Kommunstyrelsens årsredovisning för år 2016 KS/2016:

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-02-07 47 Kommunstyrelsens årsredovisning för år KS/:656 1.2.4.1 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsens årsredovisning för år godkänns. Sammanfattning har varit ett intensivt år och kommunstyrelsen har tagit många viktiga beslut som fört verksamheten framåt och som har varit viktiga för kommunens tillväxt och bostadsförsörjning. I april trädde den nya organisationen för kommunledningskontoret i kraft och samtidigt flyttade merparten av förvaltningen till det nya kontoret Vägmästaren. I övrigt har kommunstyrelsens arbete varit inriktat på att utöka bostadsbyggandet, flyktingsamordning, integrationsarbete, digitalisering, e-förvaltning, företagsklimatet samt antagande och genomförande av Vision 2030. Resultatet för hela kommunstyrelsens ansvar ger en positiv budgetavvikelse med 33,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsens politik har en budgetavvikelse på -0,2 miljoner kronor på grund av högre kostnader för inventarier. Kommunledningskontoret har en positiv budgetavvikelse på 25,4 miljoner kronor. De största posterna genereras av flertalet delprojekt i projektportföljen som inte färdigställts under året, intäkter från exploatering och markförsäljning samt vakanta tjänster. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, 2017-02-06 Kommunstyrelsens årsredovisning Beslutet skickas till Kommunledningskontoret; Ann-Charlotte Järnström, Mariana Westholm. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-02-07 Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-02-06 Diarienummer KS/:656 Kommunstyrelsens årsredovisning Förslag till beslut Kommunstyrelsens årsredovisning godkänns. Sammanfattning Det har varit ett intensivt år och kommunstyrelsen har tagit många viktiga beslut som fört verksamheten framåt och som har varit viktiga för kommunens tillväxt och bostadsförsörjning. I april trädde den nya organisationen för kommunledningskontoret i kraft och samtidigt flyttade merparten av förvaltningen till det nya kontoret Vägmästaren. I övrigt har kommunstyrelsens arbete varit inriktat på att utöka bostadsbyggandet, flyktingsamordning, integrationsarbete, digitalisering, e-förvaltning, företagsklimatet samt antagande och genomförande av Vision 2030. Resultatet för hela kommunstyrelsens ansvar ger en positiv budgetavvikelse med 33,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsens politik har en budgetavvikelse på -0,2 miljoner kronor på grund av högre kostnader för inventarier. Kommunledningskontoret har en positiv budgetavvikelse på 25,4 miljoner kronor. De största posterna genereras av flertalet delprojekt i projektportföljen som inte färdigställts under året, intäkter från exploatering och markförsäljning samt vakanta tjänster. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-02-06 Kommunstyrelsens årsredovisning Beslutet skickas till Kommunledningskontoret, Ann-Charlotte Järnström, Mariana Westholm. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör Kommunledningskontoret Ann-Charlotte Järnström 0300-83 42 32 ann-charlotte.jarnstrom@kungsbacka.se 1 (1) 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Kommunstyrelsens årsredovisning Kommunstyrelsens årsredovisning www.kungsbacka.se

Kommunstyrelsens årsredovisning Innehållsförteckning 1 Året som gått... 3 1.1 Sammanfattande analys... 3 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 6 3 Så här styrs kommunen... 7 4 Uppföljning mål... 8 4.1 Ökat inflytande... 8 4.2 Bemötande och tillgänglighet... 9 4.3 God livskvalitet... 10 4.4 Trygg kommun... 10 4.5 Företagsvänlig kommun... 11 4.6 Minskat försörjningsstöd... 12 4.7 Fler ska åka kollektivt... 13 4.8 Minskad energianvändning... 14 4.9 Minska farliga kemikalier... 14 4.10 Minskade koldioxidutsläpp... 14 4.11 Attraktiv arbetsplats... 15 5 Uppföljning direktiv... 16 5.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar... 16 5.2 Direktiv värdskap i toppklass... 16 5.3 Direktiv praktikplatser... 17 6 Uppföljning inriktningar... 18 6.1 Värdegrund... 18 6.2 Valfrihet... 18 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 20 7.1 Synpunktshantering... 20 8 Personal... 21 8.1 Kompetensförsörjning... 21 8.2 Analys personalmått... 23 8.3 Resursmått... 24 8.4 Effektmått... 24 9 Ekonomi... 25 9.1 Uppföljning driftbudget... 25 9.2 Uppföljning investeringsbudget... 26 10 Intern kontroll... 28 10.1 Intern kontroll under året... 28 10.2 Resultat av genomförda internkontroller... 28 10.3 Nämndens förbättringsåtgärder... 30 Kommunstyrelsens årsredovisning 2

Kommunstyrelsens årsredovisning 1 Året som gått 1.1 Sammanfattande analys Det har varit ett intensivt år och kommunstyrelsen har tagit många viktiga beslut som fört verksamheten framåt och som har varit viktiga för kommunens tillväxt och bostadsförsörjning. I april trädde den nya organisationen för kommunledningskontoret i kraft och samtidigt flyttade merparten av förvaltningen till det nya kontoret Vägmästaren. Den nya organisationen är resultatet av ett långsiktigt arbete där vi, med delaktighet av medarbetarna, har skapat nya former för att effektivare arbeta med ledning, styrning, samordning och kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Utifrån ett tydligt invånarfokus ska kommunledningskontoret stödja kärnverksamheterna så att de kan lägga mer av sina resurser direkt emot dem vi är till för. Tillväxt och bostadsförsörjning Kommunen växer och vi har stora behov av både bostäder, lokaler för kommunala verksamheter och boenden för särskilda grupper. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har tagit många viktiga beslut under året. För att öka på takten så tog Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige beslut om att utöka bostadsbyggandet, under en femårsperiod -2020. Målsättningen är att färdigställa 700-800 bostäder per år under perioden. I samband med beslutet fick kommunstyrelsen i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra målsättningen om 3500-4000 bostäder under femårsperioden -2020. Kommunledningskontoret har under året infört nya arbetssätt som snabbar upp processerna samt ökar samarbetet mellan nämnder, förvaltningar och Eksta. En konsekvensanalys pågår som ska visa hur mycket resurser som krävs och var vi har flaskhalsar. Det vi kan se direkt är att kapaciteten för vatten och avlopp är begränsande. Redan i februari beslutades att hemställa hos Eksta om att inkomma med förslag till ett antal snabba bostadsprojekt. Dessa innebar byggstart av ett antal bostäder redan under och 2017. Dessa projekt har rullat på under året tillsammans med ytterligare projekt. Andra beslut under året som ökar på bostadsbyggandet är bland andra förslag till detaljplaner i Åsa, planprogram för Annebergs centrum, planprogram för ett nytt bostadsområde i Tölö och lokalprogram för Aranäs stadsdel etapp 4. Kommunstyrelsen har beslutat om förvärv av mark för att bygga två gruppboenden, och om lokalisering av ett nytt äldreboende. När staden växer så krävs mer infrastruktur. Under året har kommunen i flera sammanhang och till olika forum, skrivit om vikten av en utbyggd västkustbana och betydelsen av denna för ett växande Kungsbacka och Halland. Våra insatser har bidragit till att Trafikverket nu genomför en så kallad åtgärdsvalsstudie av sträckan. För vår befolkning är det viktigt att infrastrukturen fungerar och en del i att förbättra den är en utbyggd station i Hede. Under året genomfördes en förstudie och vi gjorde en överenskommelse med Region Halland om genomförandet. Kommunen har erhållit statliga bidrag för att kunna utveckla stationen och den ska stå klar 2019. I en växande kommun som vår är det även viktigt med verksamhetsområden för att uppfylla näringslivets behov. Under året har kommunledningskontoret fått i uppdrag att genomföra planprogram för ett antal verksamhetsområden och några har blivit färdigställda. Flyktingmottagande och Integration Kommunens flyktingsamordning gick i början av året från ett akut läge till en mer planerad verksamhet. I juni anställdes en integrationschef och Kommunstyrelsen tog beslut om att tillskjuta medel för att bygga upp resurser för det övergripande arbetet. Fokus under året har varit bostäder, både för ensamkommande och för nyanlända som fått asyl och som är anvisade till Kommunstyrelsens årsredovisning 3

