Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom"

Transkript

1 Lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Sollentuna kommun En struktur för informationsöverföring och samverkan mellan olika verksamheter kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga.

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 4 Allmänna anvisningar... 5 Samtycke... 5 Anhörig... 5 Kontakthjälp... 5 Uteblivna besök... 5 Bemötande... 5 De fyra avsnitten Identifiering och tidigt upptäckt av demenssymtom Medicinsk-och social utredning Vård och omsorg Uppföljning Identifiering och tidigt upptäckt av demenssymtom... 7 Anhörigstöd under fasen identifiering och tidig upptäckt Medicinsk- och social utredning... 9 Basal utredning... 9 Rutiner för vårdcentraler... 9 Rutiner för primärvårds rehab Rutiner för hemtjänst Anhörigstöd under basal utredning för berörda verksamheter Utvidgad utredning Rutiner för minnesmottagningen Anhörigstöd för minnesmottagningen Social utredning Rutiner för avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun.. 13 Anhörigstöd för avdelningen för äldreomsorg Vård och omsorg Beteendemässiga och psykiska problem vid demenssjukdom (BPSD) Brukarpärm Levnadsberättelse Kontaktuppgifter Rutiner för hemtjänst Rutiner för vårdcentral Rutiner för distriktsarbetsterapeut på primärvårds rehab

3 Rutiner för korttidsboende och dagverksamhet med demensinriktning Anhörigstöd för hemtjänst och dagverksamhet med demensinriktning under vård- och omsorgsfasen Anhörigstöd för korttidsboende med demensinriktning under vård- och omsorgsfasen Medicinsk och social uppföljning Medicinsk uppföljning Rutiner för Vårdcentral Rutiner för minnesmottagning Social uppföljning Rutiner för avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun.. 20 Rutiner för hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet med demensinriktning Anhörigstöd för berörda verksamheter under uppföljningsfasen Bilagor Bilaga 1. Utvecklingsområden Kompetensutveckling Tandvården Informationsöverföring Omvårdnad Särskilt boende Bilaga 2. Identifieringsguiden Minnessvårigheter Förändrad personlighet Språkliga svårigheter Praktiska svårigheter Bilaga 3. Normalt åldrande eller demenssjukdom Bilaga 4. Förslag på innehåll i Diagnosintyg Bilaga 5. Levnadsberättelse Förslag på innehåll i en levnadsberättelse

4 Inledning Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans kognitiva funktioner. Med kognitiva funktioner avses tankeförmågor som är nödvändiga för att kunna dra slutsatser av sinnesintryck, föra resonemang och vara medveten om sin tillvaro. I det ingår bland annat minne, uppmärksamhet, uppfattningsförmåga, abstrakt tänkande, förståelse, språklig förmåga, insikt och planeringsförmåga. Symtomen kommer ofta smygande, vilket gör det svårt att ställa diagnosen demens i början av sjukdomsförloppet. Med tiden framträder sjukdomen tydligare och den sjuke kan komma att behöva allt mer hjälp med att klara sina dagliga aktiviteter. Demens förekommer oftast hos äldre personer, men kan även drabba yngre människor. I dag är ca människor i Sverige drabbade av en demenssjukdom. Det insjuknar ca personer varje år. Det finns drygt 70 olika diagnoser varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste. Många drabbas dock av fler diagnoser samtidigt, s.k. blanddemens, till exempel Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. I Sollentuna kommun bor det drygt invånare. Av dessa är ca invånare över 65 år. Med utgångspunkt från statistik över Sveriges befolkning vad gäller antal personer med demensdiagnos samt antal som insjuknar per år bör det i Sollentuna kommun finnas ca 712 personer med demenssjukdom. Cirka 179 personer insjuknar per år. Personer med demenssjukdom har ofta behov av insatser från såväl hälso- och sjukvård som socialtjänsten, vilket kräver samverkan mellan de olika huvudmännen. Personens oberoende i det dagliga livet stärks om olika omsorgs- och vårdinsatser samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Den demenssjukes förtroende för vård och omsorg bygger framför allt på hur hon eller han upplever kontakten med vård- och omsorgspersonalen. Under 2010 kom det Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framtagna av Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen. Enligt de Nationella riktlinjerna krävs det en personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt arbete och en kontinuerlig kompetensutveckling av personal för att kunna erbjuda den som drabbas av en demenssjukdom och dennes anhöriga en god vård och omsorg. Till grund för Sollentunas lokala modell ligger Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 och Regionalt vårdprogram för demens Utgångspunkten har varit att skapa samverkan utifrån befintliga resurser, kompetens och uppdrag. Modellen har tagits fram under våren 2012 av en projektgrupp som representerar minnesmottagningen på Löwet Geriatrik, vårdcentralerna Edsberg, Tureberg, Norrviken samt Rotebro, Sollentuna Rehab och vård- och omsorgskontoret i Sollentuna. Arbetet har skett i samverkan med Demensföreningen i Sollentuna. Samverkan mellan primärvård, kommun och specialistvård är ett ständigt pågående arbete. Ett samarbete som måste följa den som drabbas av en demenssjukdom och deras anhöriga utifrån ett personcentrerat perspektiv under hela sjukdomsförloppet. 3

