Den perfekta polisen! (Olika samhällsgruppers åsikter om polismannens egenskaper och arbetsuppgifter)

Relevanta dokument
K1) Minska polisinsatserna i våra förorter

Förtroendet för polisen. Stockholm, 19 december Ipsos Ipsos.

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Visioner för nattvandrare

Brotten som har begåtts är främst inbrott, bluffakturor, skadegörelse och stöld.

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Alliansarbetsgrupp för. rättsväsende

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Mål för Nässjö kommuns brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans.

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

Barn som far illa Polisens skyldigheter

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Motion till riksdagen. 1988/89:So18

Förberedelsematerial för eleverna

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

Rikspolischefens inriktning

MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE

Rättstryggheten i samhället

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

PiteåPanelen. Dialogmöte Lokala Medborgarlöften. Postadress: Piteå Besöksadress: Stadshuset, Svartuddsv. 1 Webbadress:

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Fördjupning värderingar

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Brottsförebyggande program

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Nästa steg. för svensk polis

Trygghetskommission - Direktiv

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

K.R.I.S Sundsvall Synen på polisen som aktiv- och före detta kriminell.

Generationsmöten Tillfälle för lärande? En undersökning av projektet Seniorer i skolan

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

VILL DU VETA MER?

Rikspolischefens inriktning. I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras.

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017

Jämtlands Gymnasieförbund

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Sammanfattning. Uppdraget. Våra överväganden och förslag. Bilaga 2

Resultat av enkätundersökningar

Kvinnors rätt till trygghet

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Riktad tillsyn av Primaskolan Farsta, grundskola inom Primaskolan i Sverige AB

Förstå och möta andra - hur, varför?

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Handlingsplan för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i. Åtvidabergs kommun

Innehåll

Samverkansavtal mellan polis och kommun

Samverka för att motverka

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Stockholms stads Personalpolicy

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

En sammanställning av uppföljande krögarintervjuer genomförda i Örebro län våren 2007.

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Kommunpolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

EXPERIENCE ENABLING SERVICES AB

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

Enkät om medborgarlöftesarbete (exempel)

Uppförandekod & Whistleblowpolicy

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Underkänt! Umeåbornas åsikter om skolan

Handlarenkät 2018 EN UNDERSÖKNING OM TRYGGHET I BUTIK

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

VÄGLEDNINGSDOKUMENT för ledare i Baptistförsamlingen Korskyrkan i Uppsala

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

FÖRELÄSAREN.

Transkript:

Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 82 Den perfekta polisen! (Olika samhällsgruppers åsikter om polismannens egenskaper och arbetsuppgifter) Författare: Pär Rova Linus Flygare

Pär Rova, Linus Flygare 05-03-22 Sammanfattning Att arbeta som polis i Sverige ställer höga krav på den enskilda polismannens personliga egenskaper. Denna rapport syftar till att belysa de egenskaper och arbetsuppgifter olika samhällsgrupper tillskriver polisen. Genom öppna intervjuer och kompletterande enkätundersökning med olika samhällsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd, vidsynt, tolerant mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet. Vad gäller den förebyggande verksamheten anser man att polisen bör synas mer än man gör idag. Att åsikterna varierar mellan olika intervjupersoner anser vi beror på att intervjupersonerna har olika erfarenheter av polisen vilket ger dem olika underlag för att skapa tankar om polisens arbetsuppgifter och den enskilde polismannens egenskaper. Att erfarenheterna av polisen varierar kan också vara en följd av vilken samhällsklass man tillhör eller har tillhört. Överklassens möten med polisen kan i många fall skilja från dom som lever eller har levt i samhällets undre skick. I