Kommunstyrelsens årsredovisning Kungsbacka. Genom ett fantastiskt samarbete mellan förvaltningarna, Eksta och externa aktörer har vi tagit fram en hel del bostäder, även om de inte har räckt hela vägen. Vi klarade cirka hälften av vårt åtagande. Under året genomförde vi ett antal lyckade informationsmöten med allmänheten. Kommunen har varit delaktiga i flera fruktbara samarbeten inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund) för att underlätta flyktingmottagande och integration. Som exempel kan nämnas samarbete kring ensamkommande ungdomar, gemensam upphandling av moduler, snabbspår för ingenjörer och andra yrkesgrupper. Inom Region Halland har vi deltagit i integrationsrådet, ett råd med alla samhällets parter, som leds av landshövdingen. Vi deltar också i ett EU-projekt i Halland som handlar om integration. Fortsatt arbete med digitalisering Arbetet med digitalisering har fortsatt med programmet Kungsbacka 2020 som motor. Under deltog kommunen i ett öppet europeiskt samråd för e-förvaltning och vi har erhållit medlemskap i Eurocities. Arbetet fortsätter och fokus 2017 är våra invånare. Vi har hittills arbetat med it-miljön, utvecklat system och våra interna processer samt en del e-tjänster. Det har varit en förutsättning för att skapa en lyckad digitalisering. Nu ska vi ha fullt fokus på att underlätta för våra invånare genom att skapa fler e-tjänster och en ökad tillgänglighet. Ny vision i Kungsbacka växer framtiden I juni tog Kommunfullmäktige beslut om vision 2030. Arbetet med visionen genomfördes med projektledare från kommunledningskontoret, och kommunstyrelsen var tillsammans med förvaltningscheferna arbetsgrupp. Influenser och synpunkter inkom från olika fokusgrupper i kommunen såsom ungdomar, allmänheten och näringslivet. 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Under året har alla verksamheter inom dåvarande kommunstyrelseförvaltningen omorganiserats i syfte att formera ett nytt kommunledningskontor med kraft att leda, styra, samordna och stödja hela kommunen. Uppdraget att ha uppsiktsplikt över nämnderna har också förstärkts. Den nya organisationen trädde till stora delar i kraft första april emedan näringsliv och samhällsplanering startade första september i sin nya form. I mitten av maj flyttade kommunledningskontoret förutom område samhällsplanering in i Vägmästaren, vår nya aktivitetsbaserade arbetsplats. I november skrev under Borgmästaravtalet som är ett globalt samarbete inom miljöområdet. Avtalet fokuserar på att begränsa klimatförändringarna, anpassa kommunen till de klimatförändringar som ändå uppstår och skapa en hållbar energiförsörjning. Arbetet, som följer av avtalet, kommer startas upp i början av 2017. Kommunfullmäktiges nya mål för bostadsbyggande har bidragit till skapa en effektivare process för planarbete. Samarbete och politisk prioritering av ärenden står i fokus för att på bästa sätt kunna uppfylla målet. Kommunen har nu "en väg in" för tidig planförfrågan, och alla berörda förvaltningar är delaktiga från tidigt skede till byggstart. Den nya processen innebär en större tydlighet för våra kunder och ett starkare samarbete mellan tjänstemän och politiker inför beslut. Byggsektorn i Kungsbacka, liksom i övriga landet, är i stark tillväxt. För att tillgodose behovet hos både befintliga och nya företagare i Kungsbacka behövs detaljplanerad mark för näringslivet. Under året har detaljplan för verksamhetsområdet Duvehed i Fjärås antagits och en planläggning av verksamhetsområdet Rya i Frillesås har påbörjats. En stor utmaning inom samhällsplaneringssektorn är kompetensbristen, som tillsammans med stora infrastruktur- och Kommunstyrelsens årsredovisning 4

Kommunstyrelsens årsredovisning bostadsprojekt i vårt närområde driver på den mycket goda arbetsmarknaden som råder för våra medarbetare. Ansvaret för att leda och samordna kommunens integrationsarbete togs över av kommunledningskontoret under våren och en integrationschef har rekryterats som leder och samordnar arbetet i en ny arbetsmodell "strategiskt tema", med teamledare från olika förvaltningar. Modellen bygger på samverkan över förvaltningsgränserna för att nå resultat i ett komplext kommungemensamt område, och arbetet har varit lyckosamt. Mottagandet av ensamkommande barn har minskat ifrån drygt 200 under 2015 till knappt 20 under och fokus under året har legat på att komma ikapp i boendekedjan. Mottagandet av nyanlända som fått uppehållstillstånd har däremot gått i motsatt riktning. Under har cirka 300 nyanlända anvisats till Kungsbacka jämfört med 30 föregående år. Den största utmaningen har varit och är att erbjuda bostäder, vilket inte varit möjligt under året trots att vi har nyttjat alla tänkbara lösningar. Cirka 100 personer av de anvisade har ännu inte kunnat tas emot på grund av bostadsbristen. Genomgångsboende för nyanlända har skapats på Alléskolan och i Inlagsstugorna och en upphandling av modulboende har gjorts för att bidra till en lösning på den akuta bristen på bostäder för nyanlända. Företagsklimatet är ett prioriterat område och målet är att Kungsbacka ska ligga på topp. Vi har en bra bit kvar till att nå det målet och nu satsar vi. Näringslivsenheten har förstärkts från två personer till fem. I teamet ingår näringslivschef och utvecklare för olika delar, såsom företagsklimat, besöksnäring och platsutveckling för Kungsbacka stad. Innerstadsbolaget har avvecklats och samarbetet med fastighetsägare och handel kommer att fortsätta i nya former. Näringslivsenheten får mer resurser för att stödja övriga enheter inom kommunen som har kontaktytor med näringslivet för att tillsammans åstadkomma ett bättre resultat. Vi har startat satsningen "100 % Välkommen" med syftet att alla medarbetare i Kungsbacka ska ha ett värdskap i toppklass. En av piloterna i arbetet är förvaltningen för plan och bygg. Arbetet med digitalisering har fortlöpt under året. Som en del i kommunens e-förvaltningsprojekt "Kungsbacka 2020" har e-arkiv införts för att bevara digitala handlingar. Vi har också börjat digitalisera och föra över handlingar från kommunens gamla ärendesystem hit. Nya initiativ har tagits kring digital samarbetsplattform för medarbetare, och arbete med att erhålla systemstöd för bättre beslutsunderlag har påbörjats. Fokus har legat på att effektivisera interna processer. Under kommande år blir fokus digitalisering för ökad invånarnytta. En arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän ifrån medlemskommunerna i Räddningstjänstförbundet Storgöteborg har under året tagit fram ett nytt förslag till modell för medlemsavgift som ska vara enkel, transparent och möjlig att tillämpa vid en eventuell utökning av förbundet. Den nya modellen bygger på att medlemsavgiften sätts utifrån folkmängd, landareal samt en extra grundavgift för Göteborgs Stad. Den nya fördelningen föreslås börja gälla från och med 2018 och är nu ute på remiss hos medlemskommunerna. Viktiga händelser inom personalområdet Under våren bildades det nya Kommunledningskontoret. Medarbetare från olika funktioner i kommunen har samordnats i en organisation för bättre ledning, styrning, samordning och stöd för hela kommunen. Kommunledningskontoret har flyttat ifrån traditionella kontor till öppet kontorslandskap som är anpassat för olika aktiviteter och som skapar förutsättningar för en ny arbetsplatskultur. Flytten har inneburit en stor förändring för kontorets medarbetare och utvärderingen som gjordes under hösten visade att flertalet av medarbetarna är mycket nöjda med det nya sättet att arbeta. Det har skapat förutsättningar för mer samverkan, ett bättre arbetsklimat och möjlighet att nyttja olika arbetsformer utifrån behov. Några förbättringsområden finns och dessa kommer vi arbeta vidare med. Kommunstyrelsens årsredovisning 5

Kommunstyrelsens årsredovisning 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Flyktingmottagandet var året då flyktingpolitiken stramades åt och Sverige införde gränskontroller och ett mer restriktivt regelverk för uppehållstillstånd. Orsaken var den flyktingvåg som skedde under hösten 2015 och som ledde till att migration och integration seglade upp till en av de hetaste politiska frågorna. Den nya flyktingpolitiken har resulterat i att betydligt färre personer har sökt asyl i Sverige under jämfört med året innan. Nya globala och nationella hållbarhetsmål Avtalet från klimatkonferensen i Paris undertecknades under hösten och tillsammans med FN:s hållbara utvecklingsmål, även kallad 2030-agendan, har världens länder tagit nya tag kring hållbarhetsfrågan. Klimatavtalet är en överenskommelse om miljömål medan 2030-agendan även tar hänsyn till sociala och ekonomiska hållbarhetsutmaningar. I Sverige är alla statsråd i regeringen ansvariga för genomförandet av Agenda 2030 inom sina respektive ansvarsområden. Regeringen har även gett ett åttiotal statliga myndigheter i uppdrag att kartlägga och redovisa hur deras verksamheter bidrar till Sveriges möjligheter att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. Även Sveriges kommuner har en viktig roll i arbetet för att nå målen. Kungsbacka är en av de kommuner som har tagit till åtgärder i år och Borgmästaravtalet är en del i den satsningen. Med Borgmästaravtalet åtar sig lokala myndigheter runt om i världen frivilligt att genomföra EU:s klimat- och energimål inom sitt eget territorium. Ökat fokus på att klara framtidens välfärd Svensk ekonomi har gått på högvarv under med investeringar på en hög nivå och en minskad arbetslöshet. Men trots högkonjunkturen varnas det för att finanspolitiken behöver stramas åt då trycket på offentligt finansierande tjänster antas bli högre i framtiden. En förklaring kan vara en sämre matchning på arbetsmarknaden då många företag lider brist på arbetskraft trots att arbetslösheten för vissa grupper är hög och en hög andel sysselsätta behövs för att klara välfärdsutmaningarna i framtiden. En annan förklaring är den demografiska utvecklingen. Sveriges kommuner och landsting beskriver att det finns risk för kraftigt höjda skatter i framtiden om vi inte hittar andra sätt att finansiera välfärden. Även Kungsbacka står inför en ekonomisk utmaning på både kort och lång sikt och behöver agera för att leva upp till ekonomisk hållbarhet. Kommunfullmäktige har därför givit kommundirektören i uppdrag att ta fram förslag som leder till minskade kostnader i nämnderna motsvarande en procent av nämndernas nettokostnader till arbetet med 2018 års budget. Detta motsvarar cirka 40 miljoner kronor. Kommunstyrelsens årsredovisning 6

Kommunstyrelsens årsredovisning 3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Kommunstyrelsens årsredovisning 7

