Ekonomi och Marknad september 2016 -Gris, nöt och lamm
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Nöt Får och lamm Sedan inledningen av maj har den genomsnittliga slakprisnoteringen inom EU stigit med närmare 27 procent Utvecklingen stöds bland annat av en bra grillsäsong men i synnerhet av en växande export där handeln med Kina utmärker sig särskilt. Avräkningspriserna på slaktgrisar och smågrisar ligger i genomsnitt 6,4 respektive 9,5 procent över 2015 års prisnivåer och har haft en positiv trend över sommarmånaderna vilket sammanfaller med en gynnsam grillsäsong. Fallande foderpriser, i snitt 9 procent lägre än under 2015, bidrar till kraftig marginalförstärkning om 37 procent mot föregående år inom slaktgrisproduktionen. Även inom smågrisproduktionen sker än marginalförbättring (+18,2 %) men i lägre omfattning då foderpriserna inte fallit i samma omfattning. En ökad slakt av mjölkkor inom EU innebär att de genomsnittliga EU-priserna på nötkött hålls tillbaka. I förhållande till augusti föregående år är ungtjursnoteringen närmare 10 procent lägre. Sannolikt hade priser varit ännu lägre om det inte vore för att exporten av nötkött från EU, i synnerhet levandedjur, har haft en positiv utveckling. Under perioden januari-maj 2016 är den närmare 15 procent över föregående års nivåer. En kraftigt minskad slakt av kalv (-28,3%) under årets första sex månader i förhållande till samma period föregående år återspeglar en stark efterfrågan bland uppfödare som söker djur för vidare slutgödning. Antalet slaktade kor och kvigor minskade med 2,6 respektive 7,4 procent under samma period. En närmare granskning av kvalitetsutfallet från slakten visar dock att slakten av mjölkraskvigor är högre än under 2015. Det talar för en lägre rekryteringstakt inom mjölkproduktionen i linje med den rådande konjunkturen inom mjölkbranschen. EUs genomsnittliga priser för tunga lamm försvagades (-3,8 %) under de inledande 33 veckorna av 2016. Det i förhållande till samma period föregående år. De svenska lammpriserna försvagades med -2,3 % för motsvarande period och sammantaget ligger den svenska prisbilden för lammkött 4 procent över EU-snittet under 2016. Samtidigt är priserna närmare 12 procent lägre än de franska men närmare 9 procent högre än de irländska noteringarna. Slakten av lamm minskade med 6,1 procent under halvårsperioden i jämförelse med 2015. Sannolikt är variationerna delvis en följd av slakteriernas planering men det kan också förklaras av producenternas optimering av välfärdsersättningen för hållande av tackor som infördes vid årsskiftet. Genom att behålla fler tacklamm ges en större ersättning. Även minskningen av antalet slaktade tackor kan förklaras av samma skäl. Kvarhållandet av fler tackor ger stöd för en pågående besättningsuppbyggnad inom svensk lammproduktion. 2 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016
Gris Marknadsbalansen inom EU Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Antalet slaktade grisar ökade med 1,4 procent under januari-juni 2016 i jämförelse med samma period föregående år, utryckt i antal slaktade kilo är dock skillnaden liten. De svenska importvolymerna minskade med 0,9 procent under årets inledande sex månader. Tyskland och Danmark är fortsatt de länder som tappar marknadsandelar på den svenska marknaden. Den svenska exporten av griskött steg något under det första halvåret men huvudsakligen sker ökningen på den polska marknaden vilket sannolikt rör sig om vidareexport av importerad råvara. Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige. Sverige jan - maj 2016 perioden (%) Antal slaktade grisar (1 000-tal) Källa: Jordbruksverket och SCB. 1 273 1,4 Export (ton) 12 853 1,0 Övriga 5 246 22 Polen 4 139 17 Nya Zeeland 845-51 Danmark 895-28 Italien 35-92 Import 62 636-0,9 Tyskland 24 929-2 Danmark 17 607-3 Övriga 8 783 4 Nederländerna 3 793 0 Finland 3 711 21 De genomsnittliga EU-priserna på griskött har gjort en närmast osannolik återhämtning under de senaste månaderna. I dagsläget ligger den svenska prisbilden cirka 13 procent över EU-nivån, att jämföra med inledningen av maj då motsvarande siffra var 45 procent. Sedan inledningen av maj har den genomsnittliga slakprisnoteringen inom EU stigit med närmare 27 procent. Utvecklingen stöds bland annat av en bra grillsäsong men i synnerhet av en växande export där handeln med Kina utmärker sig särskilt. Under de inledande fem månaderna av 2016 har EUs export av griskött ökat med 106 procent i volym och 123 procent i värde i förhållande till samma period föregående