5 I arbetsgruppen har följande personer ingått: Inga Britt Hagman och Elizabeth Lauritzen huvudprojektledare, FOU nu Azita Mohammadzadeh, delprocessledare, Sollentuna kommun Parisa Bakhshi, distriktssköterska, Rotebro vårdcentral Rabiae Shirzai, distriktsläkare, Rotebro vårdcentral Ewa Moridi, distriktssköterska, Turebergs vårdcentral Ulla Andersson, distriktssköterska, Norrvikens vårdcentral Ingela Thorstenson, distriktssköterska, Edsbergs vårdcentral Gunnel Berling, arbetsterapeut, Sollentuna Rehabgrupp Samira Ramic, sjuksköterska, Minnesmottagningen på Löwet Geriatrik Wenche Bäckman, sjuksköterska, Soltorps korttidsboende Gun Siren, undersköterska, Soloms hemtjänst Linda Moussa, undersköterska, Soloms hemtjänst Nuran Yilmaz, gruppchef, Eveo AB hemtjänst Peter Murray, vårdbiträde, Camillas hemtjänst Ann-Christin Hambäck, biståndshandläggare, Sollentuna kommun Natalie Alrenius, demenssköterska, Sollentuna kommun Ann Schlösser, Skälbygårdens seniorträff, Sollentuna kommun Susanne Freij, vårdbiträde, Häggviksgården dagverksamhet, Sollentuna kommun I styrgruppen har följande personer ingått: Annika Trumstedt, chef för Soloms förebyggande verksamhet Mona Zakeri, avdelningschef för äldreomsorg, vård- och omsorgskontoret Päivi Kabran, avdelningschef för Solom Syfte och mål Syftet är att modellen ska underlätta arbetet för berörda verksamheter, utgöra en grund för samarbete och samplanering och en överenskommelse om hur vård, omsorg och stöd ska ges i Sollentuna. Fokus är på samarbetet mellan kommunens- och landstingets verksamheter för en sammanhållen vård och omsorg. Rutinerna i den lokala modellen omfattar vården och omsorgen om personer med demenssjukdom, 65 år och äldre, som är bosatta i ordinärt boende i Sollentuna samt stödet till deras anhöriga. Målet är: att primärvård, kommun och specialistvård ska samverka på ett smidigt och enkelt sätt. att fånga upp personer med misstänkt demenssjukdom i ett tidigt skede, erbjuda utredning, möjlighet till diagnos och behandling efter behov. att den som drabbas av en demenssjukdom erbjuds en personcentrerad vård och omsorg samt anhörigstöd under hela sin sjukdomsutveckling. 4

6 Allmänna anvisningar Samtycke För att få överrapportera och återkoppla information om personer måste alltid ett samtycke fås. Alla ska verka aktivt och positivt för att få samtycke för överrapportering och återkoppling mellan olika verksamheter. Vem som givit samtycket ska dokumenteras. Samtycket ska i första hand inhämtas från personen med minnessvårigheter eller demenssjukdom. Om han/hon är oförmögen att ge samtycke så ska det inhämtas från laglig ställföreträdare (förmyndare, god man eller förvaltare). Kan samtycke inte inhämtas från den enskilde eller dess lagliga ställföreträdare ska en menprövning göras. Detta innebär att den journalföringsskyldige frågar sig om uppgifterna på något sätt kan skada den enskilde eller dess närstående och om uppgifterna är nödvändiga för en god och säker vård. Menprövning ska dokumenteras i journalen ( Anhörig Som anhörig räknas person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna eller person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Kontakthjälp Oavsett vem som får första kontakten med personen eller anhörig, så ansvarar den personen för att hjälpa till med att slussa rätt till olika kontaktvägar. Alltid återkoppla till personen själv eller anhörig för att få bekräftat att de fått adekvat hjälp, innan ansvaret avslutas. Uteblivna besök Alla uteblivna besök inom alla verksamheter ska följas upp. Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. Bemötande I varje möte med en person med demenssjukdom krävs en lyhördhet och närvaro i stunden för att skapa en god relation och tillit. Några råd (Lique Alzheimer ASBL,Belgien, Mirjam Brocknäs 2011): Presentera dig vid varje möte, inga långa meningar. Närma dig personen. Prata långsamt och tydligt, använd korta meningar och tydliga ord. Använd personens namn vid tilltal. Håll ögonkontakt Använd positiva och bekräftande ord och gester. Bara ett budskap per gång. Bekräfta dina ord genom beröring 5

7 De fyra avsnitten Den lokala modellen för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom är uppbyggd i fyra delar. Inom varje del beskrivs de ansvarsområden och/eller rutiner som respektive verksamhet ansvarar för. Varje rutin ska sedan omsättas till konkreta arbetsrutiner inom respektive verksamhet. Vissa rutiner och arbetssätt finns och fungerar redan bra idag medan andra kommer att kräva fortsatt utveckling inom verksamheterna. 1 - Identifiering och tidigt upptäckt av demenssymtom Demenssjukdom leder oftast till att personens kognitiva och funktionella förmåga succesivt försämras och att behovet av de medicinska och sociala åtgärderna ökar och förändras över tid. Det finns ett stort behov att tidigt upptäcka demenssjukdomen så att personen kan få adekvat vård och omsorg Medicinsk-och social utredning Det finns ingen enkel utredningsmetod som kan fastställa om en person har en demenssjukdom. I första hand ska primärvården göra en basal demensutredning som syftar till att kartlägga patientens livsomständigheter och utesluta behandlingsbara sjukdomar samt fastställa diagnos. Bedömning av primärvårdsrehab kan ingå i utredningen. Om inte basala utredningen räcker för att fastställa diagnos remitteras patienten till minnesmottagningen för utvidgad utredning. Ansvar och uppdrag beskrivs i nationella riktlinjerna och specificeras i Stockholms läns landstings Regionala vårdprogram för demens Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning. En tidig social utredning syftar till att öka den demenssjukes möjligheter att påverka sin kommande vård och omvårdnad Vård och omsorg All vård och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat arbetssätt, att personal har möjlighet till utbildning och att de olika professionerna samverkar kring den enskilde Uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänst bör minst en gång per år följa upp läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser 1. 1 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