Kommunstyrelsens årsredovisning 4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 4.1 Ökat inflytande Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Kommentar Vi arbetar intensivt med en rad insatser för att vända den negativa trenden och uppnå målet. Kommunstyrelsen samordnar och stödjer övriga nämnder med bland annat invånardialoger, invånarpanel, kommunikation och information internt och externt, samt stöd för brukarråd i olika former. Under året har vi påbörjat en kartläggning för att samla och se över de kanaler och metoder vi har för dialog med våra invånare. Syftet är att göra det enklare att påverka men också att på ett tydligare sätt berätta för våra invånare och medarbetare hur resultatet blivit av de dialoger som genomförts. Kartläggningen kommer att resultera i förslag på kommunikationsinsatser och uppdatering av våra arbetssätt. Under året har vi fortsatt utvecklingsarbetet med vår synpunktshantering som är en viktig del för Kommunstyrelsens årsredovisning 8

Kommunstyrelsens årsredovisning invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till verksamhetsutveckling. Under hösten genomfördes bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på, och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. Mätning 2014 2015 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 45 43 42 49 Måluppfyllelse för året Mål Ökat inflytande Vi har inte nått målet 4.2 Bemötande och tillgänglighet Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Kommentar Under har kommunledningskontoret samordnat och drivit ett utvecklingsarbete för att gå i riktning mot kommunens vision om ett värdskap i toppklass. Resultatet är ett program "100% Välkommen" som riktar sig mot såväl medarbetare och chefer. Målet är att uppnå ökat kundfokus samt att kundupplevelsen blir en naturlig del i styrning och prioritering av dagliga beslut och handlingar. Under 2017 genomför vi piloter i två förvaltningar; Plan och Bygg, samt Fritid och Kultur. Resultatet från piloten kommer att utvärderas och ligga till grund för övriga förvaltningars arbete med värdskap. Kommunledningskontoret har inlett ett arbete för att etablera ett nytt arbetssätt "kundcentrerad verksamhetsutveckling". Syftet är att kommunens tjänster och service ska utvecklas mer utifrån kundens perspektiv för att bättre tillgodose invånarnas, näringslivets och besökares förväntningar om bland annat tillgänglighet och bemötande. Under genomfördes en förstudie som resulterade i att har fått finansiering av Vinnova för det fortsatta arbetet att införa arbetssättet. Förvaltningarna Vård och Omsorg, För- & Grundskola, samt Service är piloter i projektet. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet 2014 2015 Målvärde 57 55 56 62 72 70 71 73 68 63 66 72 Måluppfyllelse för året Mål Bemötande och tillgänglighet Vi har inte nått målet men är på rätt väg Kommunstyrelsens årsredovisning 9

Kommunstyrelsens årsredovisning 4.3 God livskvalitet Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Kommentar Samhällsplanering bidrar till målet genom planering av rekreationsområden, gynnande av motion och utformning av grönytor. Bostadsplaneringen utformas med hänsyn till bra möjligheter för användning av kollektivtrafik och övrig kommunikation. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever". Mäts i SCB och resultat presenteras i samband med bokslut. et utgår från de som svarat "Nöjd" och "Mycket nöjd" SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga "Allmänt hälsotillstånd". Mäts i SCB och utfall presenteras i samband med bokslut. et utgår andelen som svarat "Bra" och "Mycket bra" Måluppfyllelse för året Mål God livskvalitet 2014 2015 Målvärde 96 % 94 % 94 % 82 % 84 % 78 % Vi har nått målet 4.4 Trygg kommun Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Kommentar Vi har tillsammans med BRÅ-samordnaren deltagit i ett antal projekt där vi tillsammans representerat gentemot Länsstyrelsen och andra myndigheter i syfte att arbeta med trygghetsfrågorna. Trygghetsfrågorna har även fortsatt stor betydelse när vi formar våra nya bostadsområden. Kommunledningskontoret har genomfört en förstudie för Hede stationsområde som kommer att utvecklas till en knutpunkt för kollektivtrafiken. Trygghetsfrågorna har haft stor tyngd i arbetet då erfarenheten säger att kollektivtrafikens knutpunkter är utsatta i detta sammanhang. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Mäts i ett index med tre underliggande frågor:..hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?...hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?...hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 2014 2015 Målvärde 67 66 62 67 Kommunstyrelsens årsredovisning 10

Kommunstyrelsens årsredovisning Måluppfyllelse för året Mål Trygg kommun Vi har inte nått målet 4.5 Företagsvänlig kommun Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Kommentar Näringslivet i Kungsbacka växer och representerar ett mycket stort antal branscher. För att möta variationen i företagens behov och ett expansivt näringsliv har näringslivsenheten förstärkts. Insatser genomförs inom ett antal områden för att kunna möta näringslivets utveckling i kommunen. Under året har insatser med extra fokus på dialog och utveckling kring upphandling genomförts. Exempel på insatser: Dialogmöten tillsammans med företag, politiker och tjänstemän Företagsbesök tillsammans med KSAU Företagsträffar för att informera om stöd för företagsutveckling Tillväxt Turism projekt för produktutveckling mot den internationella marknaden Uppstart av arbetet för en attraktivare stad För en positiv utveckling mot att nå målen krävs ett ökat tempo i de insatser som pågår och startas upp och att vi arbetar mer tillsammans över förvaltningsgränserna utifrån kundens perspektiv. Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat 2014 2015 Målvärde 63 63 64 65 3,3 3,4 3,1 3,6 Insikts resultat bygger på ärenden under 2015 Resultatet i Svenskt Näringslivsundersökning avser frågan om det sammanfattande omdömet av företagsklimatet. Måluppfyllelse för året Mål Företagsvänlig kommun Vi har inte nått målet men är på rätt väg 4.5.1 Ökat intresse för entreprenörskap bland unga Nämndens formulering Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Kommentar Insatser för att öka ungas intresse för entreprenörskap görs först och främst genom samarbetet med utbildningsförvaltningarna kring Made by Kungsbacka. Under året har arbetet fokuserats på att all pedagogisk personal, studie- och yrkesvägledare samt skolledare har ett entreprenöriellt förhållningssätt och tar ansvar för att alla elever får del av de möjligheter som erbjuds genom Kommunstyrelsens årsredovisning 11

Kommunstyrelsens årsredovisning samverkan med näringslivet. Speciellt fokus ligger på Ung Företagsamhet, UF och att fler elever ska få möjlighet att driva UFföretag. Under våren genomfördes därför flera möten mellan UF Halland och samverkande förvaltningar i syfte att öka kunskapen om de möjligheter som UF erbjuder och för att starta upp ett förankringsarbete inför kommande insatser. Under hösten hade en av frukostklubbarna fokus på UF. Mätning 2014 2015 Målvärde Svenskt näringslivs attitydsundersökning 3,9 3,7 3,8 4 Frågan om skolans attityder till företagande 4.5.2 Företagsklimat i toppklass Nämndens formulering ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Kommentar En god service i myndighetsutövningen bidrar till ett företagsklimat i toppklass. För att stödja förvaltningar och nämnder i deras arbete med att utveckla servicen har Näringslivsenheten haft dialog och information kring näringslivets förutsättningar och behov med nämnder och förvaltningar under året. För att bidra till en god service i mer komplexa ärenden finns Företagslotsen där företag möter representanter från flera förvaltningar vid ett och samma tillfälle. Företagslotsen erbjuder företag en framåtlutad dialog om vad som är möjligt och de får information om hur ärendeprocessen ser ut. Näringslivsenheten lotsar företag i kommunens organisation och är en resurs för företag och förvaltningar i komplicerade ärenden. För att få upp tempo och kunna lägga mer fokus på det långsiktiga utvecklingsarbetet kommer en tjänst på näringslivsenheten ha speciellt fokus på kommunens service till näringslivet. Insatserna kommer att ske i samarbete med enheter på kommunledningskontoret och tillsammans med förvaltningarna. Mätning 2014 2015 Målvärde Insikt, SKLs nöjd kund undersökning 63 63 64 68 Resultatet bygger på ärenden under 2015 4.6 Minskat försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Kommentar Samverkan mellan näringsliv och arbetsliv ökar chanserna för unga och nyanlända att få jobb. När dessa grupper får jobb så minskar behovet av försörjningsstöd. Insatser för att underlätta och bredda samarbete mellan utbildning och arbete har skett inom ramen för Made by Kungsbacka. I projektet KOBRA samverkar Kommunledningskontoret med Gymnasie- och vuxenförvaltningen för att kartlägga företagens kompetensbehov och insatser som kan göras för att möta detta. Kommunstyrelsens årsredovisning 12

Kommunstyrelsens årsredovisning Mätning 2014 2015 Målvärde Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,3% 2,3% 2,3% 2% Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd Måluppfyllelse för året Mål 25,5% 23% 22,6% 24% Minskat försörjningsstöd Vi har inte nått målet men är på rätt väg 4.7 Fler ska åka kollektivt Kommunfullmäktiges formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Kommentar I juni 2015 ersatte dubbelriktad trafik med ändhållplatser den gamla strukturen med ringlinjer i Kungsbacka centrum. En ökning noterades redan under hösten 2015 vilket fortsatt under. Från och med april erbjuder seniorkort för fria resor till alla som fyllt 65 år. Samtliga gymnasieelever har erbjudits skolkort och fritidskort sedan höstterminen 2015 vilket innebär att de nu kan resa kollektivt till både skola och fritidsaktiviteter måndag-fredag mellan klockan 04 och 22. Under genomfördes en undersökning för att ta reda på i vilken utsträckning våra ungdomar använder skol- och fritidskorten. Undersökningen visade att 83 procent av ungdomarna använder skolkortet 4-5 dagar i veckan medan fritidskorten används av 43 procent minst 3 dagar i veckan, 47 procent uppger att de reser mer med kollektivtrafiken sedan de fått fritidskortet. För att använda fritidskortet ytterligare önskade ungdomarna att kortet gällde längre på kvällen samt på helger. Mätning 2014 2015 Målvärde Antal resor per trafikslag, pendeltåg 1 891 264 1 874 711 1 944 883 1 980 000 Antal resor per trafikslag, Blå Express 361 139 433 973 766 067 383 000 Antal resor per trafikslag, Lokal busstrafik 1 738 871 1 750 296 1 520 450 1 854 000 Antal resor per trafikslag, Stadstrafik 256 325 308 119 412 157 282 000 Antal resor per trafikslag, Öresundståg 932 793 960 777 1 013 000 1 001 000 Totalt antal resor 5 180 392 5 327 876 5 657 177 5 500 000 Måluppfyllelse för året Mål Fler ska åka kollektivt Vi har nått målet Kommunstyrelsens årsredovisning 13