Pär Rova, Linus Flygare 05-03-22 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... I INNEHÅLLSFÖRTECKNING...II Bilagor... II 1 INLEDNING...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Frågeställningar...1 2 METOD...2 3 RESULTAT...3 3.1 Rekryteringskrav till polisutbildningen...3 3.2 KRIS...3 3.2.1 Polisens arbetsuppgifter...3 3.2.2 Polismannens egenskaper...3 3.3 Ungdomar...4 3.3.1 Polisens arbetsuppgifter...4 3.3.2 Polismannens egenskaper...5 3.4 Socialdemokraterna...5 3.4.1 Polisens arbetsuppgifter...5 3.4.2 Polismannens egenskaper...6 3.5 Vänsterpartiet...6 3.5.1 Polisens arbetsuppgifter...7 3.5.2 Polismannens egenskaper...7 3.6 Folkpartiet...7 3.6.1 Polisens arbetsuppgifter...7 3.6.2 Polismannens egenskaper...7 3.7 Moderaterna...8 3.7.1 Polisens arbetsuppgifter...8 3.7.2 Polismannens egenskaper...8 3.8 Polisen...8 3.9 Resultatsammanfattning...10 4 DISKUSSION...12 5 LITTERATURREFERENSER OCH KÄLLHÄNVISNINGAR...14 Muntliga källor...14 Webbbaserade källor...14 Bilagor Enkät Frågeformulär: Polisens egenskaper och arbetsuppgifter. II

1 Inledning 1.1 Bakgrund Att arbeta som polis i Sverige ställer höga krav på den enskilda polismannens personliga egenskaper. För att uppfylla de uppgifter som ankommer på polisen måste den enskilda polismannen vara väldigt mångsidig. Att inneha vissa egenskaper är dock en förutsättning för att överhuvudtaget kunna utöva yrket. Man ska vara laglydig d.v.s. följa lagen eftersom det är den man är anställd för att upprätthålla. Detta har dock visat sig inte alltid vara så lätt då även polismän döms för brott. Meningarna om vilka egenskaper som en polis ska inneha kan dock variera. En del människor tycker kanske att de viktigaste egenskaperna hos en polis är de fysiska medan andra tycker att det är de sociala. Vilka åsikter man har i ämnet kan vara ett resultat av vilka erfarenheter man har. Dessa erfarenheter präglas till stor del av under vilka förutsättningar man lever eller har levt i. En människa som under en längre tid levt i samhällets undre skick med ekonomiska och sociala problem har ofta andra erfarenheter än medelklassen eller överklassen. Gemensamt för dessa är dock att man har lika stor rätt att ställa krav på de som har till uppgift att upprätthålla lagen i den demokrati vi lever i. Man har också rätt att tycka till om vilka arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Kort sagt hur den enskilda polismannen ska vara samt vad den ska arbeta med. Det viktiga med allmänhetens synpunkt är att om den enskilda polisen uppfattas på ett annat sett än vad man tycker är korrekt så kan förtroendet svika. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att belysa de egenskaper allmänheten tycker att den enskilda polismannen bör ha. Syftet är också att se vilka arbetsuppgifter allmänheten tycker att polisen bör prioritera. 1.3 Frågeställningar Vilka egenskaper ska en bra polis ha? Vilka arbetsuppgifter bör polisen prioritera? 1

