamla ledamöterna samt resterande mötesdeltagare presenterade sig. 3. Dagordningens godkännande Dagordningen godkändes med tillägg av punkt 8 e) frågan om ett seminarium 8 mars Protokoll från föregående möte Inget fanns att erinra om föregående protokoll, som därmed lades till handlingarna. 5. Den nationella biblioteksstrategin (Erik Fichtelius) (ca 45 min.) Ledamöterna hade på majmötet fått var sitt exemplar av Från ord till handling (utkast till nationell biblioteksstrategi). Erik Fichtelius som leder arbetet med strategin presenterade muntligt utkastet och berättade om status i arbetet. Fichtelius: Tanken med utkastet är att det inte skulle vara en klassisk SOU utan ett diskussionsunderlag med bakgrund, resonemang, problemformulering och förslag till åtgärder, då vi sett risken att utredningen annars hamnar i SOU:ernas svarta slukhål. Visionen utgår från bibliotekslagen och andra författningar. SUHF påpekat att utbildningsmolnet inte räcker utan att forskning behövs som eget område/moln. Strategins kansli är positiva till detta förslag. Inte top down utan stöd menas när det behövs fler nationella lösningar. 1 (6)

2 Det finns också möjligheter till ytterligare moln/områden, t.ex. kan biblioteksrummet/upplevelser vara en sådan. Redan i våras lämnade utredningen och KB ett antal reformförslag till regeringen, och när strategiförslaget överlämnas till regeringen i vår kommer det att kompletteras med en utförlig reformagenda i ett särskilt dokument. Dialogmötena som anordnas just nu runt om i Sverige är mycket givande. Vilka delar saknas i strategin? Och hur bör vi förhålla oss till ett eventuellt forskningsmoln? Ekbom: Det finns en viss begreppsförvirring vad gäller utbildningsbegreppet. Generellt är det problematiskt med uppfinnandet av nya ord i texten, likaså egna förkortningar. Och är fake news/filterbubblor verkligen ett sådant stort problem som det målas upp här. Vad säger den senaste forskningen? Fichtelius: Lämna gärna dina synpunkter kring begreppen i skriftlig form. Det underlättar för kansliet att justera skrivningarna. Burman: Jag tror på att dela upp utbildning och forskning i var sitt moln. En styrka i hela texten är att allt förankras i demokratitanken. Jag skulle dock önska att det skulle finnas en problembeskrivning av de antidemokratiska tendenserna i världen samt borde det läggas till ett stycke om storföretagens ökande roll som hot i demokratiavsnittet. Vidare behövs resonemanget om bibliotek och förhandlingar mot förlagen (s.30) utvecklas. Jag saknar också bildningsbegreppet. Frågan om privatisering av bibliotek bör också finnas med och beskrivas som en utmaning/hot. Fichtelius: Molnen är en följd av den form vi valde med ett enda ord, annars hade det förstås kunnat vara utbildning/bildning. Men begreppet bör in under demokrati-målet. Elgán: Jag uppskattar resonemanget om tillgänglighet men önskar att det trycks ännu mer på det. Problematisering av projektformen är viktigt och bra. Resonemanget om lärosätenas bibliotek är problematiskt. Utredningen verkar inte ha noterat att det sedan länge pågår en kamp inom universiteten om vad som är universitetsbibliotekens uppgift: Naturvetarna brukar bara vilja betala för studieplatser och för artiklar online medan humanvetarna är intresserade av tryckt såväl som e- litteratur, dels som kurslitteratur för studenterna och dels som medvetet uppbyggda samlingar för att hjälpa de humanvetenskapliga forskarna. Utredarnas förslag speglar naturvetarnas linje. Lennersand: Universitetsbiblioteken fogar sig efter naturvetenskaperna. Jag som arbetar på en myndighet behöver också få tillgång till forskningsresultat. 2 (6)

