Kungliga bibliotekets forskarråd

Transkript

1 Enhet Handläggare Datum Protokollnr. Dnr. Kunskapsuppbyggnad Johannes Rudberg : Kungliga bibliotekets forskarråd Protokoll 2018:4 från möte samt program för rådets studiebesök i Strängnäs samma dag Mötesdatum och tid: kl Plats: Närvarande: Frånvarande: Roggebibliotekets lokaler, Strängnäs Elisabeth Elgán (ordf.), Anders Burman, Beate Eellend (KB, adj. 4), Moa Ekbom, Lars Ilshammar (KB, adj.), Åsa Jernudd, Camilla Lindelöw (KB, adj. 4), Gustaf Nelhans, Johannes Rudberg (KB, adj., tillika tf. mötessekreterare) Ulrika Dahl, Anna Dahlgren, Ylva Hasselberg, Rasmus Fleischer, Anja Hirdman, Ola W. Jensen, Marie Lennersand, Kenneth Nyberg, Mekonnen Tesfahuney 1 Mötets öppnande Ordförande Elisabeth Elgán förklarade dagens möte öppnat. 2 Dagordningens godkännande Dagordningen godkändes. 3 Protokoll från föregående möte Protokollet lades på ordförandens förslag till handlingarna. 4 Samordning för öppen tillgång - KB:s arbete med de olika regeringsuppdragen (Beate Eellend, Camilla Lindelöw) 1 (8)

2 Eellend och Lindelöw inledde med en ganska omfattande genomgång. Först gavs en kort bakgrund/historik kring detta område. KB:s engagemang startade som ett projekt 2006, för att senare rubriceras programmet för open access och publiceringsfrågor kom Berlindeklarationen, som undertecknades av bl.a. SUHF kom RJ och VR med krav på open access, senare följde även Formas med flera efter. Policyprocessen i Sverige kom igång ordentligt 2012 efter rekommendationer från EU-kommissionen, och frågan lyftes i forskningspropositionen. I januari 2013 fick VR och KB regeringsuppdrag att ta fram nationella riktlinjer, och i januari 2015 överlämnades förslaget till regeringen. I november 2016 angavs en målbild för öppen tillgång i forskningspropositionen (Kunskap i samverkan). Där konstaterades att det saknas incitament för forskarna, vilket hindrar övergången. Lindelöw berättade om de s.k. FAIR-principerna för publikationer. En svensk version har tagits fram i samarbete med VR. FAIR-principerna och Öppen tillgång kompletterar varandra. Här inryms ganska många tekniska frågor. Målbilden är KB har löpande återrapporteringskrav för att noga följa omställningsprocessen så att t.ex. inte de ekonomiska kostnaderna skenar iväg. Licenskostnaderna finns det god kontroll över, dels genom Bibsam-konsortiet, dels vid de enskilda lärosätena. Men sedan tillkommer publiceringskostnader, och dessa tas ut på delvis olika sätt vid olika lärosäten. För närvarande finns ingen nationellt samlad kontroll över dessa kostnader. En grov beräkning landar på ca 530 mkr/år. Emellertid är tillhörande administrativa kostnader då inte inräknade och dessa är allra svårast att beräkna. Det finns dock modeller för detta i t ex Storbritannien. I den omställning i vilken vi befinner oss är de totala kostnaderna fragmenterade/utspridda och därför mycket svåra att överblicka. Detta förhållande gynnar bara de stora förlagen. 2 (8)