Kommunstyrelsens årsredovisning 4.8 Minskad energianvändning Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Kommentar Redovisas i den kommungemensamma årsredovisningen. Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2014 2015 Målvärde 168 158 156 155 Måluppfyllelse för året Mål Minskad energianvändning Vi har inte nått målet men är på rätt väg 4.9 Minska farliga kemikalier Kommunfullmäktiges formulering Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma årsredovisningen. Mätning 2014 2015 Målvärde Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel 14 % 7 % 1 % 10 % Måluppfyllelse för året Mål Minska farliga kemikalier Vi har nått målet 4.10 Minskade koldioxidutsläpp Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Kommentar Kommunstyrelsens uppgift är att samordna det kommungemensamma arbetet. Redovisas i den kommungemensamma årsredovisningen. Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2014 2015 Målvärde 0,9 % 2,6 % - 1,7 % -2,5 % Kommunstyrelsens årsredovisning 14

Kommunstyrelsens årsredovisning Måluppfyllelse för året Mål Minska koldioxidutsläpp Vi har inte nått målet men är på rätt väg 4.11 Attraktiv arbetsplats Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Kommentar Kommunledningskontoret har gått från cellkontor till öppna ytor som är anpassade för olika aktiviteter. Arbetssättet skapar förutsättningar för en kultur som främjar leverans, samarbete, nytänkande och ett välkommande klimat. Kommunledningskontorets medarbetare ska vara förebilder och bärare av kommunens arbetsplatskultur. En viktig förutsättning för att etablera det nya arbetssättet har varit att skapa delaktighet, insyn och påverkansmöjligheter. Som ett led i detta har olika mötesforum, som skapar möjlighet till insyn och helhetsperspektiv, formats. Utvärdering är gjord med gott resultat. För att utveckla och behålla medarbetare förtydligas roller och förväntningar. Medarbetarnas leveranser i det dagliga arbetet lyfts fram vilket främjar gemensamt ansvarstagande. Kompetensutveckling sätt i relation till verksamhetens behov och främjar både verksamhet och individen. Samtliga anställda inom kommunledningskontoret har en heltidsanställning. Samtliga chefer inom Kommunledningskontoret har gått kommunens ledarutvecklingsprogram "Leda i utveckling" vilket har stärkt deras förmåga att leda i en komplex och föränderlig värld, samt skapat samsyn avseende önskvärda sätt att agera. Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 2014 2015 Målvärde 7,3 7,3 7 7,5 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 75 75 87 Andel heltidsanställda 69 % 71 % 74 % 77 % Andel arbetstid som utförs av timavlönade 11 % 11,4 % 10,7 % 9,6 % Jämix för år lanseras först i april varför senast kända utfall skrivs in från år 2015. Måluppfyllelse för året Mål Attraktiv arbetsplats Vi har inte nått målet men är på rätt väg Kommunstyrelsens årsredovisning 15

Kommunstyrelsens årsredovisning 5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Kommentar Arbetet med dokumenthanteringsplanerna är organiserat så att de delar av de processorienterade dokumenthanteringsplanerna som avser ledningsprocesser, tas fram kommunövergripande av kommunledningskontoret. Det arbetet har fortgått under året men ett par processer återstår innan arbetet kan färdigställas vilket kommer att ske under första halvåret 2017. De delar som avser kärnprocesserna tas fram av respektive ansvarig nämnd. Arbetet med de delar som avser kommunstyrelsens egna kärnprocesser har pågått under och kommer att färdigställas under 2017. Kommunledningskontoret har tillsammans med förvaltningen för Service jobbat övergripande och löpande med att stödja förvaltningarna i framtagandet av dokumenthanteringsplanerna. Fortsatt stöd från kommunledningskontoret, samt utökad kompetens ute på förvaltningarna kommer behövas under 2017 för att samtliga förvaltningar ska kunna leva upp till direktivet. Mätning Status direktiv Delvis uppnått 5.2 Direktiv värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är BITT kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt BITT. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till Kommunstyrelsens årsredovisning 16

Kommunstyrelsens årsredovisning kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Kommentar Ett åtgärdsprogram har arbetats fram för att stärka och utveckla kommunens förmåga att nå värdskap i toppklass. Programmet tar sin utgångspunkt i såväl principerna för värdskap som forskning inom service management och tjänstevetenskap. Programmet är uppbyggt kring fyra delar, Utbildnings- och träningsprogram i värdskap Kundresa att vara kund för en stund Insatser & åtgärder Kontinuerligt förbättringsarbete Under 2017 kommer en pilot genomföras för att prova och utvärdera programmet. Förvaltningarna Kultur & Fritid samt Plan & Bygg är piloter och så väl chefer som medarbetare kommer vara delaktiga. Resultatet från piloten kommer att utvärderas och ligga till grund för övriga förvaltningar i kommunen att ta utgångspunkt i. Arbetet samordnas och leds av kommunledningskontoret. Mätning Status direktiv Uppnått 5.3 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Kommentar Kommunledningskontoret har under tagit emot en arbetspraktikant och tre utbildningspraktikanter. I samarbete med förvaltningarna har ett förslag tagits fram om nytt arbetssätt med praktikplatser. Genom att samordna alla förvaltningars arbete med praktikplatser i en gemensam plattform vill vi erbjuda en väg in för praktikanter oavsett vilken typ av praktik som erbjuds och efterfrågas. Genom att skapa en gemensam plattform finns spetskompetens i frågor som rör praktikplatser vilket innebär att vi effektivare möter det behov som finns när det gäller praktikplatser. En viktig del i det nya arbetssättet är att skapa ett aktivt och systematiskt samarbete mellan praktiksamordning, bemanningsenhet och rekryteringscenter för att bredda rekryteringsbasen och därmed få fler in i arbete i. Samarbetet handlar om vägen in i praktik och övergången därifrån till arbete. Beslut om nytt arbetssätt fattas i början av 2017. Mätning Status direktiv Uppnått Kommunstyrelsens årsredovisning 17

Kommunstyrelsens årsredovisning 6 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Värdegrund Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är BITT, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. BITT är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. BITT följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med BITT inleddes ett kommungemensamt utvecklingsarbete med det långsiktiga målet är att etablera ett förhållningssätt som vägleder i dagliga beslut, prioriteringar och agerande för invånares, näringslivets och besökares bästa, och som leder oss mot vision 2030. Arbetet bygger vidare på den politiskt beslutade värdegrunden BITT samt direktivet om värdskap i toppklass. Arbetssättet har kännetecknats av dialog, där alla förvaltningar har varit representerade och haft möjlighet att delta. Vi har skapat en kanal för medarbetare att göra sin röst hörd genom en digital medarbetarpanel. Till detta har flera workshops, fokusgrupper och dialogtillfällen genomförts för att hitta en gemensam grund att ta utgångspunkt i. Vid ledardagen presenterades resultatet i form av fyra hörnstenar; Vi välkomnar, Vi levererar, Vi samarbetar, Vi tänker nytt. Dessa fyra hörnstenar är vår gemensamma utgångspunkt för att stärka och utveckla vår arbetsplatskultur. I de fyra hörnstenarna finns vår värdegrund BITT och direktivet Värdskap i toppklass med som centrala delar. Under 2017 fortsätter arbetet att etablera ett gemensamt förhållningsätt utifrån de fyra hörnstenarna, genom satsningar på t.ex. värdskap, innovationskraft, digitalisering och framtidens arbetssätt. Arbetet leds och samordnas av kommunledningskontoret. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. Kommunstyrelsens årsredovisning 18

Kommunstyrelsens årsredovisning 6.2.1 Uppdragsföretag Företag Räddningstjänstförbund et Storgöteborg Detta har hänt under året - i företaget och i den verksamhet de driver för oss På efterfrågan av medlemskommunerna har ett förslag till en ny beräkningsmodell för medlemsavgift tagits fram under året av en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstepersoner från respektive kommun och från förbundet. Förslaget bygger på en sammanvägning av folkmängd, landareal samt en extra grundavgift för Göteborgs Stad för att minska avvikelsen mot nuvarande avgift. Förslaget är ute på remiss och föreslås börja gälla från och med 2018. Kommunstyrelsens årsredovisning 19

Kommunstyrelsens årsredovisning 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 7.1 Synpunktshantering Kommentaren är vår kommungemensamma process för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt åtgärda problem som uppstått för dem vi är till för. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god och kostnadseffektiv service. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna synpunkter Fördelning av inkomna synpunkter -01-01---12-31 Klagomål 43 Beröm 9 Förslag till förbättring 97 Totalt antal inkomna synpunkter 149 Varav anonyma 33 Varav politiska 5 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 10 Flest synpunkter får vi om Synpunkterna till Kommunstyrelsen har ökat markant för året precis som till kommunen i övrigt. Knappt en tredjedel handlar om kollektivtrafiken, sträckning och avgångstider. Ungefär en femtedel handlar om samhällsplanering med åsikter om byggnationer, väg- och cykelbanor. Ämnesvalen kan sägas spegla kommunstyrelsens breda samordningsuppdrag i kommunen. Kommunen har åtagit sig att svara på synpunkter inom 10 arbetsdagar vilket vi till största del gör men 10 procent av synpunkterna är obesvarade. Orsaken förklaras ofta som tidsbrist. Det är inte acceptabelt men ändå en väsentlig förbättring i förhållande till tidigare år. Under året har vi fortsatt utvecklingsarbetet med synpunktshanteringen som utgör en viktig del för invånarnas inflytande och som ger kommunen underlag till verksamhetsutveckling. Under hösten genomfördes bland annat en marknadsföringskampanj via sociala medier för att visa på och öka intresset för invånarna att ge sina synpunkter. På vår hemsida finns det även länkar till synpunktshanteringen så att invånarna enklare kan ge en synpunkt när de använder eller letar efter någon av våra tjänster. Vi har även arbetat med att förbättra våra processer som hanterar synpunktshanteringen. Kommunstyrelsens årsredovisning 20

