Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.



Relevanta dokument
Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Mellanmål. Gott och enkelt

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Kostpolicy med riktlinjer

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

Nutritionspärm Region Skåne

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Mellanmålsmenyer. Energirik meny Konsistensanpassad energirik meny. Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

INTERVJU MED HUSMOR I STUDIE 1 OM SKOLMAT SOM SERVERADES UNDER MATDAGBOKSDAGAR

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Våga Vara Mätt

Tio steg till goda matvanor

Matsedel våren för äldre- och handikappomsorgen. Välkommen till restauranger i Lessebo kommun

23 SEPTEMBER Frukosthantering

Matsedel till Skolan Älvdalens kommun

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Mellanmålsmeny kcal och 5 gram protein. Berikad filmjölk Kcal: 253 Protein: 6,5 gram. Bröd med hummus och ayran Kcal: 261 Protein: 9 gram

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

RESOURCE BERIKNINGSPULVER NÄR VANLIG MAT INTE RÄCKER TILL PRODUKTINFORMATION OCH ENKLA, GODA RECEPT

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Måltidsfördelning över dygnet

Frukost och mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

FÖRSLAG FRUKOST, MELLANMÅL OCH KVÄLLSMÅL

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

RUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej. Den första planeringen görs vid kundens inskrivning välkomstsamtalet

Får det vara en sängfösare?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Skolmatsedel Höstterminen Älvdalens kommun

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Nutrition & risk för undernäring

Årets Pt 2010 Tel

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Kostråd energirik kost

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Energirik mellanmålsmeny

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat och dryck för dig som har diabetes

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT

Grötrecept. Havregrynsgröt. Ingredienser 1 port 10 port Havregryn 1 dl 10 dl Vatten 2 dl 2 liter Salt 1 krm 2 tsk

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Lingonsmoothie 10 portioner

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Kolhydratinnehåll i olika livsmedel

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

BOK. Lättlagade recept och smakportioner månader. Får endast skrivas ut för privat bruk

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

De viktiga målen mellan målen

ATP. Bra mat för träning & hälsa. Mat har blivit ett debattämne. Erik Hellmén

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Nutritionspärm Region Skåne

Läsa och förstå text på förpackningar

MER ENERGI MED RESOURCE 2.0 RESOURCE 2.0+FIBRE

Mat på äldre dar - råd och tips

Transkript:

Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål och vad som är praktiskt möjligt. Nedan följer några exempel som uppfyller energikraven: Grötfrukost 1,5 dl havregrynsgröt (lagad med 2/5 mjölk och 1 tsk olja) 0,5 dl mjölk och 2 msk sylt till gröten 1 dl apelsinjuice 415 kcal Smörgåsfrukost 2 st mjuk smörgås med vardera smörgåsfett (6 g) och pålägg (10 g) 1 dl äppeljuice 330 kcal Sillfukost 1 ägg 3 bitar sill 1 dl mjölk (3 %) 350 kcal Yoghurtfrukost 1,5 dl smaksatt yoghurt (2 %) 20 g Cornflakes 1 dl apelsinjucie 390 kcal Till frukostarna ovan ska också kaffe eller te erbjudas. Frukosten kombineras ihop av följande ingredienser: Yoghurt, smaksatt eller naturell Cornflakes Hårt bröd Minst 3 sorters pålägg Äppeljuice Te Kaffegrädde Kokt ägg Välling Nyponsoppa Filmjölk Färsk frukt Gröt Mjukt bröd (2 sorter) Apelsinjuice Kaffe Socker Linfrö Katrinplommonröra Psylliumfrö (loppfrö) Sill

Koststandard Mellanmål, för- och eftermiddag Mellanmål bör serveras någon gång mellan klockan 10.00 och 11.00, samt mellan 14.30 och 15.30. Det ska bidra med 10-15 procent av energiintaget (215-320 kcal). Det ska även serveras ett mellanmål på kvällen, men det behandlas separat. Enheten och avdelningarna lägger upp rutiner för hur mellanmålen ska se ut. Tänk på att ge en dryck som också ger energi, till exempel mjölk eller saft. Välj gärna flera mindre komponenter. Man kan gärna dela upp mellanmålen så att inte båda är så söta. Nedan följer några exempel på hur ett mellanmål med det önskade energiinnehållet kan se ut: 1 st småkaka 1,5 dl färdig kräm 0,5 dl mjölk ½ st mjuk smörgås med smörgåsfett (3 g) och pålägg (5 g) 250 kcal 1,5 dl apelsinjuice 1 st skiva sockerkaka 2 st småkakor 1 st Digestivekex med smör och ost ½ äpple 1,5 dl apelsinjuice 1 st skorpa med smörgåsfett, ost och marmelad 1,5 dl välling ½ skivat päron 1 dl vaniljglass 1 krossad småkaka 15 ml ovispad vispgrädde 240 kcal