2 Metod Arbetet bygger i första hand på intervjuer. Dessa har genomförts på så sätt att vi har åkt ut till respektive persons arbetsplats eller skola. Intervjuerna har varit av öppen karaktär då vi ställt frågor utan direktiv och personen har fått ge öppna svar. När det gäller intervjuerna med politikerna så har frågorna ställts så att både partiets åsikter framkommit och även mer personliga åsikter. Detta eftersom svaren på de egenskaper en polis bör ha bara kan vara personliga och inget parti har en uttalad åsikt om polismannens egenskaper. Anledningen till att vi valde en öppen intervju var att vi ville få fram åsikterna bakom svaren. Detta eftersom intervjun kompletterades med en enkätundersökning med ja och nej frågor (se bilaga 1). Fråga 1 och 2 har legat till grund för vårat arbete. Resterande frågor har vi valt att ta bort då frågeställningen har ändrats under arbetets gång. Vidare har vi använt oss av Internet där vi inhämtat information om de officiella krav som ställs på de egenskaper som en polisman bör ha. Informationen från intervjuerna har vi sammanställt person för person utom för KRIS (kriminellas revansch i samhället) och ungdomarna där vi genomförde intervjuerna i grupp. Anledningen var att vi ej fick tid att genomföra det person för person. Svaren från enkätundersökningarnas ja och nej frågor sammanställdes och redovisades på samma sätt som de öppna frågorna tillsammans med de kommentarer vi fått kring svaren vid intervjuerna. När det gäller svaren på fråga ett i enkätundersökningen angående egenskaperna hos den enskilde polismannen så har en del utvecklat svaren medan andra bara gett fem egenskaper. I de fall svaren är utvecklade har vi redovisat de i berättelseform annars är det gjort i punktform. 2

3 Resultat 3.1 Rekryteringskrav till polisutbildningen Kraven som ställs på den sökande till polisutbildningen är omfattande. Förutom vissa kunskapskrav så bedöms den sökande efter sin personlighet och de personliga egenskaper den besitter. Den sökande bör vara vidsynt, tolerant, stresstålig, ärlig, harmonisk och serviceinriktad. Vidare bör den sökande ha ett sunt levnadssätt med god rättsuppfattning och ett stabilt psyke. Den sökande ska även ha en normal fysisk förmåga utan skador för att kunna arbeta som polis 1. 3.2 KRIS Intervju med tre medlemmar ur organisationen KRIS. KRIS är en kamratförening bestående av före detta kriminella eller missbrukare som står för hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidaritet 2. 3.2.1 Polisens arbetsuppgifter Vad gäller polisens arbetsuppgifter så anser medlemmarna på KRIS att framförallt ungdomskriminaliteten bör prioriteras. Väl känt är att de kriminella karriärerna utvecklas i tidig ålder och för att stoppa dessa bör resurser läggas där. Vidare anser man att polisen bör följa upp dessa insatser i samverkan med andra myndigheter. Förebyggande arbete och störande verksamhet mot missbrukare, småbus och ungdomar anses som viktigt. Narkotikabrott och våldsbrott anses som andra viktiga arbetsuppgifter. 3.2.2 Polismannens egenskaper Medlemmarna, vilka samtliga har ett förflutet som missbrukare, tycker att polismännen i många fall blir fyrkantiga i sitt agerande gentemot allmänheten och framförallt mot personer vilka är föremål för polisens åtgärder, d.v.s. kriminella. Polisen saknar i många fall den medmänskliga egenskapen att kunna förstå människan bakom brottslingen. Dessa poliser brister då i de sociala egenskaperna och kompenserar detta med de fysiska. När argumenten tar slut tar våldet vid. Vidare tycker man att poliser i många fall är cyniska och dömer 1 http://www.polisen.se/inter/nodeid=5980&pageversion=1.html. 2 http://www.kris.a.se/ 3

folk på förhand. Polisen saknar ofta öppenheten och kan uppfattas som trångsynt i den bemärkelsen att en gång brottsling alltid brottsling. Man tycker dock att framförallt de äldre poliserna är kamratliga och visar respekt för kriminella, både i möten inom och utanför arbetet. Anledningen till det kan vara att de äldre har förstått vinsten av en bra relation med kriminella. Med det menar man att den enskilda polismannen skapar sin egen arbetsmiljö genom sitt bemötande till kriminella. Är man trevlig och uppträder schysst så får man ett bra bemötande tillbaka vilket gör det lättare att arbeta. Den unga polisen visar ibland en osäkerhet vilket denne försöker kompensera med en hårdare attityd. Detta gäller också poliser som saknar kunskap både praktisk men framförallt teoretisk. Egenskaper: Empatisk Ärlig Lugn Lyhörd Ödmjuk Nyfiken Tydlig Mindre hotfull Relationsskapande Nytänkande 3.3 Ungdomar Intervju med fyra 2:a års elever vid gymnasieskolan Midgård i Umeå. 3.3.1 Polisens arbetsuppgifter Polisens arbetsuppgifter bör till stor del handla om det förebyggande arbetet. Att arbeta med information mot ungdomar på ett tidigt plan för att förhindra brottslighet vid senare åldrar är också något man tycker är viktigt. Polisen bör även vara synligare än man är idag. Att visa upp sig skapar en trygghet bland allmänheten. Vad gäller specifika områden inom polisarbete bör man satsa 4