Kommunstyrelsens årsredovisning 8 Personal 8.1 Kompetensförsörjning 8.1.1 Attrahera/rekrytera För att säkra kvaliteten i rekrytering av nya medarbetare tar Kommunledningskontoret hjälp av kommunens rekryteringscenter. Denna specialistkompetens har också varit värdefull gentemot de sökande som inte får aktuella tjänster. Genom ett professionellt bemötande blir dessa sökande ambassadörer för ändå. Under har Kommunledningskontoret tillsammans med serviceförvaltningen tagit fram en modell för ett sammanhållet kompetensförsörjningssystem. Detta består av tre delar; - Ett utvecklat rekryteringscenter som tar hand om upp till 75 procent av kommunens alla rekryteringar. - En sammanhållen praktiksamordning som vilar på en digital portal. - Ett projekt med bemanningscenter som ska hjälpa förvaltningarna att skaffa timvikarier. Alla tre ovanstående delar förväntas effektivisera arbetet och underlätta avsevärt för cheferna i linjen. De kan lägga mer fokus på kärnverksamheten. Under året har Kommunledningskontoret samordnat en rekryteringskampanj "flytta på en kompis" där varje förvaltning rapporterat in två bristyrken som lanserats i kampanjen. Kampanjen har kunnat ses i sociala medier och på kollektivtrafiken i Kungsbacka och intilliggande kommuner. Utvärdering av kampanjen sker under våren 2017. Utifrån att Kommunledningskontoret flyttade in i nya aktivitetsbaserade lokaler, som ett led i att utveckla våra arbetssätt, har via kommunledningskontoret deltagit på konferenser och pratat om s arbete med framtidens arbetssätt i moderna lokaler. Vi har under året haft flera studiebesök från andra kommuner och organisationer som varit intresserade av våra nya aktivitetsbaserade lokaler. Året har präglats av ett aktivt arbete för att stimulera till samarbete och att dela kunskap, vara föredöme för kommunens arbetsplatskultur och för framtidens arbetssätt. Under året har vi tagit emot två praktikanter dels som yrkespraktik från högskola, dels som arbetslivspraktik via Arbetsförmedlingen. 8.1.2 Utveckla/behålla Cheferna inom Kommunledningskontoret har regelbundna avstämningar med sina medarbetare kring trivsel och förutsättningar i de nya lokalerna. Justeringar har gjorts efterhand och detta är ett fortlöpande arbete. Särskilt har de nya lokalernas förutsättningar beaktats då vi fått nya medarbetare eftersom aktivitetsbaserade lokaler ställer andra krav på introduktion för att skapa känsla av sammanhang. Respektive chef tar ansvar för att medarbetarna på Kommunledningskontoret erhåller adekvat kompetensutveckling inom respektive profession. Under har följt Sveriges kommuner och landstings regelbundna konferenser inom bland annat ekonomi och HR. Kommunledningskontoret bedömer att dessa konferenser håller hög kvalitet och är en förutsättning för att följa samhällsutvecklingen. Kommunstyrelsens årsredovisning 21

Kommunstyrelsens årsredovisning I samband med omorganisationen under våren skapades och förtydligades flera roller för att säkra upp verksamhetens kompetensbehov och därigenom kunna leverera önskvärda resultat. Under året har stor vikt lagts vid att skapa delaktighet, insyn och påverkansmöjlighet. Utgångspunkten under året har varit att skapa både ökat mandat och ansvarstagande för och bland medarbetare. Vi har infört flera regelbundna mötesforum. Syftet med dessa har varit att skapa möjlighet till insyn och helhetsperspektiv för fler genom att synliggöra pågående utvecklingsområden, arbeten och leveranser. Vi har också husmöten för att strukturerat fånga upp frågor som främst handlar om arbetsmiljö och trivsel. Medarbetarna har aviserat en svårighet att se och förstå sitt uppdrag i den nya organisationen och det är också "styrning och ledning" som slår igenom som det mest angelägna utvecklingsområdet för chefer och medarbetare att arbeta med kommande år på kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret håller samman ett arbete med "den röda tråden" i anställningen. Detta kommer att leda till att kommunens anställda kommer att ha vissa lönekriterier som är gemensamma för alla anställda i. Lönekriterierna beräknas klara till löneåret 2017/2018 och kommer bättre motsvara och följa upp vår arbetsplatskultur "vill vågar och kan". 8.1.3 Avsluta Avslutningssamtal har genomförts med de personer som slutat under året. Orsakerna till att man valt att avsluta sin anställning vid kommunledningskontoret varierar. Kopplingen till omorganisationen har i vissa fall varit en orsak och i andra fall har man valt att sluta av helt andra orsaker. Dessa orsaker har till exempel varit flytt, att man blivit erbjuden annat jobb eller sett det som dags att pröva något annat. Vid omorganisationer är en ökad personalomsättning förväntad i och med att krav och roller förtydligas och till viss del förändras. En viss personalomsättning är sund för de flesta organisationer. Det viktiga är att ha kontroll över den, så att viktiga kompetenser och nyckelpersoner inte väljer att lämna i okontrollerad utsträckning. Kommunledningskontoret bedömer att personalomsättningen under varit rimlig och under kontroll. Flera medarbetare har under året rekryterats till kommunledningskontoret och de flesta vakanser är nu tillsatta. Resultatet är att vi ökat på med ny kompetens och medarbetare med nya erfarenheter som motsvarar de behov vi haft. Det handlar både om att bidra med nya arbetssätt och att tillföra sakkompetens som saknats. När en medarbetare slutar i kommunen fyller man i en så kallad exitenkät. Denna har kommunledningskontoret uppdaterat under 4 kvartalet. Enkäten kommer nu på ett effektivt sätt vara ett stöd i kommunens och förvaltningarnas analyser av avgångsorsaker. 8.1.4 Analys har varit ett händelserikt år för Kommunledningskontoret. Flytten i in i Vägmästaren och en helt ny organisation har skapat spännande utmaningar för att bli ett effektivare ledningskontor. Under året har flera nya arbetssätt tagit form på Kommunledningskontoret. Exempel på dessa är strategiskt tema, utvecklingsportföljen, leveransloungen och flertalet nya nödvändiga mötesforum för såväl chefer som medarbetare. Det verksamhetsnära stödet i form av ekonomi, kommunikation och HR har flyttat ut till förvaltningarna och Kommunledningskontoret leder olika nätverk i syfte att samordna, leda och förankra olika frågor i organisationen. Förvaltningarna kan också denna Kommunstyrelsens årsredovisning 22

Kommunstyrelsens årsredovisning vägen beskriva sina behov av samordning och utveckling i olika frågor. Arbetet går framåt och genom att Kommunledningskontoret samordnar processer och mer aktivt leder den kommungemensamma utvecklingen, kan tid och pengar sparas och fokus ligga på kärnuppdraget ute i förvaltningarna. Arbetet med att vässa organisationen forsätter under 2017 i syfte att organisationen ska bli än mer effektiv och till nytta för kommuninvånaren. Om fokus till del blivit att attrahera nya medarbetare kommer fokus 2017 att ligga på att behålla våra medarbetare så att Kommunledningskontoret kan ha en kontinuitet i verksamheten. Detta leder till en attraktiv arbetsplats med en balanserad personalomsättning där nytta kan levereras till våra förvaltningar och kommuninvånarna. 8.2 Analys personalmått Den nya organisationen, som trädde ikraft under våren, innebar att antalet medarbetare ökade vilket i sin tur har påverkat nyckeltalen. Kontoret har ökat från 41 till 64 medarbetare. Samtliga medarbetare har heltidsanställning jämfört med 97 procent helår 2015. Andelen kvinnor har ökat något - från 78 procent helår 2015 till 81 procent. Åldersstrukturen på kommunledningskontoret är något högre jämfört med kommunen i övrigt - 46 år i medelålder jämfört med kommunens 45 år. De flesta tjänster inom Kommunledningskontoret kräver erfarenhet då arbetet till stora delar inriktas på ledning och styrning av kommunens gemensamma frågor. Medelåldern inom Kommunledningskontoret har under året minskat - från 50 år helår 2015 till 46 år helår. Åldersstrukturen har förändrats främst beroende på att åldersgruppen 60 år och äldre har minskat från 22 procent till 11 procent samt att åldersgrupperna 30-39 år samt 40-49 år har ökat sammantaget cirka 8 procent. Sjukfrånvaron är 3,1 procent jämfört med 2,8 procent 2015. Den förhållandevis låga sjukfrånvaron kan möjligen förklaras av att de flesta av kommunledningskontorets medarbetare har möjlighet att påverka både sin arbetstid och planering av arbetsuppgifter. Möjligen döljer sig en viss sjuknärvaro i siffrorna. Eftersom Kommunledningskontoret har relativt få anställda blir procentutslaget av enstaka medarbetare tydligt - denna effekt ser vi vid analys av års siffror där män har ett väsentligt högre procentutfall än kvinnor. Övervägande delen, 81 procent, av de anställda inom Kommunledningskontoret är kvinnor. Vid varje rekrytering är kompetens avgörande men om samma mix av människor som finns i övriga samhället är eftersträvansvärt, och där kön är en av parametrarna, behöver vi fundera över om det finns ett arbete att göra när det gäller mångfald i de framtida rekryteringarna inom Kommunledningskontoret. Utifrån de nyckeltal som är hämtade ur resultatet från medarbetarundersökningen så ser vi att parametrarna Helhetsattityd, Hållbart medarbetarengagemang och Ledarskap har ökat sedan mätningen 2014. Parametern Hållbart arbetsliv har inte tidigare mätts men i relation till kommunen i stort ligger Kommunledningskontoret lägre på denna parameter. Skälen till detta har diskuterats inom kontoret och fortsatt arbete med att förtydliga roller och förväntningar kommer att ske under 2017. Viljan att rekommendera som arbetsplats har ökat väsentligt bland Kommunledningskontorets medarbetare sedan mätningen 2014. Rekommendationsviljan är också väsentligt högre bland Kommunledningskontorets medarbetare än för medarbetare inom kommunen som helhet. Kommunstyrelsens årsredovisning 23