3 Eellend gick över till det omfattande utredningsarbete som bedrivits inom KB under åren Det har eftersträvats att i varje utredningsgrupp ha en sammansatt representation. Grupperna har just avslutat sitt arbete. En omfattande inspelsrunda har genomförts i oktober, såväl via webb som via e-post. Slutrapport ska lämnas tillregeringen i mars Alla utredningar har dels haft gemensamt direktiv, dels specificerade direktiv. De olika utredningarna är ska utformas likartat avseende omvärldsbevakning, nationell lägesrapport etc. Möten, intervjuer, inläsning av material, studiebesök har varit några av arbetsformerna. De olika utredningarna utformas var för sig, men det görs också en sammanfattande slutrapport. I denna redogörs för vad utredningsarbetet omfattar, och vad det inte omfattar. Definitioner är också en mycket viktig fråga. Utredningen landar i vissa sammanfattande slutsatser och rekommendationer, vilka Eellend översiktligt presenterade. Härefter följde diskussion. Elgán: Det har flera gånger varit uppe som ett konstaterande i Forskarrådet att KB som ska stödja humanvetenskaplig forskning fått alltfler uppdrag som ska styra forskning. Nelhans ville kommentera relationen mellan detta arbete och en plan som kom från EU i höstas, och specificerar vad EU vill, den s.k. plan S, som forskningsfinansiärerna står bakom. Denna plan medför ett behov av att snabba på processerna med ca 5 år. Burman: De flesta forskare ser nog i allt väsentligt positivt på denna utveckling mot öppen tillgång, men det finns en osäkerhet om vad det hela att innebära konkret, t ex för de bokförlag som inte vill agera enligt detta. Nelhans: Ja, forskningsfinansiärer kan besluta att inte stödja sådan publicering. Ibland sägs att det går så fort men processen har pågått i ganska många år. Därför kan forskare bidra genom att ställa krav på förlagen. Eellend: jämför utredning 4: hur kan vi stödja de utgivare/tidskrifter etc. som är positiva, men behöver 3 (8)

4 stöd i ett omställningsskede? Hela digitaliseringen av samhället ÄR en komplex och komplicerad process. Burman: många små viktiga förlag har idag väldigt svårt att överleva. En ganska liten summa skulle betyda mycket för dessa. Kan detta bli möjligt? Eellend: det är egentligen en fråga om hur vi fördelar skattemedlen. Tänk t ex på att även landstingen betalar stora summor till förlagen idag. Utredning 3 skriver en del om den eventuella möjligheten att ge statligt stöd till förlag. Jämför en del befintliga initiativ, finansierade genom ganska små avgifter från olika bibliotek. Jernudd: många goda internationella exempel finns ju faktiskt i utredningsmaterialet. Det gäller att försök ta vara på sådana. Elgán: I detta råd är vi främst humanvetare som inte själva upplevt de problem som finns. I vår värld är allting billigt och ett ganska okomplicerat kollegialt samarbete har fungerat ganska bra. Jag är generellt skeptisk mot politikens inblandning i forskningens villkor, även om många av rekommendationerna i utredningarna i och för sig är vällovliga. En stilla undran är om universiteten orkar med så många fler policy- och utvärderingsinstanser. Redan idag finns många exempel på att sakkunniga vid tillsättningar inte läser/följer de nu befintliga instruktionerna, trots att dessa inte är mycket omfattande. Det finns en känsla av att forskarna hela tiden ska kontrolleras. Har det förekommit diskussioner om hur forskarna själva kan agera kreativt, snarare än att alltmer kontrolleras? Lindelöw: Visst är dagens forskare omgärdade av ett komplext system, det är ingen tvekan om den saken. Jernudd: Jag tycker att flera av de aktuella förslagen faktiskt motverkar New public management. Burman tog upp academia.edu. Är det en sådan modell som föresvävar? Bygger på att forskarna själva vill publicera sig öppet. 4 (8)

5 Eellend: academia.edu är inte open access till skillnad från Creative commons. Problemet är nog vilka väldiga summor som står på spel för de stora förlagen. Lindelöw: Det finns ett antal forskardrivna initiativ, t ex Kriterium. Elgán: Jag förstår att en problematisering av sakkunnigförfarandet inte ingick i utredningsuppdraget, men sakkunnigbedömningar kan tyvärr vara ganska undermåliga. Nuvarande sakkunniggranskning bör verkligen utsättas för prövning. Eellend: Just detta är avsikten med det forum som föreslås. Forskare har ju suttit i alla utredningar och strävan är verkligen att åstadkomma en god utveckling för forskarsamhället. Elgán: öppen tillgång handlar också om språk. Översättningsstöd borde det talas mera om. Har det varit uppe? Lindelöw: ja, frågan har varit uppe ur ett kostnadsperspektiv. Elgán: I Frankrike finns en struktur för översättning. Eellend: allmänt måste vi ha konstruktiva diskussioner om välfungerande och effektiva stöd, och inte fastna i polemik om open access eller inte, det gynnar ingen. Vi har öppnat Pandoras ask, vilket gör att alla befintliga problem poppar upp i detta sammanhang, även om de inte direkt sammanhänger med just den digitala övergången. I Sverige är det hela fragmenterat, medan det i t ex Norge finns en myndighet för att stötta digitaliseringen av universitet och högskolor. Eellend: naturvetenskapens villkor blir lätt väldigt dominerande. Men det är också svårt att alltför mycket dela upp resonemangen i olika vetenskapsområden. Frågorna måste diskuteras i alla tänkbara sammanhang av forskarna själva! Vilka fora finns? Det handlar om väldigt 5 (8)

