Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden. hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef

Relevanta dokument
Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

n Ekonomiska kommentarer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick SNS, Stockholm

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

n Ekonomiska kommentarer

Riksbanken och penningpolitiken

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig

Kapitel

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Likheter och skillnader mellan det aktuella läget och

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Finansrapport april 2015

Inledning om penningpolitiken

Finansrapport december 2014

SKAGEN Krona Statusrapport november 2016

Finansrapport augusti 2014

Imageundersökning 2004

Inledning om penningpolitiken

Finansrapport augusti 2017

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

SKAGEN Krona. Statusrapport Februari Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun

SKAGEN Krona Statusrapport oktober 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2018

SKAGEN Krona Statusrapport december 2016

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Begäran om uppgifter om bolåneräntor, upplåningskostnader och inlåningsräntor

Bolånemarknaden i Sverige

Finansrapport april 2014

PM 7 - Konsekvenser av en ökad belåningsgrad för finansieringen av bostadslån med säkerställda obligationer

SKAGEN Krona Statusrapport september 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

SKAGEN Krona Statusrapport augusti 2016

Finansiell stabilitet 2014:1

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ärende 5 Finansiell rapport 2019

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Medgivande för Riksbanken att ge kredit till Internationella valutafonden

SKAGEN Krona Statusrapport maj 2017

SKAGEN Krona. Statusrapport Maj Portföljförvaltare: Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun

SKAGEN Krona. Statusrapport Juli Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun

n Ekonomiska kommentarer

SKAGEN Krona Statusrapport för april 2017

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

n Ekonomiska kommentarer

SKAGEN Krona. Statusrapport Mars Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Sondre Solvoll Bakketun

SKAGEN Krona. Statusrapport Februari Portföljförvaltare : Ola Sjöstrand och Elisabeth Gausel

Effekter av bolånetaket

Inledning om penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Fördjupad finansrapportering

Storbankernas kortfristiga upplåning i utländsk valuta och deras användning av den kortfristiga valutaswapmarknaden

Bolånemarknaden i Sverige

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas

Finansinspektionen Box STOCKHOLM. Yttrande över remiss om Finansinspektionens pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Alternativa nyckeltal och avstämningstabeller

Riksbanken och dagens penningpolitik

Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Enter Return A Månadsrapport februari 2019

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

ANFÖRANDE. Konjunkturutvecklingen och bostadsfinansieringen i Sverige

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH PENNINGMARKNADSTILLGÅNGAR

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ärendebeskrivning: Finansrapport augusti 2004 RS/ Redovisning av finansrapport augusti Ordförandens förslag:

Avdelningen för marknader och avdelningen för penningpolitik

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Riktlinjer till finanspolicy

Transkript:

Stora löptidsobalanser på svenska bolånemarknaden hur vill vi att marknaden ska se ut? Martin Flodén Vice riksbankschef Swedish House of Finance 4 april 2017

De svenska storbankernas strukturella likviditetsrisker Riksbanksstudie, november 2016, med bidrag av Marcus Pettersson, Riksbanken David Vander, Liquidatum Pehr Wissén, SHOF

Det svenska finansiella systemet är sårbart och utsatt för risker Det svenska banksystemet är sårbart Stort Koncentrerat Sammanlänkat Allt mer exponerat mot bostadsmarknaden

Storbankerna finansierar bolån genom att emittera säkerställda obligationer Övrig finansiering 30% Säkerställda obligationer 70% Anm. Svenska storbankernas finansiering av svenska bolån, september 2016. Källor: Respektive storbanks harmonised transparency template och Riksbankens beräkningar

Stor löptidsobalans mellan bolån och säkerställd obligation Bolån Genomsnittlig räntebindningstid Genomsnittlig tid lånet finns på bankens balansräkning Kontraktuell löptid Genomsnittlig återbetalningstid Antal år 1 3 7 30 77 Säkerställd obligation Genomsnittlig löptid på säkerställd obligation Anm. Med kontraktuell löptid avses den löptid som skrivs i ett låneavtal. Den kan variera mellan olika långivare och i många fall anges ingen sådan löptid i avtalen.

Bankerna har låg andel långsiktig finansiering Storbankernas utestående värdepapper Genomsnittlig återstående löptid för svenska bostadsobligationer December 2016, procent av utestående volym. Diagrammet visar löptidsstrukturen för de svenska storbankernas utestående värdepapper. Källa: Riksbanken. Antal år. Återstående, viktad, löptid i portföljen. Källor: Svensk obligationsbok (Bankföreningen) från år 1952, 1970 och 1991, The Association of Swedish Covered Bond Issuers, Riksbanken.

Svenska banker har lägre andel lång finansiering än andra europeiska banker Anm. Bankernas utestående värdepapper fördelade efter kvarvarande löptid. December 2015, procent av utestående volym. Källor: Liquidatum och Riksbanken

Storbankerna har större strukturella likviditetsrisker än andra europeiska banker Anm. Riksbankens strukturella likviditetsmått. Måttet mäter kvoten mellan en banks stabila finansiering och dess illikvida tillgångar. Ett lågt resultat indikerar stora strukturella likviditetsrisker. Den turkosa stapeln visar det oviktade genomsnittliga värdet för samtliga banker i jämförelsen. December 2015. Källor: Liquidatum och Riksbanken

Hushållens skuldsättning Dåligt fungerande bostadsmarknad tvingar många hushåll att bära mycket risk Hög skuldsättning Lång återbetalningstid (låga amorteringar) Kort räntebindningstid, ej kopplad till återbetalning av lånet Penningpolitiken får stort (och alltför obalanserat?) genomslag i ekonomin

Kortare räntebindningstider än i många andra länder Anm: Genomsnittlig räntebindningstid för ett urval av länder. Diagrammet baseras på historiska genomsnitt på alla nya bolån, och de historiska genomsnitten baseras på olika långa tidsperioder (för detaljer, se Badarinza et al. (2014)). Källor: Badarinza et al. (2014) och Riksbanken

Är vi nöjda med den här marknaden? Marknaden har förändrats en hel del de senaste decennierna Bankerna är alltmer bolåneinstitut Finansieringen av bolån har blivit allt kortare Hushållen har större bolån, alltmer rörlig ränta, och lägre amorteringar Bolånemarknaden fungerar väldigt olika i olika länder Är vi nöjda med den här bolånemarknaden? Om inte, vilka brister? Hur ändra? Kan vi minska bankernas strukturella likviditetsrisker? Lång finansiering och räntebindning är dyrt Marknadsmisslyckande? Marknadsmisslyckande som kan rättas till?

I Riksbanksstudien nämns flera åtgärder som kan förlänga bankernas finansiering Öka transparensen i bankernas verksamhet Skärp NSFR Komplettera med ytterligare likviditetsmått Utred krav på begränsning av löptidsobalanser i lagen om säkerställda obligationer Längre räntebindningstider på bolån