8 1 - Identifiering och tidigt upptäckt av demenssymtom All glömska är inte demens. Demens handlar heller inte bara om glömska. Vid demenssjukdom förändras även andra förmågor som är kopplade till vårt intellekt. Vid ett normalt åldrande kan man fortfarande lära in nytt material och lösa problem. Då begränsar inte de kognitiva (mentala) förändringarna det vardagliga eller sociala livet. Det finns många andra sjukdomar som kan ge liknande symtom. Bilaga 3 visar en jämförelse mellan glömska som är en del av det naturliga åldrandet och de minnesproblem som personer med Alzheimers sjukdom kan ha. Det är också viktigt att identifiera förändringar hos personer med redan diagnostiserad demenssjukdom. Alla aktörer uppmärksammar signaler med hjälp av identifieringsguiden (Bilaga 2) på förändrat beteende och nya symtom hos personer med känd demensdiagnos. I de allra flesta fall söker personer med kognitiv svikt hjälp av andra orsaker än bristande minne. Här är det viktigt att vara lyhörd och ställa frågor. Glöm inte att lyssna in anhöriga - de ser och hör mer än vad vi hinner med på ett kort möte! Vårdcentraler erbjuder årligen hälsosamtal till alla 75-åringar. I samtalet ingår bl.a. frågor som kan uppmärksamma minnesproblematik. Rapport ges till läkare vid misstanke om begynnande demenssjukdom eller tilltagande funktionsnedsättning hos personer med demenssjukdom. Sollentuna kommun erbjuder årligen förebyggande hembesök till alla 80-åringar utan pågående insatser från kommunen. I besöket ingår bl.a. information om kommunens demensköterska. Kommunens demenssköterska informerar genom regelbundna besök på kommunens seniorträffar och frivilligcentralen besökare om demenssjukdomar. Kommunens demensköterska i samarbete med Demensföreningen i Sollentuna anordnar föreläsningar om demens för anhöriga, personal och intresserad allmänhet en gång per termin. Det är viktigt att personer som uppvisar tecken som kan tyda på en begynnande demenssjukdom får möjlighet att själva eller genom ombud få rätt kontakt med socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Om personen eller anhörig själva kan söka kontakt med vårdcentral uppmuntra och hänvisa att söka hjälp på berörd vårdcentral. Kommunens demenssköterska kopplas in när personen inte önskar någon kontakt med vårdcentral. Kommunens demenssköterska försöker etablera kontakt med personen, bistår med motiverande och stödjande samtal och kontaktar vid behov distriktssköterska och biståndshandläggare samt erbjuder anhörigstöd. 7

9 Anhörigstöd under fasen identifiering och tidig upptäckt Om kommunens demenssköterska kontaktas ska olika stödåtgärder som de anhöriga önskar och/eller har behov av inventeras. Demenssköterska erbjuder att förmedla kontakter för att möta behovet för de anhöriga, t.ex. biståndshandläggare. Vid kontakt med vårdcentralen inventeras vilket stöd de anhöriga behöver, antingen från vårdcentral, kurator/psykolog eller socialt stöd som förmedlas vidare till kommunens demensköterska eller biståndshandläggare. 8

10 2 - Medicinsk- och social utredning Basal utredning Den basala demensutredningen, som i de flesta fall bör göras i primärvården, syftar till att kartlägga patientens livsomständigheter och utesluta behandlingsbara sjukdomar som depressioner, kroppsliga sjukdomar som ämnesomsättningsrubbningar, bristtillstånd, infektioner, hjärntumörer och normaltryckshydrocefalus, samt att fastställa diagnos 2. Rutiner för vårdcentraler Vårdcentralerna har ansvar för basal utredning av demens. Ansvar och uppdrag specificeras bl. a i Stockholms läns landstings Regionalt vårdprogram för demens I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp - Vid behov informera anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden. Husläkare på vårdcentral ansvarar för basal utredning vid misstanke om demenssjukdom. Rutinerna i VISS för basal utredning ( ska följas. MMT, klocktest och anhörigintervju kan ha förberetts av distriktssköterska inför läkarbesöket. Ifyllda blanketter för MMT och klocktest ska scannas in i journalen. Alla patienter med misstänkt demenssjukdom ska remitteras till arbetsterapeut för Funktions- och aktivitetsbedömning. I remissen ska följande anges: kontaktuppgifter till anhöriga, ev. hemtjänstutförare och ev. behov av tolk. Utredningar som leder till demensdiagnos registreras i SveDem efter att samtycke inhämtats. Eventuellt läkemedel sätts in för att förbättra/bibehålla kognitiv funktion och dämpa eventuella sekundära symtom Konsultera minnesmottagningen på Löwet Geriatrik vid behov Ställning ska tas till: - Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav, alternativt att patienten kan remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Huddinge. - Anmälan till polismyndigheten om hinder för innehav av skjutvapen föreligger. - Läkarintyg för godman/förvaltare/färdtjänst. - Transportstyrelsen angående flygcertifikat. 2 Regionalt vårdprogram

