Teknisk handbok. Trafik och Gata. Ritningar för projektering av gator och vägar

Transkript

1 Teknisk handbok Trafik och Gata Ritningar för projektering av gator och vägar

2 Innehåll 1 Ritningar för projektering av Gator och Vägar Planritningar Höjd-, mått- och utsättningsritningar Beläggningsritningar Trafikanordningsritningar Normalsektioner / Typsektioner Profiler Tvärsektioner Konstbyggnader / Förslagsritningar 8 1

3 1 Ritningar för projektering av Gator och Vägar 1.1 Planritningar Planritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400, 1:500 eller 1:1000. Även andra skalor kan förekomma. Planritningar ingår alltid i de flesta varianter av projekteringsprocessen. På planritning skall redovisas: Uppdaterad grundkarta med befintliga vägar (inkl. GCM-vägar) med namn Namnruta, med minst orienterande text, datum och status Bebyggelse Gränser för fastigheter med fastighetsbeteckning Terrängdetaljer Nya dagvattenbrunnar med inloppshöjd, alt övriga VA-anläggningar Ev konstbyggnader Måttsättning, vägbredder, körfältsbredder etc. Projekterade linjer med namn Nivåkurvor Geotekniska förstärkningar Nya räcken, staket, skallinjal Koordinatnät inkl. x och y-koordinater Höjdsystem samt koordinatsystem Norrpil Aktuella höjd- och planfixar Gränser för gällande kommunala markanvändningsplaner markeras med uppgift om plannummer Gränser för anläggningens omfattning (Arbetsområdesgräns) För vissa större anläggningsprojekt kan en översiktskarta placeras över namnrutan för att underlätta orienteringen. Förutom själva objektet skall även redovisas: Väganordningar Busshållplatser Terrängmodelleringar 2

4 Bullerskydd Eventuell tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden För att säkerställa att ritningen blir förståelig och lättläst, även för andra än tekniker, bör ritningsinnehållet struktureras och redovisningen kan/bör delas upp på olika innehåll. 1.2 Höjd-, mått- och utsättningsritningar Dessa ritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 (1:500). Ritningarna ingår alltid i bygghandlings/arbetshandlingsfasen men kan även behöva upprättas i andra skeden av projekteringsprocessen. Utöver vad som anges under typsektioner / normalsektioner ingår nedan: Höjdsättning för slitlagrets överyta Radier, klotoider, längdmätning mm på ingående geometrier Slänter med lutningsangivelse skall redovisas i de fall släntlutningen avviker från normalsektionens redovisade släntlutningar Erforderligt vägområde, arbetsområde, entreprenadgränser Använt höjd- och koordinatsystem Höjdsättningen skall redovisas i brytpunkter i tvärled samt på lämpligt avstånd i längsled. Ett avstånd, i längsled, på ca 10 meter ger god uppfattning om vägöverytans lutning. Vid vägkorsningar, cirkulationsplatser, parkeringsytor, övergångsställen och busshållplatser, mm, erfordras en förtätad höjdsättning för att klart redovisa projektörens intentioner om bl.a. dagvattenhanteringen. Erforderliga punkter plockar utsättaren, utsättningsteknikern direkt ur datafiler varför koordinatberäknade TP-punkter mm ej redovisas i tabellform. Särskild vikt bör läggas på redovisning av vägskälskurvor, refuger, fartdämpande åtgärder, busshållplatser o dyl. Samtliga tangeringspunkter och mellanliggande element skall tydligt redovisas utmed aktuell linje på ritningen. 1.3 Beläggningsritningar Då höjd-, mått- och utsättningsritningen kan bli oläslig på grund av att informationsmängden blir för stor kan en separat beläggningsritning upprättas. Förutom vad som anges under 1.2 bör nedan ingå: Grundkartan (primärkarta) Den nya anläggningen samt nivåerna på den nya anläggningens överyta Namnruta, med minst orienterande text, datum och status. 3

5 1.4 Trafikanordningsritningar Trafikanordningsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:400 men kan vid långsträckta objekt, med färre trafikanordningar, även redovisas i skala 1:1000. Dock skall vid större korsningar eller med komplexa trafiksituationer en trafikanord- ningsritning alltid upprättas i skala 1:400. Trafikanordningsritningar ingår alltid i bygghandlings/arbetshandlingsfasen men kan även behöva upprättas i andra skeden av projekteringsprocessen. På ritningen redovisas: Breddmått för körfält, GCM-vägar mm Vägmarkeringar med linjelittera och linjebredd Övergångsställen, cykelöverfarter, spärrytor Vägmärken med skyltlittera Trafiksignaler, detektorslingor Stolplägen för trafiksignaler och belysning Räcken Annan markutrustning Fartdämpande åtgärder Till trafikanordningsritningarna upprättas en vägmärkesförteckning som skall bifogas handlingen. Denna förteckning redovisar varje vägmärke med sin littera, placering i väglinjens längdmätning samt sidoavstånd från referenslinjen (staklinjen). 1.5 Normalsektioner / Typsektioner Normalsektioner Normalsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. Normalsektionsritningar ingår alltid i bygghandlings-/arbetshandlingsfasen. På ritningen redovisas: Sektionsindelning Terrass Slänter Diken Tvärlutningar 4