resurser mot narkotikabrottlighet. Anledningen till det är att man anser att den har ökat under de senaste åren. Två av intervjupersonerna tycker dock att det ska vara en jämn resursfördelning mellan arbetsuppgifterna, men förtydligar att det är självklart att det ska ske en prioritering i den akuta situationen. Grov brottslighet ska då gå före s.k. vardagsbrottslighet. 3.3.2 Polismannens egenskaper En polis ska enligt studenterna vara lugna och sympatiska personer med en stark fysisk- och mental sida. Polismannen ska också vara orädd och våga ingripa. De ska vara trevliga i rätt situation. Med det menar man att vissa situationer, t.ex. när det handlar om att avstyra bråk, kräver en hårdare attityd vilket gör att det är acceptabelt att polisen inte är trevlig när man utför detta arbete. 3.4 Socialdemokraterna Intervju med en manlig företrädare för Socialdemokraterna i Umeå. 3.4.1 Polisens arbetsuppgifter Intervjupersonen vill att polisen ska försöka öka sitt förebyggande arbete. Med det menar han inte någon specifik brottslighet utan att man ska jobba på bred front inom alla brottsligheter då det finns kopplingar mellan dem. Förebyggande arbete kan vara att polisen blir synligare i samhället mer än vad som är nu. Kanske att man fotpatrullerar oftare och inte bara sitter i en polisbil som åker förbi på några sekunder. På så sätt kan människor lättare och bättre få en bra kontakt med polisen Han tycker att såväl polisen som andra samhällsfaktorer som exempelvis socialtjänsten, skolan, vården, idrottsföreningar och politiker ska prioritera samverkan med varandra för att till fullo kunna nyttja de samhällsgemensamma resurser som finns på ett bättre sätt. Han tror att just samverkan är väldigt viktigt för att samhället ska fungera på ett tryggt sätt även i framtiden. Man måste riva de barriärer som finns och den rivalitet som också existerar. Perspektivet måste ligga längre fram än några år i taget, man måste kanske ta till sig att effekterna av samverkan inte visar sig förrän efter 5-10 år eller även längre tid. 5

Exempel på samverkan kan vara att personer från olika myndigheter och andra samhällsfaktorer träffas regelbundet utan de barriärer som finns och ser vilka möjligheter som finns istället och därifrån utarbeta en plan på olika problem som måste lösas. Polisen måste också få mer resurser att jobba med och det är också på gång fram till 2007 ska budgeten öka med drygt 3 miljarder till polis, rättsväsende, kriminalvård, missbrukarvård och säkerhetspolis. Narkotikan är ett stort problem för samhället eftersom det varje dag orsakar skador och lidande. Socialdemokraterna vill bekämpa tillgången på narkotika och minska efterfrågan. Narkotikapolitiken bygger på en balans mellan förebyggande insatser, vård, kontroller och internationellt samarbete. Kampen mot narkotika kräver insatser av polis, tull och kriminalvård. Det behövs också samarbete med socialtjänst, sjukvård, skola och föreningsliv. Samhället måste agera tydligt mot alla typer av brott. Tiden mellan brott och dom ska vara kort. Det krävs hårda tag mot brott men också mot brottets orsaker. 3.4.2 Polismannens egenskaper Kompetens är en viktig faktor för att kunna utföra ett bra jobb. Som samhället är nu sker förändringar väldigt snabbt och därmed ändras förutsättningarna för polisen. Det innebär att man inom polisen också snabbt ska kunna utöka och förbättra sin kompetens inom olika områden som t.ex. droger och ekonomisk brottslighet. Egenskaper: Empatisk Integritet Intresserad av människor Hög självkännedom Ansvarsfull 3.5 Vänsterpartiet Intervju med en kvinnlig representant för Vänsterpartiet i Umeå. 6