6 viktiga frågor, och det svart/vita perspektivet fungerar sällan. Ilshammar: Här kommer en blivande regering att få en grannlaga uppgift: vad de ska välja för spår. Arkivutredningen skulle kunna få ett tilläggsdirektiv, det skulle Utredning 5 kunna föreslå. Eellend: återkom gärna till oss, vi vill gärna samarbeta för att stärka forskarsamhällets villkor. 5 Övriga frågor a) Kort orientering om aktuella beviljade forskningsrelaterade projekt (Lars Ilshammar) Sammanlagt 83 mkr har beviljats i projekt med kopplingar till KB. Ca 10,5 mkr av dessa landar direkt i KB. Från RJ finansieras dels en fortsättning på TTTprojektet: Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek (katalogisering och digitalisering), dels Utvärdering och anpassning av en förbättrad OCR-process vid massdigitalisering. Det sistnämnda i nära samverkan med Riksarkivet. Fem VR-projekt är aktuella: Samisk audiovisuell samling, Welfare State Analytics, Filmpubliken i Sverige, Expansion och mångfald, Deltagande i det visuella kulturarvet/politics of Metadata. b) Frågan om inrättande av ett datalabb på KB (Lars Ilshammar) 6 (8)

7 Dagen före detta forskarrådsmöte fattade riksbibliotekarien beslut om inrättande av ett datalabb på KB från och med den 1 januari Mycket utifrån rekommendationerna i den förstudie som gjordes av Pelle Snickars. Huvudansvarig på KB blir Miriam Nauri. Styrgrupp och referensgrupp ska inrättas. Det blir tre tjänster inom verksamheten till att börja med, varav en kommer att utlysas inom kort som verksamhetsansvarig (forskarutbildad person). Först i kön som användare står alla de redan beviljade projekten. Vi kommer igång snabbt, fastän inte alla ekonomiska och juridiska frågor är lösta. c) Seminarium på KB 8 mars 2019 (Lars Ilshammar) Det seminarium som ska genomföras den 8 mars 2019 utgör KB:s gåva till Riksarkivets 400- årsjubileum. Seminariet blir framförallt framåtriktat och kommer att behandla områden där myndigheterna har starka gemensamma intressen. 6 Frågan om kommande möten våren 2019 Johannes Rudberg fick i uppdrag att sondera lämplig dag för ett möte i maj. Möte i mars är redan fastställt (se nästa punkt). 7 Nästa möte på KB i Humlegården 22 mars 2019 (redan inbokat) 8 Mötets avslutande Då kommer KB:s koordinator för forskningsrelaterade frågor Christopher Natzén och det blir tillfälle till fortsatt och fördjupad diskussion kring forskningsprojekten liksom andra aktuella frågor. 7 (8)

8 Ordföranden förklarade mötet avslutat och tackade alla för visat intresse och engagemang. Vid protokollet Justeras Johannes Rudberg Elisabeth Elgán Appendix: Strängnäs-dagens program Från kl : Samling med kaffe/te och smörgås i Roggebiblioteket Ca : FD Elin Andersson, bibliotekarie vid Roggebiblioteket och Domkyrkobiblioteket, visade och berättade om Roggebiblioteket samt gav oss även en kortare guidning i Domkyrkobiblioteket i Strängnäs domkyrka : Lunch på restaurangen L Oasis : Forskarrådets möte i Roggebibliotekets lokaler : Närvarade några ledamöter vid boksläpp av Roggebibliotekets jubileumsskrift Böckerna i borgen, med tal, musik, enklare förtäring i Djäknehallen, Lektorsgatan 2 (helt nära Roggebiblioteket). 8 (8)