11 Vid diagnos ska namn och telefonnummer till biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född och, en kontaktperson på vårdcentral lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. Detta kan även vara aktuellt innan demensdiagnos hunnit fastställas. Om personen önskar få hjälp av kommunen efter inhämtat samtycke skrivs ett Diagnosintyg (Bilaga 4) av husläkare som skickas till avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun. Vid behov ska remiss skickas till minnesmottagningen på Löwet Geriatrik för Utvidgad utredning efter slutförd Basal demensutredning. Remissen ska innehålla: - Frågeställning/remissorsak - sammanfattning av basaldemensutredning - Lab svar, CT-svar och funktions- och aktivitetsbedömning - Kopia av MMT och klocktest eller genom att hänvisa till scannade dokument i journalen (TC) - Kontaktuppgifter till anhöriga, ev. hemtjänstutförare och ev. behov av tolk - Ange Patientens samtycke att vi läser i journalen (TC) Rutiner för primärvårds rehab Primärvårds rehab ansvarar för aktivitets- och funktionsbedömning hos person i ordinärt boende efter remiss av läkare i samband med basal demensutredning. Erbjuder anhöriga att delta vid besöket. Följer upp uteblivna besök Återkopplar till remittent: - Vilka funktioner som har förändrats samt på vilket sätt minnessvårigheterna tar sig uttryck. - Beskriv hur de kognitiva svårigheterna visar sig i vardagsaktiviteterna. - Vidtagna åtgärder. Rutiner för hemtjänst Personen som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Vid behov påminner personen om besöket. Vid behov följer med personen vid besöket. Anhörigstöd under basal utredning för berörda verksamheter Erbjuder att förmedla anhörigas nummer till kommunens demenssköterska för personlig kontakt. Delar ut broschyr med information om vad landstinget och Sollentuna kommun kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga. 10

12 Uppmuntrar anhöriga som kan behöva stöd av kurator/psykolog att boka tid hos berörd vårdcentral. Erbjuder hjälp med tidsbokning. Finns tillgängliga för samtal. Informerar om frivilligorganisationerna, t ex Demensföreningen i Sollentuna Utvidgad utredning Efter utförd basal utredning om man ej finner behandlingsbar sjukdom, eller patienten ej tillfrisknar efter behandling bör patienten genomgå utvidgad demensutredning. Likaså om den basala utredningen inte gett tillräcklig information för att fastställa diagnos (Regionalt vårdprogram 2011). Rutiner för minnesmottagningen Ansvarig specialist på minnesmottagningen ansvarar för utvidgad utredning. I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp - Vid behov informera anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden. Rutinerna i VISS för basal utredning ( ska följas. Ställning ska tas till: - Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav, alternativt att patienten kan remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Huddinge. - Anmälan till polismyndigheten om hinder för innehav av skjutvapen föreligger. - Läkarintyg för godman/förvaltare/färdtjänst. - Transportstyrelsen angående flygcertifikat. Patienten återremitteras till vårdcentralen efter avslutad kontakt. Remissvaret ska innehålla: - Hur uppföljning bör genomföras, t.ex. vilka parametrar samt information om hur kallelse bör ske. - Om tolkbehov föreligger. - Om vårdcentralen bör uppmuntra patienten att ta emot hjälp från kommunen. Vid diagnos ska namn och telefonnummer till biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född, och en kontaktperson på minnesmottagningen lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. Detta kan även vara aktuellt innan demensdiagnos hunnit fastställas. Om personen önskar få hjälp av kommunen efter inhämtat samtycke skrivs ett Diagnosintyg (Bilaga 4) av ansvarig specialist som skickas till avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun. 11

13 Anhörigstöd för minnesmottagningen Erbjuder att förmedla anhörigas nummer till kommunens demenssköterska för personlig kontakt. Erbjuder informationsträffar (som är vid två tillfällen) till samtliga anhöriga vars närstående har fått demensdiagnos och följs upp på minnesmottagningen. Sjuksköterskan på minnesmottagningen ringer till patient/anhöriga ca en vecka efter att patienten har fått diagnos. Sjuksköterskan följer upp hur de mår, om de har uppfattat allt läkaren sagt, och upprepar informationen de redan har fått om behovet finns. Erbjuder vid behov samtal till psykolog och kurator. Delar ut broschyr med information om vad landstinget och Sollentuna kommun kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga. Informerar om frivilligorganisationerna, t ex Demensföreningen i Sollentuna. 12

14 Social utredning En tidig social utredning syftar till att öka den demenssjukes möjlighet till delaktighet och självbestämmande över framtida insatser. Avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun utreder behov av stöd och fattar beslut enligt Socialtjänstlagen. Rutiner för avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun Utredning startar då personen eller dess legala företrädare ansökt om stöd eller om primärvård, slutenvård, eller anhörig/granne/vän anmäler behov av utredning till avdelning för äldreomsorg. Finns behov av personlig kontakt, vilket oftast är fallet när det gäller personer med demenssjukdom, gör handläggaren ett hembesök. Biståndshandläggare bjuder in anhöriga och andra aktörer vid behov. Handläggaren utreder om behov av stöd föreligger i enlighet med socialtjänstlagen. I utredningen tar handläggaren in uppgifter från bl. a minnesmottagningen och primärvården avseende diagnos m.m. Handläggaren fattar beslut om insats och omfattning. Biståndshandläggare kan vid behov ta hjälp av kommunens demenssköterska kring bemötande, förhållningssätt och motivationsarbete i samband med utredning av biståndsinsatser. Personer som inte har någon anhörig kan ha behov av att någon följer med vid besök på vårdcentral eller minnesmottagning. Biståndshandläggare gör en individuell bedömning, utifrån ansökan, om personen är i behov av ledsagare till vårdinrättning. Anhörigstöd för avdelningen för äldreomsorg Erbjuder att förmedla anhörigas nummer till kommunens demenssköterska för personlig kontakt. Delar ut broschyr med information om vad landstinget och Sollentuna kommun kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga. Informerar anhöriga som kan behöva stöd av kurator/psykolog att boka tid hos läkare för remiss till kurator/psykolog. Finns tillgängliga för samtal. Informerar om frivilligorganisationerna, t ex Demensföreningen i Sollentuna. 13