Kommunstyrelsens årsredovisning 8.3 Resursmått Nyckeltal 2014 2015 Andel deltid 3 % 3 % 0 % Andel heltid 97 % 97 % 100 % Andel kvinnor som har deltid 4 % 4 % 0 % Andel kvinnor som har heltid 96 % 96 % 100 % Andel män som har deltid 0 % 0 % 0 % Andel män som har heltid 100 % 100 % 100 % Anställda andel kvinnor 77 % 78 % 81 % Anställda andel män 23 % 22 % 19 % Anställda totalt 44 41 64 Medelålder 52 50 46 Pensionsavgångar 3 8.4 Effektmått Nyckeltal 2014 2015 Medarbetarenkät Helhetsattityd 68 69 Medarbetarenkät HME, hållbart medarbetar engagemang 73 74 Medarbetarenkät Hållbart arbetsliv 65 Medarbetarenkät Ledarskap 71 73 Medarbetarenkät Rekommendationsvilja 6 17 Personalomsättning 14,2 % Sjukfrånvaro korttid 1,7 % 2 % 1,5 % Sjukfrånvaro korttid Kvinnor 1,8 % 2,1 % 1,6 % Sjukfrånvaro korttid Män 1,7 % 1,9 % 1 % Sjukfrånvaro Kvinnor 7,1 % 3,2 % 2,8 % Sjukfrånvaro Män 1,7 % 1,5 % 4,1 % Sjukfrånvaro Totalt 5,6 % 2,8 % 3,1 % Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 60 % 33,1 % 28 % Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Kvinnor 65,5% 37,9 % 21,1% Sjukfrånvaro, andel av sjukfrånvaro 60 dagar eller mer Män 0 % 0 % 46,4% Sjukfrånvarodagar i snitt per anställd 20 7 6 Kommunstyrelsens årsredovisning 24

Kommunstyrelsens årsredovisning 9 Ekonomi 9.1 Uppföljning driftbudget Bokslut 2015 Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsens politik -12 633-9 956-10 121-165 Kommunledningskontoret -48 492-108 135-82 740 25 395 - varav projektportföljen -5 124-9 493-1 386 8 107 - varav mark- och exploateringsintäkter 59 453 5 030 16 067 11 037 Delsumma Kommunstyrelsen -61 125-118 091-92 861 25 230 Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts -60 507-58 102-50 373 7729 Räddningstjänst -46 972-48 868-48 286 582 Tjolöholm -8 600-10 644-10 644 0 Medlemsavgifter -10 811-12 928-13 038-110 Delsumma Kommunstyrelsen övrigt -126 890-130 542-122 341 8 201 Summa -188 015-248 633-215 202 33 431 Kommentarer Resultatet för hela kommunstyrelsens ansvar ger en positiv budgetavvikelse med 33,4 mkr. Nedan kommenteras respektive delområde inom Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens politik har en budgetavvikelse på -0,2 mkr på grund av högre kostnader för inventarier. Förändringen mellan åren beror på att medfinansieringen på 2,4 mkr till Region Halland för EU-projekt flyttats över till övriga medlemsavgifter. Kommunledningskontoret har en positiv budgetavvikelse på 25,4 mkr. De största posterna genereras av flertalet delprojekt i projektportföljen som ej färdigställts under året, intäkter från exploatering och markförsäljning samt vakanta tjänster. Projektportföljen, inkl. Kungsbacka 2020, har en positiv avvikelse på 8,1 mkr. Flertalet delprojekt har kommit igång men inte blivit färdigställda varav den nya digitala samarbetsplattformen och BIsystemet står för merparten av överskottet. Realiserade exploateringsvinster avser området Kolla Parkstad med 8,2 mkr, Björkris med 3,8 mkr samt Kolla Parkstad med 0,5 mkr. Därtill har vi markförsäljning på Hede med 3,6 mkr. Överskottet på personalkostnader om 7,2 mkr beror till stor del på den omorganisering som gjordes på kommunledningskontoret under våren där flertalet tjänster inte tillsatts förrän i slutet av året då den nya organisationen landat och faktiskt behov blivit tydligare. Kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts avviker ifrån budget med +7,7 mkr varav 6,1 mkr är överskott för fria resor för pensionärer och gymnasieelever och 2,9 mkr är budget för kapitaltjänstkostnader för försenade investeringsprojekt. Färdtjänst dämpar dock överskottet något med en avvikelse på -1,6 mkr. Förändringen mellan åren beror på ramjusteringar som gjorts på Kommunstyrelsens årsredovisning 25

Kommunstyrelsens årsredovisning 8,5 mkr för terminskorten till Förskola och Grundskola och 2,6 mkr för gymnasiekorten till Gymnasie- och Vuxenutbildning. Från Räddningstjänsten Storgöteborg har en återbetalning gjorts på grund av lägre pensionskostnader vilket förklarar den positiva avvikelsen om 0,6 mkr. Utvecklingen mellan åren beror på en indexering av medlemsavgiften. Tjolöholm har under året fått ett extra bidrag på 2,7 mkr för akut underhåll av panncentralen samt ett permanent utökat driftsbidrag om 0,6 mkr. Ingen budgetavvikelse då det endast rör sig om bidrag. Medlemsavgifterna är i huvudsak i paritet med budget med en avvikelse om -0,1 mkr. Förändringen mellan åren är den medfinansiering som tidigare legat på samma ansvar som kommunstyrelsens politik. 9.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 2015 Årsbudget Bokslut Avvikelse Utgifter -147-620 -19 399-18 779 Övriga investeringar Inkomster 0 0 0 Utgifter -45 419-547 44 872 Exploateringsinvesteringar Inkomster Bostäder 84 518 76 025 60 823-15 202 Utgifter Bostäder -79 942-75 880-40 785 35 095 Inkomster Verksamhetsfastigheter 8 293 3 000 6 592 3 592 Utgifter Verksamhetsfastigheter -4 669-19 500-48 508-29 008 Netto 8 053-62 394-41 824 20 570 Kommentarer Löpande investeringar Budgetavvikelsen beror på inköp av fastigheter i Kolla och Frillesås Rya. Övriga investeringar Den positiva budgetavvikelsen beror på att utbyggnaden av Hede station ännu inte påbörjats. Exploateringsinvesteringar I Kungsbacka pågår och planeras det för många stora bostadsexploateringar och förseningar i dessa har genererat en positiv budgetavvikelse på 19,9 mkr. Utbyggnaden av Kolla parkstad pågår, både etapp 1 och 2. Under har en tomtförsäljning i etapp 2 delredovisats, kvar i etapp 1 finns tre tomter att slutredovisa. I Björkris har sista tomtförsäljningen delredovisats under och i Tölö Ängar pågår projektering av en del av kvartersmarken och under året har en utbyggnad av anläggningar inom projektet startat. Slutredovisning av projektet beräknas till 2017. Kommunstyrelsens årsredovisning 26

Kommunstyrelsens årsredovisning När det gäller verksamhetsområden så har inköpet av Pålfabriken, som gjordes under hösten, resulterat i en negativ budgetavvikelse på 25,4 mkr. 9.2.1 Specifikation projekt Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr 3 18 7 Text Processläg e tom 2015 Årsbudget Bokslut Avvikelse Hede kollektivtrafik F 0-36 964 0 36 964 3108 Markförvärv verksamhetsområden G -9 500-45 941-36 441 Summa projekt >5 Mkr 0-46 464-45 941 523 Processläge: B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U = uppföljning/projektavslut P = projektering Kommunstyrelsens årsredovisning 27