år. Exportutvecklingen till bland annat Hong Kong och Japan har också en positiv trend med tvåsiffriga tillväxttal under 2016. Parallellt med en stark efterfrågan växer grisköttsproduktionen i en lägre takt än förväntat vilket sammantaget bidrar till en starkare prisbild. Lönsamhetsindikator Avräkningspriserna på slaktgrisar och smågrisar ligger i genomsnitt 6,4 respektive 9,5 procent över 2015 års prisnivåer och har haft en positiv trend över sommarmånaderna vilket sammanfaller med en gynnsam grillsäsong. Fallande foderpriser, i snitt 9 procent lägre än under 2015, bidrar till kraftig marginalförstärkning om 37 procent mot föregående år inom slaktgrisproduktionen. Även inom smågrisproduktionen sker än marginalförbättring (+18,2 %) men i lägre omfattning då foderpriserna inte fallit i samma omfattning. 18 17 16 15 Figur 1. Avräkningspriser slaktsvin 1 år bakåt, sek/kg. Vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. 20 18 16 14 Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder 1 och priset på smågrisar 2. 12 sek/kg 14 13 12 11 Sverige Danmark Tyskland EU 10 8 6 4 Smågris/slaktvikt Foder x 2,8 Slaktgris 2 10 2014-34 2014-37 2014-40 2014-43 2014-46 2014-49 2014-52 2015-03 2015-06 2015-09 2015-12 2015-15 2015-18 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04 2016-07 2016-10 2016-13 2016-16 2016-19 2016-22 2016-25 2016-28 2016-31 Källa: SJV 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: Egen bearbetning 1 Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt. 2 Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg. 3 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 4
Nöt Marknadsbalansen inom EU En ökad slakt av mjölkkor inom EU innebär att de genomsnittliga exporten av nötkött från EU, i synnerhet levandedjur, har haft EU-priserna på nötkött hålls tillbaka. I förhållande till augusti en positiv utveckling. Under perioden januari-maj 2016 är den föregående år är ungtjursnoteringen närmare 10 procent lägre. närmare 15 procent över föregående års nivåer. Sannolikt hade priserna varit ännu lägre om det inte vore för att Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige En kraftigt minskad slakt av kalv (-28,3%) under årets första sex månader i förhållande till samma period föregående år återspeglar en stark efterfrågan bland uppfödare som söker djur för vidare slutgödning. Antalet slaktade kor och kvigor minskade med 2,6 respektive 7,4 procent under samma period. En närmare granskning av kvalitetsutfallet från slakten visar dock att slakten av mjölkraskvigor är högre än under 2015 vilket talar för en lägre rekryteringstakt inom mjölkproduktionen. Detta i linje med den rådande konjunkturen inom mjölkbranschen. Den svenska exporten av nötkött minskar under årets sex inledande månader. I jämförelse med EU-snittet är den svenska ungdjursnoteringen 34 procent över EU-snittet vilket vittnar om en mycket stark hemmamarknad och det är logiskt med en minskad svensk export i det rådande marknadsläget. Nötköttsimporten ökar med 3 procent under januari-juni i förhållande till samma period föregående år. De flesta dominerande handelsaktörer ökar sin volymer, ett undantag är Brasilien som för en alltmer tynande tillvaro på den svenska nötköttsmarknaden. Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige. Sverige jan juni 2016 perioden (%) Antal slaktade nötkreatur (1 000 tal) 195,5-6 Kalv 8,2-28,3 Tjur 78,8-5,9 Stut 17,3-1,2 Ko 60,5-2,6 Kviga 30,7-7,4 Export 7 700-3,2 Tyskland 4 319 14 Finland 1 145-11 Övriga 1 074 12 Danmark 732-28 Belgien 291-12 Import 70 746 3 Irland 16 820 4 Tyskland 12 491 3 Nederländerna 12 584 4 Polen 10 165-6 Övriga 7 006 3 Danmark 5 860 4 Brasilien 1 133-31 Källa: Jordbruksverket och Eurostat 50 Figur 3. Avräkningspriser ungtjurar R3 3 år bakåt, SEK/kg. Lönsamhetsindikator 45 Nyckeltalet nötkött minus foder och kalv har legat stabilt under sommaren på cirka 13,7 kronor per kilo men på grund av ett lägre avräkningspris på drygt en krona vecka 33 mot veckan innan landade nyckeltalet på 12 kronor per kilo för berörd vecka. Kalvpriset har varit oförändrat under samma period och endast små förändringar gällande priset på färdigfoder har förekommit. Från vecka 34 har priset på färdigfoder gått ned 5 öre per kilo. Avräkningspriset har legat på 40,9 kronor per kilo i genomsnitt hittills i år jämfört med 35,5 kronor per kilo motsvarande period ifjol. Nyckeltalet nötkött minus foder och kalv landar på 13,1 kronor per kilo i genomsnitt hittills i år jämfört med 9 kronor per kilo i fjol. En marginalförbättring med närmare 45 procent. Sverige