Koststandard Lunch Lunchen bör serveras någon gång mellan klockan 12.00 och 13.00. Den ska stå för 20-25 procent (430-540 kcal) av dagens energibehov. Varm lunch levereras från tillagningsköket till avdelningen eller mottagningsköket. Den levererade maten innehåller varmrätt, efterrätt och ofta kokt grönsak. Till varmrätten serveras vanligen potatis i någon form. Då pasta och ris förekommer kan avdelningen välja att få potatis eller potatismos istället. Då det serveras potatis/potatisgratäng/stuvad potatis eller liknande finns möjlighet att beställa potatismos istället. Det finns möjlighet att beställa råkost till maten. Råkosten består av en rå sallad/grönsaksberedning som köket komponerar. Till varmrätten ska det även finnas tillgång till knäckebröd och smörgåsfett. Oftast ingår kokta grönsaker i varmrätten. En normalportion varma grönsaker räknas till 50 g, eller 0,75 deciliter. Är vårdtagaren i behov av extra energi kan gärna lite fett smältas på grönsakerna. Sås serveras ofta till maten. Om det inte står på matsedeln kan alltid extra sås beställas. Extra sås kan beställas även om det ingår sås till maträtten. En portion sås beräknas till 0,8 dl. I måltiden ingår även 2 dl dryck. I näringsvärdesberäkningen räknar vi på 1 dl måltidsdryck och 1 dl standardmjölk. Till lunch serveras dagligen dessert. Desserten och varmrätten ska komplettera varandra så att energiintaget för den sammanlagda måltiden; varmrätt, grönsak, måltidsdryck och dessert ger 430-540 kcal. Har vårdtagaren behov av grov paté eller timbalkonsistens ska såväl varmrätt som tillbehör konsistensanpassas. Även desserten ska konsistensanpassas. Vi erbjuder tyvärr ingen konsistensanpassad råkost. Om det passar med tillbehör som till exempel rödbetor, inlagd gurka och sylt finns dessa med i beräkningarna. Produkter ska alltid finnas på avdelningen och avdelningspersonalen ansvarar för att det finns. Avdelningen ansvarar för att följande dagligen finns till lunchen: Måltidsdryck Lättöl Knäckebröd När det passar till maten ska avdelningen också se till att följande serveras: Smörgåsgurka Rödbetor Ketchup Senap

Koststandard Middag (kvällsmat) Middagen bör serveras någon gång mellan kl 17.00 och 19.00. Den ska stå för 20-25 procent (430-540 kcal) av dagens energibehov. Varm middag levereras från tillagningsköket till avdelningen eller mottagningsköket. Den levererade maten innehåller varmrätt och ibland tillbehör. Varmrätten är ofta sådan att inte potatis eller liknande servers. Om potatis/ris eller pasta serveras fungerar det på samma sätt som på lunchen. Det finns möjlighet att beställa råkost till maten. Råkosten består av en rå sallad/grönsaksberedning som köket komponerar. Till varmrätten ska det även finnas tillgång till knäckebröd och smörgåsfett. Sås serveras ofta till maten. Om det inte står på matsedeln kan alltid extra sås beställas. Extra sås kan beställas även om det ingår sås till maträtten. En portion sås beräknas till 0,8 dl. I måltiden ingår även 2 dl dryck. I näringsvärdesberäkningen räknar vi på 1 dl saft och 1 dl standardmjölk. Till middagen ska dagligen även en smörgås med pålägg serveras. Varmrätten, smörgåsen och drycken ska tillsammans ge 430-540 kcal. Har vårdtagaren behov av särskild konsistens ska såväl varmrätt som tillbehör konsistensanpassas. Även smörgåsen ska konsistensanpassas vid behov. Vi erbjuder tyvärr ingen konsistensanpassad råkost. Om det passar med tillbehör som till exempel rödbetor, inlagd gurka och sylt finns dessa med i beräkningarna. Produkter ska alltid finnas på avdelningen och avdelningspersonalen ansvarar för att det finns. Avdelningen ansvarar för att följande dagligen finns till middagen: Måltidsdryck Lättöl Knäckebröd Smörgås med pålägg Om det passar till maten ska avdelningen också se till att följande finns: Smörgåsgurka Rödbetor Ketchup Senap

Koststandard Mellanmål, kväll Ett mellanmål på kvällen, kvällsfika, bör serveras någon gång mellan klockan 20.00 och 21.30. Det ska bidra med 10-20 procent av energiintaget (215-430 kcal). Mellanmålet kan se ut som på för och eftermiddagen men får gärna vara lite större. Tänk på att ge en dryck som också ger energi, till exempel mjölk eller saft. Välj gärna flera mindre komponenter. Nedan följer några exempel: 1,5 dl Sängfösare 1,5 dl Äpplejuice 220 kcal 1 dl vaniljglass 0,5 dl bär med socker 1 dl mjölk 200 kcal 1,5 dl nyponsoppa 0,75 dl glass 2 st krossade kardemummakakor 2 st Digestivekex med smör och ost 1,5 dl mjölk 310 kcal