3.5.1 Polisens arbetsuppgifter Partiet ser en utveckling av att polisen ska vara nära folket. Man ska arbete i nära anslutning till allmänheten och finnas på platser där folk verkar, d.v.s. på gator och allmänna platser under tidpunkter då personer rör sig där. Partiet anser att det finns en fara i den utvecklingen att andra aktörer kan komma att verka inom polisens område som t.ex. väktare. Huvudsysslorna bör vara förebyggande närpolisverksamhet där vardagsbrott prioriteras samt brott mot kvinnor. 3.5.2 Polismannens egenskaper Polismannen bör enligt den kvinnliga vänsterpartisten kunna känna empati. Vidare bör polismannen vara samhällsorienterad. Det vill säga väl insatt i hur samhället fungerar. 3.6 Folkpartiet Intervju med en manlig representant för Folkpartiet. 3.6.1 Polisens arbetsuppgifter Polisen bör prioritera den vardagliga brottsligheten. Polisen bör finnas bland folket för att verka i samråd med dessa. När det sedan gäller utredningsarbete finns det en annan prioriteringsordning. Där bör de grova brotten hamna överst i högen. Polisen bör samverka med andra myndigheter för att uppnå bästa resultat. Man kan generellt inte säga att man ska samarbeta med socialtjänsten för att uppnå dessa resultat. Vilka samarbetspartners man använder bör bestämmas lokalt. I vissa fall kanske det är kyrkan som har det bästa förtroendet i området medan det är idrottsföreningen i ett annat område. 3.6.2 Polismannens egenskaper Den enskilda polismannens kompetens och lämplighet är viktigast. Någon kvoterings till polisyrket får ej ske då detta bidrar till att man inte får de mest lämpade till yrket. Samhället görs en stor otjänst om man använder kvotering. Egenskaper: Stresstålig stabilt psyke 7

uthållig förmåga att prioritera intresse för människor 3.7 Moderaterna Intervju med en manlig representant för moderaterna. 3.7.1 Polisens arbetsuppgifter Enligt Moderaterna i Umeå bör det inte finnas någon prioritering mellan polisens arbetsuppgifter. En prioritering mellan t.ex. vardagsbrottslighet och grövre brottslighet skulle kunna påverka förtroendet för polisen. Då allmänheten har olika åsikter om vad polisen ska arbeta med så måste polisen arbeta brett för att tillgodose allmänhetens krav. Vidare tycker man att polisen bör bli fri från vissa administrativa arbetsuppgifter. Detta skulle kunna innebära mer poliser i yttre tjänst. Man anser också att polisen bör arbeta nära samhällsmedborgarna med förebyggande åtgärder. Något man tror har minskat då kvarterspoliserna försvann. 3.7.2 Polismannens egenskaper Vad gäller polismannen anser man att denna bör vara ofelbar i den bemärkelsen att allmänheten ska få en känsla av att polisen alltid gör rätt. Som medborgare vill man inte känna till polismannens bristande egenskaper eller dåliga sidor. I övrigt bör polismannen vara reko. Med det menar man att han ska vara ärlig, schysst och medmänsklig, d.v.s. att han inte alltid behöver tillämpa millimeterrättvisa. Han bör även ha god människokännedom så att han kan läsa av sinnestämningar vid möten med olika personer. 3.8 Polisen Intervju med 3 olika poliser i Stockholms län Polis 1. Arbetsuppgifter: De arbetsuppgifter som den här polisen tycker är viktigast med de resurser man har är att framförallt jobba med våld mot barn. Det som också är viktigt är att 8

