Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Relevanta dokument
Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

SLUTRAPPORT. Utveckling av vårdkedjan för personer med demenssjukdom - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

Samverkansrutin för landsting och kommun

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Så här jobbar vi med SIP i Nykvarn, Salem och Södertälje En gemensam lokal rutin

SLUTRAPPORT. Implementering av samverkansrutiner avseende demens och undernäring - ett gemensamt projekt för Solna stad och Stockholms läns landsting

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Så här jobbar vi med SIP i Haninge och Nynäshamn

Uppföljning av Attendo hemtjänst år 2013

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad

Samverkansrutin Demens

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

Samverkansrutin Demens

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Rapport: Avtalsuppföljning

Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2014

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Lokala värdighetsgarantier

Hemtjänst. Välkommen!

Rapport: Avtalsuppföljning

Samverkan mellan vårdcentraler och hemtjänstföretag i Solna kommun gällande delegeringar, läkemedelshantering och egenvård med hjälp.

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Vad händer på Socialstyrelsen?

Utgåva 02. Fastställd

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Riktlinjer för Anhörigstöd

Område Rehabilitering

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Samverkansrutin mellan ASIH och hemtjänsten i Solna SID 1 (10)

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

Välkommen till. vår hemtjänst

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden Dnr 2012/471 74

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Användning av skyddsåtgärder

Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt

Rapport: Avtalsuppföljning

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

FAQ Samverkan vid utskrivning

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

P atientsäkerhetsberättelso

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

SLUTRAPPORT. Seniorträffen en mötesplats för hemtjänstkunder

- En kartläggning i slutenvården

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Transkript:

Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring

SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler i Solna som drivs i egenregi av SLSO, Rehab nordväst i Solna och omvårdnadsförvaltningen i Solna stad. Utgångspunkten har varit att skapa samverkan utifrån befintliga resurser, kompetens och uppdrag. I arbetsgruppen har följande personer ingått: Sara Vigebo, projektledare omvårdnadsförvaltningen Solna stad Lena Lundberg, biståndshandläggare omvårdnadsförvaltningen Solna stad Ilona Stefansson, vårdbiträde/samordnare Attendo hemtjänst Maria Holmlund, terapibiträde Bergas dagverksamhet Kadra Mohammed, sjuksköterska Skogas korttidsboende Evelina Danielsson, verksamhetschef för seniorträffar Solna stad Tereza Omazic, verksamhetsansvarig seniorträffen Turkosen Johanna Ullberg, dietist Rehab Nordväst Ingela Rundgren, distriktssköterska Råsunda vårdcentral Ulla-Maija Ödman, distriktsläkare Björnstigens vårdcentral Samverkansrutinerna har godkänts av styrgruppen för projektet Utveckling av vårdkedjan för personer med nutritionsproblem. I styrgruppen har följande personer ingått: Iréne Kallin, förvaltningschef omvårdnadsförvaltningen Solna stad Jörgen Helgesson, verksamhetschef Rehab nordväst Samuel Sultani, verksamhetschef Hagalund-Frösunda och Solna centrum vårdcentral Martin Annetorp, verksamhetschef Jakobsbergsgeriatriken

SID 2 (4) Vårdsamverkan Vårdsamverkan kring personer med undernäring kan ses som ett pussel. Varje bit är lika viktig för att personer med denna problematik ska få den vård, omsorg och stöd de behöver. Det är många bitar som ingår och för att pusslet ska bli komplett behövs samarbete mellan olika verksamheter. Vi är många med olika uppdrag och kompetens som kompletterar varandra. Alla behövs för att skapa en vård och omsorg av god kvalitet. Syfte och mål Syftet med rutinerna är att tydliggöra hur olika verksamheter ska samarbeta kring personer med undernäring. Rutinerna omfattar vården och omsorgen om personer 65 år och äldre, som är bosatta i ordinärt boende i Solna. Målet är att personer med risk för undernäring/undernäring ska uppleva att de får den vård, omsorg och stöd de behöver. Kunskap och förbättringsarbete en förutsättning för en god vård och omsorg Kompetensutveckling är en viktig faktor för god vårdkvalitet. Utbildning av personal bidrar till ökad kunskap och att bemötande och attityder till personer med nutritionsproblem påverkas positivt. För att uppnå utveckling krävs, utöver utbildning, kontinuerligt arbete för att minska gapet mellan det vi vet, och det vi gör. Verksamhetens ansvar Det är varje verksamhet och dess lednings ansvar att kontinuerligt tillgodose behov av kompetensutveckling och förbättringsarbete inom det uppdrag och ansvarsområde som verksamheten har.