15 3-Vård och omsorg All vård och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat arbetssätt, att personal har möjlighet till utbildning och att de olika professionerna samverkar kring den enskilde. Beteendemässiga och psykiska problem vid demenssjukdom (BPSD) Nio av tio personer med demenssjukdom uppvisar någon gång under sjukdomsförloppet någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom. BPSD omfattar en rad olika symtom som har två saker gemensamt-de orsakar stort lidande för personer med demenssjukdom och är ofta särskilt svåra att möta för anhöriga och vårdpersonal. Det kan handla om beteendemässiga symtom som aggressivitet, skrik, vandring, plockande eller störd dygnsrytm och psykiska symtom som hallucinationer, vanföreställningar, ångest eller depression 3.. Husläkare ansvarar för behandling av beteendemässiga och psykiska problem (BPSD) hos personer med demensdiagnos och eventuell remiss till BPSD teamet. För remiss krävs en fastställd demensdiagnos. Det medicinska ansvaret kvarstår hos remittent. Teamet ger förslag på olika omvårdnadsåtgärder och medicinska rekommendationer till remittent. Teamet följer upp individärendet. Teamet kan även fungera som konsult för verksamheterna. Kommunens demenssköterska handleder personal på dagverksamheter, korttidsboenden och inom hemtjänsten i samband med svårigheter att utföra beviljade insatser och svårhanterliga situationer. Biståndshandläggare kontaktas om behov av utökade/extra hjälpinsatser föreligger. Brukarpärm Personer med demensdiagnos som har beviljad hemtjänst ska ha en brukarpärm som förvaras hemma hos dem. Pärmen ska inskaffas av hemtjänstutföraren. Pärmen ska bland annat innehålla genomförandeplan, levnadsberättelse (bilaga 5) och en blankett för viktiga kontaktuppgifter. Levnadsberättelse Kunskap och information om personen med demenssjukdom är viktigt för att kunna ge ett gott bemötande, personcentrerad omsorg och skapa en lugn och trygg miljö. Den första kommunala verksamheten (rutinen avser hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende) som möter personen med demenssjukdom upprättar en levnadsberättelse. Levnadsberättelsen skrivs av anhöriga tillsammans med personen. Blanketten lämnas in till anhöriga och personen i samband med första dag av påbörjad insats. 3 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

16 Kontaktpersonen inom respektive verksamhet ansvarar för att levnadsberättelsen är skriven inom en månad efter påbörjad insats. En kopia på levnadsberättelsen efter inhämtat samtycke följer personen inom hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende. Sökordet Mitt liv som pensionär uppdateras vid förändringar. Syftet är att dels den nya verksamheten ska vara så väl förberedd som möjligt, dels att anhöriga inte behöver fylla i samma information i onödan. Det är den överlämnande verksamhetens ansvar att bidra till detta. Kontaktuppgifter En blankett för kontaktuppgifter upprättas för alla med beviljad hemtjänst och sätts in i brukarpärmen. Blanketten innehåller namn och telefonnummer till kontaktperson inom hemtjänst, vårdcentral där personen är listad, ansvarig biståndshandläggare, distriktsköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast samt telefonnummer till vårdguiden. Via vårdguiden kan personal inom hemtjänst komma i kontakt med ansvarigt hemsjukvårdteam på kvällar och helger. Berörda verksamheter ansvarar för att uppgifter om deras kontaktperson är uppdaterade. Berörda verksamheter ansvarar för att regelbundet inskaffa uppdaterade tjänstenummer till personal på verksamheter de har samverkan med. Rutiner för hemtjänst Ansvarar för att tillsammans med personen, och vid behov dess anhörig, upprätta en genomförandeplan. Ansvarar för att blankett för kontaktuppgifter är ifylld och uppdaterad. Ansvarar för att levnadsberättelsen är skriven inom en månad efter påbörjad hjälpinsats. Kontaktar kommunens demenssköterska för handledning i samband med svårhanterliga situationer och för att få hjälp när anhöriga beviljats avlösning men inte vill påbörja insatsen när hemtjänsten tar kontakt. Om personer är i behov av hjälp från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst men inte själv kan ta kontakt, kontaktar hemtjänsten, anhörig eller laglig ställföreträdare och framför behov av kontakt med aktuell instans, exempelvis vårdcentral, Sollentuna rehab och biståndshandläggare. Gör vid behov gemensamma hembesök med arbetsterapeut, distriktssköterska och biståndshandläggare. Gemensamma hembesök kan vara aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan ta emot information/instruktion. Samordnaren planerar gemensamma hembesök efter samtal från arbetsterapeut, distriktssköterska och biståndshandläggare. 15