lösa sådana brott som allmänheten förväntar sig att polisen ska lösa som t.ex. bankrån. Det man bör lägga mindre resurser på är enklare brott som exempelvis snatterier. Man ska inte heller prioritera LOB (ta om hand om berusade personer) som tar mycket resurser när man skulle kunna göra någonting annat. Egenskaper: Humor är en viktig egenskap, det kommer man långt på när man pratar med folk. Gilla människor måste man göra för att kunna utföra ett bra jobb. Medmänsklighet. Bestämdhet som innebär att man är tydlig i specifika situationer. Bra rättsuppfattning om vad som är rätt och fel (även privat) Polis 2. Arbetsuppgifter: De arbetsuppgifter som även den här polisen vill prioritera är våld mot barn men även handeln med kvinnor, kvinnovåld och övrigt våld inom familjen. Egenskaper: Trygga i sin egen roll. God självkänsla. Stor empati. God fysisk förmåga. God samarbetsförmåga. Polis 3. Arbetsuppgifter: De arbetsuppgifter som den här polisen vill prioritera är vardagsbrottslighet som stölder, inbrott i hem och i vindsförråd. Att man tar sig tid att prata med 9

offren är också viktigt. I dagens samhälle där man kan få fram DNA spår från väldigt lite material är det viktigt att också säkra spår även vid enklare brott. Egenskaper: Ödmjuk. Förstående. Psykiskt stark, pga. Samhällets avigsidor Positiv. Kamratlig. 3.9 Resultatsammanfattning I arbetet har det framkommit ett flertal olika åsikter vad gäller polisens arbetsuppgifter. Man anser att polisen bör jobba mot ungdomsbrottslighet i förebyggande syfte då detta kan vara en inkörsport till grövre brottslighet. Polisen bör ta tag i problematiken på ett tidigt stadium. Narkotikabrottslighet är ett annat problem som bör prioriteras då detta även leder till annan brottslighet. Flera uppger att polisen bör arbeta med brott inom familjen som brott mot barn och brott mot kvinnor. Många av intervjupersonerna uppger att samverkan med andra samhällsorgan är en viktig del av polisens förebyggande verksamhet, detta är dock ett sätt att arbeta inte en arbetsuppgift. Moderaterna anser ensamt att de administrativa uppgifterna inte ska åläggas polisen i den mån det går då det tar för mycket resurser. Ungdomarna, vänsterpartiet och socialdemokraterna anser att polisen bör synas mer än de gör idag, även detta är ett sätt att arbeta inte en arbetsuppgift. Ungdomarna anser att polisen bör arbeta mer med information i skolorna då de upplevt detta som positivt. Vardagsbrottsligheten bör enligt Folkpartiet och en av poliserna prioriteras. Den grövre brottsligheten ska dock prioriteras först vid utredningsarbete där man måste välja mellan vardagsbrott och grövre brott. De egenskaper som framkommit som viktiga vid intervjuerna och de vi fick fram som de officiella kraven är att polisen ska vara. Vidsynt Tolerant Stresstålig Ärlig Harmonisk Serviceinriktad 10

Lugna Sympatiska Starka psykiskt Starka mentalt Orädda Kompetenta Empatisk Intresserad av människor Ansvarsfulla Uthålliga Ödmjuk Förstående Trygg i sin egen roll Kamratlig Positiv Respektingivande Lyhörd Nyfiken Tydlig Mindre hotfull Relationsskapande Nytänkande Vidare bör polisen ha Humor Ha en förmåga att prioritera Bestämdhet i rätt situationer God självkännedom God samarbetsförmåga Sunt levnadssätt God rättsuppfattning 11