SID 3 (4) På nedanstående webbsidor finns bland annat information, webbutbildningar och litteraturtips www.cefam.se (sök på undernäring) www.slv.se www.vardalinstitutet.net (sök under kunskapskälla Näring och ätande)

SID 4 (4) Sammanfattning av rutiner för samverkan Identifiering och riskbedömning Vi ska uppmärksamma signaler som kan tyda på risk för undernäring Vi ska bedöma om risk för undernäring föreligger Utredning Vi ska ta reda på orsaken till att personen är undernärd eller riskerar att bli det Vi ska utifrån identifierade orsaker ta fram individuella åtgärder och en realistisk målsättning Omvårdnad och stöd Vi ska göra en behovsbedömning av stödinsatser Vi ska ge omvårdnad och stöd utifrån personens individuella möjligheter och behov Uppföljning Vi ska följa upp om planerade och vidtagna åtgärder fungerar bra dvs om målet med nutritionsbehandlingen uppnåtts Vi ska regelbundet följa upp att behov av omvårdnad och stöd är tillgodosedda

SID 1 (2) Rutiner för övrig personal på vårdcentral Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om patienter måste alltid ett samtycke fås Samtycket ska inhämtas från patienten Ett samtycke måste inte vara uttryckligt det går också att godta ett tyst, så kallat presumerat (underförstått) samtycke. Ibland visar den enskildes beteende och förväntningar att han eller hon i viss utsträckning accepterar att en hemlig uppgift vidarebefordras. Bara för att den som vill lämna ut uppgifterna om den enskilde anser att utlämnandet skulle vara till nytta för den enskilde så medför inte det att den enskilde har lämnat ett presumerat samtycke. Källa: Socialstyrelsen Alla ska verka aktivt och positivt för att få ett samtycke Om en person har nedsatt beslutsförmåga är det i viss mån problematiskt att hantera samtyckesfrågan. Men man kan få ledning genom en eventuell ställföreträdare och anhöriga. Detta kan i sin tur användas i en bedömning av om det finns ett presumerat samtycke. En närstående kan dock inte samtycka i den enskildes ställe. Källa: Socialstyrelsen Endast uppgifter som har betydelse för patientens vård och omsorg ska lämnas ut Inhämtat samtycke ska dokumenteras Identifiering Med identifiering avses att uppmärksamma signaler som kan tyda på risk för undernäring samt att agera när man ser dem eller får kännedom om dem. Syftet är att upptäcka risk för undernäring i ett tidigt skede. Uppmärksamma nedanstående signaler och rapportera vid förekomst till distriktssköterska Distriktssköterska bokar in ett patientbesök

SID 2 (2) Signaler att uppmärksamma hos alla patienter nedsatt aptit svårigheter att tugga och/eller svälja svårläkta sår viktnedgång tex ringar, klocka, kläder sitter lösare än tidigare trötthet/orkeslöshet OBS! Det är viktigt att uppmärksamma viktnedgång hos både överviktiga, normalviktiga och underviktiga patienter. Ofrivillig viktnedgång är ett varningstecken även hos överviktiga patienter. Omvårdnad och stöd Undersköterskor ska vid behov vara patienter behjälpliga med att fylla i beställningssedel för nutritionsprodukter Anhörigstöd Informera anhörig som kan behöva stöd om Solna stads anhörigstöd. Erbjud att förmedla anhörigas nummer till anhörigkonsulent för personlig kontakt Dela vid behov ut broschyr med information om kost för äldre Informera anhöriga om verksamheten på stadens seniorträffar