3 Fichtelius: Jag undrar om vi betonar naturvetenskapernas utmaningar för mycket. Och vad ska man göra på vägen till att allt är omedelbart öppet tillgängligt/open access? Fichtelius: Kan krav på en samordning/samsyn via t.ex. SUHF eller liknande organisation vara en lösning? Elgán: Det bör finnas mer fokus på samlingarna för att ge en likvärdighet av biblioteksresurser också för studenter. Ekbom: Jag tycker att samordningsaspekten i relation till universitetens autonomisträvan bör beskrivas. Dahl: Jag har frågetecken kring hur vissa aspekter i demokratiavsnittet definieras. På s. 11 bör det göras en språklig översyn vad gäller resonemanget kring integration och inkludering. Vidare behövs ett tydligare intersektionellt perspektiv särskilt vid resonemanget om förskolebibliotek och skolbibliotek och i kapitlet om digitalisering. Det är viktigt att vissa saker inte målas upp som ett problem utan som ett faktum (t.ex. att Sverige idag ser annorlunda ut än för 20 år sedan). Elgán: Generellt skulle man kunna byta ut utmaning till krav och förväntningar Burman: Det skulle kunna vara bra att ta fram ett antal punkter med satsningar eller liknande som en avslutning. Idén om ett extra moln med fokus på bibliotek som offentligt arena är bra. Tesfahuney: Bibliotek som allmänning bör lyftas fram. Det bör kopplas till demokrati och social sammanhållning. Vidare bör man lyfta fram att biblioteken redan är på väg att bli ett globalt bibliotek. Viktigt också att det påpekas att allt riktas efter naturvetenskapernas behov och resonera kring det. Fleischer: Stora företags makt och privatiseringar hör ihop med integritet och sekretesskapitlet. En del formuleringar är ganska radikala och behöver ses över. Viktigt att det lyfts ännu mer att vissa frågor behöver lyftas i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det vore bra att antyda mer vad som bör/kan föras till internationellt nivå. Fichtelius: Men hur bör forskningsmolnet ser ut? Hur ska vi formulera oss i texten? Bör digital humaniora finnas med? Ni får gärna inkomma med sammanfattande formuleringar. Senast 31 okt till strategi@kb.se Tesfahuney: Det bör finnas med ett resonemang kring digital turn. 3 (6)

4 Dahl: Digitalisering konnoterar att man inte behöver längre fysiska platser. Samtidigt behövs offentliga platser mer och mer. Bibliotek har fått en ny funktion med detta. 6. Samlingsbyggandet på svenska forskningsbibliotek. Rapport från en pågående studie (Christine Wallén, Eva Häusner) (ca 30 min.) (Bilaga 1) Wallén och Häusner presenterar den pågående studien. Se powerpoint-presentation (bilaga 1) för mer information. Burman: Vad är det för språk man köper litteraturen på? Säkerligen även där spännande förändringar. Det vore också intressant att veta mer om hur det ser ut för det otryckta materialet. Elgán: Vem ska använda detta material? Och till vad? Wallén: KB har som uppdrag att ha översikt över forskningsbiblioteken och då är denna studie en del av det uppdraget. För att vi ska kunna positionera oss behöver vi veta var de andra befinner sig och för att vi ska kunna stötta behöver vi också ha denna överblick. Häusner: En konkret sak som redan hänt är att KB precis kallat till dialogmöte med forskningsbiblioteken kring gallringsfrågan. Dahl: Hur reflekterar biblioteken kring gallring idag? Wallén: Man kan dela in det i två vågor, våg 1 handlar/handlade om tidskrifter, digitalt har kunnat ersätta det tryckta. Våg 2 handlar om böcker. Denna våg handlar inte nödvändigtvis om att det digitala ersätta det tryckta utan snarare om att biblioteken har press på sig lokalmässigt och plats behövs för studiemiljöer eller annat. Därav är behovet av nationell samordning av fysiska samlingar (eventuell en nationell samling av tryckt litteratur) så stort. Jensen: På Vitterhetsakademiens bibliotek har det börjats med att gallra så kallade dubbelex. Wallén: Tänkandet kring användarstyrning av det digitala håller på överföras till det tryckta. Lennersand: Kanske borde man använda mer av arkivvärldens syn på samlingar även på biblioteken. Här ser man ett outnyttjat arkiv som en skatt, outnyttjade böcker ser biblioteken som något som ska bort. Depåidén låter i detta sammanhang som intressant. 4 (6)