Kommunstyrelsens årsredovisning 10 Intern kontroll 10.1 Intern kontroll under året För år har internkontrollarbetet präglats av omorganisation och förändringsarbete. I samband med omorganisationen upprättades en ny tjänst med ansvar för intern kontroll som tillsattes i slutet av året. Kommunstyrelsens budget för innehåller en internkontrollplan som är risk och konsekvensbedömd, planen är framtagen baserad på tidigare organisation och speglar inte fullt ut aktuella risker och ansvar i nuvarande organisation. Återrapportering till nämnden sker genom delårs- och årsrapporteringen avseende intern kontroll generellt. 10.2 Resultat av genomförda internkontroller Intern kontroll inom kommunstyrelsen har dels perspektivet kommunstyrelsens uppsynsplikt över övriga nämnders verksamhet, dels ansvaret att den egna nämndens verksamheten bedrivs med god intern kontroll. Förutom de punkter som tagits upp i den interna kontrollplanen har ett flertal aktiviteter genomförts avseende den interna kontrollen (se även avsnitt 11.3 förbättringsåtgärder) Genomfört hearing för samtliga nämnder, förvaltningar och bolag/stiftelse för uppföljning av verksamhet och ekonomi samt framåtblick kommande budgetår. Process för inventering av rättstvister och skadeståndskrav har införts och redovisas i den övergripande årsredovisningen Åtgärder, uppföljning och dialog med nämnd och kommunrevision efter årets genomförda revisioner. Träff med kommunrevisionen och redovisning av vidtagna åtgärder efter den årligen återkommande 2-års uppföljningen ( följdes 2014-års revisioner upp). Genomförda internkontroller Rutin/system Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Nämnd-beslutsefterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt. Sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att beslut efterlevs Rutiner har införts som medför att återkoppling på politiska beslut enligt "åtgärdslistan" sker löpande till KSAU. Någon granskning av beslutens efterlevnad är inte genomförd för året. Delegationsordningens efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt. Sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att delegationsförteckningen efterlevs Delegationsordning för KS är omarbetad och uppdaterad efter omorganisationen. Stickprovsgranskning av efterlevnad är ej genomförd under året. Kommunstyrelsens årsredovisning 28

Kommunstyrelsens årsredovisning Rutin/system Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Motverka korruption Motverka korruption Ändamålsenlig delegationsförteckning och attestordning med rutiner. Rutiner för upphandling och inköp. Riktade utbildningar. Diarieföring och ändamålsenligt arkiv Attestordningens efterlevnad Att inköp föregås och följer rutiner för upphandling enl. Lagen om offentlig upphandling. Brister påverkar möjligheten för invånare och politiker att påverka den kommunala utvecklingen negativt och ger en sämre rättsäkerhet. Kunskapsbrist om detta kan innebära att lagar och regler inte efterlevs. Brister i efterlevnaden kan leda till att icke verksamhetsnära kostnader uppstår och i värsta fall till korruption eller förskingring. Brister i efterlevnad ger möjligheter för korruption eller förskingring. Utbildning, rutiner Ändamålsenligt IT-stöd Kontroll av att attestordningen efterlevs Kontroll av att inköp genomförs enligt rutinerna i e-handelssystemet. Delegations- respektive attestförordning uppdaterad i enlighet med ny organisation. Kontroll av att mottagnings- och beslutsattest följer givna rutiner har genomförts utan anmärkning. Uppföljning av att rutiner för upphandling och inköp efterlevs, har genomförts utan anmärkning. Utbildningar inom området genomförs kontinuerligt, främst hos E-handel. Utbildningsmaterialet för såväl e-handel som chefsutbildningar innehåller avsnitt om etik och intern kontroll. Implementering av ett nytt ärendehanteringssystem har ökat medvetenhet om registratur och diarieföring. Antalet registreringar har under året ökat väsentligt jämfört med tidigare. Utbildning genomförs återkommande. Kontroll av att mottagnings- och beslutsattest avseende leverantörsfakturor följer givna rutiner har genomförts för januari respektive maj månad utan anmärkning. Uppföljning av att rutiner för upphandling och inköp efterlevs, har genomförts för januari respektive maj månad utan anmärkning. Kommunstyrelsens årsredovisning 29

Kommunstyrelsens årsredovisning Rutin/system Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Deltagarförteckning och syfte i samband konferens eller representation. Brister i efterlevnad kan leda till att icke verksamhetsnära kostnader uppstår. Kontroll av att rutinen efterlevs Granskat i samband med kontroll av mottagningsoch beslutsattester liksom efterlevnad av upphandlings- och inköpsrutiner. Granskningen visar att det i flera fall saknas dokumentation av deltagarförteckning och syfte varför det ska göras ytterligare förtydligande av rutinerna för detta till samtliga attestanter inom kommunledningskontoret. Att redovisningen ger en rättvisande bild. Brist kan leda till fel beslutsunderlag och att gällande regler och lagar inte efterlevs. Kontroll av att väsentliga belopp är redovisade enligt en rättvisande bild med avseende på period, ansvar och konto. Granskat i stickprovskontroller enligt ovan. Granskat i "löpande granskning " av revisionen (EY) inom följande områden: Bokslutsprocessen Löneprocessen Inköpsprocessen Anläggningstillgångar Exploatering Pensionsredovisning Avstämningar. 10.3 Nämndens förbättringsåtgärder Verksamhetsområden Nya enheter inom kommunledningskontoret för styrning och analys respektive utveckling har etablerats under året. Därmed har resurserna stärkts för att arbeta systematiskt med intern kontroll, utvecklings- och förbättringsarbete samt att kunna bistå övriga nämnder och förvaltningar inom dessa områden Processägarskap har förtydligats och knutits till kommunledningskontoret för kommungemensamma processer som följer upp respektive process genom nämnderna t ex administration, ekonomi och HR Projekt uppstartat för en kommungemensam årlig process för intern kontroll baserad på riskanalys och gemensamt systemstöd (Stratsys) Kommunledningskontoret har under året infört tjänstemannaberedning inför kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med syftet att få fram ett bättre underlag till våra politiker inför beslut Arbete med att ta fram regler och struktur för kommunens styrdokument samt att uppdatera och säkerställa att alla styrdokument för kommunstyrelsen är aktuella har pågått under hela året och förväntas klart under 2017. Kommunstyrelsens årsredovisning 30

Kommunstyrelsens årsredovisning Ekonomiområden Inom Ekonomienheten har en resurs tillsatts med start hösten för att arbeta med intern kontroll inom ekonomiområdet Resultatet från genomförda stickprovsgranskningar liksom rekommendationer från revisorerna vid årets granskningar beaktas i det löpande förbättringsarbetet av ekonomiprocesser och rutiner. Kommunstyrelsens årsredovisning 31

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-02-07 48 Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från till 2017 KS/2017:42 1.2.4.1 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för driften med 4 750 000 kronor. Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för investeringar med 40 964 000 kronor. Sammanfattning Driftsbudget: Kommunstyrelsen har budget för vissa projekt i projektportföljen som finansierats av övriga förvaltningar och som blivit försenade varpå budgeten behöver ombudgeteras till 2017. En sammanställning av de driftsprojekt som behöver ombudgeteras ger en totalsumma med 4 750 000 kronor: Driftprojekt, tkr: Ombudgetering Mina sidor 500 Beslutsstöd 2 500 Ärendesystemet Lex 100 Digital samarbetsplattform 1 500 Arbetsplatskultur 150 Totalt Kommunstyrelsen 4 750 Investeringsbudget: Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-02-07 Investeringsdelen har vissa projekt som är försenade varpå deras budget behöver ombudgeteras för genomförande år 2017: Investeringsprojekt tkr: Ombudgetering IT Utvecklingsprojekt 2 000 Hede station 36 964 Särö station 2 000 Totalt Kommunstyrelsen 40 964 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2017-01-25 Beslutet skickas till Kommunledningskontoret Ekonomi; Ing-Britt Blomberg, Emelie Sandberg Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-25 Diarienummer KS/XXXX:XX Ombudgetering av drift- och investeringsprojekt från till 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för driften med 4 750 tkr. Kommunstyrelsen godkänner begäran om ombudgetering för investeringar med 40 964 tkr. Sammanfattning Driftsbudget: Kommunstyrelsen har budget för vissa projekt i projektportföljen som finansierats av övriga förvaltningar och som blivit försenade varpå budgeten behöver ombudgeteras till 2017. En sammanställning av de driftsprojekt som behöver ombudgeteras ger en totalsumma med 4 750 tkr: Driftprojekt, tkr: Ombudgetering Mina sidor 500 Beslutsstöd 2 500 Ärendesystemet Lex 100 Digital samarbetsplattform 1 500 Arbetsplatskultur 150 Totalt Kommunstyrelsen 4 750 Kommunledningskontoret Malin Larsson Controller malin.larsson4@kungsbacka.se 1 (2) 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Investeringsbudget: Investeringsdelen har vissa projekt som är försenade varpå deras budget behöver ombudgeteras för genomförande år 2017: Investeringsprojekt tkr: Ombudgetering IT Utvecklingsprojekt 2 000 Hede station 36 964 Särö station 2 000 Totalt Kommunstyrelsen 40 964 Beslutsunderlag Ombudgetering och omdisponering av drift- och investeringsprojekt från till 2017 Beslutet skickas till Ing-Britt Blomberg Emelie Sandberg Malin Larsson Controller

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-01-24 17 Planbesked för bostadsbyggande inom fastigheten Iserås 2:26 KS/2015:512 7.1 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Iserås 2:26 i Onsala, daterad 2015-12-11. Sammanfattning Fastighetsägaren till Iserås 2:26 har, via ombud, i skrivelse, 2015-12-11, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten för bostadsändamål. Fastigheten är belägen 600-700 meter norr om Presseskolan på Onsalavägens östra sida. Av skrivelsen framgår att förslaget omfattar 12 bostäder i flerbostadshus. Fastigheten Iserås 2:26 ingår i utvecklingsområdet för Onsala tätort, vilket innebär att en planläggning är förenlig med kommunens översiktliga fysiska planering. Kommunfullmäktige har i sitt bostadspolitiska styrdokument Mål för bostadsbyggande 2014-2020 uttalat att inga nya bostadsområden bör planeras i Onsala förrän tidigast år 2018. Detta ställningstagande är direkt kopplat till färdigställandet av den nya Onsalavägen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, -12-29, samt karta Förfrågan om planbesked för Iserås 2:26, daterad 2015-12-11 Beslutet skickas till Sökande samt förvaltningen för Plan & Bygg. Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum -12-29 Diarienummer KS/2015:512 Planbesked för bostadsbyggande inom fastigheten Iserås 2:26 i Onsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Iserås 2:26 i Onsala, daterad 2015-12-11. Sammanfattning Fastighetsägaren till Iserås 2:26 har, via ombud, i skrivelse, 2015-12-11, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten för bostadsändamål. Fastigheten är belägen 600-700 meter norr om Presseskolan på Onsalavägens östra sida. Av skrivelsen framgår att förslaget omfattar 12 bostäder i flerbostadshus. Fastigheten Iserås 2:26 ingår i utvecklingsområdet för Onsala tätort, vilket innebär att en planläggning är förenlig med kommunens översiktliga fysiska planering. Kommunfullmäktige har i sitt bostadspolitiska styrdokument Mål för bostadsbyggande 2014-2020 uttalat att inga nya bostadsområden bör planeras i Onsala förrän tidigast år 2018. Detta ställningstagande är direkt kopplat till färdigställandet av den nya Onsalavägen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, -12-29, samt karta, Förfrågan om planbesked för Iserås 2:26, daterad 2015-12-11. Beslutet skickas till Sökande samt förvaltningen för Plan&Bygg. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunledningskontoret Hasse Andersson 0300-83 46 51 hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Iserås 2:26 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet -12-29, 14:31 Skala 1:10000 0 100 200 300m