sek/kg 40 35 30 2013-33 2013-38 2013-43 2013-48 2014-1 2014-6 2014-11 2014-16 2014-21 2014-26 2014-31 2014-36 2014-41 2014-46 2014-51 2015-4 2015-9 2015-14 2015-19 2015-24 2015-29 2015-34 2015-39 2015-44 2015-49 2016-01 2016-06 2016-11 2016-16 2016-21 2016-26 2016-31 Tyskland Vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. Källa: SJV Danmark Irland EU 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kilo slaktad vikt Kalv Foder Nötkött Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kilo slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad. Kalvkostnaden beräknas för en livkalv som förmedlas vid 85 kilo och är då högst 10 veckor gammal. Foderkostnaden bygger på en foderstat bestående av cirka 50 procent grovfoder och 50 procent färdigfoder. Grovfoderpriset baseras på LRF Mjölks generella kostnadsberäkning och priset på färdigfodret baseras på ett riktpris fritt gården. Källa: Bearbetning av Svenska köttföretagen. 5 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 6
Får och lamm Marknadsbalansen inom EU EUs genomsnittliga priser för tunga lamm försvagades (-3,8%) svenska prisbilden för lammkött 4 procent över EU-snittet under under de inledande 33 veckorna av 2016 i förhållande till samma 2016. Samtidigt är priserna närmare 12 procent lägre än de period föregående år. De svenska lammpriserna gick ner med franska men närmare 9 procent högre än de irländska noteringarna. -2,3% för motsvarande period och sammantaget ligger den Slaktutveckling och handelsflöden i Sverige Slakten av lamm minskade med 6,1 procent under halvårsperioden i jämförelse med 2015. Sannolikt är variationerna delvis en följd av slakteriernas planering men det kan också förklaras av producenternas optimering av välfärdsersättningen för hållande av tackor som infördes vid årsskiftet. Genom att behålla fler tacklamm ges en större ersättning. Även minskningen av antalet slaktade tackor kan förklaras av samma skäl. Kvarhållandet av fler tackor ger stöd för en pågående besättningsuppbyggnad inom svensk lammproduktion. Exportutvecklingen för svenskt lammkött är svår att tyda då den varierar kraftigt samt att handelsutvecklingen sannolikt präglas av vidareexport av utländskt lammkött, i synnerhet gällande handeln med Finland. Handelsstatistiken för januari-juni 2016 visar en kraftig minskning av lammexporten. Irland och Nya Zeeland förstärker sina marknadspositioner på den svenska lammköttsmarknaden. Under perioden januari-juni ökade de sina exportvolymer med 21 respektive 25 procent i förhållande till samma period föregående år. Totalt ökar importen med 8,7 procent under perioden. Lönsamhetsindikator Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige. Sverige jan juni 2016 perioden (%) Antal slaktade tackor och baggar (1 000-tal) Antal slaktade lamm (1 000-tal) 7,5-14,7 79,2-6,1 Export 172-49,1 Finland 155-42 Övriga 17-73 Norge 1-93 Import 6 858 8,7 Övriga 2 299 6 Irland 1 969 21 Nya Zeeland 2 101 25 Belgien 293-50 Tyskland 296-13 Källa: Jordbruksverket och SCB 65 60 55 50 Figur 5. Avräkningspriser tunga lamm 3 år bakåt, SEK/kg - vägt medelpris baserat på rapportering från de största slakterierna, omräknade priser från euro till sek med Riksbankens växelkurs fredag aktuell vecka. Det råder en fortsatt bra ekonomisk utveckling i lammproduktionen även om trenden försvagats något under sommaren. I förhållande till perioden januari-juni föregående år har det skett en 60 50 marginalförsämring med närmare 7 procent eller 2 kronor per kilo, detta trots lägre kraftfoderpriser. 60,00 50,00 Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduktionen. 40 40,00 sek/kg 45 30 30,00 40 35 Sverige Tyskland Irland Frankrike EU 20 20,00 Kraftfoder kr/kg Grovfoder kr/kg Slaktpris/kg 30 10 10,00 25 0 0,00 2013-34 2013-39 2013-44 2013-49 2014-2 2014-7 2014-12 2014-17 2014-22 2014-27 2014-32 2014-37 2014-42 2014-47 2014-52 2015-5 2015-10 2015-15 2015-20 2015-25 2015-30 2015-35 2015-40 2015-45 2015-50 2016-02 2016-07 2016-12 2016-17 2016-22 2016-27 2016-32 Källa: SJV 2010-1 2010-16 2010-31 2010-46 2011-9 2011-24 2011-39 2012-2 2012-17 2012-32 2012-47 2013-10 2013-25 2013-40 2014-3 2014-18 2014-33 2014-48 2015-11 2015-26 2015-41 2016-3 2016-18 Bearbetning av Magnus Jönsson. 7 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 LRF 2016 - EKONOMI OCH MARKNAD SEPTEMBER 2016 8
Utgivare: LRF 2016 Text: Christian Nordenskjöld LRF Kött Textbearbetning: Ingrid Whitelock Whitelock Projektmedia Grafisk form: Korea Grafiska Foto: Johan Blomborg, Jan Ekdahl, Ulf Palm, Ester Sorri och Anders Wirström