6 Höjdavvikelser från profilplan Sidoavstånd från referenslinje (= oftast koordinatberäknad staklinje) till brytpunkter Räcken Stolpar och andra fasta frekvent förekommande föremål Eventuella skyddsåtgärder Mittremsor Sidoremsor Terrängmodelleringar Överbyggnadslager Kantstöd Stödmurar Släntbeklädnader En dimensioneringstabell skall redovisa respektive lagers tjocklek, material och hänvisning till aktuellt kapitel i AMA eller annan materialmanual. Normalsektioner upprättas för samtliga förekommande överbyggnadstyper och vägbredder i projektet. På normalsektionen redovisas även de dimensioneringsförutsättningar som legat till underlag för vald överbyggnadstyp vilket bl a kan vara: Konstruktionstyp Klimatzon Vägkategori Tvärfallsklass Dimensioneringsperiod Referenshastighet Lastbilsandel Vald trafikklass Sidoutformningsstandard (vid behov) Typsektioner Typsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:50, i undantagsfall i skala 1:100. 5

7 Typsektionsritningar ingår normalt i arbetsplan/detaljplaneunderlag och redovisar endast: Vägens sektionsindelning Terrass Slänter Diken Tvärlutningar Räcken Andra fasta föremål Eventuella skyddsåtgärder 1.6 Profiler Profilritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100/1:1000 men kan även redovisas i annan skala. Profilritningar, mer eller mindre detaljerade, ingår i de flesta av tidigare redovisade projekteringsfaser. På ritningen redovisas: Eventuella skyddsåtgärder Befintlig marklinje i profilläget Ev. bef. bergprofil med bergsymbol Profillinje med lutning i %, vertikalradier samt nivåer ca var 20:e meter Utspetsningar Terrasslinje Räcken, trummor Anslutande vägar Korsande nya och befintliga ledningar/kablar Dagvattenbrunnar Konstbyggnader Förstärknings- och skyddsåtgärder Teoretiska masskvantiteter Överbyggnadstjocklekar Jordarter 6

8 Profil- och plandata Skevningsdiagram för vänster resp. höger väghalva Markslag Korsande/anslutande ramper, vägar och gator Busshållplatser o dyl. Grundvattenytor Breddökningar Siktschakter Aktuellt höjd- och koordinatsystem Namnruta, med minst orienterande text, datum och status 1.7 Tvärsektioner Tvärsektionsritningar redovisas vanligtvis i skala 1:100. Tvärsektionsritningar skall alltid redovisas i bygghandling. I arbetsplan och förstudie redovisas tvärsektioner endast i kritiska avsnitt. På ritningen redovisas: Marklinje Bergkontur/-linje, berghylla Profillinje Vägkropp med terrass och staklinje och aktuell längdmätning Överbyggnad inklusive utspetsningar Kantstöd, stödmurar etc. Ledningsgravar Räcken, stängsel och dyl. Slänter, stödremsor Släntavrundning Måttkedjor Diken Eventuellt påverkade konstbyggnader Förstärkningsåtgärder, siktschakter Skyddsåtgärder 7

9 Terrängmodelleringar Föreslagen dränering Befintliga fastighetsgränser inom sektionen Massuppgifter Namnruta, med minst orienterande text, datum och status Massuppgifter kan redovisas direkt bredvid varje tvärsektion på ritning, men kan även redovisas på separata datalistor/blanketter. 1.8 Konstbyggnader / Förslagsritningar Förslagsritningar redovisas i varierande skala. Förslagsritning skall ge en överskådlig bild av föreslagen konstbyggnad samt innehålla de uppgifter och hänvisningar som erfordras för upprättande av arbetsritningar. På ritning visas: Elevation Plan Tvärsektioner Situationsplan Principlösningar för speciella konstruktionsdetaljer Markprofiler Jordarter Tillåtet grundtryck Grundläggningssätt Vattenytor Grundvattenstånd Spännvidder Plan- och profilgeometri Beläggning Fixar Koordinat- och höjdsystem Belastningsbestämmelser, eventuell belysning etc I arbetsplan, förstudie eller detaljplaneunderlag redovisas normalt en förenklad ritning, benämnd Preliminär förslagshandling. 8

10 På denna redovisas: Principiell utformning Uppgifter som erfordras dels för teknisk och ekonomisk bedömning i stort, dels för berörda intressenters bedömning med avseende på läge, fri öppning, utseende etc. 9

11 Täby kommun Täby Tel taby.se