4 Diskussion Vid intervjuerna vi gjort visar det sig att de arbetsuppgifter som de olika grupperna vill att polisen skall/bör prioritera skiljer sig åt en del. Vi tror detta beror på att personerna i de här olika grupperna har haft varierande erfarenhet av vad polisen gör inom sitt jobb. En del personer är mer insatta i hur polisverksamheten fungerar. Detta tror vi kan påverka valet av arbetsuppgifter som dessa tycker polisen skall/bör arbeta med. Intervjupersonerna från KRIS är en grupp med mycket erfarenhet från polisens arbete. Deras syn på vad polisen bör syssla med kan kopplas till deras tidigare liv som före detta missbrukare och kriminella. De tydligaste kopplingarna mellan åsikter och egna erfarenheter hittade vi när vi intervjuade poliserna. Här var det väldigt klart att vad de jobbade med nu påverkade deras önskemål om prioritering av arbetsuppgifter. Vid intervjuerna har vi även funnit några gemensamma åsikter om polisens arbetsuppgifter från de olika grupperna. Förebyggande arbete är något som har nämnts av KRIS, ungdomar och politiker. Dessa nämner även att polisen bör vara synligare eller arbeta närmare samhällsmedborgarna. Detta tolkar vi som att en synlig polis är en polis som utför ett förebyggande arbete i allmänhetens ögon genom att bara finnas. När det gäller polismannens egenskaper tror vi även här att de påverkas av personliga erfarenheter. Dock inte i samma utsträckning som när det gäller polisens arbetsuppgifter. Personerna har liknande åsikter om egenskaperna. Vi tycker att det visar sig på så sätt att de beskriver egenskaperna i ord som har liknande innebörd. Den grupp som sticker ut är ungdomarna som bland annat vill ha en respektingivande polis med en god fysisk handlingsförmåga och som är orädd. Detta tror vi beror på i vilka sammanhang som ungdomarna har träffat polisen. Det har handlat mest om fredag och lördag kvällar då det har varit stökigt omkring dem. Avslutningsvis tycker vi att man bör sträva efter att poliskåren ska bestå av människor som uppfyller allmänhetens krav på personliga egenskaper i den mån det går. Likaså bör polisen lyssna på allmänhetens krav på vilka 12

arbetsuppgifter som bör prioriteras. Detta för att upprätthålla ett gott förtroende mellan polis och allmänhet. 13

5 Litteraturreferenser och källhänvisningar Muntliga källor 2 kvinnliga och 1 manlig medlem i KRIS, Intervju 2004-10-29 Manlig riksdagsledamot för Folkpartiet, Intervju 2004-11-02 Manlig företrädare för Socialdemokraterna i Umeå, Intervju 2004-10-31 Kvinnlig företrädare för Vänsterpartiet i Umeå, Intervju 2004-11-02 Manlig företrädare för Moderaterna i Umeå, Intervju 2004-11-16 Polis1, utredare familjevåld, Stockholm, Intervju 2004-11-13 Polis2, utredare familjevåld, Stockholm, Intervju 2004-11-13 Polis3, utredare krimjouren, Stockholm, Intervju 2004-11-13 4 studenter Midgårdsskolan i Umeå, Intervju 2004-11-17 Webbbaserade källor http://www.polisen.se/inter/nodeid=5980&pageversion=1.html, 2004-11-20 www.kris.a.se, 2004-12-13 14

Bilaga 1 Frågeformulär: Polismannens egenskaper och polisens arbetsuppgifter. 1. Nämn de fem viktigaste egenskaperna som du tycker att en polis ska ha? 2. Vilka arbetsuppgifter tycker du att polisen ska prioritera? 3. Skall man ställa kravet att en polis alltid ska kunna kontrollera sina känslor oavsett situation? Ja Nej 4. Tycker du generellt att det gör någon skillnad om polisen är en man eller kvinna? Ja Nej 5. Tror du att kvinnor är mer lämpade att utföra vissa polisiära uppgifter? Ja Nej 6. Tror du att män är mer lämpade att utföra vissa polisiära uppgifter? Ja Nej Tack för er medverkan! 15