~r 2015-12- 15.......... Kommunstyrelsen - 434 81 Kungsbacka Anhållan om planbesked för bostäder på fastigheten lserås 2:26 Undertecknad, ombud för fastighetsägaren, önskar planlägga fastigheten med ett innehåll och omfattning enligt bifogade skisser. Fastigheten är en del i ett bostadsområde med en övervikt av enfamiljsvillor. Området har stora naturvärden och har en god närhet till bussförbindelse och kommunal service. Projektet avser en exploatering med ca 12 bostäder i lägenheter för att utjämna den stora övervikten av villor till förmån för andra boendeformer. Detta för att möjliggöra kvarboende både för ungdomar som vill flytta hemifrån och för äldre som vill bo kvar i en något mindre arbetskrävande bostad. Fastigheten är idag bebyggd med en större villa, vilken föreslås bli ombyggd för att innehålla 3 lägenheter. Detta kompletteras med marklägenheter i öster och väster. Närmast nuvarande ansalavägen placeras bilplatser i carportar. Vårt aktuella mål är att starta en planering för fastigheten. Vår ideala tidplan för projektet skulle vara att få ett positivt planbesked under början av, en detaljplan under -2017 med en projektstart under våren 2018, vilket skulle utgöra en lämplig anpassning till utbyggnaden av den efterlängtade nya Onsalavägen. Vi kan genomföra stora delar av planarbetet med egen konsult och är beredda att teckna plankostnadsavtal snarast. Bilagor: Skisser Arkitektkontoret Vallgatan Acron AB Tel 0300-713 50 Energigatan 12 Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se 434 37 Kungsbacka Org. Nr 556120-5989 Bg: 357-7392 Pg: 63 16-4

ISERAS 2:26 RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

FLERBOSTÄDER -ISERAS 2:26 Fastigheten är en del i ett bostadsområde med en övervikt av enfamiljsvillor. Området har stora naturvärden och har en god närhet till bussförbindelse och kommunal service. Projektet avser en exploatering med ca 12 bostäder i lägenheter för att utjämna den stora övervikten av villor till förmån för andra boendeformer. Detta för att möjliggöra kvarboende både för ungdomar som vill flytta hemifrån och för äldre som vill bo kvar i en något mindre arbetskrävande bostad. Fastigheten är idag bebyggd med en större villa, vilken föreslås bli ombyggd för att innehålla 3 lägenheter. Detta kompletteras med marklägenheter i öster och väster. Närmast nuvarande ansalavägen placeras bilplatser i carportar. FLERBOSTÄDER ISERAS 2:26 RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

ORIENTERINGsKARTA ISERAS 2:26 RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

l / 2:23 Tomt om ca. 6 900m2. 5 bostadshus med sammanlagt 12 lägenheter. l l l l l l l l J l l 2:18 :52 ~ l l l '-.J l l l l l l l l l l f l f l l l! l! l 2:27 situationsplan 2015-04-29 Skala = 1 :600 Kartans aktualitet och noggrannhet kan variera ISERAS 2:26 Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

Lägenheterna har uteplats med utsikt mot havet. De består av 3 rum och kök, om 70 m2-72 m2. Entreplan 8 380 7 800 8 380 24560 SKALA 1:200 11111\11111\,,,,,,, l l l l l Planer 3 lgh, 3 r.o.k. 70 m2-72 m2 o 1 2 5 10 ISERAS 2:26 15 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

Huset består av 3 lägenheter. Fasad mot söder F asad mot väster Fasad mot norr Fasad mot öster Fasader 3 lgh, 3 r.o.k. 70m2-72m2 ISERAS 2:26 SKALA 1:200 111111111111 Il Il Il l l l l l l o 1 2 5 10 15 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

Lägenheterna har uteplats med utsikt mot havet. De består av 3 rum och kök, om 67m2. Entreplan SKALA 1:200 l1111l1111lllllllll l l l l l Planer 2 lgh, 3 r.o.k. 67 m2 o 1 2 5 10 ISERAS 2:26 15 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

Huset består av 2 lägenheter. Fasad mot söder F asad mot väster Fasad mot norr Fasad mot öster SKALA 1:200 11111111111111 11111 l l l l l Fasader 2 lgh, 3 r.o.k. 67 m2 o 1 2 5 10 ISERAS 2:26 15 20 RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. va ligatanaeran.se

Lägenheterna har uteplats med utsikt mot havet. De består av 4 rum och kök, om 75 m2. Entreplan 12 000 l ; SKALA 1:200 llllllllllllll Il III l l l l l Planer 4 lgh, 4 r.o.k. 75 m2 o 1 2 5 10 ISERÅS 2:26 15 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

Huset består av 3 lägenheter. F asad mot söder F asad mot väster F asad mot norr F asad mot öster Fasader 3 lgh, 4 r.o.k. 75 m2 ISERAS 2:26 SKALA 1:200 11111111111111 11111 l l l l l o 1 2 5 10 15 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www. vallgatanacron.se

Lägenheterna har uteplats med utsikt mot havet. De består av 3 rum och kök, om 72 m2. UTEPLATS UTEPLATS 7 880 7 880 Entreplan 15 759 SKALA 1:200 l1111l1111ll Il l iii l l l l l l Planer 2 lgh, 3 r.o.k. 72 m2 o 1 2 5 10 15 ISERAS 2:26 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

Huset består av 2 lägenheter. Fasad mot söder F asad mot väster F asad mot norr F asad mot öster Fasader 2 lgh, 3 r.o.k. 72 m2 SKALA 1:200 lllllillllli Ii Ii Ii l l l l l l o 1 2 5 10 15 ISERÅS 2:26 VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

BILD FRÅN O BJÖRKVÄG ISERAS 2:26 RKITEKTKONTORET VALLGATAN o ACRON Energigatan 12 Tel 0300-713 50 434 37 KUNGSBACKA Fax 0300-713 25 www.vallgatanacron.se

BILD MOT HAVET ISERAS 2:26 Energigatan 12 434 37 KUNGSBACKA www.vallgatanacron.se

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2017-01-24 18 Planbesked för bostadsbyggande inom fastigheten Mossen 3:15 KS/:193 7.1 Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Mossen 3:15 i Onsala, daterad -03-11. Sammanfattning Fastighetsägarna till Mossen 3:15, södra Ebbagården i Onsala, har i skrivelse, -03-11, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga del av fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen fram går att förslaget omfattar 18 småhus i form av ett seniorboende. Södra Ebbagården är stor fastighet, cirka 6 hektar, som är belägen cirka en kilometer norr om Onsala centrum. Förfrågan gäller ett mindre markområde som ligger i den östra delen cirka 300 meter från Onsalafjorden. Södra Ebbagården ligger väl till och har goda planeringsförutsättningar. Kommunfullmäktige har dock i bostadspolitikens styrdokument Mål för bostadsbyggandet 2014-2020 uttalat att inga nya bostadsområden bör planeras i Onsala förrän tidigast år 2018. Detta ställningstagande är direkt kopplat till färdigställandet av den nya Onsalavägen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse, -12-28 med karta över berörd del av Mossen 3:15, södra Ebbagården Förfrågan om planbesked, daterad -03-11. Beslutet skickas till Sökande samt förvaltningen för Plan & Bygg. Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum -12-28 Diarienummer KS/:193 Planbesked för bostadsbyggande inom fastigheten Mossen 3:15 i Onsala Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Mossen 3:15 i Onsala, daterad -03-11. Sammanfattning Fastighetsägarna till Mossen 3:15, södra Ebbagården i Onsala, har i skrivelse, -03-11, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga del av fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen fram går att förslaget omfattar 18 småhus i form av ett seniorboende. Södra Ebbagården är stor fastighet, ca 6 ha, som är belägen ca en km norr om Onsala centrum. Förfrågan gäller ett mindre markområde som ligger i den östra delen ca 300 meter från Onsalafjorden. Södra Ebbagården ligger väl till och har goda planeringsförutsättningar. Kommunfullmäktige har dock i bostadspolitikens styrdokument Mål för bostadsbyggandet 2014-2020 uttalat att inga nya bostadsområden bör planeras i Onsala förrän tidigast år 2018. Detta ställningstagande är direkt kopplat till färdigställandet av den nya Onsalavägen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, -12-28 med karta över berörd del av Mossen 3:15, södra Ebbagården. Förfrågan om planbesked, daterad -03-11. Beslutet skickas till Sökande samt Plan&Bygg. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunledningskontoret Hasse Andersson 0300-83 46 51 hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Del av Mossen 3:15 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet -12-28, 09:49 Skala 1:10000 0 100 200 300m