17 Rutiner för vårdcentral Bedömer patientens behov av stöd i läkemedelshantering. Vid behov skickar remiss till arbetsterapeut på primärvårds rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats. Kontaktar biståndshandläggaren i de fall personen anses ha behov av utökat stöd från kommunen. Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren. När kontakten tas ska kontaktpersonen informera handläggaren om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren tar ställning till om en utredning ska inledas. Kontaktar kommunens demenssköterska för handledning i samband med svårhanterliga situationer. Rutiner för distriktsarbetsterapeut på primärvårds rehab Bedömer behov av behandling, stödinsatser och hjälpmedel när personal från kommunen tar kontakt eller vårdcentral skickat remiss. Återkopplar till remittent - Vilka funktioner som har förändrats samt på vilket sätt minnessvårigheterna tar sig uttryck - Vidtagna åtgärder Ger stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga i vardagsaktiviteter i hemmiljö. Ger råd om anpassning av boendemiljön för att underlätta aktiviteter i dagliga livet. Bistår vid ansökan om bostadsanpassning. Kontaktar biståndshandläggare i de fall personen har behov av stöd/utökat stöd från kommunen. Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren. När kontakten tas ska kontaktpersonen informera handläggaren om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren tar ställning till om en utredning ska inledas. Rutiner för korttidsboende och dagverksamhet med demensinriktning Upprättar genomförandeplan tillsammans med personen och vid behov dess anhöriga. Upprättar en levnadsberättelse. Kontaktar kommunens demensköterska för handledning i bemötande och förhållningssätt. Kontaktar biståndshandläggare i de fall personen anses ha behov av utökade insatser från kommunen. Detta är endast aktuellt då personen själv eller anhöriga inte kan kontakta handläggaren. När kontakten tas ska kontaktpersonen informera handläggaren om personens problem att klara vardagen. Biståndshandläggaren tar ställning till om en utredning ska inledas. Vid behov kontaktar arbetsterapeut på primärvårds rehab för bedömning av stödinsatser och behov av hjälpmedel som uppmärksammats. 16

18 Kontaktar berörd vårdcentral i de fall personen anses ha behov av eller utökade insatser från vårdcentralen. Anhörigstöd för hemtjänst och dagverksamhet med demensinriktning under vård- och omsorgsfasen Erbjuder att förmedla anhörigas nummer till kommunens demenssköterska för personlig kontakt. Delar ut broschyr med information om vad landstinget och Sollentuna kommun kan erbjuda till personer med minnessvårigheter eller demenssjukdom och deras anhöriga. Uppmuntrar anhöriga som kan behöva stöd av kurator/psykolog att boka tid hos läkare. Finns tillgängliga för samtal. Informerar om frivilligorganisationerna, t ex Demensföreningen i Sollentuna. Anhörigstöd för korttidsboende med demensinriktning under vårdoch omsorgsfasen Vid information om att ny person fått plats beviljad, tas personlig kontakt av omvårdnadsansvarig sjuksköterska för att presentera oss muntligt. Här ges information om att även skriftligt material skickas hem, samt erbjuds möjligheten att komma på besök. Tid för besök bokas, mötet planeras av kontaktperson. Tid avsätts för att visa lokalerna och för att hälsa på personal, samt fika. Lyssna in hur den anhöriga upplever sin situation. Vid ankomst till sin vistelse så är tid avsatt och det är samma person som man träffade vid första besöket som även är på plats den här dagen. Tid ska finnas för att kunna finnas tillgänglig för att de ska få bekanta sig med sitt rum. Man lyssnar in och kommer överens med anhöriga hur kontakten under vistelsen skall ske för att det ska bli så bra som möjligt för både den som är hos oss och den anhöriga. Vad man kommit överens om med anhöriga gällande kontakt via telefon dokumenteras så att alla medarbetare kan följa överenskommelsen. Lokalerna ska vid all tid på dygnet vara välkomnande och inbjudande, miljön ska skapa en känsla av lugn och harmoni. Hisshallen är första mötet. När anhöriga kommer till på besök, ska den medarbetare som först ser dem ta kontakt och säkerställa att de hittar sin närstående och/eller ordinarie personal. Kontaktpersonen följer regelbundet upp hur anhöriga mår, samt informerar om det stöd anhöriga kan få via anhörigkonsulent i kommunen, kommunens demenssköterska samt olika anhöriggrupper, utbildningar m.m. 17

19 4 - Medicinsk och social uppföljning Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktions- och aktivitetsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser 4. Medicinsk uppföljning Rutiner för Vårdcentral Personen som har fått demensdiagnos på vårdcentralen eller återremitterats från minnesmottagningen ska följas upp årligen eller vid behov. Tidsbokning Ansvaret för tidsbokning ska inte ligga på personen eller anhöriga. I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp. - Vid behov informera anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden. Utredning Rutinerna i VISS ( ska följas. Ställning ska tas: - Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav (i tveksamma fall eller för att bevara en god patient-läkarrelation kan patienten remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Huddinge. - Anmälan till polismyndighet om hinder för innehav av skjutvapen föreligger. - Läkarintyg för god man/förvaltare/färdtjänst. - Kontakt med Transportstyrelsen angående flygcertifikat. Följer upp ändrade behov av stöd till personen. Erbjud att förmedla kontakt med ansvarig biståndshandläggare. Om personen inte har insatser från kommunen ska namn och telefonnummer till biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född, och en kontaktperson på vårdcentralen lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. 4 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

