Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna. Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen

Relevanta dokument
Rikstäckande förening för re/habilitering inom området Funktionsnedsättning av hörsel. Grundad 2009.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Skriva uppsats på registermaterial

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förslag på upplägg vid uppföljningsdialog

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

HÖRCENTRALENS TEAM FÖR VUXNA. Specialiststöd för dig som har nedsatt hörsel. regionuppsala.se

ETIK. i medicinsk utvärdering

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Prioriteringsordning för AT/SG inom kommunens hemteam

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

APD? APD Auditory Processing Disorder finns det? Elsa Erixon Hörselläkare. Hörsel- och Balansmottagningen Akademiska sjukhuset

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Välkommen till Rehabcentrum!

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Överenskommelse avseende habilitering

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Rehabiliterande förhållningssätt i Kumla Kommun. Hilma Workshop MGF

Program maj 2019

-Stöd för styrning och ledning

Prioriteringar av obesitaskirurgi

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

CROS/BiCROS. En överblick från Signia. signia-pro.se/crosnx

Patientcentrerad konsultation

Vuxenhabilitering i Norrbottens läns landsting

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Förskrivnings- processen

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden

MÅL OCH HANDLINGSPLAN OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

Bilateral anpassning med BAHS

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43)

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Kunskapskrav årskurs 6

Hur vet man att en behandlingsmetod fungerar?

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Man måste vila emellanåt

Behovsplanering saknas inom CI-vården Tunnelseende hos ansvariga inom sjukvården

Välkommen. Metodstödjardag 11 november 2016

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Phonak CROS B. Livskvalitet är när du kan delta i samtal från alla riktningar.

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Validand och valideringshandledare

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Din rätt till rehabilitering

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Ordinarie tentamen.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

614 - Öron-näsa-hals I 1

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Arbetslivsinriktad rehabilitering inom Etableringsprogrammet

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Värderingsmall för internetbaserade stödprogram

Länsgemensam Hjälpmedelsstrategi i Västerbotten

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Transkript:

Rehabilitering med cochleaimplantat för vuxna Radi Jönsson VO Öron- näs- och halssjukvård Hörselimplantatmottagningen

Etiska plattformen för prioriteringar i vården Människovärdesprincipen allas lika värde och rätt Behovs- och solidaritetsprincipen svårast sjukdom/besvär först (o nedsatt autonomi) Kostnadseffektivitetsprincipen rimlig relation kostnader och effekt

God hälsa och vård på lika villkor För varje enskild individ Allvarlighet i tillståndet Effektivitet i behandlingen Förutsätter utredning och diagnos

Rehabilitering (SoS) Riktar sig till personer med förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättningar för att återvinna och bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga för att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet

Rehabilitering (SoS) Insatser från olika kompetensområden och verksamheter arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen målinriktade förutsätter inflytande vid planering, genomförande och uppföljning fortsätter så länge det finns behov

Rehabilitering med CI att öka delaktigheten för vuxna med grav hörselnedsättning Att höra mer och bättre, med eller utan visuellt stöd Att därmed få bättre förutsättningar för kommunikation Att öka den sociala delaktigheten Att förbättra den mentala hälsan

Vilka målgrupper? Hur många? Vuxna med grav hörselnedsättning ingen/liten/måttlig nytta av HA Särskilda grupper - med grav hörselnedsättning sedan barndomen - med hörsel i basen - med asymmetrisk lätt-måttlig hns - med ensidig dövhet Stockholm 2016-11-10 7

Hur många? trenden de senaste 10 åren

Hur många? 2010 och 2014 177 individer 234 individer

Hur drivs rehabilitering med CI? efter fullgod multimodal rehabilitering där aktuell hörselteknik inte räcker till CI efter förberedelser genom information, träning, psykosocialt counseling-stöd ej standardiserat

Rehabmodeller direkt med pedagog ljud/hörselträning, counseling passiva, i verkliga livet titta på TV/film ± text lyssna på känd musik öva i telefon lyssna på talböcker strukturerad datorbaserad hörselträning strukturerad musikträning testa olika processorsinställningar/program

Holistisk rehabilitering? individuellt ljud-/hörselträning ± visuellt stöd lyssnarträning stödjande samtal i grupp oftast information, counseling stöd i föreningsgrupp

Vilka utfallsmått definierar effekt/nytta? taluppfattning - talförståelse självrapporterad verbal kommunikation känslomässiga symptom roll- och sociala funktioner hälsorelaterad livskvalitet, livskvalitet taluppfattning kommunikation social delaktighet mental hälsa

Wilson and Cleary s konceptuella modell av patientutfall

Så vad vet vi om nytta av CI för vuxna? taluppfattningen ökar, likaså hörbarheten den självrapporterade verbala kommunikationen förbättras negativa känslomässiga symptom minskar roll- och sociala funktioner förbättras livskvaliteten ökar fortfarande inga entydiga bevis för korrelation mellan objektiva taluppfattningsresultat och livskvalitet

Vad är nytt? Fortfarande för få rehabiliteringsmodeller* som utvärderats inga entydiga resultat Dock viktig kunskap om teman kring rehabiliteringen pre-ci förväntningar kan förutspå post-ci resultat den personliga motivation till rehabträning oftast inte definierat av individen sociala stödet viktigt, fr a familjens; men stöd sällan efterfrågat specifika rehabstrategier viktiga för att uppnå mål

Vad är nytt? Bättre taluppfattning med CI om mer motiverad till träning, efterfrågat mer socialt stöd Bättre livskvalitet med CI om användning av många rehabstrategier Genomgående bättre: två CI jfr ett CI + en HA jfr ett CI Genomgången multimodal rehabilitering korrelerar till graden av hns, men också till socioekonomi. Det gör även användning av bil HA och CI

Vad är nytt? * träningsprogrammen utvärdering finns av 9 datorbaserade (Zhang, Muller), inga robusta bevis det finns musikträningsprogram, både individuellt instruerande, och datorbaserade

Vad är nytt inom musik och CI? Fr a ett sätt att träna lyssnande och hörsel på Vad gäller musikupplevelse Rytm ja Melodier utan rytm/text nja/nix Klang nja/nix Upplevelse mindre njutbart jfr med normalhörande Tonhöjd svårt! Kanske bättre med nya processorer?

Vad är nytt inom musik och CI? Hur förbättra musikuppfattning/njutning för CIanvändare? Ändra CI? Ändra hjärnan? Ändra musiken? Boost the Base * Träna och njut TRÄNING fungerar OM hörsel i *basen var glad toppen!

Vad är ev nytt inom de nya indikationerna, asymmetrisk och ensidig hörselnedsättning? Review finns 9 artiklar, 122 patienter Inga RCT, inga kontrollgrupper, låg-måttlig evidens Bättre ljudlokalisering Bättre livskvalitet, fr a subjektiv taluppfattning Dämpning av tinnitus Bättre hörande från CI-sidan (tidigare döva sidan) Behov av bättre studier

Identifiera, kartlägg, rehabilitera multimodalt före CI CI om klassisk indikation det finns förutsättningar för bättre taluppfattning, kommunikation och livskvalitet Ansvaret för resultatet ligger hos 1. H&S-vården 2. patienten 3. individens sociala sfär