5 Wallén: Ja, vi har redan fler depåer. I Umeå finns t.ex. ett för svensk litteratur. Ilshammar: Självklart behövs det en nationell lösning samt resurser till detta. Jag ser gärna att detta ingår i ett paket av reformer i nationella biblioteksstrategin. Samtidigt får vi inte glömma att det även behövs mer säkerhetstänk för digitala samlingar. Tesfahuney: Det digitala materialet kan aldrig vara speciell. Det enskilda objektet har inga egenheter. Jensen: Hur skulle en samordning av gallring och/eller förvärv kunna se ut? Wallén: Det finns t.ex. modeller kring samägda samlingar i USA som skulle kunna vara intressanta för Sverige. Fleischer: Det är viktigt att skapa viss transparens i gallringsprocessen. Varför inte visa gallringslistor för forskare och allmänheten? Sedan så är det problematiskt när biblioteken talar om användarnas behov respektive efterfrågan. Ofta används dessa begrepp synonyma. Viktigt att det görs en distinktion. 7. Forskarrådets verksamhetsberättelse 2017/2018 Elgán går genom utkastet till verksamhetsberättelse. Efter en kort diskussion antogs dokumentet i föreliggande skick. 8. Övriga frågor a) Lägesrapport: Demokratijubileet (Karin Kvist Geverts) Kvist Geverts presenterade projektet och hänvisade till webbplatsen: På webbplatsen finns även en hel del lärarmaterial. Kvist Geverts har också arbetat med en kartläggning om var arkivmaterial som rör demokratijubileet finns. En rapport släpps inom kort. b) Lägesrapport: Utredningarna om öppen tillgång (Eva Häusner) (Bilaga 2) Häusner presenterade status på utredningsarbetet i stort samt utredningen som handlar om öppen tillgång till böcker. Se bifogad powerpoint-presentation (bilaga 2). Rådet vill gärna inkomma med synpunkter men konstaterar att tidsperioden för inspel är för kort. Kort sagt upplever man att öppen tillgång är ett sätt att styra forskningen. Rådet enas om att de som har möjlighet inkommer med individuella kommentarer till de fem utredningarna. c) Programserien Berättelser från KB (Johannes Rudberg) Rudberg presenterade programserien. Rådet undrar om det skulle vara möjligt att spela in kvällarna alternativt låta serien att turnera runt. 5 (6)

6 d) Ny bok: Kungliga biblioteket i ord och bild (Johannes Rudberg) Rudberg delar ut den nya boken och erbjuder också ledamöterna att höra av sig om man vill få andra delar ur KB:s Acta-serie. e) Frågan om ett seminarium 8 mars 2019 (Lars Ilshammar) Vid Riksarkivets 400-årsjubileum gav KB ett seminarium i present. Detta seminarium kommer att äga rum på KB den 8 mars 2019 (förmiddag). Seminariet kommer att handla om relationen bibliotek och arkiv i dåtid, nutid och framtid. Alla ledamöter är hjärtligt välkomna. Den 3 december kommer KB:s rådgivande grupp för fundraisingfrågor att åka till MKC Fränsta (Riksarkivets digitaliseringsfabrik) på studiebesök inkl. visning. Ilshammar erbjuder forskarrådets ledamöter att följa med vid intresse. Anmälan görs direkt till Ilshammar. 9. Mötestider våren 2019 Rudberg skapar Doodle-enkäter för våren 2019 (ett möte i mars och ett möte i maj). 10. Nästa möte 14 december 2018 (redan inbokat) Rudberg föreslog att mötet den 14 december hålls på Roggebiblioteket i Strängnäs, som ingår i KB, detta närmast med anledning av ett boksläpp där samma dag. De närvarande ledamöterna ställde sig positiva till detta. Mer detaljer skickas ut via e-post. 11. Mötets avslutande Elgán avslutar mötet och önskar trevlig helg. Vid protokollet Justeras Eva Häusner Elisabeth Elgán 6 (6)