20 Rutiner för minnesmottagning Personer med sällsynta demensdiagnoser, personer med problematiskt sjukdomsförlopp och en del personer(individuell bedömning) med mild kognitiv svikt följs upp på minnesmottagningen. Tidsbokning Utredning Ansvaret för tidsbokning ska inte ligga på personen eller anhöriga. I samband med tidsbokning: - Informera personen om att anhörig bör följa med. - Hemtjänst och/eller anhörig ska kontaktas om behov av ledsagning föreligger. - Uteblivna besök ska följas upp. - Vid behov informera anhörig och/eller hemtjänst om läkartiden. Rutinerna i VISS ( ska följas. Ställning ska tas: - Utlåtande till Länsstyrelsen angående körkortsinnehav (i tveksamma fall eller för att bevara en god patient-läkarrelation kan patienten remitteras till Trafikmedicinskt Centrum vid Geriatriska kliniken, Huddinge. - Anmälan till polismyndighet om hinder för innehav av skjutvapen föreligger. - Läkarintyg för god man/förvaltare/färdtjänst. - Kontakt med Transportstyrelsen angående flygcertifikat. Följer upp ändrade behov av stöd till personen. Erbjud att förmedla kontakt med ansvarig biståndshandläggare. Om personen inte har insatser från kommunen ska namn och telefonnummer till biståndshandläggare som ansvarar för den dag i månaden då personen är född, och en kontaktperson på minnesmottagningen lämnas till personen och dess anhörig samt dokumenteras i journal. Remiss för uppföljning till berörd vårdcentral Hur uppföljningen bör genomföras t.ex. vilka parameter samt information om hur kallelse bör ske. Om tolkbehov föreligger. Om vårdcentralen bör uppmuntra patienten att ta emot hjälp från kommunen. 19

21 Social uppföljning Rutiner för avdelningen för äldreomsorg på vård- och omsorgskontoret i Sollentuna kommun Biståndshandläggare bjuder in anhöriga och andra aktörer vid behov. Biståndshandläggare följer upp att behov av omvårdnad och stöd är tillgodosedda vid behov eller minst en gång per år. Rutiner för hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet med demensinriktning Regelbundet följer upp att personens behov tillgodoses och att behovet av stöd stämmer överens med beviljat bistånd. Vid förändringar tar kontakt med anhörig eller dess legala företrädare och framför behov av kontakt med biståndshandläggare, vårdcentral, distriktsarbetsterapeut och kommunens demenssköterska. Regelbunden uppföljning av genomförandeplan. Uppdaterar vid behov Mitt liv som pensionär i levnadsberättelsen Anhörigstöd för berörda verksamheter under uppföljningsfasen Följer upp att anhörigas behov av stöd tillgodoses. Finns tillgängliga för samtal. Lämnar aktuella broschyrer. 20

22 Bilagor Bilaga 1. Utvecklingsområden Kompetensutveckling Kompetensutveckling inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom är en viktig faktor. Utbildning, handledning och tid för reflektion om VAD och HUR arbetet genomförs, är nödvändiga ingredienser för god vård och omsorg. Kunskaper om demenssjukdomar och om HUR vi bemöter personer med demenssjukdom och deras anhöriga kan vara avgörande för om en person kan känna trygghet och tillit till vården och att förutsättningar för en god vård och omsorg blir möjlig. Tandvården Tandvården är en viktig aktör inom vård och omsorgen om personer med demenssjukdom. I framtagandet av lokal modell för Sollentuna har tandvården inte involveras. Samverkansrutiner kring samarbete mellan tandvården och andra aktuella aktörer behöver tas fram. Informationsöverföring Rutiner gällande informationsöverföring mellan biståndshandläggare, hemtjänstutförare och berörd vårdcentral då dagverksamhet eller växevårdsboende beviljats. Detta för att både hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal ska kunna planera sina besökstider. Omvårdnad Enligt Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten förebygga, bedöma och behandla undernäring, förstoppning, fall, trycksår hos personer med demenssjukdom. Samverkansrutiner mellan aktuella aktörer kring dessa områden behöver tas fram. Särskilt boende Framtagandet av lokal modell för sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom i Sollentuna har omfattat personer under den tid personen fortfarande bor kvar i ordinärt boende. En viktig länk i arbetet som kvarstår är när en person inte längre kan bo kvar i eget hem utan måste flyttas till ett särskilt boende. Viktiga frågor att belysa inom detta område är: Hur ska inflyttning/inskolning ske? Vems ansvarar för vad och hur? Hur ska informationsöverföring ske mellan aktuella aktörer? Hur kan anhöriga stödjas i att fatta det svåra beslutet? Hur ska fortsatt anhörigstöd se ut under den tid den närstående bor på särskilda boendet och även efter att den närstående avlidit. 21

23 Bilaga 2. Identifieringsguiden Minnessvårigheter Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårt att komma ihåg tider eller vilken dag det är Glömmer att ta eller överdoserar mediciner Svårt att komma ihåg om man ätit eller inte Svårt att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Förlägger saker - letar Gammal mat i kylen Räkningar betalas ej Läkemedel hämtas ej från Apotek Förändrad personlighet Orolig Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska Ökad misstänksamhet, visar obefogad svartsjuka Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Tappat lust och intresse för det som tidigare varit viktigt såsom aktiviteter, personer och mat Språkliga svårigheter Svårt att uttrycka sig i tal och skrift Upprepar och stakar sig Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på TV och radio Praktiska svårigheter Svårt att hitta i välkända miljöer Svårt att använda vardagliga föremål t.ex. kaffebryggare, telefon, tvättmaskin eller fjärrkontroll Svårt med hygien/påklädning 22

