9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier, är det nödvändigt att öka körbanebredden för att nå samma körförutsättningar i kurva och på raksträcka. Utrymmesbehovet beror av en rad faktorer. De väsentligaste är: kurvans radie (R) typfordonets geometri, axelavstånd, totala längd mm vägens standard hastighet. Om inte utrymmesbehovet kan tillgodoses genom breddökning (b), måste körning i utrymme avsett för medriktad trafik och i vissa fall i utrymme för motriktad trafik användas. FIGUR 9-1 Definitioner 9.1 Breddökningens storlek Nationella och regionala vägar ska ha tillräcklig bredd i kurva för att möte mellan två typfordon, Lps, ska kunna ske med samma utrymmesstandard som på raklinje. Breddökningsbehovet för möte mellan typfordon Lps på en väg med 6 m körbana ges av FIGUR 9-2. Vid körytebredd > 7,0 m kan breddökning erfordras endast i kurvor med mindre radie än 300 m vars centrumvinkel är φ > 5 gon. Breddbehovet erhålls genom att lägga till 6 m till breddökningsbehovet enligt FIGUR 9-2. Körytebredden är lika med körbanebredden vid körsätt A och lika med körbanebredd plus vägrensbredder i körsätt B. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 87
4,5 4 3,5 Breddökning (m) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 100 200 300 400 500 600 Radie (m) φ>50º φ=20º φ=15º φ=10º φ= 5º FIGUR 9-2 Breddökning för möte mellan typfordon Lps på tvåfältsväg Övriga vägar bör ha tillräcklig bredd i kurva för att möte mellan två typfordon Bb ska kunna ske med samma utrymmesstandard som på raklinje. Breddökningsbehovet för möte mellan typfordon Bb ges av FIGUR 9-3. Vid körbanebredd > 7,0 m erfordras breddökning endast i kurvor med mindre radie än 200 m vars centrumvinkel är ϕ > 5 gon. Breddökning (m) 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 100 200 300 400 500 Radie (m) FIGUR 9-3 Breddökning för möte mellan typfordon Bb på tvåfältsväg Enfältiga vägar bör ge samma utrymmesstandard för typfordon Lps i kurva som på raklinje. Breddökningsbehovet utgör halva värdena enligt FIGUR 9-2. För enfältiga ramper gäller halva värdena minus 1 meter enligt FIGUR 9-2 och 9-3. Breddökningen utförs lämpligen som närmast högre multipel av 0,5 m och med konstant vägrensbredd. Mittlinjen ska placeras centriskt mellan körbanekanterna. 88 VGU VV publikation 2004:80 2004-05
9.2 Utformning Breddökning av körytan bör förläggas till vägens innerkant. Utspetsning bör utformas mjukt och utan kontrakurva. Kommentar: Vid vägar där ena körbanekanten utgör primär väglinje, t ex ramper, bör dock breddningen ske längs den andra kanten. Breddökning vid övergång raklinje-cirkelbåge, FIGUR 9-4, bör utspetsas med klotoid. Klotoidparametern A kan erhållas ur FIGUR 9-8 och utspetsningens längd ur sambandet: 2 A L = Ri där R i = radien vid inre vägbanekant FIGUR 9-4 Utspetsning av breddökning vid övergång raklinje- cirkelbåge Breddökning vid övergång raklinje-klotoid-cirkelbåge, se FIGUR 9-5, bör utspetsas längs hela klotoiden. Utspetsningen kan bestämmas enligt formeln: b = L L 3 bx 3 x Breddökningen bör påbörjas vid tangeringspunkten mellan raklinjen och klotoiden. Den bör nå sitt fulla värde i tangeringspunkten mellan klotoiden och cirkelbågen. VGU VV publikation 2004:80 2004-05 89
FIGUR 9-5 Utspetsning av breddökning vid övergång raksträcka - klotoid - cirkelbåge Breddökning vid övergång cirkelbåge-klotoid-klotoid-cirkelbåge, S-kurva se FIGUR 9-6, bör utspetsas i respektive klotoid var för sig enligt FIGUR 9-5. FIGUR 9-6 Breddökning och utspetsning i S-kurva Breddökning vid uppdelad körbana (FIGUR 9-7) bör utföras så att: varje körfält får en kördynamiskt riktig utformning. kontrakurvor för utspetsning av breddökning undviks för att utformningen ska bli estetisk tilltalande. en fordonsförare på väg mot kurvan får sådan optisk ledning att han inte kör på refugen eller in i motriktat körfält, se också kapitel 5.8. 90 VGU VV publikation 2004:80 2004-05
FIGUR 9-7 Breddökning vid uppdelad körbana FIGUR 9-8 Klotoidparametern A vid olika radier (R) och breddökningar (b) VGU VV publikation 2004:80 2004-05 91
VGU VV publikation 2004:80 2004-05 93