24 Bilaga 3. Normalt åldrande eller demenssjukdom De flesta människor har någon erfarenhet av att de förlagt sina nycklar, sina glasögon eller inte har hittat sin bil på en stor parkeringsplats. Vi har alla någon gång glömt namn eller avtalade möten. Nedan anges sju punkter som visar avgörande skillnader mellan ett normalt åldrande och en demenssjukdom (Alzheimers sjukdom). Om vi glömmer ett namn kommer vi vanligen ihåg det igen senare. Vid Alzheimers sjukdom glömmer man personen vars namn man försöker komma ihåg. Om vi glömmer nycklar vet vi hur vi ska finna dem. Personen med Alzheimers sjukdom kan ej minnas när de senast hade sina nycklar eller berättar en historia om hur de förlorat dem. Normal glömska innefattar att vi glömmer delar av en händelse medan personen med Alzheimers sjukdom glömmer hela händelsen. Normal glömska innefattar att vi glömmer händelser långt tillbaka i tiden oftare än nyligen inträffade händelser. Personer med Alzheimers sjukdom glömmer oftast det som nyligen hänt. Vid normalt åldrande kan vi använda anteckningsbok och minneslappar för påminnelse bättre än vid sjukdom. Personer med Alzheimers sjukdom har även svårt att minnas muntliga påminnelser. Vid normal glömska förlorar vi ej orienteringen. Om vi till exempel vaknar på en ny plats kan vi vara osäkra på var vi är och hur vi har kommit dit, men vi vet hur vi ska se oss omkring för att finna ledtrådar. En person med Alzheimers sjukdom förlorar förmågan att söka efter ledtrådar som skulle kunna hjälpa dem med orienteringen. De kan gå vilse på den egna välkända gatan. En person med normal glömska kan berätta en historia för sina vänner som han/hon tidigare berättat. En person med demenssjukdom kan ställa samma frågor många gånger inom en timme till samma person. Normalt åldrade individer kan fortfarande lära in nytt material och lösa problem. De kognitiva förändringarna begränsar inte deras sociala liv eller möjligheter att leva ett oberoende liv. (Källa: Nationellt nätverk för Demenssjuksköterskor, Svensk Sjuksköterskeförening SSF) 23

25 Bilaga 4. Förslag på innehåll i Diagnosintyg Kontaktuppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer Anhörig Telefonnummer Adress Diagnos Sjukdomsgrad: mild måttlig svår Datum Bedömningar MMT-resultat Beskrivning av funktionsförändringar relaterade till sjukdomen Intyg för färdtjänst Ja Nej Intyg för godman Ja Nej Önskemål om insats från kommunen: Ansvarig läkare Telefonnummer Datum 24

26 Bilaga 5. Levnadsberättelse Förslag på innehåll i en levnadsberättelse Levnadsberättelse för Namn Levnadsberättelsen utgör en viktig del i arbetet för oss inom vård och omsorg. En levnadsberättelse ger oss kunskap om dig och dina intressen och med hjälp av denna kunskap kan vi bidra till en fortsatt god livskvalitet för dig. Kunskapen ger oss möjligheter att bemöta dig på bästa sätt och hitta meningsfulla aktiviteter. Vi vill att du känner dig trygg och delaktig i din vardag och att du blir sedd som den person du är. All personal lyder under lagen om tystnadsplikt. Skriv gärna ned levnadsberättelsen tillsammans med närstående och/eller kontaktpersonal. Det kan då vara lättare att få med det som är väsentligt för just dig. Jag tillåter att denna levnadsberättelse följer mig/min närstående inom kommunens verksamhet. Underskrift Namnförtydligande Namn ev. smeknamn Födelsedatum Familj - maka/make - barn - barnbarn - mor - far - syskon Vanor Intressen - husdjur - mat - kläder Språk Vänner och viktiga arbetskamrater Religion Födelseort/barndomshem/bostadsort Skola/skolor Yrkesliv Mitt liv som pensionär 25

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga 2012-12-20 SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger Socialstyrelsens

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger Socialstyrelsens

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland? Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET Ett redskap för kvalitetsutveckling Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips och en kort beskrivning

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM

HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM 1 Hjälp och stöd vid demenssjukdom Minnesstörning behöver inte alltid vara ett tecken på demenssjukdom och en anledning till oro. Det är ändå

Läs mer

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST

CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST CHECKLISTA DEMENS HEMTJÄNST Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Är det normalt att vara lite glömsk? Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare Ängens minnesmottagning - ett samarbete mellan Örebro kommun

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger Socialstyrelsens

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling CHECKLISTA DEMENS SÄRSKILT BOENDE Ett redskap för kvalitetsutveckling SveDem Svenska Demensregistret Börja med att läsa vägledningshäftet och ha det sedan tillgängligt vid genomgången. Där finns fördjupningstips

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8)

Korttidsvård. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (8) Sida 1 (8) 2016-02-16 Korttidsvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (8) Innehåll Inledning... 3 Kriterier för korttidsvård...

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger Socialstyrelsens

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun

Lokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Checklista demens biståndshandläggning

Checklista demens biståndshandläggning VÄGLEDNING Checklista demens biståndshandläggning Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel i biståndshandläggarens arbete. Den följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg

Läs mer

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland

Prognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen

När du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen När du behöver HJÄLP & STÖD i vardagen OMSORG & VÅRD - Landskrona stad Människor kan i livets olika faser behöva omsorg eller socialt stöd för att klara vardagen och leva ett gott liv. Vi föds och lever

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE

Läs mer

Att leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo

Att leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo Att leva gott med demens Projekt med stimulansbidrag Högsbo 2007-2010 Mötesplats äldreomsorg 5 maj 2011 Monika Häggh demensundersköterska Malin Birath demenssjuksköterska 10 maj 2011 1 Innehåll Målsättning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun

Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger Socialstyrelsens

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer